Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt. Box Stockholm. 28 januari 2015

Transkript

1 Post- och telestyrelsen (PTS) Att Anders Öhnfeldt Box Stockholm 28 januari 2015 TDC Sveriges svar på enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde (M4) TDC Sveriges svar bifogas. Med vänlig hälsning Patrik Hård Samtrafikanalytiker TDC Sverige AB Martin Olofsson Strategidirektör TDC Sverige AB

2 TDC Sveriges svar på enkät om Högkvalitativt tillträde marknad 4 1. Anser ni att EU-kommissionens beskrivning av slutkundsmarknaden överensstämmer med svenska förhållanden? Om inte, vad skiljer? : EU-kommissionens beskrivning av slutkundsmarknaden stämmer väl överens med den bild av marknaden som vi har. Det bör dock påpekas att det är sällsynt att ett företag köper alla sina kommunikationstjänster i ett och samma paket t.ex. köps IP-VPN i de allra flesta fall som en fristående produkt. Däremot paketeras t.ex. växel/mobil telefoni och data/fast telefoni ofta ihop. 2. Enligt er erfarenhet och med tanke på ovanstående, vilka kommunikationstjänster efterfrågas generellt av medelstora och stora företag med verksamhet på flera orter, inom t.ex. dagligvaruhandel, industriföretag och banker? Företag med verksamhet på flera orter har normalt sett ett avancerat behov av kommunikationstjänster, vilket omfattar IP-VPN, internet, mobil telefoni och data, (PBX), fast telefoni etc. Det som generellt skiljer dessa från företag på endast en ort är framför allt behovet av IP-VPN. Huruvida företagen väljer att köpa sina tjänster paketerade eller var för sig, skiljer sig mycket åt mellan olika företag, precis som för inköp på IT-sidan. 3. Finns det någon generell skillnad mellan olika branscher avseende om företagen driftar sitt eget ip-nät baserat på hyrda förbindelser (lager 2), eller upphandlar IP-VPN-nät (lager 3) som tjänst? Skillnaderna mellan olika branscher är begränsad. Däremot går det en skiljelinje mellan internationella och mer regionala/nationella företag. Internationella företag köper ofta sina VPNlösningar från globala kommunikationsleverantörer, som i sin tur antingen köper in VPNförbindelser med lager 3-kapacitet (IP-VPN) eller hyrda förbindelser från grossistförsäljningen hos nationella kommunikationsleverantörer. För hyrda förbindelser är detta numera oftast e-vpn, där den globala spelaren lägger på ett IP-lager och säljer IP-VPN till slutkund, eller så säljs e-vpn direkt till slutkund. Marknaden för e-vpn har ökat kraftigt över de senaste åren. Regionala/nationella företag köper dock företrädesvis IP-VPN direkt från de nationella kommunikationsleverantörerna. 4. Beträffande hyrda förbindelser: De traditionella gränssnitten SDH/PDH resp. TDM ersätts successivt av Ethernet-baserade förbindelser. I vilken utsträckning efterfrågar kundföretagen idag hyrda förbindelser med traditionella gränssnitt i förhållande till Ethernetbaserade förbindelser? Ethernet-baserade förbindelser ökar och ersätter successivt de traditionella gränssnitten. För att få den geografiska täckning som krävs för att tillgodose varje enskild kunds behov, krävs dock

3 regleringen för att säkra konkurrens och icke-diskriminering. Flera av TDC Sveriges tjänster kan bara levereras med SDH. 5. I vilken omfattning köper kundföretagen enskilda kommunikationstjänster och förbindelser, respektive upphandlar kommunikationslösningar som ett tjänstepaket? Ethernetbaserade förbindelser ökar och ersätter successivt de traditionella gränssnitten. För att få den geografiska täckning som krävs för att tillgodose varje enskild kunds behov krävs dock regleringen för att säkra konkurrens och icke-diskriminering. 6. Vilka generella kvalitetskrav avseende tillgänglighet och tjänstekvalitet ställer kundföretag inom olika branscher beträffande dataförbindelser och/eller VPN-nät? De flesta branscher har liknande krav, bl.a. hög tillgänglighet och hög datakapacitet mellan ett begränsat (<100) antal platser i landet. För internationella företag, tillkommer behovet av globala lösningar, se svar på fråga 3 ovan. Några branscher skiljer sig från de övriga. T.ex. är Retailsegmentet mycket specifikt, med krav på stort antal förbindelser med relativt begränsad kapacitet till varje plats och viss flexibilitet om nya sajter öppnas eller stängs ned. Vidare har t.ex. byggbranschen särskilda krav, med ett likaledes stort antal förbindelser och höga krav på flexibilitet/mobilitet (allt eftersom byggplatser sätts upp och monteras ned). 7. Kammarkollegiet upphandlar för statens räkning Kommunikation som tjänst (KST) enligt ramavtal. Anser ni att den kravspecifikation som uppställs för KST är representativ för de krav som generellt ställs av medelstora och stora företag vid upphandling av kommunikationstjänster? Om inte, finns det någon annan kravspecifikation som är mer representativ? Kraven från offentlig sektor skiljer sig markant från den privata sektorn i många avseenden, vilket gör att det är svårt att jämställa kraven i Kammarkollegiets upphandlingar med en privat upphandling. 1. Givet den tilltänkta användningen och behovet av hyrda förbindelser, hur upplever ni att nu gällande reglering av hyrda förbindelser har fungerat hittills? TDC anser att regleringen av fast infrastrukturtillträde, via prisreglering, har gett en stabilitet och förutsägbarhet i planering och utbyggnad av t.ex. VPN-lösningar. Angående bitströmsregleringen (BIT), anser vi att denna inte har fungerat, vilket vi har gett svar på i tidigare skrivelser. I

