Nybörjarrapporten 2004

Transkript

1 Nybörjarrapporten 2004 Enkätundersökning av nya programstudenter inom teknisknaturvetenskaplig fakultet hösten 2004 Maria Orvehed MOR-enheten

2 Sammanfattning Nybörjarenkäten besvarades hösten 2004 av 69 % av de registrerade nya programstudenterna vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Frågorna i enkäten undersökte huvudsakligen tre områden: studenternas bakgrund, grunder för valet av utbildning, och förväntningar och farhågor inför studierna. I rapporten presenteras resultaten antingen för hela studentpopulationen eller uppdelade i fyra utbildningsinriktningar: CIVING, HING, DVP och NVP. - Medelåldern är 21 år. Endast 12 % är 25 år eller äldre, och bara 21 studenter angav att de har hemmavarande barn. - Två tredjedelar av de nya studenterna är män, men könsfördelningen varierar mellan olika utbildningsinriktningar. - Omkring hälften av studenterna angav att de kommer från Uppsala län eller resten av Svealand utom Stockholms län. Från Stockholms län kommer 17 %, vilket är en större andel än från Norrland eller Götaland % har ett annat modersmål än svenska. Många språk är representerade, och persiska angavs av störst andel (2 % av studenterna) - Omkring 16 % av studenterna har kompletterat med behörighetsgivande studier på komvux eller basår. Andelen är störst på HING och DVP. En dryg tredjedel kom direkt från sin behörighetsgivande utbildning, medan resten har gjort ett uppehåll före programstudierna. De flesta angav att de arbetat under mellanperioden. - Mindre än 25 % av studenterna letade aktivt efter annan bostad, och 44 % angav att de bor i studentrum eller studentlägenhet. - Svarsalternativet Uppsala är en trevlig studentstad lockade flest studenter till Uppsala universitet, följt av hög kvalitet på utbildning och forskning. Utbildningsprogrammet valdes framför allt för att ämnesområdet intresserar. - Över 80 % av de nya studenterna hade sökt sitt program i första hand, medan ca 11 % av alla studenter hade sökt tekniska utbildningar vid andra högskolor som förstahandsalternativ. - En majoritet av studenterna angav Utbildningskatalogen, hemsidan och broschyren Utbildningar i teknik och naturvetenskap som de viktigaste informationskällorna om utbildningen. Kompisar, släktingar och andra kontakter var också viktiga informationskanaler. - På gymnasiet brukade hälften av studenterna plugga under hela läsperioden inför ett prov, medan resten bara läste inför skrivningen. - Förkunskaperna i matematik, fysik, biologi och kemi bedömdes som medelbra av hälften av studenterna. Över en tredjedel tyckte att deras förkunskaper i matematik var höga, med störst andel på CIVING. 40 % på CIVING och 32 % på HING löste de flesta uppgifterna i förkunskapstestet. Bland dem med låga förkunskaper i matematik svarade bara en tiondel att de löst de flesta repetitionsuppgifterna. - Känslorna inför studiestarten var positiva, med mycket motiverade studenter. Orosmolnen gällde framför allt hur pengar och tid ska räcka till. Studieteknik och matematikstudier trodde en tredjedel av studenterna att de kan få svårigheter med. - Efter utbildningen ville de flesta av de nya studenterna få ett arbete enligt sin utbildningsinriktning. Inom NVP siktar dock en tredjedel redan från början på forskarstudier. 2

3 Innehåll Sammanfattning..2 Innehåll 3 Inledning och metod... 4 Resultat och kommentarer Personuppgifter Ålder Könsfördelning Bakgrundsuppgifter Hemort Modersmål Föräldrarnas högskolebakgrund Hemmavarande barn Behörighetsgivande utbildning Bostadssituationen Valet av utbildning Varför valde du att studera vid Uppsala universitet? Vad var det främsta skälet att du valde detta utbildningsprogram? Vilket var viktigast inför ditt studieval? Hur hade du prioriterat programmet du kommit in på? Information om utbildningen Förväntningar och farhågor inför studierna Studieteknik från gymnasiet Förkunskaper Matematik: Förkunskapstest och repetitionsuppgifter Känslor inför studiestarten Farhågor Engagemang Efter utbildningen

