Studie- och yrkesvägledarenkät 2013

Transkript

1 Studie- och yrkesvägledarenkät 2013 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en studie- och yrkesvägledare examen, tar vägen efter utbildningen. I en tidigare undersökning, gjord 2007, var det huvudsakliga syftet att få en bild av de f. d studenternas uppfattning om studie- och yrkesvägledarprogrammets relevans för yrkesutövandet. Den frågan ställs även i denna undersökning men i huvudsak rör frågorna anställningsform, lön, titel och arbetstid. De tillfrågade respondenterna har alla tagit ut en Studie- och yrkesvägledarexamen från Stockholms universitet, mellan respondenter har läst på campus och 79 har läst på distans. 85 % arbetar som Studie- och yrkesvägledare. Grund- och gymnasieskola samt Komvux är de största arbetsgivarna. Studiernas relevans för det nuvarande arbetet har mätts utifrån fyra av utbildningen examensmål. Sammantaget upplever respondenterna att studierna har en hög eller mycket hög relevans för det arbete man har. I två öppna frågor (fritextsvar) har respondenterna erbjudits möjligheten att kommentera utbildningen. Svaren visar att respondenterna, på olika sätt, är nöjda med sin utbildning och att den har hög relevans för yrkesutövandet. De pekar också ut ett antal områden som de anser bör utvecklas. Enkäten är skickad via mail till de flesta, 30 respondenter har fått ett brev till folkbokföringsadressen, då det saknats mailadress till dem. Av 189 tillfrågade har 124 svarat på enkäten, en svarsfrekvens på 65 %, vilket kan anses som en god svarsfrekvens. Frågan som rör inom vilken verksamhet man arbetar har varit möjlig att ge flera svar på. Detta gör att användningen av svaren som bakgrundsinformation inte blir helt korrekt. Jag har ändå valt att använda den som bakgrundsinformation i vissa rapportdelar då den visar på en riktning. Alla respondenter har inte svarat på alla frågor. Det innebär att mängden svar varierar och jag har angett detta i texten till diagram eller tabell. Genomförande och sammanställning av Eva Ahlzén

2 Studieform och examensår De flesta som svarat på enkäten, har tagit sin examen 2012, 30 på distans och 16 på campus. Av dem som tog sin examen 2011 har 22 stycken studerat på distans och 16 på campus och av 2010 års examinerade studenter utgör 27 stycken distans och 12 campus. Vid antagningen till programmet, antas 30 studenter på campus och 60 på distans, varje år. Kön Kön Kvinna 120 Man 3 Summa 123 Fortsatt är den övervägande delen av studenterna på programmet kvinnor. Av de 189 tillfrågade respondenterna var 5 män. Av de 123 svarande, är 3 män och 120 kvinnor.

3 Ålder När det gäller ålder är den största gruppen respondenter år, den näst största gruppen 40-45, tätt följd av gruppen samt år. De respondenter som är i åldersgruppen har läst som campusstudenter i större utsträckning än respondenterna i övriga åldersgrupper. Det som förändrats sedan tidigare undersökning är att gruppen blivit större. Studenter på programmet påbörjar sina studier vid yngre ålder än tidigare. En bidragande faktor till det kan vara att behörigheten till programmet ändrats och kravet på arbetslivserfarenhet har tagits bort. Detta har gjort att flera kan gå vidare till programmet direkt efter sina gymnasiestudier Distans 2010 Campus 2011 Distans 2011 Campus 2012 Distans 2012 Campus Ålder Summa

