Post&Telestyrelsen. Ny nummerplan. Undersökning i Temo Direkt oktober Oktober 2001 T-22275

Transkript

1 1 Ny nummerplan Undersökning i Temo Direkt oktober 2001

2 2 Temo har på uppdrag av Post & Telestyrelsen genomfört en uppföljande studie av en tidigare genomförd kvalitativ undersökning om attityderna till förändringar i den svenska nummerplanen. I undersökningen har man kartlagt allmänhetens inställning till två viktiga förändringsförslag; att sluta nummerplanen och att införa geografisk nummerportabilitet.

3 3 Genomförande/Tid Undersökningen är genomförd via telefonintervjuer som en del av Temos telefonomnibus, Temo Direkt. Metod Undersökningen genomfördes under vecka 40 i oktober 2001 vid Temos datoriserade telefoncentral. Urvalet är ett hushållsbaserat urval, i vilket individer slumpats fram i varje hushåll genom att man frågar efter den i hushållet som fyllt 16 och senast hade födelsedag. Resultaten vägs sedan efter ett antal variabler, såsom ålder, kön, boendeort mm för att resultaten skall bli representativa för den svenska befolkningen. Frågeformulär Frågeformuläret har utarbetats i samråd mellan Post&Telestyrelsen och Temo. Målgrupp Den svenska befolkningen, 16 år och uppåt.

4 4 Sammanfattning av resultaten Hälften av de svarande är positiva till förslaget att sluta nummerplanen. Förslaget innebär att man alltid måste slå hela telefonnumret, även riktnumret, varje gång man ringer åringar är oftare kritiska till förslaget att alltid behöva slå hela telefonnumret. Två av tre är negativa till geografisk nummerportabilitet. Förslaget innebär att man får ta med sig sitt riktnummer vart man än flyttar i landet. De mellan 16 och 44 år och hushåll med 3 eller fler medlemmar är oftare kritiska till förslaget om geografisk nummerportabilitet.

5 Hälften av de svarande är positiva till förslaget som innebär att man alltid måste slå hela telefonnumret, även riktnumret 5 Innan frågorna ställdes fick de svarande följande beskrivning varför förändringar av telefonnumrena i Sverige kan bli nödvändig: Med de telefonnummerserier som finns idag, kommer kanske inte telefonnumren att räcka på sikt. Post & Telestyrelsen diskuterar därför just nu hur man kan förändra telefonnumren, så att de ska räcka i framtiden. Det gäller att hitta en förändring som inte är för besvärlig för konsumenterna. Det kan innebära att nya siffror läggs in i numren eller att telefonnumren på andra sätt förlängs. Frågan om sluten nummerplan löd: Under förutsättning att en förändring av telefonnumrena i Sverige blir nödvändig, vad anser Du då om följande förslag: Att man alltid måste slå hela telefonnumret, även riktnumret, varje gång man ringer. Det betyder att numret du slår blir längre, men att du inte behöver byta telefonnummer. Hur ser Du på denna förändring? Knappt hälften är positiva till förslaget. Två av tio är negativa till förslaget. En större andel bland dem i åldersgruppen år än i befolkningen i genomsnitt svarar att de är negativa till förslaget. Skillnader mellan olika orter, inkomstklasser eller hushållstyper eller mellan män och kvinnor är inte säkerställda.

6 Hur ser man på förslaget att alltid behöva slå hela telefonnumret, även riktnumret, varje gång man ringer? 6 Mycket positiv Ganska positiv Varken positiv eller negativ Ganska negativ Mycket negativ

7 Andelen negativa till förslaget att alltid behöva slå hela telefonnumret, även riktnumret, varje gång man ringer efter ålder år år år 60 år

8 Två av tre är negativa till förslaget som innebär att man man får ta med sig sitt riktnummer vart man än flyttar i landet 8 Frågan om geografisk nummerportabilitet löd: Under förutsättning att en förändring av telefonnumrena i Sverige blir nödvändig, vad anser Du då om följande förslag: Man får ta med sig sitt riktnummer vart man än flyttar i landet. Det betyder att man inte behöver byta telefonnummer om man flyttar, men det betyder också att det på sikt inte blir möjligt att avgöra från vilken del av landet någon ringer. Hur ser Du på denna förändring? Sammantaget är drygt 60 procent av respondenterna negativa till förslaget. En av tre är mycket negativa till förslaget. Två av tio är positiva till förslaget. En större andel bland dem mellan 16 och 44 år än bland äldre är negativa till förslaget. De svarande i åldersgruppen år är i större utsträckning positiva till förslaget än de som är yngre och äldre. De största hushållen, med 3 eller fler hushållsmedlemmar uppger i större utsträckning än mindre hushåll att de är negativa till förslaget. Skillnader mellan olika orter, inkomstklasser eller mellan män och kvinnor är inte säkerställda.

9 Hur ser man på förslaget att ta med sig sitt riktnummer vart man än flyttar i landet? 9 Mycket positiv Ganska positiv Varken positiv eller negativ Ganska negativ Mycket negativ

10 Andelen negativa till förslaget att ta med sig sitt riktnummer vart man än flyttar i landet efter ålder? år år år 60 år

11 Andelen positiva till förslaget att ta med sig sitt riktnummer vart man än flyttar i landet efter ålder? år år år 60 år

12 Andelen negativa till förslaget att ta med sig sitt riktnummer vart man än flyttar i landet efter hushållsstorlek? 12 1 i hushållet 2 i hushållet 3 - i hushållet