Synpunkter skall vara PTS tillhanda senast den 23 oktober 2009 och skickas till Postadress: Besöksadress: Telefon:

Transkript

1 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida Dnr: /23 1(5) Konkurrensavdelningen Emma Nilimaa Samråd om ekonomiskt utrymme i prisregleringen av bitströmstillträde I utkastet till beslut för marknad 5, bredbandtillträde för grossistledet, föreslår PTS en förändring av prisregleringen av bitströmstillträde. Den föreslagna prisregleringen har sin utgångspunkt i en kostnadsorienterad prisreglering enligt LRIC-metoden men med ett tillägg, s.k. ekonomiskt utrymme. Syftet med detta samråd är att PTS ska få ta del av branschens synpunkter på fastställandet av det ekonomiska utrymmet och PTS förslag att procentsatsen ska fastställas i skyldighetsbeslutet. En fördel med att procentsatsen fastställs i skyldighetsbeslutet är att det ger en långsiktighet och förutsägbarhet för marknaden vilket är viktigt för att operatörer ska kunna fatta beslut om exempelvis investeringar i egen infrastruktur. PTS presenterar tre möjliga scenarion avseende en tillträdande operatörs tillkommande kostnad för att själv producera bitströmstillträde över nätinfrastrukturtillträde (se kalkyler). Med hjälp av branschens synpunkter på de presenterade förutsättningarna kommer PTS att fastställa en procentsats som ska utgöra det ekonomiska utrymmet. Procentsatsen kommer att beslutas utifrån kostnaden för en tillträdande operatör men också utifrån hänsyn till rådande marknadssituation i form av slutkundspriser, bredbandspenetration, antal samlokaliserade operatörer etc. Synpunkter skall vara PTS tillhanda senast den 23 oktober 2009 och skickas till emma.nilimaa@pts.se. Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 5398 Birger Jarlsgatan 16 Telefax: Stockholm pts@pts.se

2 2(5) Behovet av ekonomiskt utrymme När PTS har att ta ställning till vilken form av prisreglering som ska åläggas beträffande bitströmstillträde måste PTS överväga vilka effekter prisregleringen kan ha på både kort och lång sikt. Vid detta övervägande har PTS att ta hänsyn till bl.a. att slutkunderna har ett intresse av låga priser samt att det finns ett behov av en ökad tjänstekonkurrens och infrastrukturkonkurrens. Relationen mellan grossistpriserna på olika nivåer i värdekedjan är en nyckelfaktor vid utformningen av en reglering när det finns flera tillträdesprodukter som kan användas för att leverera tjänster på samma slutkundsmarknader. Det är sålunda inte enbart prisnivån på respektive grossisttjänst som är avgörande för att uppnå syftet med regleringen utan även relationen i prisnivå mellan olika grossistprodukter. Prisregleringen för bitströmstillträde bör därför utformas både utifrån konkurrenssituationen på den aktuella marknaden i form av exempelvis överprissättning eller prispress, men även utifrån att det inte ska vara alltför gynnsamt eller ogynnsamt att köpa bitströmstillträde i förhållande till nätinfrastrukturtillträde. I det första SMP-beslutet från 2004 ålades TeliaSonera en skyldighet att tillämpa marginalbaserad prissättning. Detta då PTS bedömde att en kostnadsorienterad prissättning skulle riskera att försvaga tillträdande operatörers incitament att investera i LLUB och samlokalisering. Det skulle i sin tur riskera att hämma den långsiktiga konkurrensen och därmed också i förlängningen vara till nackdel för slutkunderna. I det nya förslaget till skyldighetsbeslut avseende bitströmsmarknaden föreslår PTS en prisreglering med utgångspunkt i kostnadsorientering enligt LRICmetoden. Behovet av att verka för att tillträdande operatörer har incitament att själva investera i nätinfrastrukturtillträde har dock inte förändrats. Vid en tillämpning av kostnadsorienterad prissättning baserad på LRICmetoden för både nätinfrastrukturtillträde och bitströmstillträde kommer regleringen ur prishänseende troligen inte att ge något incitament för operatörer att hyra infrastruktur via nätinfrastrukturtillträde istället för att köpa bitströmstillträde. Sannolikt kommer en sådan reglering t.o.m. i många fall att premiera en användning av bitströmstillträde före nätinfrastrukturtillträde eftersom en tillträdande operatör som använder nätinfrastrukturtillträde inte har samma skal- och täthetsfördelar 1 som en SMP-operatör. Den operatör som köper bitströmstillträde får ta del av dessa fördelar vilket gör det mer förmånligt 1 Täthetsfördelar (economies of densities) kan beskrivas som skalfördelar inom ett visst geografiskt område. Till exempel är det mindre kostsamt för en operatör att gräva upp gatan och dra infrastruktur till ett hus och sedan leverera tjänster till samtliga hyresgäster än om tre operatörer skulle göra detsamma och ta en tredjedel av hyresgästerna vardera.