4 Inledning och metod Nybörjarenkäten är den nätbaserade enkät som alla nya programstudenter vid Uppsala universitets teknisk-naturvetenskapliga fakultet får besvara. Den undersöker huvudsakligen tre områden: studenternas bakgrund, kriterier för utbildningsvalet samt förväntningar och farhågor inför studierna. Det finns flera mål med enkätundersökningen. Svaren från en enskild student kan användas som bakgrund för studievägledare inför samtal med studenten. Vi gör också sammanställningar av svaren dels programvis, dels för hela studentpopulationen för att få en bild av vilka studenter vi har, och varför de valt sitt program och Uppsala universitet. Enkäten, som finns på adressen var i år något omformulerad jämfört med 2003 års version. Nytt för i år var också att svaren skulle avges före den 24/9, så att bearbetningen kunde ske redan till läsperiod 2. Enkäten fylldes i som ett moment i kursen Introduktion till datoranvändning eller på initiativ av studievägledare och informatörer på program där introduktionskursen inte ingår. Möjligheten att avge svar stängdes den 1/10, alltså en vecka efter planerat datum, för att höja svarsfrekvensen. Då hade totalt 69 % av de registrerade studenterna svarat, och inom olika utbildningsinriktningar enligt nedan: Utbildningsinriktning Antal svar Registrerade % svar Civilingenjörsprogram % Högskoleingenjörsprogram % Naturvetarprogram % Datavetenskapligt program % Totalt % Högskoleingenjörsstudenterna hade svårt att hinna besvara enkäten under introduktionskursen, medan svarsfrekvensen för studenterna på datavetenskapligt program var klart högre än I den här rapporten redovisas utfallet för hela studentpopulationen, ibland uppdelad i utbildningsinriktningar då följande förkortningar används: CIVING: Civilingenjörsprogram HING: Högskoleingenjörsprogram DVP: Datavetenskapligt program NVP: Naturvetarprogram Resultaten för enskilda program kommer att läggas ut på nätet på adressen 4

5 Resultat och kommentarer 1. Personuppgifter 1.1 Ålder Jämförelsevis har teknisk-naturvetenskapliga fakulteten mycket unga nybörjarstudenter, med en medelålder, precis som 2003, på 21 år. Även på andra håll var medelåldern vid tekniska och naturvetenskapliga utbildningar låg (Nybörjarenkät år 2004, Linköpings universitet). Nationellt är över hälften av studenterna äldre än 25 år. Åldersstrukturen såg olika ut beroende på utbildningsinriktning, med en större andel äldre studenter på framför allt DVP (figur 1.1): Åldersfördelning på utbildningsinriktningarna 75% 50% åldersfördelning år år år 25 år eller äldre 25% Fig % CIVING DVP HING NVP Total 1.2 Könsfördelning Två tredjedelar av de svarande studenterna var män, men precis som 2003 var skillnaden stor mellan utbildningsinriktningarna: Tabell 1.2. Andelen kvinnor och män inom utbildningsinriktningarna (% ). CIVING DVP HING NVP Total Kvinnor Män Fem CIVING (av 9) uppfyllde jämlikhetskriteriet att det underrepresenterade könet uppgår till minst 40 %, om könsfördelningen kan generaliseras till programmen som helhet. Det är en ökning mot tre CIVING Ett program inom HING, och NVP som helhet uppnådde samma mål. 5

