Thomas Floreteng Konsult Elektronisk kommunikation Mjölnare Grips väg HANINGE

Transkript

1 Sida 1 av 5 Thomas Floreteng Konsult Elektronisk kommunikation Mjölnare Grips väg HANINGE thomas@floreteng.se Yttrande PTS Att. Bo Martinsson Box STOCKHOLM Remissyttrande avseende Promemoria ( ) angående rapport Behov av en framtidsinriktad telefoninummerplan, PTSA-ER-2010:20, Sammanfattning PTS rapport är en bra sammanställning som gör att även den som inte är väl insatt i nummerproblematiken har en chans att ta till sig uppgifter och skapa sig ståndpunkter. Med en gedigen bakgrundsbeskrivning om vad telefonnummer är och hur de utvecklats till idag, och i viss mån mot framtiden, leder den läsaren mot det ställningstagande som PTS önskar få. Min bedömning av den framtida svenska nummerplanen är att den kan komma att överleva de närmaste åren i ganska oförändrat skick om regelverket runt den anpassas till verkligheten. Att nummerplanen måste anpassas och öppnas mer mot möjlighet till migrering mellan olika accessmetoder och tjänster kommer att krävas. Ny teknik har medfört utökad global nåbarhet på sitt vanliga hemtelefonnummer, en möjlighet som infördes för drygt 30 år sedan och de senaste åren fått tusentals nya användare. Numrens geografiska struktur och tekniska accessform blir därmed minde signifikant. Den nya tekniken har även förändrat prisstrukturerna och omfördelat kostnader, vinster och abonnenter mellan operatörerna. Dessa frågor hänvisar man till i den senast nummerplansutredningen från 2001, men bör utredas vidare innan beslut tas. Beslut om förändringar i telefninummerplanen kan få stora konsekvenser för operatörer, slutkunder och andra aktörer i branschen. Bakgrund PTS hänvisar i rapporten till att många av de problem som uppstått är beroende av teknikens utveckling under och efter 1990-talet då den digitala eran breddades till att även infoga allmänheten i form av Internet, bredband och telefoni via IP. För den svenska telefoninummerplanen inleddes detta redan på 1970-talet när ny teknik infördes. Styrsystemen i de allmänna telefonstationerna började bytas ut från svårprogrammerade reläsystem till programinnesstyrda, datorstyrda, system. De äldre reläsystemen var designade att hantera siffrorna 0 9. De datorstyrda hanterade dessutom specialtecknen * (stjärna), # (fyrkant), R (registerinkallning) samt tonvalskombinationerna A, B, C, D. De senare användes enbart internt inne i telenätet. Med R, * och # kunde slutkunden utnyttja en pamflett av tjänster och själv styra sina samtal vidare till annan fysisk plats än den som förväntades när de blev uppringda. Även dåvarande Televerket använde

2 Sida 2 av 5 denna möjlighet till vidarekoppling för att kunna erbjuda fortsatt kommunikation för sina kunder vid exempelvis komplicerade eller långvariga kabelbrott. I det följande lämnar jag närmare kommentarer och följer därvid PTS Promemoria ( ) angående frågor som PTS önskar svar på med hänvisning till rapport Behov av en framtidsinriktad telefoninummerplan, PTSA-ER-2010:20, PTS menar att en förändring av telefoninummerplanen på lång sikt är önskvärd pga. att teknikoch samhällsutvecklingen gjort att nummerplanen inte längre stämmer överens med verkligheten. Instämmer ni med detta? Om inte, motivera gärna varför ni inte anser att nummerplanen behöver ändras. Jag instämmer, men har ändå skäl att motivera. Telefoninummerplanen måste, som allt annat i samhället, anpassas till den verklighet i vilken den skall existera. Den tekniska utvecklingen har på senare år eskalerat i en allt högre takt men då nummerplanen, liksom andra typer av adressplaner, förväntas omfatta viss stabilitet i samhället bör den ändras med stor hänsyn till hur utvecklingen varit och med reserv för framtiden. Med detta menas att nummerserier som tidigare hänvisat till en viss teknisk accessteknik i framtiden bättre borde hänvisa till en viss typ av användning/tjänst, exempelvis som specialnumren för betaltelefoni. Migreringen av hur slutkunderna använder och konsumera sin kommunikation har ökat och sammanblandningen av hur adressplaner används kommer i framtiden inte vara någon avgörande fråga för användaren. Finns det ett telefonnummer ringer man det, finns det en e-postadress skriver eller talar man den (talsyntes). Kan den man vill nå finnas på en telefon ringer det, är datorn på plingar det. Den som anropar är inte intresserad av vilket typ av terminal mottagaren befinner sig vid, utan av att få