Ny nummerplan. Fokusgrupper bland företag, offentliga organisationer och allmänheten. Post & Telestyrelsen 2001

Transkript

1 Ny nummerplan Fokusgrupper bland företag, offentliga organisationer och allmänheten Post & Telestyrelsen 2001

2 2 Bakgrund och syfte För närvarande arbetar Post & Telestyrelsen med ett förslag till ny nummerplan för Sverige. Det finns inte längre några tekniska skäl till att dela in landet i många riktnummerområden. Utvecklingen inom telekommunikationsområdet är mycket snabb. Nya integrerade lösningar där data, telefoni och olika teletjänster blandas växer fram. Så kallad geografisk nummerportabilitet ger möjlighet att behålla telefonnummer vid flytt inom landet. De möjligheter som teknikutvecklingen ger får inte begränsas av nummerplanen. Nummerplanen behöver förändras med nya nummer för nya typer av tjänster. Eventuellt behövs inte längre åtskillnad mellan fasta och mobila nummer. Andra tänkbara förändringar är en övergång till färre eller inga riktnummerområden eller till en så kallad sluten plan, där man alltid slår riktnumret även i det egna riktnummerområdet. Detta är några av flera möjliga förändringar. Förändringarna har konsekvenser för användarna. Det är av stor vikt för Post & Telestyrelsen att få kännedom om hur användarna tänker och resonerar kring telefonnummer och nummerplan. Denna undersökning ingår därför som en del av beslutsunderlaget för utarbetande av den nya nummerplanen. Kontaktpersoner för undersökningen vid Post & Telestyrelsen har varit Maria Aust, Helena Westergren, Stefan Williamson och Barbro Svensson.

3 3 Genomförande av fokusgrupperna Undersökningen har genomförts med hjälp av så kallade fokusgrupper, en kvalitativ undersökningsform, där intervjupersonerna samlas i grupp och diskuterar kring ämnet under ledning av en av Temos moderatorer. Undersökningsmetoden ger möjlighet att få djupare förståelse för hur användarna tänker och resonerar kring telefonnummer och nummerplan. Ett antal förslag till förändringar kunde också testas i grupperna. De åtta fokusgrupperna fördelades på följande målgrupper: Stora företag i Stockholm Små företag i Stockholm Offentliga organisationer i Stockholm Offentliga organisationer i Östersund år i Stockholm år i Östersund 50 år och äldre i Stockholm 50 år och äldre i Östersund Rekryteringen till fokusgrupperna har gjorts dels vid Temos Telefoncentral i Karlskrona och dels vid LUI, ett bolag i Temokoncernen. Fokusgrupperna genomfördes 19 och 20 mars 2001 vid LUI i Stockholm och 22 mars 2001 på Stora Teatern i Östersund.

4 4 Målgrupper I fokusgruppen med stora företag var följande företag representerade: Nordbanken, LRF Samköp, Apoteket AB, SJ, Proffice, SPIES och Ernst & Young I fokusgruppen med små företag var följande företag representerade: Contact IT (Contact Information Technology), Sveriges fartygsbefälsförening och Sennhaiser I fokusgruppen med offentliga organisationer i Stockholm var följande organisationer representerade: Norra Stockholms produktionsområde, Nynäshamns kommun och Försäkringskassan I fokusgruppen med offentliga organisationer i Östersund var följande organisationer representerade: Polismyndigheten i Jämtlands län, Bergs kommun, Landstinget i Jämtlands län, Försäkringskassan, Skattemyndigheten i Östersund och Brunflo Hälsocentral