6 2. Bakgrundsuppgifter 2.1 Hemort Studenternas hemort visas i tabell 2.1. Resultatet var mycket likt det från 2003, med tillägget att Stockholmsregionen bidrog med en marginellt större andel i år (17 % i år, jämfört med 14 % 2003). Svarsalternativet Annat nordiskt land motsvaras i årets enkät av Annat land, och har fått 5 % svar i år mot 1 % Tabell 2.1. Hemort. % av studenterna inom utbildningsinriktningarna redovisas. CIVING DVP HING NVP Totalt Norrland Uppsala län Stockholms län Svealand utom Uppsala län + Sthlms län Götaland Annat land Största andelen av DVP- och HING-studenterna kommer liksom tidigare år från Uppsalatrakten, medan CIVING och NVP är mer riksrekryterande. 2.2 Modersmål 13 % av studenterna angav att de har ett annat modersmål än svenska, varav persiska var det största (2 %). Om modersmål kan antas motsvara annan etnisk tillhörighet än svensk ligger denna siffra bra till jämfört med andelen ungdomar med utländsk bakgrund i Sverige, vilken är ca 15 %. 2.3 Föräldrarnas högskolebakgrund De nya studenterna kommer i hög utsträckning från en akademisk hemmiljö (figur 2.3). Bara 28 % uppgav att de inte har någon förälder som studerat vid högskola. Andelen var högst på HING och lägst på CIVING. Har dina föräldrar högskoleutbildning? Total HING DVP NVP CIVING Ingen En förälder Båda föräldrarna Fig

7 2.4 Hemmavarande barn Totalt svarade bara 21 studenter (3,7 %) att de har barn som bor hemma, vilket ändå är något fler än Behörighetsgivande utbildning En stor majoritet (78 %) av de nya studenterna angav att de har naturvetenskapsprogrammet eller tekniska programmet på gymnasiet som behörighetsgivande utbildning. Mer intressant är hur utbildningsinriktningarna skiljer sig åt, och vilka kompletteringar studenterna har gjort (figur 2.5a). Andelen studenter som kompletterat sina gymnasiestudier var högre på DVP och HING, än på NVP och CIVING. Den största procentuella förändringen jämfört med 2003 var att andelen HING-studenter med basår som behörighetsgivande utbildning har gått upp från 13 % till 21 % i år. Kompletteringar 20% Gymnasieexamen från annat land Komplettering via Basår Komplettering via Komvux 15% 10% 5% 0% CIVING DVP HING NVP Total Fig. 2.5a. På vilket sätt har du skaffat dig din behörighet? Kompletteringar. Endast ett svarsalternativ möjligt. % av studenterna på utbildningsinriktningarna redovisas. Av de studenter som besvarade enkäten svarade en dryg tredjedel (39 %) att de blivit klara med sin behörighetsgivande utbildning under 2004 (figur 2.5b). Övriga har gjort ett uppehåll fram till de nyligen påbörjade programstudierna. Vilket år var du klar med din behörighet? Total DVP CIVING NVP HING el tidigare/bortfall Fig. 2.5b 7

8 HING hade störst andel som gjort uppehåll före studiestarten på programmet, med viss reservation för den relativt låga svarsfrekvensen på HING. Bland svaren på frågan vad har du gjort under tiden fram till i höst? var Arbetat det klart vanligaste alternativet (50 %). Av tekniska skäl gick bortfall och svarsalternativet 2001 eller tidigare inte att särskilja i databasen. 2.6 Bostadssituationen Bostadssituationen för studenter i Uppsala är ökänd. Årets frågor om bostadssituationen var omformulerade och mindre detaljerade än Något förvånande uppgav 44 % att de bor i ett studentrum/studentlägenhet, mot 32 % På följdfrågan Vad anser du om din bostadssituation just nu? där svarsalternativen antingen var Nöjd med nuvarande bostadssituation alternativt Letar aktivt efter annan bostad såg svaren ut så här: Bortfall Letar aktivt efter Nöjd med nuvarande Figur 2.6. Vad anser du om din bostadssituation just nu? Ett svar möjligt att ange. Mindre än 25 % av studenterna angav alltså att de aktivt letar efter bostad, trots att de studerat på programmet mindre än en månad. En tolkning kan vara att studenter inte kommer till Uppsala om inte bostadssituationen är löst, åtminstone preliminärt. 3 Valet av utbildning 3.1 Varför valde du att studera vid Uppsala universitet? Svarsalternativen på denna fråga, där flera alternativ kunde markeras, hade utökats med svaret Hög kvalitet på utbildning och forskning, som redan första året placerade sig som god tvåa totalt (tabell 3.1). 8