4 Nuvarande sysselsättning och titel. Ja 105 Nej 7 Annan titel, ange vilken nedan 12 Summa 124 En övervägande del av respondenterna, 105 stycken, uppger att de har titeln Studie- och yrkesvägledare. 18 respondenter uppger att de har en annan titel. Av dem är: 5 Arbetsförmedlare 1 SIUS-konsulent på Arbetsförmedlingen (Särskilt introduktions och uppföljnings stöd för arbetssökande med nedsatt arbetsförmåga) 2 Rektor/SYV 1 Skolledare 1 Biträdande rektor 2 Coach 1 Personalchef 1 Rekryterare och Karriärvägledare 1 Samordningskoordinator 1 Verksamhetschef på företag (Personer med neuropsykiatriska svårigheter) 1 Praktiksamordnare 1 Internationell handläggare Av dem som uppger att de inte arbetar som studieoch yrkesvägledare är en doktorand, en är föräldraledig och en respondent arbetar på förskola. Sammantaget kan man säga att de som har en annan titel finns inom områden där de kan ha nytta och användning av sin utbildning, även om de tituleras på annat sätt.

5 Arbete som Studie- och yrkesvägledare. Under studietiden Inom tre månader efter avslutad utbildning Fyra månader eller senare efter avslutad utbildning 2010 Distans Antal svar 2010 Campus Antal svar 2011 Distans Antal svar 2011 Campus Antal svar 2012 Distans Antal svar 2012 Campus Antal svar Summa Av de 118 som svarat på frågan har lite mer än hälften, 66 respondenter börjat arbeta under studietiden. 33 har börjat arbeta inom tre månader efter avlutad utbildning och 19 respondenter började arbeta fyra månader eller senare efter avslutad utbildning. Arbete redan under studietiden är vanligare bland de som studerat på distans, 47 respondenter på distans mot 18 på campus. De flesta som arbetar redan under sin studietid finns ålderspannet år (18 stycken), år (12 stycken) och år (10 stycken).

6 Arbetstid och arbetsuppgifter Heltid 96 (80,0%) Deltid, ange i % nedan 24 (20,0%) Summa 120 (100,0%) Av de 120 svarande, arbetar de flesta heltid, 80 %. Deltidsarbete förekommer i större utsträckning på grundskola än på gymnasium och Vuxenutbildning. Av de som uppger att de har en deltidstjänst arbetar 11stycken mellan 50-75%, 9 stycken 80-90% och 4 stycken 20-35%. Tre respondenter uppger att de arbetar på två eller flera skolor. På frågan om man kombinerar sin deltidtjänst, som Studie- och yrkesvägledare, med andra arbetsuppgifter uppger 12 av 24 att de gör det. 7 stycken kombinerar med administrativa arbetsuppgifter såsom språkval, elevens val, skrivschema, antagning av nya elever, studieplaner, PRAO, skolfoto och Taxiansvar. Två stycken kombinerar med undervisning, ytterligare två kombinerar med rektorstjänst och en kombinerar med eget företagande.

7 Verksamhet och anställningsform Den största delen av respondenterna arbetar inom skola, i någon form, där grund- gymnasieskola och Vuxenutbildning utgör den största andelen. De som uppger att de arbetar inom annan verksamhet än de listade alternativen arbetar inom: Folkhögskola Privata näringslivet inom ekonomi Grundsärskola SFI Ungdomsarena, samverkan kommun, landsting, försäkringskassa och arbetsförmedling Kommunalt uppföljningsansvar Lärcentrum Vägledningscentrum Av 124 svarande har 103 respondenter en tillsvidareanställning. Av dem som uppger att de har en annan anställningsform än de listade förslagen uppger två respondenter att de arbetar som egen företagare, två har projektanställning och en är provanställd Distans 2010 Campus 2011 Distans 2011 Campus 2012 Distans 2012 Campus Tillsvidareanställning Visstidsanaställning/projektanställning Timanställning Vikariat Annat, ange vilket nedan Summa

8 Krav på Studie- och yrkesvägledarexamen Ja 89 Nej 22 Vet ej 7 Summa 118 Av 118 svarande uppger 89 stycken att det fanns krav på Studie- och yrkesvägledarexamen för den tjänst de sökt. 22 stycken svarar nej på frågan och 7 stycken svarar att de inte vet. Kravet på Studie- och yrkesvägledarexamen är vanligare på grund- och gymnasieskola och på Komvux, än inom andra verksamheter.

