Post- och telestyrelsen (PTS) har med utgångspunkt från myndighetens verksamhetsområde följande synpunkter.

Transkript

1 Datum Vår referens Sida Dnr: /60 1(5) Ert datum Er referens N2008/7658/ITP Rättssekretariatet Eva Hallén Näringsdepartementet Enheten för IT-politik Stockholm Remissvar avseende promemorian Vissa ändringar i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation Post- och telestyrelsen (PTS) har med utgångspunkt från myndighetens verksamhetsområde följande synpunkter. Rubrikerna nedan följer promemorians disposition och synpunkterna redovisas under de avsnitt där de hör hemma. 1. Förslag till lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation PTS har inget att erinra mot formuleringen av själva lagtexten bortsett från en viss tveksamhet avseende formuleringen av 8 kap 19 a med hänvisning till tolkningen av EG-domstolens dom, se vidare nedan under avsnitt Bakgrund I promemorian redogörs i stora drag för det EG-rättsliga regelverket som ligger till grund för lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) samt den nationella regleringen avseende fastställande av relevant marknad, prövning av vilka företag som har betydande inflytande på en marknad samt beslut om särskilda skyldigheter. Mot bakgrund av att den utvidgade rätten att överklaga beslut som föreslås är avsedd att gälla alla beslut enligt LEK, skulle det vara värdefullt om detta avsnitt även innehöll en kort beskrivning av förvaltningsbeslut som PTS fattar med stöd av andra bestämmelser i lagen, Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 5398 Birger Jarlsgatan 16 Telefax: Stockholm pts@pts.se

2 2(5) såsom exempelvis beslut i fråga om samhällsomfattande tjänster samt tillstånd att använda radiosändare och nummer. 3. En utvidgad överklaganderätt enligt lagen om elektronisk kommunikation Såsom PTS tolkar EG-domstolen krävs för att talerätt ska inträda, att ett beslut ska negativt påverka ett konkurrerande företags rättigheter. I promemorian och lagförslaget görs enligt PTS uppfattning inte en tillräckligt tydlig distinktion mellan beslut som medför rättigheter för konkurrerande företag och beslut som påverkar sådana företags rättigheter. Det är alltså det senare som enligt PTS mening ger en rätt att överklaga ett beslut som påverkar en rättighet, vilken ska vara härledd ur direktivpaketet. Att ett beslut påverkar rättigheter är inte nödvändigtvis detsamma som att beslut medför rättigheter. Exempelvis medför ett beslut att tilldela rätt att använda radiosändare inte rättigheter för andra än beslutets adressat, medan en konkurrent däremot skulle kunna hävda att ett sådant beslut påverkar dennes rättigheter negativt, eftersom spektrum är en begränsad resurs och att tilldelningsbeslutet till annan innebär att denne inte kan tilldelas samma rätt. Det är inte helt klart vilken typ av påverkan som avses i förslaget. Vidare ska det, som PTS ser det, röra sig om en negativ påverkan på en rättighet. Slutligen ska det, enligt PTS mening, vara ett konkurrerande företags rättighet som påverkas negativt. Mot denna bakgrund ställer sig PTS frågande till formuleringen av talerättsregeln i förslaget. Av samma skäl ställer sig PTS även frågande till den uppdelning som görs i föreslagen regel av en första och en andra mening. I detta avsnitt och även i författningskommentaren till 8 kap 19 a, anges exempel på beslut som skulle kunna omfattas av en utvidgad talerätt. Det är enligt PTS mening olyckligt att endast tala om vilka typer av beslut som kan medföra respektive påverka rättigheter för någon, eftersom det inte är typen i sig utan beslutets konsekvenser för någons rättigheter som bör vara avgörande för om talerätt föreligger i det enskilda fallet. Se vidare PTS synpunkter avseende författningskommentaren till 8 kap. 19 a LEK. 4. Skyldigheten att lämna ut abonnentuppgifter m.m. I den skrivning som börjar med texten Enligt rättspraxis ger inte bemyndigandet i 5 kap. 7 LEK utrymme för anser PTS att följande bör tilläggas. Länsrätten har i en dom meddelad den 27 november 2003, mål nr , anfört att PTS föreskrifter om utlämnande av abonnentuppgifter från 2001