5 5 Slutsatser och kommentarer En tydlig slutsats från undersökningen är att telefonnummer och nummerplanen knappast är något som uppfyller vare sig företag, organisationer eller allmänheten. Att byta telefonnummer är förenat med besvär och kostnader. För att en förändring skall bli acceptabel kräver framförallt allmänheten försäljningsargument. Helst skall förändringen innebära en vinst ekonomiskt eller vad gäller numrens användarvänlighet. Företag och organisationer ser snarare att de får foga sig i beslutet. Någon kan se framtidsinriktning och möjligheter i en förändring, att företaget får ett tillfälle att tänka över sin strategi vad gäller olika telefonnummer; växelnummer, betalnummer eller 020-nummer. För att en förändring skall ske utan alltför stort motstånd bland användarna krävs en tydlig informationssatsning om varför förändringen äger rum och vilka fördelarna är med de förslag som genomförs. Informationen bör också ske i god tid, åtminstone något år i förväg. Vilka förändringar är då tänkbara vad gäller nummerplanen? Även om inget av förslagen mötte stående ovationer, så finns förslag som sannolikt kan genomföras med mindre motstånd än andra. En sluten nummerplan, dvs att man alltid slår riktnumret även inom det egna riktnummerområdet, är den förändring som de flesta, både bland företag, offentliga organisationer och allmänhet betraktar som minst ansträngande och kostnadskrävande. Inom mobiltelefonin slår användarna redan riktnummer och för dem som har andra operatörer än Telia för fast telefoni är det på samma sätt. Detta förslag får därför störst gehör vid en direkt fråga om vilka förändringar som är tänkbara. Å andra sidan finns ingen stor attraktivitet i form av vinster i förslaget, det är snarare att undvika förluster som är drivkraften för användarna i valet av denna förändring. Gemensamma nummer för fast och mobil telefoni finns en spontan sympati för. Flera bland både företag, offentliga organisationer och allmänhet associerar till att det borde skapa möjligheter till samma nummer för mobilt och fast abonnemang. Förslaget ger framtidsvisioner om att kunna ringa en person och inte en plats. Med denna förändring vill man dock se en utveckling mot samma taxor för fast och mobil telefoni, annars är förslaget förkastligt. Prisindikationen i de nuvarande mobilnumren är alltför viktig. Några tycker också att det finns poänger med att veta att personen man söker kan vara på språng.

6 6 Slutsatser och kommentarer Inga riktnummerområden ger också framtidsvisioner. Den nya tekniken innebär att avstånden har krympt. Många, både bland företag och allmänhet, anser att den geografiska informationen i riktnumren förlorar sin betydelse alltmer, inte minst därför att mobilsamtalen tar över allt större del av telefonin. menar att i nuvarande system kan det visserligen vara av värde för kunden att veta att ett lokalkontor har kontaktats. Å andra sidan, löses systemet upp, så kommer detta att förlora sin betydelse. Att kunna bära med sig sitt telefonnummer över hela landet är naturligtvis en stor vinst, särskilt för dessa användare. En investering i tryckt material som brevpapper och visitkort kan då betraktas som långsiktig. Bland allmänheten finns ett större intresse för lokal geografisk information, mer för att det är trevligt än för att det är användbart. Detta gäller både i Stockholm och Östersund. Även här finns dock en beredskap för att överge riktnumren. Att ändå behålla riktnumren, men för större områden, får inget gehör alls. Det förslaget har inga fördelar i varken det ena eller det andra avseendet. Man tappar den lokala anknytningen och låses ändå fast med sitt telefonnummer. Att ta bort prisindikationen i numren är man mycket stark motståndare till, både bland företag, offentliga organisationer och privatpersoner. 020-numren är en mycket viktig del i framförallt de stor företagens profil och marknadsföring. Att ta bort 020 som nummerserie är inte bara att ta bort en prisindikation, utan också att inkräkta på företagens varumärke. För kunderna/allmänheten är numren en servicesignal. Att kunna urskilja att prisnivån skiljer sig i betalteletjänster och mobiltelefoni är också mycket viktigt för användarna. Det är uppenbart att denna indikation är den varningssignal man idag använder för att skydda sig mot alltför höga kostnader. Man tycks medveten om att priset kan variera kraftigt, men indikationen är ändå tillräcklig för att man skall vara på sin vakt. Särskilda nummerserier ger också möjlighet för företag och organisationer att spärra betalteletjänster, en typ av tjänster som betraktas med ganska stor misstänksamhet. En förändring som innebär att man tar bort prisindikationen måste följas av en förbättrad prisinformation. En röst som talar om att detta samtal kostar X kronor är en tänkbar lösning vad gäller betalteletjänster och mobiltelefoni. Det kan dock bli tjatigt om det gäller alla samtal.

