ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD

Transkript

1 ATTITYD- & KUNSKAPSUNDERSÖKNING ANGÅENDE VUXENUTBILDNINGEN I GÖTEBORGS STAD December 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad

2 Sammanfattning Här nedan presenteras ett kort sammandrag av undersökningens resultat. Resultatet av undersökningen baserar sig på 500 telefonintervjuer med göteborgare i åldern år. Undersökningen genomfördes november 2005 av Splitvision Research på uppdrag av Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad, Hans Luthman. Vuxenutbildningen och Komvux Hela 82% av göteborgarna har kännedom om Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad, vilket är en ökning med 17 procentenheter jämfört med 2004 års undersökning. Även kännedomen om Komvux har ökat med 6 procentenheter jämfört med 2004 års undersökning och 2005 har hela 95% kännedom om Komvux. Bland dem som inte känner till eller inte vet om de känner till Vuxenutbildningen, känner 84% till Komvux. Endast 2% känner varken till Vuxenutbildningen eller Komvux. Kännedom om Vuxenutbildningens verksamhetsområden Mer än hälften av de intervjuade känner till Vuxenutbildningens verksamhetsområden, dock känner endast 26% till Särvux. De verksamheter som flest känner till av Vuxenutbildningens verksamhetsområden är gymnasal vuxenutbildning (82%) och sfi (75%). 75% 65% 82% Känner till särvux % % Känner till studievägledning % % Känner till påbyggnadsutbildning % % 50% Känner till grundläggande vuxenutbildning % % 25% 30% 17% Känner till sfi Känner till gymnasial vuxenutbildning % % % % 6% 1% 0% Ja Nej Vet ej Diagram 1 Känner till Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad. Jämförande statistik med 2004 års undersökning. Känner till Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad % % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Diagram 2 Känner till eller har hört talas om Vuxenutbildningen och dess verksamhetsområden. Jämförande statistik med 2004 års undersökning. 2

3 Kunskap om Vuxenutbildningen Med utgångspunkt från de frågor vi har ställt kan vi se att insiktsnivåerna bland de intervjuade är hög. Liksom vid 2004 års undersökning har flest kunskap om att Vuxenutbildningen har utbildningar som går att läsa på dag- och kvällstid och på distans (92% år 2005 respektive 87% år 2004). Svaren från 2005 års undersökning ligger i linje med svaren från 2004 års undersökning för motsvarande frågor. får läsa på Vuxenutbildningen även om man har en universitetsutbildning Vuxenutbildningens utbildningar sker hos utbildningsanordnare Vuxenutbildningen beslutar om vem som blir antagen till vilka kurser Vuxenutbildningen har lokalkontor dit sökande kan vända sig Vuxenutbildningens utbildningar är studiemedelsberättigade På Vuxenutbildningen kan man läsa på dag-, kvällstid och på distans % % % % % % % % % % % % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 3 Kunskap om Vuxenutbildningens verksamhet. Vuxenutbildningens målgrupper De grupper som i störst omfattning anges vara Vuxenutbildningens målgrupper är personer som vill få behörighet till högskolan (96%), invandrare som vill läsa svenska (94%) och personer som inte har treårig gymnasieutbildning (94%). Liksom vid 2004 års undersökning anges alla, oavsett ålder och anledning (46%) i minst omfattning. Vänder sig till alla, oavsett ålder och anledning Personer som vill ha en yrkesutbildning Personer som vill höja sina gymnasiebetyg Personer som behöver läsa kurser som motsvarar grundskolan Personer som ej har treårig gymnasieutbildning Invandrare som vill läsa svenska Personer som vill få behörighet till högskolan % % % % % % % % % % % % % % 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% Diagram 4 Vuxenutbildningens målgrupper

4 Attityder till Vuxenutbildningen I undersökningen synliggör vi vad de intervjuade har för allmänna inställningar och attityder till Vuxenutbildningen. 64% av de intervjuade anser att Vuxenutbildningen har ett bra kursutbud, 59% uppger att Vuxenutbildningens utbildningar håller hög standard, men bara 23% uppger att det finns en stor chans att få jobb efter att ha läst på Vuxenutbildningen. Svaren från 2005 års undersökning ligger i linje med svaren från 2004 års undersökning för motsvarande frågor. Det är stor chans att få arbete efter att ha läst på Vuxenutbildningen % % Reklam Hela 48% av de tillfrågade uppger att de har sett reklam för Vuxenutbildningen eller Komvux under Av dem som har sett reklam kan fler ange var de såg reklamen någonstans (82%) än som kan ange vad de såg för reklam (54%). Utan tvekan kan det sägas att den reklam som reklambyrån Hundra i samarbete med Vuxenutbildningen i Göteborgs Stads informationsavdelning har gjort har lämnat intryck på göteborgarna. De reklamkampanjer som framförallt har lämnat intryck är både höstens och vårens reklamkampanjer som har funnits i spårvagnar och bussar. Det är lätt att komma in på Vuxenutbildningen i Göteborg % % Vuxenutbildningens utbildningar håller hög standard % % Vuxenutbildningen har ett bra kursutbud % % Det är lätt att komma i kontakt med Vuxenutbildningen i Göteborg % % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Diagram 5 Attityder till Vuxenutbildningen i Göteborg år

5 Studiebenägenhet 36% av de intervjuade (som inte redan studerar) skulle kunna tänka sig att börja studera i någon form under det närmsta året (det är något färre jämfört med år 2004). Bland de personer som kan tänka sig att börja studera i någon form under det närmsta året, uppger nästan hälften (49%) att de i så fall skulle vara i behov av ett vägledningssamtal med en studievägledare 60% 59% Vet ej/kanske 14% Ja Nej Vet ej/kanske 50% 51% % 36% 41% Ja 49% 30% Nej 37% 20% 10% 0% Ja Nej Vet ej/kanske 5% 8% Diagram7 Skulle du i så fall vara i behov av ett vägledningssamtal med en studievägledare (n=158)? Diagram 6 Skulle kunna tänka sig att börja studera i någon form under det närmsta året (innefattar samtliga grupper, förutom de som idag studerar) (n=388). Jämförelse med 2004 års undersökning. 5