kontakt. Den som blir anropad är inte intresserad av att bära runt på ett antal terminaler, beroende på hur den kan bli anropad. I dagsläget klarar till exempel de flesta mobila terminaler att kommunicera med röst, bild och ljud. Mer eller mindre samtidigt. Däremot klarar inte näten några av samhälles krav på exempelvis spårbarhet då trafiken hanteras av mer än en operatör. Grundtanken för telefonin var, liksom med posten, att om någon betalade för kommunikationen var det viktigaste att man kom till rätt adressat för pengarna. Därför var det viktigt att mottagaren hade en användbar adress i form av ett telefonnummer. Att den tidiga nummerstrukturen, som mycket riktigt påpekas i rapporten, utgick från de då tekniska möjligheterna och inte efter hur folk ville ha det är bara ett konstaterande. Telefoninummerplanen, men även dess regelverk, bör därför anpassas till verkligheten. Att försöka låsa in användarna med hänvisning till gammal teknik lär inte fungera i framtiden. Framförallt eftersom det inte har fungerat de senaste drygt 30 åren. Varken för slutkunder eller operatörer. 2. PTS redovisar i kapitel 3 i rapporten sex olika alternativ till förändring av telefoninummerplanen. De sex olika alternativen innebär olika ingripande ändringar, och löser därmed i olika stor utsträckning de problem som finns med dagens nummerplant. Vilket av de sex olika alternativen anser ni vara det mest lämpliga för en framtida inriktning av telefoninummerplanen? Motivera gärna. Har ni ett annat förslag på lämplig förändring av nummerplanen, än de sex redovisade, får ni gärna föreslå det. Jag förordar alternativ 5, med gradvis införande. Motivering: Alternativ 5 innehåller alternativen 1 4 samt ett tillägg. Alternativ 1, nomaditet. Det kan ifrågasättas varför detta begrepp inte införts tidigare, då denna möjlighet har funnits i Sverige för både slutkunder och operatörer sedan introduktionen av AXE-systemet Kanske var det någon på dåvarande Televerket som glömde informera ITU-T om möjligheterna med den nya tekniken. Tjänsten medflyttning har bland annat olika taxekatogier kunden betalade vidarekopplingen respektive nätoperatören tog kostnaden. Om kunden tog kostnaden ansågs medflyttningen tillfällig, även om vissa företag använde attraktiva nummer till sin kundtjänst vilka kan befinna sig långt borta från det uppringda riktnumret. Tog operatörerna kostnaden diskuterades inte fenomenet.

3 Sida 3 av 5 Rekommendation: Ändra i den svenska nummerplanen så att att nomaditet tillåts och gör en liten annonskampanj om att det inte längre är förbjudet att göra det vi alla haft möjlighet till över 30 år. Alternativ 2, sluten nummerplan, nummerserierna 2-8 reserveras och fler korta nummer. Sluten nummerplan, eller en informationskampanj för lika nummertagning i alla nät, borde varit på PTS agenda sedan länge. Möjligheten att ringa lokalsamtal med eget riktnummer har i det fasta nätet funnits sedan 1990-talet, och även om vissa slutkunder enbart anger abonnentnumret utan riktnummer måste alla mobilabonnenter hålla reda på i vilket riktnummerområde de befinner sig. Med tanke på att dagens trafikstruktur, som innebär högre trafik i mobilnäten än i fasta nätet, borde det därför mer vara en fråga om varför man inte redan nu rekommenderar slutkunder och annonsörer att alltid anger sina kompletta nummer med både riktnummer och abonnentnummer. Framförallt ser jag detta som ett problem för gästande utlänningar som inte vet hur de skall ringa lokalt till fasta nummer i Sverige från sin mobil. Rekommendation: Inför sluten nummerplan när det känns lämpligt men gå redan nu ut med en informationskampanj om när det skall införas så alla hinner anamma beteendet. Även de äldre som fortfarande har kvar sina telefoner med fingerskiva. Nummerserierna 2-8 reserveras. Som PTS konstaterat råder det stor förbistring mellan nätoperatörerna om hur nummer inom 2-8, samt 1 och 9, skall disponeras. Det enda man hittills kommit fram till är hur 7- serien inom mobil telefoni skall disponeras för bland annat betal-sms och MMS. PTS har sedan tidigare fråntagit sig ansvaret för dessa nummer och kommer antagligen med ytterst stor svårighet kunna återta makten av dessa nummer. Det kommer att krävas omfattande förhandlingar med operatörerna, en fråga som kan diskuteras med tanke på numrens värde. Om PTS återtar hanteringen av numren och inför nummeravgift även på dessa, idag av operatörerna betraktade som nätinterna gratis nummer, kan