Jakob Rutberg Avdelningen för marknadsfrågor TeliaSonera AB Stab Juridik, Regulatoriska frågor FARSTA

Transkript

1 FÖRELÄGGANDE DATUM VÅR REFERENS 9 maj HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Jakob Rutberg Avdelningen för marknadsfrågor jakob.rutberg@pts.se TeliaSonera AB Stab Juridik, Regulatoriska frågor FARSTA Föreläggande enligt 7 kap. 5 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation Post- och telestyrelsens föreläggande Post- och telestyrelsen (PTS) förelägger TeliaSonera AB (TeliaSonera) vid vite om tio miljoner ( ) kr att senast fyra veckor från delfående av detta föreläggande tillse att, när privatkunder byter från en ISDN-tjänst hos Telia Sonera till en xdsl-tjänst hos en annan operatör än TeliaSonera, leverans av kopparaccesser till den nya operatören sker på samma villkor och med samma kvalitet som när privatkunderna byter till en xdsl-tjänst tillhandahållen av TeliaSonera. Detta föreläggande gäller omedelbart. Saken Föreläggande enligt 7 kap. 5 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (EkomL) Bakgrund TeliaSonera är enligt beslut meddelat av PTS den 24 november 2004 i ärende skyldigt att tillhandahålla tillträde till kopparaccesser på ickediskriminerande villkor. PTS har den 1 december 2004 med stöd av 7 kap. 4 EkomL underrättat TeliaSonera om att bolaget vid leverans av kopparaccesser handlar i strid med ovan nämnda skyldighet. TeliaSonera har emellertid inte vidtagit rättelse i enlighet med underrättelsen. POSTADRESS Box 5398, Stockholm BESÖKSADRESS BirgerJarlsgatan 16 TELEFON FAX E-POST pts@pts.se WEBBADRESS

2 2 (7) TeliaSonera har den 10 januari 2005 i yttrande över PTS underrättelse anfört bl.a. följande. Det föreligger ingen rättslig förpliktelse att vidta de åtgärder som framgår av underrättelsen. Saken gäller villkor för tillhandahållande av tillträde till abonnentledningar av metall, dels koncerninternt inom TeliaSonera, dels till externa köpare. PTS synes mena att TeliaSonera inte efterlever bolagets skyldighet att tillämpa icke-diskriminerande villkor för tillträde till abonnentledningar i och med att leverans av kopparaccesser till annan operatör, enligt PTS, inte sker på samma villkor och med samma kvalitet som gäller för TeliaSoneras egna tjänster i samband med att privatkunder byter från ISDN hos TeliaSonera till xdsl-tjänst (hos TeliaSonera respektive hos annan operatör). TeliaSonera anser emellertid att bolaget tillämpar likvärdiga villkor för tillträde till abonnentledningar för andra operatörer jämfört med vad som gäller för TeliaSoneras egna tjänster. I det i underrättelsen aktuella fallet utnyttjar TeliaSonera ett visst kopparpar för att erbjuda en privatkund en ISDN-tjänst. Samma kopparpar används sedan av samma tjänsteleverantör (dvs. TeliaSonera Sverige AB) för att erbjuda kunden en annan tjänst (t.ex. PSTN och ADSL). Detta skall jämföras med den situationen då en annan operatör fått tillträde till och utnyttjar ett abonnentledningspar för viss slutkundstjänst och vid en viss tidpunkt erbjuder sin kund att ersätta den befintliga tjänsten med en annan tjänst (t.ex. ADSL). Eftersom operatören disponerar abonnentledningen kan denne erbjuda övergång från en slutkundstjänst till en annan utan tidsglapp. Sådant byte av tillämpning på ett befintligt kopparpar kan innebära byte av produktvariant från t.ex. kopparaccess S50 (som medger ISDN) till A1100 (som medger ADSL och PSTN). Byte av produktvariant leder normalt inte till något avbrott i leveransen av kopparaccess eftersom ingen omkoppling normalt behöver göras i TeliaSoneras nät. Följaktligen behöver ett sådant byte inte leda till ett avbrott i leveransen av slutkundstjänsten. Huruvida en operatör i praktiken kan erbjuda byte av slutkundstjänst utan tidsglapp beror på operatörens egna rutiner och stödsystemupplägg och inte på TeliaSoneras villkor och kvalitet för leverans av kopparaccess. Sammanfattningsvis menar således TeliaSonera att andra operatörer har samma möjlighet som TeliaSonera Sverige AB att utan tidsglapp byta slutkundstjänst på en befintlig abonnentledning. Med hänvisning till detta bestrider TeliaSonera vad PTS anfört angående att TeliaSonera inte efterlever ickediskrimineringsskyldigheten i PTS skyldighetsbeslut. Alldeles oavsett frågan om diskriminering eller inte har TeliaSonera emellertid undersökt möjligheterna att eliminera tidsglappet vid byte av operatör i det i ärendet aktuella fallet. TeliaSoneras bedömning är emellertid att erforderlig stödsystemutveckling skulle ta minst12 månader att genomföra och kräva betydande resurser. Därtill skulle tillkomma avsevärda kostnader för löpande leveranshantering. Antalet ISDN-privatkunder (som är aktuella för byte till xdsl) är för närvarande , vilket innebär en minskning med ca 27 procent bara under Med tanke på det begränsade (och starkt minskande) antalet ISDN-kunder anser TeliaSonera att det inte är rimligt att genomföra en sådan stödsystemutveckling, i synnerhet som kostnaderna helt måste bäras av ifrågavarande kundkategori eller av de köpare av LLUB-tjänster som efterfrågar en övergång utan tidsglapp.