7 7 Slutsatser och kommentarer Längre och lika långa nummerserier är ett förslag som man från användarsidan har mycket liten förståelse för. Man ser inga som helst vinster med förslaget som skulle kunna väga upp det besvär det innebär att få kostnader för telefonnummerändring och behöva lära sig nya och krångliga nummer. Det generella försäljningsargumentet att en förändring av nummerplanen bereder mark för nya tjänster inom telefoni får inget spontant gehör. Flera gamla tjänster som nummerupplysning eller Fröken Ur används mycket begränsat. Kunskapen om informationen i numren är relativt låg bland deltagarna. Man söker sin information på andra sätt, bland företag, offentliga organisationer och yngre personer i allmänheten främst på Internet. Olika förslag hur man skulle kunna utveckla nya tjänster betraktas som mindre intressanta. Efter en viss diskussion framkommer dock att många ser det som viktigt att den information som kan läggas in i telefonnumret skall användas för samhällsinformation. Några är också positiva till att en nummerserie reserveras för prisinformation vad gäller telefontjänster. Vad gäller mer kommersiella tjänster, som branschinformation ser inte företagen detta som en fördel, snarare som konkurrenshämmande.

8 Associationer till telefonnummer Grupperna inleddes med en workshop, där varje gruppdeltagare enskilt fick tolka och associera till ett antal givna telefonnummer. När Temo samlat in dessa uppgifter skriftligt, fördes en diskussion kring varje telefonnummer. I stort sett samtliga gruppdeltagare från företag och offentliga organisationer associerar till att numret är gratis. Mekanisk röst, begärd tjänst, serviceupplysning, lätt att komma ihåg, gratis upplysning/information och mottagaren betalar är sådant som förknippas med telefonnumret. I gruppen med representanter för större företag framkommer i diskussionen att ett 020-nummer är en viktig del i marknadsföringen och att numret ofta uppfattas som ett eget varumärke. Det är ett nummer som bland annat används som upplysningstjänst och ett nummer som kommuniceras ut i annonser. För de mindre företagen är inte numret av riktigt lika stor vikt. Någon nämner att för de mindre företagen handlar det ofta om business to business och att man ofta kommunicerar via e-post eller mobiltelefon. I gruppen med representanter för offentliga organisationer i Stockholm nämner någon att ett sådant nummer finns i organisationen och att det används till upplysning, men att det inte fungerar så väl. I gruppen för offentliga organisationer i Östersund framkommer dels att det är ett viktigt nummer eftersom det för befolkningen innebär vissa friheter som att de kan ringa till myndigheter vilka tider som helst på dygnet och komma åt vissa tjänster. Någon är dock kritisk och säger att numret är som en sköt dig själv signal från myndigheten. Bland de yngre känner i stort sett alla till att det handlar om ett gratisnummer - mottagaren betalar. Bland de äldre är man inte lika säker på vad numret står för. Det visar sig också under diskussionerna i de olika grupperna att det framförallt är de yngre som använder sig av tjänsten när det ringer exempelvis SJ, Skandiabanken, Nordbanken och försäkringsbolag. Någon tycker att man får en bra bild av företaget redan vid första kontakten om företaget har ett 020-nummer.

9 9 Associationer till telefonnummer De flesta associerar till någon form av upplysning, kundtjänst och Telia medan några anser sig veta att det är Telias nummerupplysning. Någon tycker att det är en bra sifferuppställning och ett kort, bra nummer. Många använder numret som en sista utväg för att få den information de söker efter att först ha sökt via internet, interna telefonkataloger eller via den egna växeln. Det nämns också att det är en alldeles för dyr tjänst (man refererar då sannolikt till Telias nummerupplysning) och att det på arbetsplatserna numera används mera restriktivt av just det skälet. Tjänsten används dock i de situationer när man är ute på stan eller sitter i bilen och snabbt behöver komma åt informationen. Några känner till att 118 står för nummerupplysning. Nummerpresentation, postnummer, upplysningsnummer och Telia associerar man bland annat till numret. Bland de yngre framkommer det att man använder numret i de situationer man inte har tillgång till internet och att det ibland kan bli i alldeles för stor utsträckning med tanke på priset. Bland de äldre är man mer restriktiv i sitt användande av tjänsten. I första hand tar man hjälp av gula sidorna eller försöker via växeln. Sammanfattningsvis tycks varken företag, offentliga organisationer eller allmänheten vara riktigt medveten om numrets konstruktion; att 118 står för nummerupplysning, medan de tre sista siffrorna är unika för varje operatör. Nummerupplysning/118 tycks för många vara synonymt med Telia.