reglering kunna fungera. Rekommendation: PTS bör överta kontrollen av alla nummer i samtliga serier 1-9. Fler korta nummer i 90- och 11-serien. Korta nummer i 11-serjen anser jag skall fortsätta vara beroende av internationella rekommendationer. Nummer i 90-serien är med dagens kontruktion vanliga abonnentnummer som allokerats i samtliga riktnummer, eftersom de kan nås via riktnummer. Även om PTS nummertagningsplan framhåller annat. De spärrar som finns för internationell åtkomst är av samma art som de som finns för andra nummer som består av både ett NDC (National Destination Code = riktnummersiffrorna efter inledande 0:an) och abonnentnummer. Dåvarande operatören Televerket, och nuvarande TeliaSonera AB, använder 90-serien som sina egna operatörsinterna nummer i hela Sverige. Anledningen till att det blev just 90-serien var att nummeranalysen för nummer som började på 9 krävde mycket utrustning i den gamla relätekniken. Även övriga nummer i serien var reserverad för framtida ändamål. Om nummerplanen sluts kommer därför 90-serien att behöva omprogrammeras hos de flesta operatörer, eftersom den då enbart är möjligt att nå via riktnummer. Dessutom skulle det gamla larmnumret behöva stängas, alternativt bli ett specialfall inom Umeå riktnummerområde. Skulle 90- serien anses som korta tjänstenummer kommer möjligheten att styra larmsamtal mellan larmcentraler via riktnummer att försvinna. De nummer som idag allokeras som operatörsinterna nummer har NDC 078. Rekommendation: Låt ITU-T hantera 11-serien och öppna 90-serien som abonnentnummer. Gör ett specialfall för och lär larmcentralerna hur man hanterar transport av samtal i eget kontorsnät istället för via det allmänna telenätet (om de inte redan infört denna möjlighet). Alternativ 3, Kombination av alternativ 1 och 2. Rekommendation: Se ovanstående motiveringar. Alternativ 4, Riktnummer tas bort samt 3. För punkt 3, se ovan. Att riktnummer skall tas bort verkar vara en pedagogisk miss från PTS. När man läser texten förstår man att det är betydelsen av riknumrets geografiska information som skall tas bort, inte riknumrets siffror. Om riktnumret skulle tas bort skulle det behöva ersättas med något annat, vilket skulle innebära att väldigt många behöver byta eller komplettera sitt nationella telefonnummer. Detta är inte PTS avsikt med alternativ 4.

4 Sida 4 av 5 Rekommendation: Se ovanstående motiveringar, och framställ bättre information angående möjligheten till geografisk och nomadisk portabilitet för geografiska nummer inklusive riktnummer. Alternativ 5, Mobila och fasta nummerserier blandas samt 4. Sammanblandningen mellan fasta och mobila nummer började redan med införandet av telestationstypen AXE med tjänsten vidarekoppling/medflyttning. Den uppringande visste inte vart man kom, så länge ingen svarade. Med vissa undantag. Medflyttade man sitt fasta nummer till mobilen och tog den med sig utomlands till en plats med dålig täckning, kunde den uppringande till sin förvåning få överraskande talbesked på ett helt främmande språk. Fast det kunde bli dyrt för både fastnummerabonnenten och mobilabonnenten. Medflyttningen var inte gratis. Idag säljer nästan samtliga operatörer någon form av denna vidarekoppling. Nackdelen med denna enkla variant av är att den som ringer, ringer till ett fast nummer. När den som blir uppringd ringer tillbaka visas ett mobilt nummer i nummerpresentatören. Vem/vart ringdes det till? Och hur? Är detta den ultimata lösningen när man blandar fasta och mobila nummer? För att lösa problemen infördes för företagsmarknaden möjligheten att ringa via företagets växel, och då visades rätt fast nummer. Det var något komplicerat att använda denna metod för enstaka nummer. Ett annat problem är att det inte går att sända SMS och MMS till fasta nummer, även om de terminerar i ett mobilt nät. Det fasta nätet har ingen färdig standard för att hantera denna information. Rekommendation: När migrationen mellan fasta (geografiska) nummer och mobilnummerserier tillåts, ska PTS, gärna tillsammans med Konsumentverket, kräva att det ska vara det nummer man ringer som skall visas när man ringer från det, oavsett typ av termineringsteknik. PTS bör även påskynda arbeten inom ITU-T för färdigställande av standard för text och bildmeddelande inom fasta nät och till/från mobila nät Alternativ 6. Nationellt prefix 0 tas bort, enhetlig nummerlängd skapas och nummerserier designeras. Borttagning av det nationella prefixet 0 