9 Månadslön 118 respondenter har svarat på frågan. 75 av dem har en lön i spannet kronor i månaden. 34 respondenter har en lön mellan / månad. Fem respondenter har en lön i mellan /månad, två har en lön i spannet /månad, en har mellan /månad och ytterligare en har en lön över Sammantaget visar resultatet ingen större skillnad mellan de som studerat på distans eller campus, när det gäller lön Distans 2010 Campus 2011 Distans 2011 Campus 2012 Distans 2012 Campus Under Över Summa

10 Studiernas relevans för det nuvarande arbetet Nedanstående svar visar i hur stor utsträckning respondenterna upplever att några av examensmålen för Studie- och yrkesvägledarexamen uppfyllts under utbildningstiden. Resultatet visar att 80-90% av respondenterna upplever att dessa examensmål uppfylls väl eller mycket väl. Svaren redovisas både som diagram och tabell. Utbildningen har givit mig kunskap om utbildning, arbetsliv och samhällsutveckling såväl nationellt som internationellt. Av 121 svarande anser 40 respondenter att påståendet stämmer mycket väl, 48 svarar att det stämmer väl, 31 svarar att det stämmer någorlunda väl och 2 anser att det inte stämmer alls. Stämmer mycket väl 40 (33,1%) Stämmer väl 48 (39,7%) Stämmer någorlunda väl 31 (25,6%) Stämmer inte alls 2 (1,7%) Summa 121 (100,0%)

11 Utbildningen har givit mig förmåga att tillämpa olika teorier och metoder för vägledning i vid bemärkelse. Av 123 svarande anser 55 att påståendet stämmer mycket väl, 55 anser att det stämmer väl och 13 anser att stämmer någorlunda väl. Stämmer mycket väl 55 (44,7%) Stämmer väl 55 (44,7%) Stämmer någorlunda väl 13 (10,6%) Stämmer inte alls 0 (0,0%) Summa 123 (100,0%) Utbildningen har givit mig förmåga att tillämpa olika teorier och metoder för vägledning i snäv bemärkelse Av 123 svarande anser 48 att påståendet stämmer mycket väl, 58 anser att det stämmer väl, 13 anser att det stämmer någorlunda väl och 4 tycker att det inte stämmer alls. Stämmer mycket väl 48 (39,0%) Stämmer väl 58 (47,2%) Stämmer någorlunda väl 13 (10,6%) Stämmer inte alls 4 (3,3%) Summa 123 (100,0%)

12 Utbildningen har givit mig kunskap om vägledningsområdets vetenskapliga grund, kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och det sambandets betydelse för yrkesutövningen. Av 122 svarande anser 53 att detta påstående stämmer mycket väl, 56 anser att det stämmer väl och 13 att det stämmer någorlunda väl. Stämmer mycket väl 53 (43,4%) Stämmer väl 56 (45,9%) Stämmer någorlunda väl 13 (10,7%) Stämmer inte alls 0 (0,0%) Summa 122 (100,0%) Studier på avancerad nivå 123 har svarat på frågan och av dem kan 70 tänka sig att studera på avancerad nivå, 21 svara att de inte kan tänka sig det och 32 svarar att de inte vet.

