Enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde dnr

Transkript

1 Post- och telestyrelsen Stockholm den 21 januari 2015 Enkät rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde dnr Telenor Sverige AB:s svar på Post- och telestyrelsens enkät i rubricerat ärende bifogas. Svaren innehåller inga uppgifter som omfattas av sekretess. Telenor Sverige AB Arjan Scherpenhuijzen Bilaga: Telenors svar på enkäten rörande marknaden för högkvalitativt tillträde Telenor Sverige AB, S Stockholm. Besök: Katarinav. 15. Telefon: Säte: Stockholm Org. nr:

2 Bilaga Telenor Sverige AB:s svar på enkäten rörande grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde 1. Anser ni att EU-kommissionens beskrivning av slutkundsmarknaden överensstämmer med svenska förhållanden? Om inte, vad skiljer? Svar: Kommissionens beskrivning av slutkundsmarknaden överensstämmer i stort med svenska förhållanden. 2. Enligt er erfarenhet och med tanke på ovanstående, vilka kommunikationstjänster efterfrågas generellt av medelstora och stora företag med verksamhet på flera orter, inom t.ex. dagligvaruhandel, industriföretag och banker? Svar: Internetaccess, internt kommunikationsnät som knyter samman verksamheterna på olika orter, anslutningar till samarbetspartners (tex betalkortstransaktioner, molntjänster), mobilabonnemang, mobildata, mobila växeltjänster, fasta telefonitjänster etc. Dessa företag ställer ofta höga krav på kvalitet, prestanda, service och tillgänglighet. I vissa fall ställs även specifika krav på viss funktionalitet, beroende på verksamhet, affärssystem och applikationer. Man ställer också höga krav på säkerhet (åtkomst, integritet, hantering av kunddata). 3. Finns det någon generell skillnad mellan olika branscher avseende om företagen driftar sitt eget ip-nät baserat på hyrda förbindelser (lager 2), eller upphandlar IP-VPN-nät (lager 3) som tjänst? Svar: Vår bedömning är att det inte finns generella skillnader mellan branscher, utan att det snarare handlar om hur ett företag är organiserat, om man har en IT-funktion som kan drifta nätet själv, om man använder standardtjänster eller mycket kundspecifika lösningar, som avgör om man upphandlar en färdig tjänst eller inte. Telenors erfarenhet är dock att majoriteten av företag i Sverige föredrar att köpa en IP VPN-tjänst som driftas av en operatör. 4. Beträffande hyrda förbindelser: De traditionella gränssnitten SDH/PDH resp. TDM ersätts successivt av Ethernet-baserade förbindelser. I vilken utsträckning efterfrågar kundföretagen idag hyrda förbindelser med traditionella gränssnitt i förhållande till Ethernetbaserade förbindelser? Svar: Företag efterfrågar idag i mycket hög utsträckning Ethernet-baserade förbindelser. I vissa fall krävs det dock fortfarande traditionella gränssnitt för att leverera fasttelefonianslutningar till företagsväxlar som inte har stöd för andra gränssnitt. 5. I vilken omfattning köper kundföretagen enskilda kommunikationstjänster och förbindelser, respektive upphandlar kommunikationslösningar som ett tjänstepaket? Svar: De flesta företag upphandlar en hel kommunikationslösning, dock kan telefoni respektive datakommunikation upphandlas som olika delar. I enstaka fall handlas WAN respektive Internetaccess upp separat. 6. Vilka generella kvalitetskrav avseende tillgänglighet och tjänstekvalitet ställer kundföretag inom olika branscher beträffande dataförbindelser