9 Tabell 3.1. Varför valde du att studera vid Uppsala universitet?. Flera svarsalternativ möjliga. % av studenterna på utbildningsinriktningarna redovisas. CIVING DVP HING NVP Totalt Uppsala trevlig studentstad Hög kvalitet på utbildning och forskning Nära hem Utbildningen jag valt har gott rykte Stort utbud av kurser Min utbildning finns bara vid UU Flickvän/Pojkvän finns här Annat Uppsala som studieort valdes liksom tidigare år främst på grund av sitt rykte som trevlig studentstad. På DVP valde dock en majoritet Uppsala universitet för att det var nära hem, som för övrigt blivit viktigare även på andra utbildningsinriktningar och har klättrat från fjärde alternativ 2003, till det tredje viktigaste skälet Vad var det främsta skälet att du valde detta utbildningsprogram? På denna fråga kunde endast ett av svarsalternativen markeras. Intresse för ämnesområdet var det helt dominerande skälet till att utbildningsprogrammet valdes (figur 3.2). En viss skillnad kunde dock noteras, HING-studenternas svar visade att de såg mera till kommande yrkesliv än NVP- DVP- och CIVING-studenterna. Speciellt DVP och NVP verkade välja program efter intresse för ämnet snarare än med tanke på framtida arbetsmarknad. Vad var det främsta skälet att du valde detta utb. program? Total DVP CIVING NVP Intresse för ämnesområdet Intresserad av speciell inriktning senare i utb. Intresserad av framtida arbetsuppgifter Utbildningen har hög status Stort kursutbud HING Bra arbetsmarknad efter studierna Annat Fig. 3.2 Intressant är också att ytterst få studenter uppgav att de valde utbildningen på grund av att den har hög status. 9

10 3.3 Vilket var viktigast inför ditt studieval? Två svarsalternativ fanns att välja på. Omkring hälften av studenterna angav Att studera vid just Uppsala universitet som viktigast, och resten Att studera just det program jag valt, oavsett var i landet. Jämfört med 2003 har Uppsala universitet vunnit något i förhållande till programmet. På HING var studier vid just Uppsala universitet viktigare för några fler (55 %), medan förhållandet var det motsatta hos CIVING. 3.4 Hur hade du prioriterat programmet du kommit in på? Över 80 % av studenterna hade sitt program som förstahandsval. Lägst andel förstahandsval fanns på NVP där 79 % valt programmet i första hand, och högst på HING, som 87 % hade som förstahandsval. Om studenterna inte kommit in på förstahandsvalet, vad hade de då valt i första hand?...vilken utbildning sökte du då i första hand? CIVING DVP HING NVP Total Annan teknisk utbildning vid Uppsala universitet Annan naturvetenskaplig utbildning vid Uppsala universitet Teknisk utbildning vid annan högskola Naturvetenskaplig utbildning vid annan högskola Annan Fig. 3.4 Störst andel av studenterna markerade alternativet Annan som svar på den frågan (48 studenter totalt). I textrutan som följde svarsalternativet fanns möjlighet att ange vilken utbildning som avsågs. Läkarprogrammet och andra vårdutbildningar angavs av 14 studenter, och tekniska utbildningar på andra högskolor av 33 studenter. Många markerade också det sistnämnda alternativet direkt som svar på frågan. Totalt hade alltså ca 11 % av studenterna sökt tekniska utbildningar vid andra högskolor i första hand. Troligen avsåg flera studenter som markerade alternativen Annan naturvetenskaplig utbildning också läkar-, apotekarprogram och utbildningar inom andra närliggande områden. 3.5 Information om utbildningen Frågan var något omformulerad i årets upplaga av enkäten, så att studenterna först fick ange om de tagit del av informationen, och i så fall hur de upplevt den. Broschyren Utbildningar i Teknik och Naturvetenskap, samt Gratis vykort på din gymnasieskola hade länkar att klicka på för att få fram en bild. För varje informationskanal fanns svarsalternativen positivt, varken/eller eller negativt. 10