6 Innehållsförteckning Sammanfattning Förord 6 2 Hur rapporten ska läsas Metod Bakgrundsvariabler Kännedom om Vuxenutbildningen Kunskap om Vuxenutbildningen Vuxenutbildningens målgrupp Attityder till Vuxenutbildningen Reklam Studiebenägenhet & behov av vägledning De intervjuades kommentarer Om Splitvision 49 Appendix Telefonenkät Förord På uppdrag av Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad, Hans Luthman, har Splitvision Research genomfört en attityd- och kunskapsundersökning via telefonintervjuer. Syftet med undersökningen har varit att få reda på vilka kunskaper om och attityder till Vuxenutbildningen i Göteborg och dess verksamhetsområden som kunder och andra intressenter boende i Göteborg har. Vi har även gjort en mätning av hur väl reklam för Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad, som har tagit plats i offentliga miljöer, har skapat ett bestående minne. Vi vill tacka alla som ställt upp och svarat på telefonintervjuerna för denna undersöknings räkning. Citera och använd gärna resultatet i rapporten, men uppge källan, Splitvision Research. Rapporten finns att tillgå hos: Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad, Hans Luthman, Rosenlundsgatan 8, Box 5412, Göteborg, , hans.luthman@vux.goteborg.se Göteborg, den 17 januari 2006 Nancy Aponno & Jonas Modin Splitvision Research 6

7 2 Hur rapporten ska läsas Vi vill här ge lite råd inför läsningen av rapporten. Utformningen av rapporten har gjorts med åtanke på Er som arbetar med Vuxenutbildningen och/eller som snabbt vill kunna ta till Er resultatet av undersökningen. Tanken är att rapporten ska kunna läsas i den ordning som passar Er bäst. Därför upprepas vissa uppgifter i rapportens olika kapitel. Vår förhoppning är att resultatet från denna undersökning fungerar samlande, stödjande och pådrivande för berörda medarbetare inom Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad. Statistik kan ge skenet av att leverera sanningar med alltför stor noggrannhet och exakthet. Så är inte fallet. Därför ber vi Er läsa siffror och diagram utifrån att de ger Er en fingervisning om vilka tendenser som råder. illustrationer i rapporten är gjorda av Marika Sigvardsson. grupp finns kategorier (exempelvis utgörs gruppen kön av kategorierna kvinna och man). I rapporten refererar vi till Göteborgs nordöstra, centrala och västra stadsdelar samt. inbegriper stadsdelarna Bergsjön, Gunnared, Kortedala och Lärjedalen. inbegriper stadsdelarna Biskopsgården, Lundby, Torslanda, Tuve-Säve, Backa och Kärra-Rödbo. inbegriper stadsdelarna, Härlanda, Linnéstaden, Majorna och Örgryte. inbegriper stadsdelarna Askim, Frölunda, Högsbo, Styrsö, Tynnered och Älvsborg. Resultat Rapportens resultat redovisas övergripande (procentuellt), men även i jämförelse med 2004 års undersökning samt per grupp (se Begrepp). När det gäller undersökningens frågor per bakgrundsdata, redovisar vi kluster, mönster av grupperingar, när det gäller högsta och lägsta värden jämfört med frågans snittvärde. För redovisning av varje grupps svar för respektive fråga, se Appendix. Begrepp Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad kommer löpande att benämnas Vuxenutbildningen i rapporten. Genomgående i rapporten ställs undersökningens resultatet mot de bakgrundsvariabler (kön, ålder, sysselsättning, högsta avslutade utbildning, stadsdel samt modersmål) som ni finner i Appendix, tabell I. Dessa kommer vi i rapporten löpande att benämna för grupper. I varje frekvenstabeller och korstabeller finns att tillgå i separat bilaga. Vissa delar av grupperna i undersökningen understiger, som enskilda kategorier, 30 personer, vilket är för få personer för att för att en statistisk säkerhet ska kunna råda. Vi har valt att redovisa dem i rapporten. De som berörs är gruppen sysselsättning och kategorierna arbetssökande och långtidssjukskrivna samt gruppen utbildning och kategorierna 2-årig gymnasieutbildning samt annan utbildning. Det är viktigt att i dessa fall vara medveten om att det kan råda en stor felmarginal (se felmarginaler i tabell 3:1 i kapitel 3 Metod). Kategorin annan sysselsättning redovisas inte i rapporten då den endast omfattar 6 personer och inte utgör någon homogen kategori. 7

8 Sifferförvirring Procenttalen avrundas till närmsta heltal, vilket gör att totalsumman i vissa fall inte blir exakt 100 procent. frekvenstabeller samt vissa korstabeller finner Ni i en separat bilaga. Disposition I följande kapitel Metod kan Ni bland annat fördjupa Er i hur vi har gått tillväga, bakgrunden till undersökningen och statistisk relevans. I kapitlet Bakgrundsvariabler redovisas undersökningens bakgrundsvariabler som t ex ålder, kön och sysselsättningskategorier i förhållande till Göteborgs Stad. I Kännedom om Vuxenutbildningen går vi in på huruvida göteborgarna känner till Vuxenutbildningen och dess verksamhetsområden. I Kunskap om Vuxenutbildningen går vi in på göteborgarnas kunskaper om Vuxenutbildningens verksamhet i stort. I Vuxenutbildningens målgrupper går vi in på göteborgarnas kunskaper om vem Vuxenutbildningen vänder sig till. I kapitlet Attityder till Vuxenutbildningen erhålls en bild av göteborgarnas attityder till Vuxenutbildningen. I kapitlet Studiebenägenhet erhålls en överblick över göteborgarnas studiebenägenhet. I kapitlet De intervjuades kommentarer erhålls en överblick över de kommentarerna som de intervjuade lämnat. I Appendix finner Ni tabellstatistik över samtliga frågor i undersökningen presenterade per jakande svar. Rapporten avslutas med den enkät som resultatet av denna undersökning baserar sig på. 8

9 3 Metod Attityd- och kunskapsundersökningen är genomförd i form av en telefonundersökning under december Undersökningen är genomförd som en så kallad urvalsundersökning där ett urval från invånare i respektive stadsdel i Göteborg får representera helheten. Undersökningen har genomförts med ett etnografiskt perspektiv, vilket innebär att vi i intervjuerna försökt samla in viktig kringinformation som de intervjuade lämnar under samtalets gång. Vi frågar också, efter att intervjuguidens frågor är ställda, om de intervjuade har något de vill att vi ska framföra till Vuxenutbildningen samt om de har någon relation till Vuxenutbildningen. Insamlandet av kringinformation har genomförts på sådant sätt att det inte har påverkat standardiseringen av genomförandet av intervjuguiden (se Telefonintervjuer). I vår tolkning av materialet har vi haft dessa kommentarer med oss och i vissa fall presenteras de under respektive rubrik i rapporten. I kapitel 11 presenteras valda delar av kommentarerna. Precis som vid 2004 års undersökning har totalt 150 personer (30%) lämnat egna kommentarer om Vuxenutbildningen. Materialet har bearbetats och sammanställts av Splitvision med hjälp av SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Urval Attityd- och kunskapsundersökningen har skett som en urvalsundersökning enligt nedan uppställda kriterier. Namn och telefonnummer har erhållits via Teleadress databas. Målet med undersökningens genomförandefas var att genom telefonintervjuer samla in åsikter från 500 privatpersoner, folkbokförda i Göteborg. Ett obundet numeriskt urval har skett enligt följande urvalskriterier: Kvinnor och män, mellan år Geografisk begränsning i form av postnummer inom Göteborgs Stad NIX-rensning har genomförts vid urvalsförfarandet (NIX-anslutna är telefonabonnenter som är spärrade mot telefonförsäljning). Med hänsyn till NIX-anslutna personer ansåg vi det bra att genomföra NIX-rensning för denna undersökning, även om den här sortens samhällsundersökning inte ingår i de NIX-anslutnas kriterier. Genom att urvalet sker slumpmässigt kommer urvalet inom godtagbara gränser följa den rådande demografiska profilen för Göteborgs kommun. Frågeunderlag Enkätunderlaget har utformats i samarbete mellan Splitvision och Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad. Enkätunderlaget är framtaget för att lämpa sig för en telefonintervju på cirka fem minuter. Totalt består frågeunderlaget av 39 frågor. Frågeunderlaget finns att tillgå i Appendix. 9