4 praktiken har TeliaSonera kunna avstå att följa regleringen inom BIT och har inte under någon period haft ett konkurrenskraftigt erbjudande som använts i betydande volymer av andra aktörer. Vi tycker dock att flera tvister kring kopparregleringen visar på att kopparregleringen har brister. Branschen har genomlidigt flera resurstunga tvister som kostat både pengar, tid och framförallt osäkerhet på flera plan. Ny rekommendationen om relevanta marknader 1. Beträffande hyrda förbindelser: De traditionella gränssnitten SDH/PDH resp. TDM ersätts successivt av Ethernet-baserade förbindelser. I vilken utsträckning efterfrågar ni idag hyrda förbindelser med traditionella gränssnitt i förhållande till Ethernet-baserade förbindelser? Ethernet-baserade förbindelser ökar och ersätter successivt de traditionella gränssnitten. För att få den geografiska täckning som krävs för att tillgodose varje enskild kunds behov krävs dock regleringen för att säkra konkurrens och icke-diskriminering. Flera av TDC Sveriges tjänster kan bara levereras med hjälp av SDH. 2. EU-kommissionens menar att även överbokade och asymmetriska transmissionstjänster under vissa förutsättningar (i iv ovan) kan utgöra användbara alternativ till dedikerade hyrda förbindelser, då kommunikationslösningar tillhandahålls till medelstora och stora företag. Anser ni att EU-kommissionens krav är rimliga, eller anser ni att någon eller några av förutsättningarna (i iv) ställer för långtgående eller för låga krav? Icke-diskrimineringsprincipen måste gälla. Syftet med regleringen är att alla ska ha samma förutsättningar, både överbokade och icke-överbokade borde vara tillgängligt för andra aktörer, både symmetriskt och asymmetriskt eftersom Telia har det. 3. På den svenska marknaden tillhandahåller ett flertal operatörer11 Ethernet-baserade transmissionstjänster (L2MPLS) som grossistprodukt, med tjänstekvalitet och tjänstenivåavtal efter behov. Bedömer ni att dessa produkter motsvarar EU-kommissionens krav enligt (i iv)? Om inte, vilka andra produkter anser ni uppfyller dessa krav? 4. EU-kommissionen menar att grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde bör inkludera ett bredare sortiment av tillträdesprodukter som tillgodoser behoven hos operatörer som är verksamma på företagsmarknaden. Utöver dedikerade förbindelser baserade på TDM, PDH, SDH och Ethernet, vilka andra former av transmissionsförbindelser anser ni bör ingå i en sådan marknad (t.ex. överbokad bitström med trafikklass RT (Real Time), BC (Business Class) eller BE (Best Effort))?

5 Ja, enligt icke-diskrimineringsprincipen bör andra aktörer ha motsvarande förbindelsemöjligheter som Telia har, bland annat överbokad bitström. 5. Vilka aktörer levererar eller har möjlighet att tillhandahålla den här typen av högkvalitativa tillträden? TeliaSonera är dominerande aktör inom leverans av högkvalitativa tillträden - och är den enda aktör som kan leverera med stor geografisk täckning på eget nät. Samtliga övriga aktörers behöver helt eller delvis utnyttja Telias nät för att leverera tjänster på slutkundmarknaden. 6. Ser kapacitetsbehovet annorlunda ut för överbokade och asymmetriska transmissionstjänster jämfört med traditionella hyrda förbindelser? Symmetriska, traditionella hyrda förbindelser är den dominerande accessformen, men i ett antal fall behövs även tillgång till andra typer av förbindelser. Traditionella hyrda förbindelser har dock garanterad bandbredd (QoS), vilket flera av TDC Sveriges tjänster bygger på. 7. EU-kommissionen menar att även överbokade och asymmetriska grossistprodukter som erbjuds över koppar- eller hybrid infrastrukturer kan ingå i marknaden. Anser ni att sådana grossistprodukter även kan tillhandahållas över radiobaserade nät och/eller kabel-tv-nät i syfte att erbjuda kommunikationslösningar till medelstora och stora företag? Kabel-tv-nät är inte användbara som accesser för företagslösningar. Accesser över radiobaserade nät är inte heller användbara för företagslösningar, utom för enstaka fall där kunderna har mycket begränsade kvalitets- och kapacitetskrav.