10 Associationer till telefonnummer Några i grupperna känner till att det är ett betalsamtal, men endast ett fåtal vet att 0718 står för ett massanrop. På frågan om det är viktigt att få en indikation på att det är dyrare än vanligt att ringa på det här numret så nämns bland annat i företagsgrupperna att det är mycket viktigt just ur ett kundperspektiv. Någon nämner också att man skulle kunna separera olika tjänster utifrån vad de kostar och på så vis kunna styra folk till att handla i olika riktningar. Det finns associationer i storföretagsgruppen till betalteletjänster som någonting oseriöst (linjer för sextjänster etc). Någon i gruppen för offentliga organisationer tycker att det skulle kännas väldigt konstigt om organisationen skulle ha betalteletjänster, det är inte förenligt med offentlig verksamhet att tjäna pengar på dem som ringer. Det framkommer att det inom sjukvården finns en hälsolinje som kostar mer att ringa till än vad det kostar att gå till doktorn. I samtliga grupper tycker man att det finns fördelar med att kunna se att det gäller ett betalsamtal av skäl som att telefonnumret kan spärras och att det är en tydlig indikation på att det kan handla om ett dyrt telefonsamtal. Det råder dock osäkerhet i grupperna om vad priset för olika betaltjänster egentligen är och att man därför är positiv till att istället få denna information via exempelvis en röst eller en display. Inbjuder inte den här betaltjänsten till lite skumraskaffärer? Några känner till att numret är ett betalsamtal och endast ett fåtal att det står för massanrop. Även i någon allmänhetsgrupp finns associationer till betalteletjänster som oseriösa, ett enkelt sätt att lura pengar av privatpersoner. Prisindikationen är viktig. Vid diskussionerna som förs i grupperna angående betalsamtal föreslår några att det vore bra om man kunde få information om vad telefonsamtalet kommer att kosta via en röst eftersom priset är så varierande. Via en display vill någon bland de äldre inte ha informationen eftersom alla inte har tillgång till en sådan telefon. Någon tyckte också att det är svårt att se uppgifter på en display och att man inte tittar på denna när man väl slagit numret. Någon bland de yngre är däremot intresserad av att få informationen via en display och tillägger också att man även kunde få information om hur mycket man har ringt för sammanlagt.

11 11 Associationer till telefonnummer Riktnummer, Norrlandsnummer, privat och landsort, kul med nummerföljd och enkelt är sådant som numret associerar till. Ett fåtal bland grupperna både i Stockholm och Östersund, känner till att det är en abonnent i Umeå. I gruppen med stora företag framkommer att det är viktigt med den lokala kontakten för kunderna och att riktnumret ger kunden information om det är en lokalkontakt de kommer att få eller inte. Bland deltagarna i gruppen småföretag är inte den geografiska informationen i telefonnumret av lika stor vikt av den anledningen att kunderna ofta söker upp företagen via deras mobiltelefoner och någon tillägger också att deras kunder finns spridda i hela världen. I gruppen för offentliga organisationer i Stockholm tycker man att den geografiska informationen har minskat i betydelse och därför inte längre är så viktig, mer än att det kan vara trevligt att veta varifrån folk ringer. I Östersundsgruppen framkommer synpunkter som att man blir lite varmare om hjärtat om det är ett Norrlandsnummer och att det finns en charm med att veta var folk bor. Men det framkommer inte att den geografiska informationen är av stor vikt för organisationen. Några kommenterar att numret är lätt att komma ihåg och en del känner till att det är ett Umeåriktnummer. Många tycker att det är bra med riktnummerinformationen för då kan man snabbt se varifrån personen ringer. Någon tycker däremot att informationen inte har så stor betydelse längre eftersom det är samma taxa för lokal- och rikssamtal. På frågan om informationen är viktig eller om det mest är trevligt i största allmänhet tycker de flesta att det är en trevlig och kul information. Å andra sidan tog man ju bort plåtarna på bilarna och det gick ju bra.