10 Telefonintervjuer Telefonintervjuerna ägde rum under veckorna Intervjuerna har huvudsakligen skett på eftermiddagar, kvällar och helger, då flest privatpersoner har varit nåbara i sitt hem, men även på dagtid. För att erhålla 500 nettointervjuer har vi ringt ca personer. Intervjuprocessen Vi har strävat efter att genomföra så standardiserade intervjuer som möjligt, dvs de intervjuade har ställts inför samma frågor, intervjuarna har läst upp frågorna på samma sätt, med samma tonfall osv. Med en hög grad av standardisering är möjligheter till jämförelser större än vid en låg grad av standardisering. Det passar inte alltid för alla människor att svara i standardiserade kategorier. Vi har hanterat detta på två sätt. Dels har vi lämnat en öppenhet att lämna kommentarer, dels har vi tolkat människor vars svar är berättande och beskrivande så att svaren går att kategorisera in. Det sistnämnda har skett när vi bedömt att undersökningen inte får något mervärde av deras berättande kommentarer. Den genomsnittliga tiden det tagit att genomföra en intervju har varit ungefär fem minuter. De kortaste intervjuerna har tagit tre minuter och de längsta ca 15 minuter att genomföra. Om personen vi söker inte varit hemma, väljs i första hand en annan intervjuperson i hushållet i åldern år. Om ingen person i hushållet varit anträffbar efter fyra till fem försök, har han eller hon ersatts av en annan intervjuperson i ett nytt hushåll. Splitvision har respekterat de utvaldas integritet och rätt att avböja att svara på enstaka frågor eller medverka i en intervju. Undersökningsmaterialet har behandlats konfidentiellt. Statistik Procenttal som redovisas i rapporten i text och diagram är närmevärden och kommer att avrundas till hela tal. Vid avrundning av procentsatser till närmsta heltal blir summan i vissa diagram inte alltid 100 procent. Undersökningen är genomförd som en urvalsundersökning. Resultatet kan vara behäftat med en felmarginal, en så kallad statistisk säkerhetsmarginal. Hur procentsatserna ändrar sig vid de olika svarsfördelningarna visas nedan i tabell 3:1, konfidensintervall. Exempelvis kan vi titta på frågan Känner du till gymnasial vuxenutbildning?. Låt säga att det finns en svarsfördelning på 40 procent ja och 60 procent nej. Tittar vi på 500 personer blir den statistiska säkerhetsmarginalen på ±4,4. Fördelningen skulle då kunna vara exempelvis 35,6 procent ja och 64,4 procent nej. Den statistiska säkerhetsmarginalen är som störst vid en svarsfördelning på 50 procent - 50 procent. Storleken på den statistiska säkerhetsmarginalen påverkas av urvalets storlek. Ju lägre bastal (antal svarande) som redovisas, desto högre felmarginal. Bastal ,2 11,3 13,0 13,9 14, ,4 8,0 9,2 9,8 10, ,1 5,6 6,5 6,9 7, ,0 3,6 4,1 4,4 4,5 Tabell 3:1 Konfidensintervall. Källa: Marknadsundersökning ISBN:

11 4 Bakgrundsvariabler Genomgående håller undersökningens bakgrundsvariabler en acceptabel nivå gentemot den rådande demografiska profilen för invånarna i Göteborgs Stad. Genom att en numerisk slumpning har skett vid urval av undersökningens deltagare bör urvalet följa den demografiska profilen i Göteborg. Det som kan påverka så att det eventuellt blir en avvikelse från den demografiska profilen, kan vara om det vid undersökningsperioden är svårare att nå vissa grupper eller att vissa grupper i högre grad ställer sig positiva till att deltaga i samhällsundersökningar års undersökning genomfördes under vecka års undersökning genomfördes under vecka 44-46, vilket är en bättre undersökningsperiod då fler människor i större utsträckning finns tillgängliga per telefon jämfört med strax före jul. Totalt har 500 personer intervjuats. I tabellerna 4:1 och 4:2 redovisas undersökningens bakgrundsdata till antal och per procentuell fördelning per grupp. I jämförelse med bakgrundsdata från 2004 års undersökning skiljer det sig inte mycket för de olika bakgrundsfrågorna, förutom när det gäller modersmål. I årets undersökning uppger 86% att de har svenska som modersmål och 2004 uppgav 92% att de hade svenska som modersmål. Motsvarande uppger 14% att de har annat modersmål i årets undersökning och 2004 uppgav 8% att de hade annat modersmål, se Appendix, tabell I. När det gäller kategorin modersmål för vuxna göteborgare finns det ingen jämförbar statistik att tillgå. Vi kan därför inte säga hur nära verkligheten resultatet är. Fråga Antal Procent per grupp % Kön % % Ålder % % % Modersmål % Annat 69 14% Tabell 4:1 Bakgrundsdata bland undersökningens deltagare. Per samtliga, kön, ålder och modersmål. Det framgår inte av undersökningen vad annat modersmål innefattar för språk.