11 Hur har du upplevt den information du tagit del av? Positivt VarkenEller Negativt Välkomstringning Utbildningskatalogen Utbildningar i Teknik och Nat Utbildningsmässa Besök På TekNat-Institution UU Studievägledare Gymn. Besök Från UU Studievägledare Syv Vykort: Hur Är Din Teknik Arbetsförmedlingen Annonser Dagstidningar Välkomstringningarna var mycket uppskattade. Liksom 2003 var ringningarna och information från hemsidan det som flest studenter tagit del av och uppskattat mest. Samtidigt fanns några som svarade negativt på frågan om hemsidan. I kommentarerna märktes att den kan uppfattas som rörig och svårnavigerad. Annat som många använde och uppskattade var Utbildningskatalogen, Utbildningar i teknik och naturvetenskap samt utbildningsmässorna, medan skolans studie- och yrkesvägledare var en av få informationskanaler som gav negativt utslag. I år var svarsalternativen utformade så att vi kunde skilja mellan studie- och yrkesvägledare i skolan och vid universitetet, och det var alltså inte våra egna studievägledare som gav det negativa utslaget, som är litet men reproducerbart från På frågan om vilken informationskanal som var den viktigaste framstår delvis en annan bild. De formella, tryckta alstren ansågs betydelsefulla av många (figur 3.5b), medan däremot välkomstringningar troligen inte var viktiga för utbildningsvalet i sig, men ansågs trevliga och kanske ledde till att studenten verkligen kom till Uppsala. Studenterna ansåg att Utbildningskatalogen, hemsidan och broschyren Utbildningar i teknik och naturvetenskap var de viktigaste informationskanalerna. Om svaren bryts ner på programnivå syns att olika informationsvägar kunde vara viktigast beroende av program. Fig 3.5a 11

12 Bortfall b d f h j a c e g i k Vilken informationskanal var viktigast för dig? l Fig. 3.5b. Vilken av informationskanalerna a-l var viktigast för dig? Ett svarsalternativ möjligt. a. Besök från Uppsala universitet till din gymnasieskola b. Besök på teknisk/naturvetenskaplig institution vid Uppsala universitet c. Utbildningsmässor d. Studie-/yrkesvägledare/syv e. Studievägledare vid universitetet f. Information via arbetsförmedlingen g. En student som ringde och hälsade dig välkommen h. i. Broschyren Utbildningar i teknik och naturvetenskap j. Gratis vykort på din gymnasieskola k. Annonser i dagspress (t ex DN, SvD) l. Utbildningskatalogen Kvinnor tyckte i högre utsträckning än män att Utbildningar i teknik och naturvetenskap och Studievägledare vid universitetet var viktigast, medan större andel män än kvinnor angav Besök från UU till min gymnasieskola och Besök på teknisk/naturvetenskaplig institution vid UU som viktigast. På frågan om studenterna fått information på något annat sätt fanns möjlighet att kommentera skriftligt. 117 studenter svarade (21 %), och kompisar, släktingar eller andra kontakter var de klart mest frekventa informationskällorna som över 100 studenter angav. 4 Förväntningar och farhågor inför studierna 4.1 Studieteknik från gymnasiet Studietekniken från gymnasieskolan beskrevs annorlunda av studenterna 2004 jämfört med 2003 (figur 4.1a). En större andel av studenterna (49 %) angav att de brukade plugga under hela perioden jämfört med 2003, då andelen var ca 10 % lägre. På utbildningsinriktningarna fanns dock en viss variation. 12