12 12 Associationer till telefonnummer Det ser fel ut, internationellt, för långt, någon kommun, servicenummer och betalnummer associerar man bland annat till när man ser detta nummer. Att det är ett betalnummer känner bara någon enstaka person till. Det är ett nummer som varken figurerar bland företagen eller offentliga organisationer. Lätt att komma ihåg, telefonnummer ute i landet, säger mig ingenting och statlig upplysning är några av de associationer som telefonnumret ger. Ingen känner däremot till att det är ett betalnummer. Det är ett nummer som inte används i någon av grupperna.

13 13 Associationer till telefonnummer Telia, välgörenhet, telefontjänst, organisation, insamling, invant och välkänt är associationer som numret ger. De flesta känner till att numret går till Fröken Ur. Bland samtliga i grupperna framkommer att det är en tjänst som nästan aldrig används. Den exakta tiden skaffar man sig istället via dator, armbandsur och mobiltelefon. Någon säger dock att tjänsten används när klockorna visar olika tider och när man är i starkt behov av den absolut rätta tiden. Myndighet, postnummer, teletjänst, välgörenhetsorganisation, upplysning av något slag och väckning är några av de associationer som telefonnumret ger. Få känner till att numret går till Fröken Ur, både bland yngre och äldre. Den exakta tiden skaffar man sig istället via internet, text-tv och mobitelefonen.

14 14 Associationer till telefonnummer Lokalnummer, privatnummer, svårt att komma ihåg, landsort är exempel på några av de associationer som numret ger bland gruppdeltagarna. Att numret går till en abonnent i Grebbestad är det ingen som känner till. Återigen förs en diskussion i gruppen med stora företag om vikten av den geografiska informationen i telefonnumret. Någon framhåller att det är viktigt med den personliga relationen i just deras bransch och att det är det lokala kontoret kunderna ofta vill komma till när det handlar om en speciell tjänst. Gäller samtalet någon allmän tjänst så går det dock bra att ringa till kundtjänst och då spelar den lokala anknytningen inte lika stor roll. Trevligt nummer, privatnummer och Skövde stadshotell är några förslag på vad numret associerar till. Ingen känner till att det är en abonnent i Grebbestad. Någon tycker att det är trevligt med den geografiska informationen så att inte alla i Sverige bara får ett slumpartat nummer. I Östersundsgrupperna framkommer också att den geografiska informationen i telefonnumret har en viktig betydelse när man tittar i annonser och är avgörande för om man ska göra sig besväret att åka och titta på exempelvis bilen.

15 15 Associationer till telefonnummer Mobilnummer, bra grupperingar, Europolitan, GSN, mobiltelefon och Comviq förknippar man bland annat numret med. Majoriteten känner till att det är ett mobilnummer. På frågan om det är bra att det finns nummerserier för mobilnummer och om det har någon betydelse för organisationen svarar några att det kan finnas ett värde i att veta att man ringer till en mobiltelefon med anledning av kostnadsaspekten. Några föredrar att alltid prova ringa på ett mobilnummer i första hand eftersom man anser att det då är större chans att få tag på den man söker. Någon tillägger också att det kan vara bra att veta om man ringer på en mobil eftersom det då kan finnas risk att man ringer olägligt. Sammanfattningsvis kan man konstatera att grupperna å ena sidan tycker att det är bra att få informationen om att det är en mobiltelefon man ringer till men å andra sidan är det några som redan har eller gärna skulle vilja ha samma telefonnummer för den fasta telefonen och mobiltelefonen. Någon bland storföretagen tycker att det inte bör ha någon som helst betydelse till vilken typ av telefon man ringer. Mobilnummer, prefix och ganska enkelt är några av de associationer som numret ger bland gruppdeltagarna. Nästan alla känner till att det är ett mobilnummer. Många tycker att det är viktigt att kunna se att man ringer till en mobiltelefon med tanke på kostnaden. Det framkommer också att det finns andra fördelar med att veta om man ringer till en mobil eller fast telefon av den anledningen att ringer man till en mobiltelefon kan personen vara på språng.