12 Fråga Antal Procent per grupp Sysselsättning Arbetar % Arbetssök 23 5% Stud % Sjukskriv 16 3% Annat 6 1% Högsta avslutade utbildning Stadsdel Grundskola 38 8% 2-årigt gymn. 25 5% 3-årigt gymn % Eft.gymn. utb % Annat 17 3% 66 13% % % 82 16% Tabell 4:2 Bakgrundsdata bland undersökningens deltagare. Per sysselsättning, högsta avslutade utbildning och stadsdel. Bland de som har svarat annan sysselsättning finns exempelvis väntar på lumpen och praktikant. Bland annan utbildning finns bl a personer som läst på folkhögskola och college i USA. När det gäller utbildning ligger fördelningen mellan låg- och högutbildade bland undersökningens deltagare i linje med den demografiska profilen för Göteborgs Stad (enligt SCBs statistiska årsbok 2004 finns statistik för högsta avslutade utbildning för göteborgare i åldern år). Däremot har vi inom gruppen lågutbildade en överrepresentation av personer med 3-årigt gymnasium som högsta avslutade utbildning och en underrepresentation av personer med grundskola och som högsta avslutade utbildning. I tabellerna 4:3-4:6 vill vi gärna visa på statistik per stadsdelsområde, exempelvis vilka områden som har en större andel som talar annat språk än svenska som modersmål. Vi tror att nedanstående tabeller kan vara värdefull kringinformation för Er vid tolkning av undersökningens resultat. Det är vanskligt att dra slutsatser utifrån enbart dessa faktorer, vi har därför valt att inte göra det i rapporten, men vi redovisar dem här då vi tror att Ni, i Ert operativa arbete och i Er tolkning av undersökningens resultat, kan finna dessa tabeller nyttiga, med en möjlighet att förhålla Er till undersökningens resultat med dem i åtanke. Sysselsättning Arbetar Arbetssök. Stud. Sjukskr. Annat per område 68% 9% 15% 5% 3% 72% 6% 15% 6% 2% 67% 4% 26% 2% <1% 90% 1% 7% 1% --- Tabell 4:3 Sysselsättningsfördelning per stadsdel bland undersökningens deltagare, Avrundning till närmaste heltal gör att summan ej blir 100%. Högsta utb. per område Grundsk. 2-årigt gymn. 3-årigt gymn. Eftergymn. utb. Annat 18% 5% 36% 36% 5% 12% 6% 48% 32% 2% 3% 5% 35% 54% 3% 5% 4% 32% 55% 5% Tabell 4:5 Högsta utbildning per stadsdel bland undersökningens deltagare, Avrundning till närmaste heltal gör att summan ej blir 100%. 12

13 Bland de intervjuade som har annat språk än svenska som modersmål uppger 35% att de bor i de nordöstra stadsdelarna och 29% att de bor i centrum. Stadsdel Procent i Undersökningen % 23% 29% 13% Tabell 4:7 OBS! Denna tabell visar i vilket stadsdelsområde de i undersökningen som har annat modersmål än svenska bor. Ser vi till respektive stadsdel i undersökningen, finns det i de nordöstra stadsdelarna 37% som har annat modersmål än svenska och på finns det 13% som har annat språk än svenska som modersmål. Stadsdel Procent i Undersökningen % 13% 9% 11% Tabell 4:8 OBS! Denna tabell visar hur många i varje stadsdelsområde i Göteborg som har annat modersmål än svenska. 13

14 5 Kännedom om Vuxenutbildningen Kännedomen om Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad är högre i årets undersökning, hela 82% jämfört med 65% i 2004 års undersökning (se diagram 5:1). Ser vi till den totala kännedomen om Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad och Komvux (utbildning för vuxna i kommunal regi), så är det i årets undersökning 98% som känner igen Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad och/eller Komvux. Detta är en förbättring med 2 procentenheter jämfört med 2004 års undersökning (skillnaden ligger dock inom den statistiska felmarginalen). Kännedom om Vuxenutbildningen Hela 82% svarar att de känner till Vuxenutbildningen i Göteborg. De kategorier som i högst procentuell omfattning känner till vuxenutbildningen är personer med annat modersmål än svenska (88%), boende i de nordöstra stadsdelarna (88%), personer som har en annan utbildning (88%), arbetssökande (87%) samt personer i åldersintervallet (86%). Kvinnor har procentuellt sett högre kännedom om vuxenutbildningen än män (85% respektive 78%), se diagram 5:2. Långtidssjukskriven 81% 76% 84% 87% Namnet Vuxenutbildningen är med andra ord mer känt i årets undersökning än vid förra årets undersökning. 88% 82% 81% 76% 84% 75% 65% 82% % 84% 79% 88% 88% 81% 50% 30% 78% 79% 78% 85% 86% 25% 0% 17% 6% 1% Ja Nej Vet ej 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 5:2 Kännedom om Vuxenutbildningen per bakgrundsdata. Kategorierna arbetssökande, långtidssjukskrivna, 2-åriggymnasieutbildning samt annan utbildning utgörs av för få personer för att statistisk säkerhet ska kunna råda. 82% Diagram 5:1 Känner till Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad. Jämförande statistik med 2004 års undersökning. De grupper som har ringast kännedom om Vuxenutbildningen är boende i de västra stadsdelarna (73%), personer som har gått 2-årig gymnasieutbildning (76%) och studerande (76%).

15 Kännedom om Komvux Långtidssjukskriven 87% 88% 96% 97% 95% har angett att de känner till Komvux. I förra årets undersökning var det 89% som kände till Komvux (se diagram 5:3). 84% 93% 98% 100% 100% 75% 89% 95% % 91% 94% 94% 96% 96% 97% 99% 50% 94% 94% 98% 95% 25% 0% 11% 4% 1% 0% Ja Nej Vet ej 75% 80% 85% 90% 95% 100% 105% Diagram 5:4 Kännedom om Komvux per bakgrundsdata. Kategorierna arbetssökande, långtidssjukskrivna, 2-åriggymnasieutbildning samt annan utbildning utgörs av för få personer för att statistisk säkerhet ska kunna råda. Diagram 5:3 Känner till Komvux. Jämförande statistik med 2004 års undersökning. De kategorier som i högst procentuell omfattning känner till Komvux är personer med annan utbildning (100%), personer som har 2-årig gymnasieutbildning som högsta utbildning (100%) och personer med eftergymnasial utbildning (98%), boende i de centrala stadsdelarna (99%) och boende i de nordöstra stadsdelarna (97%), personer som är i åldersintervallet (98%) samt personer som studerar idag (97%) (se diagram 5:4). De kategorier som har ringast kännedom om Komvux är de som har grundskola eller motsvarande som högsta avslutade utbildning (se diagram 5:4). Känner inte till vare sig Vuxenutbildningen eller Komvux Bland dem som inte känner till eller inte vet om de känner till Vuxenutbildningen känner 84% till Komvux. Endast 2% känner varken till Vuxenutbildningen eller Komvux. Gruppen som varken känner till Vuxenutbildningen eller Komvux är mycket liten och består av tio personer (av totalt 500). Gruppen är alldeles för liten för att den ska kunna säga något redovisad per bakgrundsdata med en statistisk säkerhet. 15