3 3(5) att köpa bitströmstillträde än att hyra nätinfrastrukturtillträde och själv stå för investeringar i exempelvis DSLAM, samlokalisering och transportkapacitet. Ett kostnadsorienterat pris enligt LRIC-metoden för både nätinfrastrukturtillträde och bitströmstillträde riskerar sålunda att motverka utvecklingen mot en långsiktigt hållbar konkurrens och därmed även målet om att enskilda och myndigheter ska få största möjliga utbyte vad gäller urvalet av elektroniska kommunikationstjänster samt deras pris och kvalitet. Om tillträdande operatörer ska ha incitament att klättra på investeringsstegen bör därför priserna för bitströms- och nätinfrastrukturtillträde sättas på en sådan nivå att det däremellan skapas ett visst ekonomiskt utrymme. ERG har utifrån detta resonemang angett att ett lägsta pris för bitströmstillträde bör utgöras av priset på LLUB plus en effektiv operatörs tillkommande kostnad för att tillhandahålla bitströmstillträde. 2 Det ekonomiska utrymmet får dock inte vara för stort, detta för att undvika ineffektiva investeringar och överprissättning på slutkundsmarknaden, speciellt i underutbyggda områden. 3 Ett alltför stort påslag kan även leda till en marginalklämning mellan priset för bitströmstillträde och priset på slutkundsmarknaden, vilket skulle motverka syftet med tillträdet. Fastställande av ekonomiskt utrymme PTS avsikt är att, mot bakgrund av bl.a. ERG:s uppfattning avseende lägsta nivån på priset för bitströmstillträde, det ekonomiska utrymmet ska spegla kostnaderna för en tillträdande effektiv operatör att själv producera bitströmstillträde över nätinfrastrukturtillträde. En del i att fastställa det ekonomiska utrymmet är därför att beräkna den kostnaden för en tillträdande operatör. Utifrån den beräkningen och hur marknadssituationen i form av slutkundspriser, bredbandspenetration, antal samlokaliserade operatörer etc. ser ut, fastställer PTS sedan den procentsats som ska skapa det ekonomiska utrymmet. Utgångspunkten för beräkningen är kostnaderna för produktion av bitströmstillträde hos två effektiva operatörer (SMP och tillträdande operatör). I hybridmodellen beräknas kostnader för bitströmstjänster för en SMP-operatör av TeliaSoneras storlek. Eftersom samproduktionsfördelar hos SMP-operatören inledningsvis antas vara större än hos den tillträdande operatören så kommer motsvarande kostnadsnackdel för den tillträdande operatören att missgynna 2 ERG (07) 53, Report on ERG Best Practices on Regulatory Regimes in Wholesale Unbundled Access and Bitstream Access, ERG (07) 53, Report on ERG Best Practices on Regulatory Regimes in Wholesale Unbundled Access and Bitstream Access,

4 4(5) konkurrensen på lång sikt eftersom det jämförelsevis kommer att vara billigare att köpa tjänsten av TeliaSonera än att producera den själv. Kalkylen för den tillträdande operatörens bitströmstjänst består av följande delar: Accessnät kostnaden för hel eller delad ledning Etableringskostnader på telestation, DSLAM, skåp, kraftkostnader, underhåll etc. Backhaul (transmissionskostnader från telestation till central punkt i nätet) Summan av ovanstående delar motsvarar kostnaden för bitströmstillträde på nivå 2a. Centrala antaganden i kalkylen: Antal slutkunder totalt på telestation, antal slutkunder som den tillträdande operatören ansluter Hastighet på bredbandsuppkoppling, genomsnittligt nyttjande gigabyte per månad Dimensionering av backhaul, avstånd mellan samlokalisering och central punkt i nätet (dvs. längd och hastighet för backhaulförbindelse) Utrustningskostnader för etablering av eget nät (avskrivningsperiod samt kalkylränta) samt kostnader för underhåll och drift av egen utrustning (samlokalisering) Tillägget som ska säkerställa ekonomiskt utrymme appliceras på abonnemangsavgifter men inte på installationsavgifter. I hybridmodellen antas installationskostnader för bitströmstillträde vara lika som motsvarande installation av hel och delad ledning. Eftersom kostnaden är lika kan behovet av ekonomiskt utrymme för den tillträdande operatören (gentemot en operatör som istället hyr bitströmstillträde) avgränsas till merkostnaderna för att etablera egen infrastruktur. Således fördelas hela det ekonomiska utrymmet till abonnemangstjänster. Med TeliaSoneras nuvarande referenserbjudande innebär det att det ekonomiska utrymmet ska läggas till den periodiska avgiften avseende de olika bitströmsprodukterna 4 samt produkten bitstream transport 5.

5 5(5) PTS föreslår att procentsatserna fastställs i skyldighetsbeslutet och läggs till den LRIC-beräknade kostnaden för att därmed utgöra det högsta pris TeliaSonera får ta ut för produkterna i fråga. 4 Bitstream Consumer, Bitstream Business och Bitstream Pro enligt nu gällande referenserbjudande daterat respektive Den operatör som har behov av att ansluta sig längre ut i transportnätet på nivå 2b (dvs. inte har eget utbyggt nät nära slutkunden) måste även köpa produkten Bitstream Transport. I och med detta kan den externa operatören uppnå nationell täckning via f.n. 29 anslutningspunkter (via TeliaSoneras så kallade metronät).