3 och/eller VPN-nät? Svar: Kundföretag kräver en tillgänglighetsgaranti på minst 99,5% per månad, högre för centrala anslutningar. Dessutom krävs det redundans på centrala anslutningar. Kraven på att reservförbindelse skall kunna tillhandahållas ökar i takt med möjligheten att realisera detta med mobila anslutningar. Kundföretag kräver ofta en åtgärdstid på maximalt 4-5 timmar. Fel ska kunna avhjälpas under den tid verksamheten är igång, och ofta ställs krav på felavhjälpning 24/7. Kraven på tjänstekvalitet anges ofta i fördröjning, jitter och paketförluster. Dessa krav varierar beroende på vilka applikationer verksamheten använder, men generellt ställs allt högre krav i takt med att företagen i allt större utsträckning använder tidskritiska realtidsapplikationer. Kundföretagen förväntar sig att dessa kvalitetskrav skall uppfyllas utan påverkan på priset. Det förutsätter att även grossistprodukter för detta ändamål håller en hög tjänstekvalitet till ett rimligt pris. 7. Kammarkollegiet upphandlar för statens räkning Kommunikation som tjänst (KST) enligt ramavtal. Anser ni att den kravspecifikation som uppställs för KST är representativ för de krav som generellt ställs av medelstora och stora företag vid upphandling av kommunikationstjänster? Om inte, finns det någon annan kravspecifikation som är mer representativ? Svar: När det gäller funktionskrav kan KST-avtalet anses representera flertalet funktioner som företag idag ställer i upphandlingar av kommunikationstjänster. Vissa prestandakrav för tjänstekvalitet riskerar att vara så högt ställda att det kan leda till fördyrade lösningar som leder till högre priser för kund och/eller pressad lönsamhet för leverantör. Prestandakrav bör ställas i relation till applikationers krav. Uppföljning av gällande reglering av hyrda förbindelser 1. Givet den tilltänkta användningen och behovet av hyrda förbindelser, hur upplever ni att nu gällande reglering av hyrda förbindelser har fungerat hittills? Svar: Regleringen bidrar i nuläget varken till relevant grossistprissättning eller till relevant utformning av grossistprodukter. De av TeliaSoneras grossistprodukter som närmast svarar mot de behov som ska lösas med regleringen är SDH Sweden och Ethernet Sweden. SDH Sweden har av TeliaSonera hanterats som en reglerad produkt medan Ethernet Sweden hanterats som en kommersiell produkt. För SDH Sweden har produktens tekniska utformning och geografisk täckning motsvarat grossistkundernas behov. Däremot har prissättningen varit orimligt hög. Nuvarande och tidigare skyldighetsbeslut är och har varit utformade på så sätt att Telenor inte kunnat hitta något sätt att genom tillsyn eller tvist få beslut om lägre priser. Den alltför höga prisnivån har missgynnat TeliaSoneras konkurrenter i affärer där många anslutningar varit i orter/stationsområden där de saknat möjlighet att ansluta med LLUB eller FTTB, så kallade off-net accesser. Ethernet Sweden är en mycket omfattande och komplex produkt som innehåller en mängd funktioner som inte är intressanta för grossistkunder med egna nät. Dessa operatörer producerar funktionerna i egen regi och behöver endast accesser till kundadresser på orter där LLUB eller FTTB inte kan nyttjas pga att det egna nätet inte täcker orten/stationsområdet. Kritiskt för att Ethernet Sweden ska kunna användas är att dessa off-net accesser har tekniska egenskaper och en prissättning som stämmer med de förädlade produkter grossistoperatören