16 Kännedom om Vuxenutbildningens verksamhetsområden Mer än hälften av de intervjuade känner till Vuxenutbildningens verksamhetsområden, dock känner endast 26% till Särvux. Den verksamhet som flest känner till av Vuxenutbildningens verksamhetsområden är gymnasal vuxenutbildning (82%) följt av sfi (75%), se diagram 5:5. Känner till särvux % % Känner till studievägledning % % Känner till påbyggnadsutbildning Känner till grundläggande vuxenutbildning Känner till sfi Känner till gymnasial vuxenutbildning % % % % % % % % 2005 års resultat jämfört med 2004 års resultat Det har skett en ökning vad gäller kännedom om verksamhetsområden för fyra av sex verksamhetsområden. De största förändringarna gentemot 2004 års undersökning är att kännedomen om verksamhetsområdet sfi har ökat med 16 procentenheter (se diagram 5:5 och tabell 5:1). Särvux ligger kvar som det verksamhetsområde som Göteborgarna i ringaste omfattning känner till. Vägledningsverksam heten har sjunkit i kännedom med 6 procentenheter. Verksamhets område Förändrig i procentenheter Särvux Vägledning 6 Påbyggnads utbildning Grundläggande vuxenutbildning 6 4 Sfi 16 Gymnasial vuxenutbildning 4 Tabell 5:1 Kännedom om Vuxenutbildningen i Göteborgs verksamhetsområden. Jämförelse mellan 2004 och 2005 års undersökningar. I följande avsnitt presenteras kännedomen per verksamhetsområde redovisat per bakgrundsdata, se diagram 5:6-5:11. Känner till Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad % % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Diagram 5:5 Känner till eller har hört talas om Vuxenutbildningen och dess verksamhetsområden. Jämförande statistik med 2004 års undersökning. 16

17 Gymnasial vuxenutbildning 82% känner till gymnasial vuxenutbildning i årets undersökning. Högst kännedom om gymnasial vuxenutbildning har personer med annan utbildning (88%), personer med eftergymnasial utbildning (87%), studerande (86%), boende i centrum (86%) och personer i åldersintervallet (86%). Lägst kännedom har kategorierna grundskola eller motsvarande som högsta avslutade utbildning (55%) och långtidssjukskrivna (63%), se diagram 5:6. Studievägledning 55% känner till studievägledning. Det är det enda verksamhetsområde där färre känner igen verksamheten i årets undersökning än vid förra årets undersökning (2004 var det 61% som kände igen vägledningen som ett verksamhetsområde). Högst kännedom om studievägledning i Vuxenutbildningens regi har personer med grundskola eller motsvarande som högsta avslutade utbildning (74%) och personer som har som sin huvudsakliga sysselsättning att vara arbetssökande (74%) följt av personer med annat modersmål än svenska (70%). Långtidssjukskriven 55% 63% 72% 72% 76% 83% 83% 83% 83% 82% 84% 82% 81% 84% 86% 83% 82% 86% 88% 87% 86% Lägst kännedom har personer som studerar som huvudsaklig sysselsättning (44%) följt av personer med 2-årig gymnasieutbildning som högsta avslutade utbildning (48%) och personer i åldersintervallet (48%). Långtidssjukskriven 44% 52% 48% 50% 53% 53% 55% 57% 57% 63% 65% 65% 70% 74% 74% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 5:6 Kännedom om verksamhetsområdet, gymnasial vuxenutbildning, per bakgrundsdata. Kategorierna arbetssökande, långtidssjukskrivna, 2-åriggymnasieutbildning samt annan utbildning utgörs av för få personer för att statistisk säkerhet ska kunna råda. 52% 58% 54% 48% 67% 55% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Diagram 5:7 Kännedom om verksamhetsområdet, studievägledning per bakgrundsdata. Kategorierna arbetssökande, långtidssjukskrivna, 2-åriggymnasieutbildning samt annan utbildning utgörs av för få personer för att statistisk säkerhet ska kunna råda. 17

18 Grundläggande vuxenutbildning 63% känner till grundläggande vuxenutbildning. Högst kännedom om grundläggande vuxenutbildning har arbetssökande (78%) följt av personer i åldersintervallet (73%). Lägst kännedom har personer som har grundskola eller motsvarande som högsta avslutade utbildning (47%) och boende i de västra stadsdelarna av Göteborg (49%). Långtidssjukskriven 47% 49% 53% 55% 56% 55% 60% 60% 59% 63% 64% 64% 62% 60% 65% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Diagram 5:8 Kännedom om verksamhetsområdet, grundläggande vuxenutbildning per bakgrundsdata. Kategorierna arbetssökande, långtidssjukskrivna, 2-åriggymnasieutbildning samt annan utbildning utgörs av för få personer för att statistisk säkerhet ska kunna råda. 63% 65% 68% 68% 73% 78% Svenskundervisning för invandrare, sfi 75% känner till svenskundervisning för invandrare, sfi. Det är den verksamhet som har ökat mest vad gäller kännedom bland göteborgarna mellan denna underökning och undersökningen från förra året (hela 16 procentenheter i ökning). Högst kännedom om sfi har personer med annan utbildning som högsta avslutade utbildning (88%). Lägst kännedom om sfi har de boende i nordost (61%). Långtidssjukskriven 61% 66% 67% 66% 69% 70% 70% 74% 76% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 5:9 Kännedom om verksamhetsområdet, sfi per bakgrundsdata. Kategorierna arbetssökande, långtidssjukskrivna, 2-åriggymnasieutbildning samt annan utbildning utgörs av för få personer för att statistisk säkerhet ska kunna råda. 73% 76% 76% 75% 78% 80% 81% 81% 83% 84% 83% 88% 18

19 Påbyggnadsutbildning 60% känner till påbyggnadsutbildningen inom Vuxenutbildningen. Påbyggnadsutbildning är den verksamhetsinriktning där skillnaden mellan kategorier (där man i störst respektive minst omfattning har kännedom om påbyggnadsutbildning) sett per bakgrundsdata är störst. Högst kännedom om påbyggnadsutbildningar i Vuxenutbildningens regi har personer med annan utbildning som högsta avslutade utbildning (76%), följt av personer med 2-årig gymnasieutbildning som högsta avslutade utbildning (72%). Särvux 26% känner till särvux. Det är den verksamhet som, procentuellt sett, lägst antal intervjuade känner till. Högst kännedom om Särvux har personer med annan utbildning som högsta avslutade utbildning (35%) och arbetssökande (35%). Lägst kännedom har personer med grundskola eller motsvarande som högsta avslutade utbildning (16%) och personer som bor i de västra stadsdelarna av Göteborg (17%). Lägst kännedom om påbyggnadsutbildningar i Vuxenutbildningens regi har långtidssjukskrivna (38%). Långtidssjukskriven 23% 26% 31% 35% Långtidssjukskriven 38% 52% 48% 57% 53% 62% 66% 72% 76% 16% 17% 21% 23% 24% 28% 29% 30% 35% 52% 52% 60% 57% 61% 62% 67% 67% 21% 22% 23% 26% 26% 29% 29% 60% 62% 58% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Diagram 5:10 Kännedom om verksamhetsområdet, påbyggnadsutb per bakgrundsdata. Kategorierna arbetssökande, långtidssjukskrivna, 2-åriggymnasieutbildning samt annan utbildning utgörs av för få personer för att statistisk säkerhet ska kunna råda. 60% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Diagram 5:11 Kännedom om verksamhetsområdet, Särvux per bakgrundsdata. Kategorierna arbetssökande, långtidssjukskrivna, 2-åriggymnasieutbildning samt annan utbildning utgörs av för få personer för att statistisk säkerhet ska kunna råda. 26% 19