13 När och hur brukade du förbereda dig för större skrivningar i gymnasieskolan? 60% 50% Läxläsning Bortfall Nästan ingen läxläsning under perioden... Läxläsning under hela perioden 40% 30% 20% 10% CIVING DVP HING NVP Total Fig 4.1a Svarsalternativet Nästan ingen läxläsning under perioden följdes av påståendet utan endast inläsningsstudier inför skrivningen enligt nedanstående alternativ (figur 4.1b). Där framgick att det vanligaste om man inte pluggade under hela perioden var att sitta två-tre kvällar innan provet och plugga. Alternativet Koncentrerade studier natten innan fick 10 % svar i år jämfört med 20 % Sammanfattningsvis kan sägas att studievanorna som årets studenter hade med sig från gymnasiet var bättre anpassade till universitetsstudier, än förra årets....utan endast inläsningsstudier inför skrivningen enl. nedanstående alternativ 25% 20% Koncentrerade Studier Natten Innan Inläsningsstudier två-tre kvällar före Inläsningsstudier minst en vecka före 15% 10% 5% Fig. 4.1b CIVING DVP HING NVP Total 13

14 4.2 Förkunskaper Studenterna fick ange sina självskattade förkunskaper i biologi, fysik, kemi och matematik. Alternativet medelbra dominerade i samtliga ämnen (figur 4.2): Hur bedömer du dina förkunskaper i: Matematik Fysik Biologi Höga Medelbra Låga Kemi Fig % ansåg sig ha goda förkunskaper i matematik, medan bara 16 % tyckte att kemikunskaperna var höga. Å andra sidan ingår matematik i alla utbildningsinriktningar, medan kemi, fysik och biologi förekommer mer begränsat. Matematikstudier har under flera år varit en av stötestenarna för många nya studenter, och därför var det intressant att titta närmare på hur självförtroendet i matematik varierade mellan olika studentgrupper. HING hade mins andel som skattade matematikkunskaperna höga, och CIVING den största (tabell 4.2a). Höga Medelbra Låga HING DVP NVP CIVING Totalt Tabell 4.2a. Hur bedömer du dina förkunskaper i matematik? Ett svarsalternativ möjligt. % av studenterna på programmen redovisas. Kvinnor bedömde generellt sina förkunskaper i matematik lägre än män (tabell 4.2b), vilket också är väl värt att vara medveten om på de tidiga matematikkurserna. 14

15 Höga Medelbra Låga CIVING Kvinna Man DVP Kvinna Man HING Kvinna Man NVP Kvinna Man Total Kvinna Man Totalt Tabell 4.2b. Hur bedömer du dina förkunskaper i matematik? Ett svarsalternativ möjligt. % kvinnor respektive män på utbildningsinriktningarna redovisas. 4.3 Matematik: Förkunskapstest och repetitionsuppgifter Studenter antagna till CIVING och HING fick under sommaren ett förkunskapstest i matematik hemskickat, samt en webadress där repetitionsuppgifter kunde hämtas. Hur många kontrollerade då sina matematikkunskaper i förväg (figur 4.3a), och förbättrade dem genom repetition (figur 4.3b)? Har du gjort förkunskapstestet i matematik? 40% Jag har löst de flesta uppgifterna Jag har löst några få uppgifter Jag har bara tittat igenom häftet Jag fick aldrig något häfte 30% 20% 10% CIVING HING Fig. 4.3a. En större andel av studenterna på HING löste de flesta uppgifterna i år jämfört med 2003 (32 % jämfört med ca 27 % 2003). För CIVING var andelen högre, men ingen större förändring kan ses jämfört med

16 Har du löst uppgifterna i repetitionsmaterialet? 30% Jag har löst de flesta uppgifterna Jag har löst några få uppgifter Jag har bara tittat igenom uppgifterna 20% 10% 0% CIVING HING Figur 4.3b Omkring hälften av CIVING- och HING-studenterna skaffade repetitionsmaterialet. Ambitionen var rätt hög bland dem som angav att de skaffat det, och flertalet löste åtminstone några uppgifter. De med höga förkunskaper löste de flesta repetitionsuppgifterna. Bland dem med låga löste bara 11 % de flesta uppgifterna, vilket väcker frågan hur de som bäst behöver repetera ska fås att göra det - en svår pedagogisk nöt att knäcka. 4.4 Känslor inför studiestarten Känslor inför studiestarten undersöktes med ett antal påståenden, med ett svarsalternativ av stämmer bra/stämmer sådär/stämmer inte möjligt att markera (figur 4.4). Känslor inför studiestarten Famiiljen Kommer Ge Mig Stöd Kommer Få Nya Vänner Kommer Ha Roligt Ta Eget Ansvar För Mina Studier Mycket Motiverad Stor Motivation Inför Arbetsuppg Efter Utb Kommer Klara Studiearbetet Ingen Oro Inför Studiestarten Pengarna Kommer Räcka Tiden Räcker T Studier O Fritidsaktiviteter Stämmer bra Stämmer sådär Stämmer inte Fig