16 16 Associationer till telefonnummer Långt och krångligt, svårläst uppdelning av siffror, Tele2 och mobilt nämns bland annat när det gäller detta nummer. Några känner till att det är ett mobilnummer. De diskussioner som förs kring detta nummer handlar om hur viktigt det är att numret inte får vara för långt och krångligt och att det är viktigt hur man grupperar siffrorna för att komma ihåg numret. Mobil Telia, svårt nummer och Comviq är några av de associationer som numret ger. Man är inte lika säker i de olika grupperna på att prefixet 073 står för mobiltelefon som man är för 070. Både bland de yngre och äldre tycker några att det är onödigt med prefix för olika mobiloperatörer. Någon bland de yngre tycker däremot att det är bra med olika nummer för olika operatörer eftersom samtalen kan kosta olika mycket beroende på operatör.

17 17 Associationer till telefonnummer Stockholmsnummer, saknar mellanslag mellan 75 och 76, ett enkelt nummer, Stockholm söder och ganska långt men ändå lätt att komma ihåg är några av de associationer som numret ger. Samtliga känner till att det är en abonnent i Stockholm. Även när det gäller detta nummer förs diskussioner kring hur viktigt det är med grupperingen av siffror och att långa nummer kan vara lätta att memorera bara siffrorna följer en logisk struktur. Ingen i företagsgruppen uppfattar det som särskilt negativt eller positivt att ha ett Stockholmsnummer, det beror på i vilken situation kunden ringer. Finns det lokalkontor där man bor ringer man troligen hellre detta än huvudkontoret i Stockholm. Stockholm närförort, anknytning till större företag, telefonnummer i innerstaden, Stockholmsnummer och vanlig abonnent associerar man bland annat till när det gäller detta nummer. Alla visste att det var ett Stockholmsnummer, även i Östersund. Numret tycktes inte värdeladdat på något sätt, vare sig i Stockholm eller Östersund.

18 Förändring av dagens telefonnummer 18 På frågan om hur organisationerna skulle vilja förändra dagens telefonnummer förs diskussioner I gruppen med stora företag om att det skulle vara fördelaktigt att kunna ha endast ett telefonnummer, ett personligt nummer. Om man är på jobbet och tar emot telefonsamtal eller om man är ute och reser, skulle inte spela någon roll. Det är ju inte till en plats kunden ringer till utan till en person. Bland småföretagarna är man också intresserad av att kunna ha samma telefonnummer för mobiltelefonen som telefonen på kontoret dels för att minska antalet telefonnummer att komma ihåg och dels för att man då skulle kunna ta med sig numret när man flyttar. Om jag beställer en mobiltelefon så kunde jag få samma nummer som på kontoret för då skulle man kunna få ett personligt nummer och även slippa riktnumret. Just för företag är det väldigt besvärligt att flytta eftersom man måste byta telefonnummer. i Östersundsgruppen med offentliga organisationer förs diskussioner om att det bland annat vore bra med ett och samma nummer till alla sjukhus, det finns också önskemål om att organisationer får ett kortnummer vilket skulle underlätta vid marknadsföringen av telefonnumret. Förslag om att ha ett och samma riktnummer för hela Jämtland är också något som föreslås. Om jag är i Grebbestad så kan jag ringa 500 för att komma till Polisen eller 600 till försäkringskassan osv. I gruppen med offentliga organisationer i Stockholm talar man om möjligheten att utnyttja bokstäver i telefonnumret. Det är också viktigt att man som organisation kan profilera sig med att alla i organisationen har de tre första siffrorna likadana, för att skapa igenkännande och användarvänlighet för både kunder och medarbetare.

19 Förändring av dagens telefonnummer 19 På frågan om hur man skulle vilja förändra dagens telefonnummer om man fick önska fritt är det många både bland de yngre och äldre som vill ha ett kort och lätt nummer, gärna med maximalt sex siffror. På frågan om när det börjar bli riktigt krångligt, svarar de flesta när antalet siffror överstiger sex. Det förs också diskussioner i grupperna om hur siffrorna skall grupperas om man har fler än sex siffror i telefonnumret. Några föredrar grupperingen 3, 2 och 2 medan andra istället föredrar grupperingen 3 och 4. Jag vill ha så lätt nummer som möjligt, max sex siffror. Någon tycker också att det vore bra om flera får samma telefonnummer på den fasta- och mobila telefonen. Det skulle innebära att man har färre telefonnummer att komma ihåg. Även i allmänhetsgrupperna talar man om möjligheten att utnyttja bokstäver i telefonnumret.