20 6 får läsa på Vuxenutbildningen även om man har en universitetsutbildning % % Kunskap om Vuxenutbildningen Vuxenutbildningens utbildningar sker hos utbildningsanordnare % % Kunskapsnivåerna om Vuxenutbildningen ger, med utgångspunkt från sex frågor om dess verksamhet, värden som visar på en hög insiktsnivå bland de intervjuade. För tre av de sex frågorna är det som minst tre fjärdedelar som svarar korrekt och för resterande tre frågor är det som minst hälften som svarar korrekt, se diagram 6:1. Alla som har svarat har säkert inte detaljkunskaper runt dessa frågor, utan har svarat med utgångspunkt från en allmän kunskap om Vuxenutbildningen och ett logiskt tänkande. Vuxenutbildningen beslutar om vem som blir antagen till vilka kurser Vuxenutbildningen har lokalkontor dit sökande kan vända sig Vuxenutbildningens utbildningar är studiemedelsberättigade På Vuxenutbildningen kan man läsa på dag-, kvällstid och på distans % % % % % % % % Liksom vid 2004 års undersökning har de intervjuade i störst omfattning kunskap om frågan att Vuxenutbildningen har utbildningar som går att läsa på dag- och kvällstid och på distans (92% år 2005 respektive 87% år 2004). 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 6:1 Kunskap om Vuxenutbildningens verksamhet. Jämförande statistik med 2004 års undersökning. I minst omfattning har de intervjuade kunskap om att man får läsa på Vuxenutbildningen även om man har en universitetsutbildning (52% år 2005 respektive 48% år 2004). 20

21 På Vuxenutbildningen kan man läsa på dag- och kvällstid och på distans 92% av de intervjuade har kännedom om att man på Vuxenutbildningen kan läsa på dag- och kvällstid och på distans, 2% uppger att man inte kan göra det och 6% svarar att de inte vet. Vuxenutbildningens utbildningar är studiemedelsberättigade 79% av de intervjuade har kunskap om att Vuxenutbildningens kurser är studiemedelsberättigade. 8% uppger att Vuxenutbildningens kurser inte är studiemedelsberättigade och 13% vet inte. Långtidssjukskriven 92% 93% 96% 100% Långtidssjukskriven 64% 77% 83% 90% 90% 92% 94% 94% 95% 67% 79% 81% 76% 94% 91% 92% 92% 94% 77% 80% 75% 85% 91% 93% 79% 82% 93% 92% 78% 80% 89% 92% 95% 68% 83% 83% 92% 79% 82% 84% 86% 88% 90% 92% 94% 96% 98% 100% 102% Diagram 6:2 Kunskap om att man kan läsa på dag- och kvällstid och på distans på Vuxenutbildningen. Per bakgrundsdata. Kategorierna arbetssökande, långtidssjukskrivna, 2-årig gymnasieutbildning samt annan utbildning utgörs av för få personer för att statistisk säkerhet ska kunna råda. För denna fråga råder det inte så stora skillnader sett till bakgrundsdata. Högst kunskap om Vuxenutbildningens studieformer har arbetssökande (100%) och studerande (96%). Lägst kunskap om Vuxenutbildningens studieformer har personer i åldern (89%). 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 6:3 Kunskap om att Vuxenutbildningens kurser är studiemedelsberättigade. Per bakgrundsdata. Kategorierna arbetssökande, långtidssjukskrivna, 2-årig gymnasieutbildning samt annan utbildning utgörs av för få personer för att statistisk säkerhet ska kunna råda. Högst kunskap om att Vuxenutbildningens kurser är studiemedelsberättigade har personer med annan utbildning (94%), studerande (90%) samt boende i nordost (85%). Lägst kunskap om att Vuxenutbildningens kurser är studiemedelsberättigade har långtidssjukskrivna (64%) och personer med grundskola 21

22 eller motsvarande som högsta avslutade utbildning (67%) respektive personer i åldern (68%). Vuxenutbildningen har lokalkontor dit sökande kan vända sig Tre fjärdedelar (75%) av de intervjuade har vetskapen om eller antar att Vuxenutbildningen har lokalkontor runt om i Göteborg. 6% uppger att Vuxenutbildningen inte har lokalkontor runt om i Göteborg och 19% svarar att de inte vet. kan vända sig. Det skiljer sig något åt mellan de tre lokalkontorens uppsamlingsområden, men det finns inte någonting i undersökningen som gör att vi kan resonera kring om skillnaden beror på lokalkontorens inverkan eller om det är andra faktorer som spelar in. Skillnaden är inte av något påfallande slag. Minst känt att Vuxenutbildningen har lokalkontor är det bland långtidssjukskrivna (57%). Långtidssjukskriven 57% 74% 80% 87% 76% 71% 79% 80% 78% 73% 72% 78% 83% 74% 80% 72% 79% 72% 75% 78% 75% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 6:4 Kunskap om att Vuxenutbildningen har lokalkontor dit sökande kan vända sig. Per bakgrundsdata. Kategorierna arbetssökande, långtidssjukskrivna, 2-årig gymnasieutbildning samt annan utbildning utgörs av för få personer för att statistisk säkerhet ska kunna råda. Mest känt att Vuxenutbildningen har lokalkontor är det bland arbetssökande (87%) och boende i nordost (83%). När undersökningen genomfördes har centrum, och nordost lokalkontor dit sökande 22