17 De alternativ som stämde bra för de nya studenterna 2003 kom i topp även i år. Det var förväntansfulla studenter med hög motivation som kom till våra program, och de enda tre påståendena där negativa svar kunde noteras i någon utsträckning var, liksom 2003, oron inför studiestarten, samt hur pengar och tid ska räcka till. 4.5 Farhågor På frågan om vilka områden studenterna trodde att de kunde svårigheter med, kunde flera svar markeras. Studieteknik och tidsplanering var något som många inom framför allt CIVING och DVP angav (tabell 4.5), och det alternativ som markerades av störst andel studenter totalt. Därefter följde matematikstudier, speciellt för DVP och för HING, vilket också stämmer överens med de lägre skattade förkunskaperna i matematik på HING (tabell 4.2a). Tabell 4.5. Vilket/vilka av följande områden tror du redan nu att du eventuellt kan få svårigheter med?. Flera svarsalternativ möjliga. % av studenterna inom resp. utbildningsinriktning redovisas. CIVING DVP HING NVP Totalt Studieteknik Tidsplanering Matematikstudier Muntlig Presentation Engelsk Kurslitteratur Kemistudier Datoranvändning Fysikstudier Skrivförmåga Biologistudier Annat Ungefär en fjärdedel av de nya studenterna trodde att de kunde få svårigheter med engelsk kurslitteratur och muntlig presentation. Även i år angav många studenter (31 %) att de ville ha kontakt med studievägledare redan under läsperiod 1 för att prata om studierna var den siffran 34 %. Bilden av studenternas emotsedda svårigheter stämmer väl överens med 2003 års resultat, med studieteknik/tidsplanering i topp. Fakulteten har därför satsat på en kurs i studieteknik för studenterna (Studieteknik, 1 p), för att om möjligt avhjälpa denna svårighet. Många studenter på de tekniska programmen har valt att läsa kursen, som pågår i skrivande stund. 4.6 Engagemang Drygt hälften av studenterna ville bli engagerade i verksamhet utanför själva studierna, såsom idrottsföreningar etc. Variationen var ganska stor mellan utbildningsinriktningarna, från ca 60 % på CIVING, till 30 % av DVP-studenterna. 17

18 4.7 Efter utbildningen Majoriteten av studenterna siktade redan från början på att få ett arbete enligt sin utbildningsinriktning efter studierna (tabell 4.7). Tabell 4.7. Vilket beskriver bäst vad du skulle vilja göra efter examen? Ett svarsalternativ möjligt. % av studenterna inom utbildningsinriktningarna redovisas. CIVING DVP HING NVP Total Få ett arbete enligt min utbildningsinriktning Fortsätta med forskarutbildning Bredda studierna med ämnen utanför programmet Fortsätta studera inom ämnesområdet Starta eget företag Fortsätta studierna utomlands Variationen var dock stor, och redan vid studiestarten var en tredjedel av studenterna på NVP inriktade mot forskarstudier. Ingen av studenterna på HING hade planer på att börja forskarstudera, vilket understryker HINGs karaktär av yrkesprogram. Intresset för att starta ett eget företag var inte så stort, och fick mindre än 10 % av svaren hos samtliga utbildningsinriktningar. Framför allt bland studenterna på NVP var intresset för eget företagande lågt vid studiestarten. 18