13 Nedan har respondenterna, i fritextsvar, beskrivit andra kunskaper som de anser sig ha fått, samt saknat, under sin utbildningstid. Svaren är sammanfattade i rubriker. Siffran framför varje rubrik visar antalet respondenter som uppgett ett svar som passar under rubriken. Något annat som utbildningen givit mig: 15/Självkännedom och självförtroende 15/God samtalsmetodik 8/Stabil grund att bygga vidare på 6/Bred samhällsvetenskaplig kunskap 5/Insikt om vikten av det egna förhållningssättet i kontakt med människor 5/Bra kontaktnät 4/Ett vetenskapligt och kritiskt tänkande 3/Trygghet i min yrkesroll 3/Trygghet i att tala inför stora grupper av människor 2/God kunskap om vägledning med individer med olika funktionshinder Nedanstående svar har givits av färre än 2 respondenter: Förmåga att söka och förmedla information Förmåga att utrycka sig i text, både formell och personlig God studieteknik En formell examen Något som jag har saknat i min utbildning: 24/Praktiska faktakunskaper såsom att räkna ut betygsvärde, meritpoäng, skriva bilagor, antagningsstatistik, studieplaner, urval till olika skolformer osv. 12/Mera kunskap om vägledning av individer med fysiska och psykiska funktionshinder. Här nämns t ex metoder, bemötande, mer kunnande omkring olika funktionsnedsättningar. 10/Mera utbildning omkring lagar och regler. Mera av Case- utformade studieuppgifter. 8/Bredare fokus på andra områden där man kan arbeta med en Studie- och yrkesvägledarexamen. 5/Mera metodträning. 2/Ett mer internationellt och interkulturellt perspektiv under hela utbildningstiden. Nedanstående svar har givits av färre än 2 respondenter: Fler studieuppgifter som berör arbetsmarknad Nätverk med andra utbildningar Längre utbildning Byt namn på utbildingen Möjlighet att välja inriktning på utbildingen, t.ex. mot Arbetsförmedling eller Komvux Karriärvägledning under utbildningstiden

14 Sammanfattning 85% av respondenterna har en tillsvidareanställning, 80% arbetar heltid och av 118 svarande har 99 respondenter fått sitt första arbete under studietiden eller inom tre månader efter avslutad utbildning. Det talar för att utbildningen har relevans för den tänkta arbetsmarknaden. Det är inga större skillnader i anställningsform, lön eller andra faktorer, beroende av om studierna har genomförts på campus eller på distans. I likhet med tidigare undersökning arbetar de flesta inom skolan och det är också där kravet på Studie- och yrkesvägledarexamen är vanligast. Det är ett fortsatt problem att det är så få män som utbildar sig till Studie- och yrkesvägledare. Det som står fram som nytt, sedan undersökningen gjord 2007, är att en större grupp studenter är yngre vid studiestarten än tidigare och att ingångslönen har blivit något högre. Respondenterna anser att examensmålen som berör förmåga att tillämpa teori och metod för vägledning i vid bemärkelse uppfylls väl eller mycket väl. På samma sätt gäller detta de examensmål som handlar om kunskap om vägledningsområdets vetenskapliga grund, aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete och sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet. En övervägande del av de svarande anser att dessa mål uppfylls väl eller mycket väl. När det gäller examensmålen som berör kunskap om utbildning, arbetsliv och samhällsutveckling, nationellt och internationellt, anser den största delen av respondenterna att de uppfylls väl eller mycket väl men några respondenter, 31 stycken, anser att detta examensmål uppfylls endast någorlunda väl och 2 anser att det inte stämmer alls. Det examensmål som gäller förmåga att tillämpa teori och metod för vägledning i snäv bemärkelse har fått liknande svar. Den större delen av respondenterna tycker att påståendet stämmer väl eller mycket väl men 13 stycken anser att det endast stämmer någorlunda väl och 4 menar att de inte stämmer alls. Tittar man på de svar respondenterna givit i fritext, om upplevelsen av sin utbildning, verkar de stämma överens ganska väl med svaren man givit gällande examensmålen. I fritextsvaren nämns att man fått en bred samhällsvetenskaplig grund, ett vetenskapligt och kritiskt tänkande samt god samtalsmetodik men det framgår också att några velat ha mer metodträning, fler uppgifter som berör arbetsmarknad och mera av ett internationellt och interkulturellt perspektiv under sin utbildningstid.