23 Vuxenutbildningen beslutar om vem som blir antagen till vilka kurser 71% av de intervjuade har vetskap om att Vuxenutbildningen bestämmer om vem som blir antagen till vilka kurser. 8% uppger att Vuxenutbildningen inte bestämmer om vem som blir antagen till vilka kurser och 21% svarar att de inte vet. Vuxenutbildningens utbildningar sker hos utbildningsanordnare 70% av de intervjuade har kunskap om att Vuxenutbildningens utbildningar sker hos andra utbildningsanordnare, skolor som exempelvis Lernia eller ABF. 8% uppger att Vuxenutbildningarnas utbildningar inte gör det och 22% har svarat att de inte vet. Långtidssjukskriven 64% 64% 74% 73% Långtidssjukskriven 70% 70% 70% 79% 56% 70% 73% 76% 82% 66% 64% 71% 72% 72% 67% 73% 72% 75% 69% 68% 69% 78% 69% 71% 68% 79% 68% 73% 66% 72% 67% 73% 73% 66% 71% 73% 71% 70% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Diagram 6:5 Kunskap om att Vuxenutbildningen beslutar om vem som blir antagen till vilka kurser. Per bakgrundsdata. Kategorierna arbetssökande, långtidssjukskrivna, 2-årig gymnasieutbildning samt annan utbildning utgörs av för få personer för att statistisk säkerhet ska kunna råda. Högst kunskap om att Vuxenutbildningens beslutar om antagning har personer med annan utbildning som högsta avslutade utbildning (82%). Lägst kunskap om att Vuxenutbildningens beslutar om antagning har personer med grundskola som högsta avslutade utbildning (56%). Diagram 6:6 Kunskap om att Vuxenutbildningens utbildningar sker hos utbildningsanordnare. Per bakgrundsdata. Kategorierna arbetssökande, långtidssjukskrivna, 2-årig gymnasieutbildning samt annan utbildning utgörs av för få personer för att statistisk säkerhet ska kunna råda. Högst kunskap om ovanstående fråga har långtidssjukskrivna (79%), personer med annat modersmål än svenska (79%) och boende i nordost (78%). 23

24 Lägst kunskap om ovanstående fråga har personer med 2-årig gymnasieutbildning (64%), personer med 3-årig gymnasieutbildning (66%), män (66%) och personer i åldern (66%). får läsa på Vuxenutbildningen även om man har en universitetsutbildning 52% av de intervjuade har kännedom om att man får läsa på Vuxenutbildningen även om man har en universitetsutbildning. 22% uppger att man inte får det och 26% svarar att de inte vet. Långtidssjukskriven 50% 50% 58% 65% 24% 48% 48% 57% 58% 45% 46% 56% 56% 51% 62% 49% 57% 51% 52% 54% 52% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Diagram 6:7 Kunskap om att man får läsa på Vuxenutbildningen även om man har en universitetsexamen. Per bakgrundsdata. Kategorierna arbetssökande, långtidssjukskrivna, 2-årig gymnasieutbildning samt annan utbildning utgörs av för få personer för att statistisk säkerhet ska kunna råda. Högst kunskap om ovanstående fråga har arbetssökande (65%) och personer med annat modersmål än svenska (62%). Lägst kunskap om ovanstående fråga har personer med annan utbildning (24%), boende på (45%) och boende i nordost (46%). 24

25 7 Vuxenutbildningens målgrupper Det är samma målgrupper som placerar sig lågt i årets undersökning när det gäller att vara Vuxenutbildningens målgrupper som vid förra årets undersökning, se tabell 7:1 och diagram 7:1. Den grupp som i störst omfattning anges vara Vuxenutbildningens målgrupp är personer som vill få behörighet till högskolan (96%). Vänder sig till alla, oavsett ålder och anledning % % Frågan ställs på följande sätt - Vilka av följande grupper tror du att Vuxenutbildningen [i Göteborg Stad] vänder sig till? Sedan läses respektive grupper upp och de intervjuade kan svara ja, nej eller vet ej på frågan. De grupper som i minst omfattning anses vara Vuxenutbildningens målgrupper är alla oavsett anledning (46%) och personer som vill ha en yrkesutbildning (62%). Personer som vill ha en yrkesutbildning Personer som vill höja sina gymnasiebetyg Personer som behöver läsa kurser som motsvarar grundskolan % % % % % % Personer som ej har treårig gymnasieutbildning Invandrare som vill läsa svenska Personer som vill få behörighet till högskolan Personer som behöver läsa kurser som motsvarar grundskolan Personer som vill höja sina gymnasiebetyg Personer som vill ha en yrkesutbildning Till alla oavsett anledning Personer som vill få behörighet till högskolan - Invandrare som vill läsa svenska - Personer som ej har treårig gymnasieutbildning Personer som behöver läsa kurser som motsvarar grundskolan Personer som vill höja sina gymnasiebetyg Personer som vill ha en yrkesutbildning Till alla oavsett anledning Personer som ej har treårig gymnasieutbildning Invandrare som vill läsa svenska Personer som vill få behörighet till högskolan % % % % % % 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% Diagram 7:1 Vuxenutbildningens målgrupper. Jämförande statistik med 2004 års undersökning. I följande avsnitt presenteras Vuxenutbildningens respektive målgrupper utifrån de grupper (bakgrundsdata: ålder, kön, modersmål, boendeort, högsta avslutade utbildning, samt sysselsättning) som i störst respektive minst omfattning har angett kännedom om respektive målgrupp. Tabell 7:1 Illustration över turordningen när det gäller vad de intervjuade anger som Vuxenutbildningens målgrupper, se även diagram 7:1.

26 Personer som ej har 3-årig gymnasieutbildning 94% anger att Vuxenutbildningen vänder sig till personer som ej har en 3-årig gymnasieutbildning. 4% tror inte att vuxenutbildningen vänder sig till denna målgrupp och 3% svarar att de inte vet. När det gäller frågan att Vuxenutbildningen vänder sig till personer som ej har en 3-årig gymnasieutbildning sett per bakgrundsdata, är det inte direkt någon eller några enskilda kategorier som utmärker sig, se diagram 7:2. Däremot är det ett fåtal kategorier som utmärker sig genom att de, procentuellt sett, inte i lika hög omfattning anser att vuxenutbildningen vänder sig till denna målgrupp. Det gäller personer med 2-årig gymnasieutbildning (80%) som högsta avslutade utbildning och personer med annat modersmål än svenska (83%). Långtidssjukskriven 80% 86% 86% 87% 89% 93% 94% 95% 95% 95% 95% 95% 96% Bland de allmänna kommentarerna vi har fått i relation till att ej ha en 3-årig gymnasieutbildning sägs det: Bra möjlighet för de som inte kunnat läsa grund/gymnasium av någon anledning. Bra att det finns. Läste själv in mina betyg där. De som har svårt för vissa ämnen och som måste läsa upp dem på t ex komvux ska ha lite förtur gentemot andra. Invandrare som vill läsa svenska 94% anger att Vuxenutbildningen vänder sig till invandrare som vill läsa svenska. 5% tror inte att vuxenutbildningen vänder sig till denna målgrupp och 1% svarar att de inte vet. När det gäller frågan att Vuxenutbildningen vänder sig till invandrare som vill läsa svenska sett per bakgrundsdata, placerar sig nästan samtliga kategorier inom intervallet 93-95%, med undantag av några få kategorier som ligger i det lägre intervallet. I det lägre intervallet finns arbetssökande (87%), personer med annan utbildning (88%), personer med 2-årig gymnasieutbildning (88%) som högsta avslutade utbildning. 83% 95% 93% 94% 90% 94% 96% 94% 70% 75% 80% 85% 90% 95% 100% Diagram 7:2 Vuxenutbildningen vänder sig till personer som ej har 3-årig gymnasieutbildning per bakgrundsdata. Kategorierna arbetssökande, långtidssjukskrivna, 2-åriggymnasieutbildning samt annan utbildning utgörs av för få personer för att statistisk säkerhet ska kunna råda. 26