3 3(5) (PTSFS 2001:11), som meddelades med stöd av telelagen, fortfarande fick anses gälla. Länsrätten slog i domen fast att PTS hade ett bemyndigande att meddela föreskrifterna i fråga och att bemyndigandet i LEK motsvarade det bemyndigande som fanns i telelagen. De föreskrifter som sedan meddelades 2005 (PTSFS 2005:3) var en anpassning till LEK av de ursprungligen meddelade föreskrifterna. Därefter har länsrätten gjort en ändrad bedömning avseende bemyndigandefrågan vilken har fastställts av Kammarrätten. Med andra ord har tidigare rättspraxis slagit fast att PTS har haft ett bemyndigande att meddela föreskrifterna i fråga, vilket talar för att frågan om vad som får anses omfattas av bemyndigandet är av komplicerad natur. Det bemyndigande som nu föreslås är tydligt och speglar det behov som finns på marknaden. Bemyndigandet tydliggör nu också vad som ska gälla för de föreskrifter som meddelas på övriga områden som regleras i 5 kap 7 LEK, 2-4 punkten. Det kan dock finnas anledning att överväga att även låta det utvidgade bemyndigandet omfatta paragrafens första punkt. Dels med anledning av att det inte ska uppstå några oklarheter beträffande PTS föreskriftsrätt, dels mot bakgrund av det som framgår av sista stycket på sid. 9 i promemorian. Där framgår att beslut om föreskrifter har meddelats även enligt bl.a. första punkten och att möjligheterna att meddela föreskrifter därför bör omfatta även det fallet. Så har emellertid inte gjorts i författningsförslaget. 5. Förfarandet för tvistlösning mellan operatörer PTS anser att en motsvarande utvidgning av vilka frågor som ska anses kunna omfattas av tvistlösningsprocessen även bör införas beträffande vad som ska kunna omfattas av PTS tillsyn. Ett motsvarande förtydligande skulle t.ex. kunna införas i 7 kap 1 LEK så att denna regel skulle lyda enligt följande. Tillsynsmyndigheten ska ha tillsyn över efterlevnaden av lagen och de beslut om skyldigheter, samt tjänster som har samband med skyldigheterna, eller villkor samt de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. 6. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser PTS vill peka på den problematik som hänger samman med frågan om när ett beslut vinner laga kraft. Beslut vinner laga kraft tre veckor efter att en part har blivit delgiven beslutet. Frågan är då vad som händer när nu kretsen klagoberättigade kraftigt utvidgas. Att PTS skulle delge samtliga som kan tänkas vara berörda av ett beslut är en omöjlighet. Att de som har en utvidgad rätt att överklaga beslut skulle kunna överklaga ett beslut utan begränsning i tiden är

4 4(5) orimligt och skulle leda till en total rättsosäkerhet på marknaden. PTS anser därför att frågan om när ett beslut vinner laga kraft måste regleras på något sätt. Därutöver vill PTS även påpeka att flera beslut på den fasta samtrafikmarknaden kommer att fattas före den 1 juli Därmed uppstår vissa tillämpningsproblem varför det kan behövas särskilda övergångsbestämmelser även beträffande dessa beslut. Denna problematik är även förknippad med det som anges i stycket ovan. Vad gäller t.ex. när ett beslut överklagades av parten före den 1 juli men processen fortfarande pågår när lagändringen träder i kraft? 7. Konsekvenser Den analys som regeringen gör avseende konsekvenser av den utökade talerätten som föreslås i 8 kap. 19 a LEK, är enligt PTS mening inte fullt rättvisande. PTS arbetar för närvarande med nya beslut om fastställande av relevanta marknader, identifiering av företag med betydande inflytande samt särskilda skyldigheter. Med största sannolikhet kommer samtliga dessa beslut att överklagas, särskilt som de enligt det aktuella förslaget även kommer att kunna överklagas av konkurrenter. PTS ställer sig vidare frågande till regeringens uttalande att den ökade tillströmningen av mål är av tillfällig natur. Förvisso är det så att de ovan nämnda besluten kan sägas meddelas i cykler över tiden. Däremellan meddelar myndigheten emellertid beslut inom ramen för tillsyn och tvistlösning samt andra beslut enligt LEK, vilka alla kommer att ha en potentiellt vidare krets klagoberättigade till följd av det aktuella förslaget. Det kan även noteras att myndigheten under 2004 fattade en stor mängd SMP- och skyldighetsbeslut, varför det framstår som något missvisande att dra gränsen vid Underst på sid. 11 talas om att kvaliteten på de beslut som fattas ytterligare kan förbättras genom en utvidgad talerätt. PTS vill i det sambandet påpeka att detta torde gälla de beslut som domstolen fattar. Beträffande PTS beslut så finns bl.a. genom ett omfattande samrådsförfarande, andra sätt att ta tillvara synpunkter från hela marknaden. 8. Författningskommentarer Såsom PTS har anfört ovan under avsnitt 3 avseende 8 kap. 19 a, är det enligt myndighetens mening olyckligt att endast tala om vilka typer av beslut som kan medföra respektive påverka rättigheter för någon. I författningskommentaren konstateras att bestämmelsen ska omfatta alla beslut enligt lagen samt att en

5 5(5) prövning måste göras i varje enskilt fall. En exemplifiering av beslutstyper förefaller därför inte vara till någon nytta för rättstillämpningen. Det hade varit önskvärt att i stället ta upp exempel på hur rättigheter och beslut som påverkar rättigheter ska tolkas, såsom om det är ekonomiska, konkurrensrelaterade och/eller andra omständigheter som ska bedömas. I näst sista stycket på sid. 13 anges att Beslut om föreskrifter kan alltså inte överklagas. PTS ifrågasätter den formuleringen. Enligt myndighetens uppfattning - och enligt rättspraxis från Regeringsrätten - kan de föreskrifter som PTS meddelar aldrig överklagas. Därför är det oklart vad som egentligen avses med formuleringen i fråga. Marianne Treschow Yttrandet har beslutats av generaldirektören Marianne Treschow. I ärendets slutliga handläggning har även chefsjuristen Tord Pettersson och verksjuristen Eva Hallén (föredragande) deltagit.