20 Följder av att byta telefonnummer 20 På frågan om vad organisationerna skulle tycka om att behöva byta telefonnummer är den spontana reaktionen i samtliga grupper att det skulle bli oerhört kostsamt och att det skulle innebära en omfattande administration. Några tillägger dock att det skulle kunna vara ett tillfälle för nytänkande - att tänka ut vilken strategi man vill ha på telefonområdet. För många av deltagarna framkommer att det är viktigt att en sådan här förändring är väl motiverad och att det finns någon rationell vinst med ett byte av telefonnummer, eftersom det är kostsamt och resurskrävande. Det finns situationer, som vid flytt mellan orter då acceptansen är större för telefonnummerbyte, eftersom det då finns en mental förberedelse för en sådan förändring och att det då också handlar om en ändring av adress. Många går och funderar och kommer inte riktigt till skott. Är man tvingad i ett hörn så måste man tänka till hur man skulle göra med kundtjänstnummer, med kontorsnummer, huvudnummer och regionnummer ska man se något positivt i det så är det just profileringsbiten, att kunna ha en nummerserie till hela organisationen men också ha kvar lokala informationsbärare. Det vill nog till att det finns ganska stora fördelar med att byta nummer för att det inte skall bli för mycket gnäll. Skulle det vara så att man får ett livstidsnummer, då tror jag att det skulle kunna motiveras. Flyttar jag till Västerås måste jag få ett annat nummer och riktnummer, så är det. Det är något som man bara accepterat eftersom kopplingen är glasklar.

21 Följder av att byta telefonnummer 21 På frågan om vad de skulle tycka om att behöva byta telefonnummer tycker de flesta att det å ena sidan blir lite krångligt att behöva lära sig nya nummer och se till att alla i ens bekantskapskrets skall få informationen men å andra sidan ser man ett tillfälle att eventuellt kunna skaffa sig ett bättre nummer. Det finns situationer då man skulle kunna acceptera ett nummerbyte och det är situationer då man har blivit utsatt för telefonterror eller om man ligger nära ett nummer som är frekventerat. När man flyttar utanför orten är situationer då man är mentalt förberedd på att byta telefonnummer och gatuadress och därför är acceptansen större för ett nummerbyte. En annan situation då man kan tänka sig att byta telefonnummer är om man fick ett nummer som man visste att man skulle få behålla resten av livet oavsett om man flyttar runt i landet. Flyttar man mellan landsändarna, då kan det ju vara naturligt att byta nummer, men byter man inom bygden då tror jag det räcker att ha numret kvar, framförallt om man har ett bra nummer. Det finns både fördelar och nackdelar med att man byter telefonnummer. Det som är väldigt jobbigt är att man måste lära sig nya nummer. Fördelen är att man kan välja ett nytt nummer.

22 Förslag 1 Övergripande eller inga riktnummerområden 22 På frågan om hur man ser på en övergång till färre och mer övergripande riktnummerområden tycker de flesta att det är ett dåligt förslag och de har svårt att se några fördelar med en sådan förändring. En fråga som ställs i många av grupperna är varför man då inte kan ta bort riktnumret helt och hållet. Då tycker jag att man kan ifrågasätta poängen med riktnummerområden över huvud taget. Grebbestad till exempel skulle ju hamna i en jätte stor massa. Jag gillar inte det här, var har du Norrland? Varför inte ett enda landsnummer? Däremot är man mer positiv till förslaget på en övergång till att riktnumret skulle försvinna helt, eftersom man ser ett stort värde i att kunna ta med sig telefonnumret överallt och inte behöva byta telefonnummer. Några påpekar dock att det är synd att man tappar informationen om varifrån i landet kunden ringer men att denna information kanske kan erhållas på något annat sätt. Man är dock medveten om att man mer och mer tappar den geografiska informationen eftersom samtalen ofta kommer från en mobiltelefon. Det är bara att se på mobiltelefonanvändare, det är ju exakt det. Så varför ska man hålla fast vid ett hål i väggen och en speciell ort i så fall. Då är det lika bra att köra rakt över. För att kunna koppla kunden till rätt ställe i företaget är det ju viktigt att vi som företag kan identifiera varifrån kunden kommer. Att vi får den informationen med i signalen på något vis eller om teleoperatören kan bistå med den tjänsten oavsett om kunden ringer från mobiltelefon eller från en stationär telefon.