27 Långtidssjukskriven 87% 88% 88% 93% 94% 95% 95% 95% 95% Personer som vill få behörighet till högskolan 96% anger att Vuxenutbildningen vänder sig till personer som vill få behörighet till högskolan. 2% tror inte att vuxenutbildningen vänder sig till denna målgrupp och 2% svarar att de inte vet. 91% 92% 94% 94% 95% 95% 95% 95% När det gäller frågan att Vuxenutbildningen vänder sig till personer som vill få behörighet till högskolan sett per bakgrundsdata, har personer med 2- årig gymnasieutbildning (100%) som högsta avslutade utbildning angett detta i högst omfattning och i minst omfattning har personer med grundskola eller motsvarande (89%) som högsta avslutade utbildning angett detta. 94% 95% 93% 94% 82% 84% 86% 88% 90% 92% 94% 96% Långtidssjukskriven 93% 95% 96% 97% Diagram 7:3 Vuxenutbildningen vänder sig till invandrare som vill läsa svenska per bakgrundsdata. Kategorierna arbetssökande, långtidssjukskrivna, 2-åriggymnasieutbildning samt annan utbildning utgörs av för få personer för att statistisk säkerhet ska kunna råda. 89% 94% 94% 97% 100% Bland de allmänna kommentarerna vi har fått i relation till invandrare som vill läsa svenska sägs det: 96% 93% 94% 97% 95% 99% SFI-utbildningen funkar inte. De lär sig inte språket. 95% 97% SFI: Har läst där. Lärde mig inte mycket svenska. Därför läser jag vidare på engelska i dag. 94% 96% 97% Borde satsa mer på SFI. Bra att få chansen att läsa det man inte kunnat förut. SFI är jättebra! Har bott utomlands och tycker det är bra att nu kunna få behörighet i svenska genom komvux. 82% 84% 86% 88% 90% 92% 94% 96% 98% 100% 102% Diagram 7:4 Vuxenutbildningen vänder sig till personer som vill få behörighet till högskolan per bakgrundsdata. Kategorierna arbetssökande, långtidssjukskrivna, 2-åriggymnasieutbildning samt annan utbildning utgörs av för få personer för att statistisk säkerhet ska kunna råda. 96% 27

28 Bland de allmänna kommentarerna vi har fått i relation till personer som vill läsa för att få behörighet till högskolan sägs det: Bra om man kunde komplettera vuxenutbildning i samband med universitetsutbildning. Bra för de som vill höja sina betyg och komma in på universitet. Bra att det finns en andra chans. Dock negativt att många går direkt till komvux efter gymnasiet bara för att de inte ansträngt sig under gymnasietiden. Otroligt positivt att folk kan komplettera sina betyg. Personer som behöver läsa kurser som motsvarar grundskolan 87% anger att Vuxenutbildningen vänder sig till personer som behöver läsa kurser som motsvarar grundskolan. 9% tror inte att Vuxenutbildningen vänder sig till denna målgrupp och 4% svarar att de inte vet. Diskrepansen mellan grupperna (per bakgrundsdata) är liten för denna målgrupp, de flesta ligger runt 87%. ligger lägst (74%) och arbetssökande samt personer som har 2-årig gymnasieutbildning som högsta avslutade utbildning ligger något högre än övriga kategorier (96%). Bra att det finns för de som har dåliga betyg & behöver komplettera. Långtidssjukskriven 93% 88% 96% 87% 82% 88% 85% 89% 96% 86% 88% 87% 86% 74% 89% 83% 90% 84% 87% 91% 87% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% Diagram 7:5 Vuxenutbildningen vänder sig till personer som behöver läsa kurser som motsvarar grundskolan per bakgrundsdata. Kategorierna arbetssökande, långtidssjukskrivna, 2- åriggymnasieutbildning samt annan utbildning utgörs av för få personer för att statistisk säkerhet ska kunna råda. 28

29 Personer som vill höja sina gymnasiebetyg Långtidssjukskriven 86% 77% 91% 83% 82% anger att Vuxenutbildningen vänder sig till personer som vill höja sina gymnasiebetyg. 12% tror inte att vuxenutbildningen vänder sig till denna målgrupp och 5% svarar att de inte vet. 79% 78% 88% 86% 96% Diskrepansen mellan grupperna (per bakgrundsdata) är liten för denna fråga, de flesta ligger runt 82%. De kategorier som skiljer sig något (med ett högre värde) är personer som har 2-årig gymnasieutbildning som högsta avslutade utbildning (96%) samt arbetssökande (91%). De som har ett något lägre värde är studerande (77%), personer med grundskola eller motsvarande som högsta avslutade utbildning (78%) och personer med eftergymnasial utbildning som högsta avslutade utbildning (79%). Ett flertal personer har reflekterat kring vad som i dagsläget gäller och huruvida man kan läsa upp sina gymnasiebetyg. Flera har diskuterat runt att det är fel att det skiljer sig beroende på i vilken kommun man bor i, det borde vara ett regelverk som gäller för hela Sverige för denna fråga. Bland de allmänna kommentarerna vi har fått i relation till att höja sina gymnasiebetyg sägs det: 80% 85% 80% 82% 82% 83% 82% 84% 82% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% Diagram 7:6 Vuxenutbildningen vänder sig till personer som vill höja sina gymnasiebetyg per bakgrundsdata. Kategorierna arbetssökande, långtidssjukskrivna, 2-åriggymnasieutbildning samt annan utbildning utgörs av för få personer för att statistisk säkerhet ska kunna råda. 83% 87% 86% Tur att det finns för skoltrötta under gymnasiet. Leder till betygsinflation. Jag har läst upp mina betyg på komvux och tycker att det fungerade bra. Synd att man behöver läsa upp sina betyg på komvux, leder till inflation i betygssystemet och tar längre tid för studenterna att komma ut i arbetslivet. Negativt att det är så olika i olika kommuner hur pass lätt det är för ungdomar att få läsa upp sina betyg, t ex lätt i Partille, mer svårt i Göteborg. 29