utökar möjligheten till att alla nummer från 0 till 9 ska kunna nås från utlandet, men det kräver samtidigt en del informationsinsatser för alla berörda. Att dessutom kombinera detta med en gemensam nummerlängd, vilket enbart kommer att gynna automatuppringande (sälj-)utrustningar, kan diskuteras. Nummeranalysen blir visserligen förenklad hos operatörerna, men frågan är om det verkligen lönar sig. Den största frågan är hur allmänheten ställer sig till att byta telefonnummer. Med utgångspunkt från PTS rapport torde det var många, hur många är dock ej angivet, som måste byta telefonnummer. PTS delar sedan ett antal år inte ut kortare abonnentnummer än 0+9 siffror. Rekommendation: Att ta bort 0 som nationellt prefix bör göras först när alla andra förändringar av nummerplanen genomförts, d.v.s. när ovanstående 1 5 är införda, nummerlängder harmonierats och total migration råder mellan olika accessformer. Innan dess hinner PTS göra många nya nummerplansutredningar. Att införa längre nummer än de som finns nu för taltelefoni (0+9 siffror) borde inte innebära problem för mobilanvändarna. Däremot att ändra fasta korta nummer genom tillägg av siffror före befintliga kan skapa motstånd. Enhetlig nummerlängd kan avvaras. 3. PTS har i kapitel 4, och för respektive alternativ i kapitel 3, beskrivit olika konsekvenser av att förändra telefoninummerplanen. Instämmer ni med den beskrivningen? Om inte, vilka av de beskrivna konsekvenserna anser ni inte stämmer med er uppfattning och vilka konsekvenser har PTS enligt er mening missat att ta med? Motivera gärna. Jag kan enbart konstatera att PTS konsekvensanalys i stort följer mina åsikter. Även jag efterlyser dock en ny kostnadsanalys, då den kommer att vara av stor betydelse för framtida ändringar i nummerplanen. Kostnadsanalysen bör även kompletteras med frågor av typen kommer vissa kunder att byta teknikbäddar, övergå till internationella operatörer, skapa fler egna gateways mellan olika nät och teknikmiljöer och hur många kommer att helt hoppa av möjligheten att adresseras med E.164-nummer? Hur länge kommer operatörerna hålla liv i analog telefoni, och var ligger gränserna för analog och digital telefoni idag, om 5, 10 och 15 år? Kommer det att finnas användning för ett globalt adresseringssystem som använder 10 olika siffror, eller kommer allt att kodas ner till binär värden med extremt långa adresser där alla använder någon form av översatta kortnummer eller namnval? Kommer dagens operatörer kunna överleva när

5 Sida 5 av 5 nya innovationer med ny teknik tar över deras kunder (exempel där mobiloperatörer förbjuder telefoni via IP som billighetsalternativ över datalänken, och alla redan vet hur man går förbi spärren)? Det kan bli många frågor som behöver belysas för att kunna fatta beslut om en reviderad nummerplan. Därför anser jag att PTS bör fortsätta vidga sitt förhållande till den svenska telefoninummerplanen och se den som en delmängd av de adressplaner som används på global basis och hur de samverkar. 4. PTS har i avsnitt behandlat ekonomiska konsekvenser, och refererat till kostnadsuppgifter från 2001 för större förändringar av telefoninummerplanen, som togs fram i samband med den tidigare studien. Bedömer ni att de kostnaderna, nu nio år senare, är lägre eller högre för motsvarande förändring av nummerplanen? Bedömer ni att det finns andra kostnadsaspekter idag än det fanns för nio år sedan? Motivera gärna. Se frågan ovan, samt att det i en ny analys definitivt bör innefatta hur mycket extraordinära kostnader för telefonnummer som används som varumärken eller vars identitet på ett eller annat sätt förknippas med ett specifikt företag eller organisation berörs. Det kan även gälla privatpersoner som skapat sig en identitet via sitt telefonnummer. 5. En specialfråga, framförallt till operatörer. Anser ni att det får några konsekvenser för styrning av trafik mot icke-geografiska nummer då de geografiska telefonnumren försvinner? Vilka är i så fall de konsekvenserna? Som icke-operatör anser jag att PTS borde tagit ställning till denna frågan tidigare eftersom nomadisk telefoni funnits de senaste 30 åren. 6. En specialfråga, framförallt till operatörer. En del i alternativ 6 (avsnitt 3.6) innebär enhetlig nummerlängd för mobiltelefoni och fastnätstelefoni, om det är nödvändigt av nättekniska skäl. Finns det enligt er mening nättekniska skäl att ha enhetlig nummerlängd i alternativ 6? Motivera gärna Thomas Floreteng Konsult