4 erbjuder sina kunder. Ethernet Sweden saknar denna samstämmighet och har även en prisstruktur och prisnivå som inte är i linje med vad som kan förväntas av en produkt som är reglerad på ett effektivt sätt. Ny rekommendationen om relevanta marknader 1. Beträffande hyrda förbindelser: De traditionella gränssnitten SDH/PDH resp. TDM ersätts successivt av Ethernet-baserade förbindelser. I vilken utsträckning efterfrågar ni idag hyrda förbindelser med traditionella gränssnitt i förhållande till Ethernet-baserade förbindelser? Svar: Endast i undantagsfall där SDH är det enda alternativet, beroende på bristande utbyggnad av nyare teknik, eller då traditionella gränssnitt krävs för att tillhandahålla fasta telefonianslutningar till företagsväxlar som inte stödjer nyare gränssnitt. 2. EU-kommissionens menar att även överbokade och asymmetriska transmissionstjänster under vissa förutsättningar (i iv ovan) kan utgöra användbara alternativ till dedikerade hyrda förbindelser, då kommunikationslösningar tillhandahålls till medelstora och stora företag. Anser ni att EU-kommissionens krav är rimliga, eller anser ni att någon eller några av förutsättningarna (i iv) ställer för långtgående eller för låga krav? Svar: Vi anser att kommissionens krav i stort är rimliga, framförallt när det gäller fiber. Kommissionen verkar dock koncentrera resonemanget på kopparbaserade tjänster. I Sverige går utvecklingen mot fiberbaserade accesser mycket snabbt. Nya fastigheter ansluts inte längre till kopparnätet och allt fler företag ställer krav på fiber i accessnätet för att möta dagens krav eller underlätta framtida behov av uppgradering. Den svenska marknaden har under senare år mycket snabbt ändrats från att främst nyttja kopparaccesser till att nyttja fiberaccesser i hög utsträckning. Denna utveckling innebär nya tekniska förutsättningar som inte beskrivs av kommissionen. För fiberaccesser med hög överföringshastighet kopplade till moderna transmissionsnät med hög kapacitet är t ex behovet av QoS förändrat jämfört med marknader med kopparaccesser och äldre transmissionsnät med begränsad kapacitet. 3. På den svenska marknaden tillhandahåller ett flertal operatörer11 Ethernet-baserade transmissionstjänster (L2MPLS) som grossistprodukt, med tjänstekvalitet och tjänstenivåavtal efter behov. Bedömer ni att dessa produkter motsvarar EU-kommissionens krav enligt (i iv)? Om inte, vilka andra produkter anser ni uppfyller dessa krav? Svar: Förutom nämnda leverantörer avser även vissa stadsnät att erbjuda liknande tjänster. Vi har inte kunnat ta del av tillräckligt detaljerade tjänstebeskrivningar från flera av nämnda leverantörer för att kunna bedöma om deras tjänster uppfyller kraven. När det gäller TeliaSoneras tjänst Ethernet Sweden bedömer vi att tjänsten inte fullt ut uppfyller dessa krav bland annat när det gäller geografisk täckning. 4. EU-kommissionen menar att grossistmarknaden för högkvalitativt tillträde bör inkludera ett bredare sortiment av tillträdesprodukter som tillgodoser behoven hos operatörer som är verksamma på företagsmarknaden. Utöver dedikerade förbindelser baserade på TDM, PDH, SDH och Ethernet, vilka andra former av

5 transmissionsförbindelser anser ni bör ingå i en sådan marknad (t.ex. överbokad bitström med trafikklass RT (Real Time), BC (Business Class) eller BE (Best Effort))? Svar: Det är möjligt att tjänster med andra kvalitetsnivåer än de dedikerade förbindelser som idag utgör den reglerade marknaden kan komma att utgöra ett substitut för dessa dedikerade tjänster i vissa fall framöver. Telenor använder dock inte sådana icke-dedikerade förbindelser för leverans till medelstora och stora företagskunder i Sverige. 5. Vilka aktörer levererar eller har möjlighet att tillhandahålla den här typen av högkvalitativa tillträden? Svar: Telenor känner till att TeliaSonera erbjuder en sådan typ av tillträde, inom produkten Ethernet Sweden. 6. Ser kapacitetsbehovet annorlunda ut för överbokade och asymmetriska transmissionstjänster jämfört med traditionella hyrda förbindelser? Svar: Överbokade och asymmetriska tjänster kan vara relevanta för mindre verksamhetsställen med lägre krav på kapacitet och prestanda. Generellt kräver dock allt fler kunder symmetriska förbindelser. 7. EU-kommissionen menar att även överbokade och asymmetriska grossistprodukter som erbjuds över koppar- eller hybrid infrastrukturer kan ingå i marknaden. Anser ni att sådana grossistprodukter även kan tillhandahållas över radiobaserade nät och/eller kabel-tv-nät i syfte att erbjuda kommunikationslösningar till medelstora och stora företag? Svar: Förbindelser över radiobaserade nät används som back-up lösning i en del slutkundsaffärer, för det fall förbindelserna över det fasta nätet går ner. Det handlar dock vanligen om ett komplement och inte om ett substitut för förbindelser över koppar- eller fiberinfrastruktur. Kapaciteten för förbindelser över radiobaserade nät är ofta begränsad jämfört med fasta alternativ. Kabel-tv-nät (coax) finns vanligen inte till adresser där det finns stora och medelstora företag. Dessa nät ansluter bostadshus, medan medelstora och stora företag främst finns i näringsfastigheter. Dessutom förfogar kabel-tv-operatörer inte över organisationer, processer och tekniska plattformar som är inriktade på grossistverksamhet.