3 3 (7) Operatörers önskemål om möjlighet för dem att överföra slutkunder med ISDN hos TeliaSonera till xdsl hos dessa utan tidsglapp är mot bakgrund av omständigheterna därmed inte heller att betrakta som en rimlig begäran enligt PTS skyldighetsbeslut. TeliaSonera är följaktligen inte heller skyldigt att tillhandahålla övergången enligt önskemålet. Mot bakgrund härav kan inte heller PTS ålägga TeliaSonera skyldighet att tillgodose operatörernas önskemål med hänvisning till PTS skyldighetsbeslut i ärende Skäl Tillämpliga bestämmelser Enligt 4 kap. 4 första stycket EkomL skall en operatör som enligt 8 kap. 7 har ett betydande inflytande på en viss marknad, i enlighet med 8 kap. 6 åläggas en eller fler av de skyldigheter som anges i En sådan förpliktelse skall syfta till att skapa effektiv konkurrens. Enligt 4 kap. 6 EkomL får en operatör som avses i 4 förpliktas att tillämpa icke-diskriminerande villkor i sin verksamhet. En sådan skyldighet skall särskilt säkerställa att 1. operatören under likvärdiga omständigheter tillämpar likvärdiga villkor mot andra som tillhandahåller likvärdiga tjänster, samt 2. de tjänster och den information som operatören erbjuder andra tillhandahålls på samma villkor och med samma kvalitet som gäller för operatörens egna tjänster eller för dotterbolags eller samarbetspartners tjänster. Enligt 4 kap. 8 punkten 1 EkomL får en operatör som avses i 4 förpliktas att uppfylla rimliga krav på tillträde till och användning av nät och tillhörande installationer i syfte att tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster. En sådan skyldighet kan avse att operatören skall ge annan tillträde till specificerade nätdelar och tillhörande installationer. Av 7 kap. 4 EkomL framgår att om tillsynsmyndigheten finner skäl att misstänka att den som bedriver verksamhet enligt lagen inte efterlever lagen eller de beslut om skyldigheter eller villkor eller de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, skall myndigheten underrätta den som bedriver verksamheten om detta förhållande och ge denne möjlighet att yttra sig. I underrättelsen skall myndigheten ange att den kan komma att meddela ett föreläggande eller förbud enligt 5, om inte rättelse sker inom skälig tid. Skälig tid får inte understiga en månad, annat än vid upprepade fall av överträdelse, om inte den som underrättas samtycker till en kortare tidsfrist. Av 7 kap. 5 första och fjärde styckena EkomL framgår att om en underrättelse enligt 4 inte leder till rättelse får tillståndsmyndigheten meddela de förelägganden och förbud som behövs för att rättelse skall ske. Sådana förelägganden och förbud får förenas med vite.

4 4 (7) Enligt 3 lagen (1985:206) om viten skall vitet fastställas till ett belopp som med hänsyn till vad som är känt om adressatens ekonomiska förhållanden och till omständigheterna i övrigt kan antas förmå honom att följa det föreläggande som är förenat med vitet. Post- och telestyrelsens bedömning PTS har med stöd av 8 kap. 6 och 4 kap. 8 EkomL i beslut den 24 november 2004 i ärende ålagt TeliaSonera skyldighet att, i egenskap av operatör med sådant betydande inflytande som avses i 8 kap. 7 samma lag på marknaden för tillträde i grossistledet (inklusive delat tillträde) till konventionella abonnentledningar av metall- och delaccessnät uppbyggda av metallkablar, i syfte att tillhandahålla bredbands- och taltjänster (LLUB), tillgodose varje rimlig begäran från andra operatörer om tillträde till konventionella abonnentledningar av metall. TeliaSonera har vidare i samma beslut med stöd av 4 kap. 6 EkomL ålagts skyldighet att tillämpa icke-diskriminerande villkor för tillträdet. Detta innebär att TeliaSonera under likvärdiga omständigheter skall tillämpa likvärdiga villkor mot andra köpare samt att de tjänster som TeliaSonera erbjuder andra skall tillhandahållas på samma villkor och med samma kvalitet som gäller för TeliaSoneras egna tjänster eller för dotterbolags eller samarbetspartners tjänster. TeliaSonera är således skyldigt att tillgodose varje rimlig begäran om tillträde till konventionella abonnentledningar av metall på icke-diskriminerande villkor. TeliaSonera har anfört att bolaget tillämpar likvärdiga villkor för tillträde till abonnentledningar för andra operatörer jämfört med vad som gäller för TeliaSoneras egna tjänster. Till stöd för sin uppfattning har TeliaSonera anfört att en operatör som fått tillträde till och utnyttjar ett abonnentledningspar för viss slutkundstjänst kan, eftersom operatören disponerar abonnentledningen, erbjuda övergång till en annan slutkundstjänst utan tidsglapp. Det är dock inte denna situation som avses i PTS underrättelse av den 1 december PTS avser i stället den situation då den operatör som slutkunden önskar byta till inte redan disponerar den aktuella abonnentledningen. TeliaSonera har självt anfört att tidsglappet mellan urkoppling av ISDN och inkoppling av xdsl för leverans till TeliaSoneras privatkunder har kunnat elimineras till följd av att de två olika tjänsterna hanteras i samma stödsystem. TeliaSonera har således inte anfört eller på något sätt visat att det innebär extra arbete eller ett mer komplicerat förfarande att leverera kopparaccesser till andra operatörer efter en privatkunds byte från en ISDN-tjänst till en xdsl-tjänst. Tvärtom har TeliaSonera anfört att arbetsmomenten är desamma, det vill säga nedkoppling av ISDN, inkoppling av PSTN samt inkoppling av Skanova Bredband respektive Kopparaccess ADEL PTS finner därför att leverans av kopparaccess respektive Skanova Bredband efter byte från ISDN hos TeliaSonera till xdsl-tjänst hos TeliaSonera respektive hos annan operatör är att betrakta som jämförbara och likvärdiga situationer i den mening som avses i PTS skyldighetsbeslut.

5 5 (7) Skillnaden i leveranstid beror, såvitt framkommit i ärendet, uteslutande på skillnader i de stödsystem som används av TeliaSonera. Vid leverans av xdsltjänster till TeliaSoneras privatkunder medför utformningen av bolagets stödsystem att Skanova Bredband kan beställas innan PSTN är inkopplat. En LLUB-operatör kan däremot inte beställa en kopparaccess innan PSTN finns inkopplat på accessen. Skillnaden i leveranstid uppstår på grund av detta. PTS anser att TeliaSonera på detta sätt gynnar sin egen verksamhet och bryter mot icke-diskriminerings-skyldigheten i PTS skyldighetsbeslut. TeliaSonera har emellertid anfört att erforderlig stödsystemutveckling för att eliminera tidsglappet vid byte från ISDN till xdsl-tjänst hos annan operatör skulle ta minst 12 månader att genomföra och medföra avsevärda kostnader. TeliaSonera anser att det med tanke på det begränsade antalet ISDN-kunder inte är rimligt att genomföra en sådan stödsystemutveckling. TeliaSonera anser även att operatörers önskemål om möjlighet för dem att utan tidsglapp överföra slutkunder med ISDN-tjänster hos TeliaSonera till xdsl-tjänster mot bakgrund av omständigheterna inte är att betrakta som en rimlig begäran enligt PTS skyldighetsbeslut. För enskilda operatörer är det av stor vikt att på slutkundsmarknaden för bredbandstjänster kunna konkurrera på lika villkor med TeliaSonera även beträffande kunder som idag använder sig av TeliaSoneras ISDN-tjänster. Detta gäller särskilt i områden där koncentrationen av ISDN-kunder är hög. PTS anser dessutom att det förutom att utveckla ett stödsystem finns andra metoder som kan användas för att säkerställa att kopparaccesser levereras till andra operatörer på samma villkor och med samma kvalitet som när xdsl-tjänster tillhandahålls av TeliaSonera. PTS är mot bakgrund av detta av uppfattningen att det är rimligt att kräva att TeliaSonera levererar kopparaccesser på det sätt som stipuleras i myndighetens underrättelse av den 1 december PTS underrättelse enligt 7 kap. 4 EkomL har dock inte lett till rättelse från TeliaSoneras sida. TeliaSonera efterlever således fortfarande inte PTS skyldighetsbeslut av den 24 november Det föreligger därför skäl att förelägga TeliaSonera att tillse att, när privatkunder byter från en ISDN-tjänst hos TeliaSonera till en xdsl-tjänst hos en annan operatör än TeliaSonera, leverans av kopparaccesser till den nya operatören sker på samma villkor och med samma kvalitet som när privatkunderna byter till en xdsl-tjänst tillhandahållen av TeliaSonera. Skyldigheten för TeliaSonera att tillhandahålla tillträde till kopparaccesser på ickediskriminerande villkor har meddelats av PTS för att komma till rätta med identifierade konkurrensproblem på marknaden och för att i slutändan gynna konsumenterna. Det är mot bakgrund av detta av stor vikt att TeliaSonera upprätthåller icke-diskrimineringsskyldigheten. PTS finner därför att föreläggandet mot TeliaSonera skall förenas med vite. Med hänsyn till vad som är känt om TeliaSoneras ekonomiska förhållanden och till omständigheterna i övrigt finner PTS att vitesbeloppet skall bestämmas till 10 miljoner kr.

6 6 (7) Underrättelse om överklagande Föreläggandet kan överklagas hos Länsrätten i Stockholms län, se bilaga 1. Marianne Treschow Beslutet har fattats av generaldirektören Marianne Treschow. I ärendets slutliga handläggning har även deltagit, avdelningschefen Joanna Ledunger, juristen Katarina Holmqvist, verksjuristen Ann Ekstrand, och handläggaren Jakob Rutberg (föredragande). Bilaga 1

7 7 (7) UNDERRÄTTELSE OM ÖVERKLAGANDE Om Ni vill överklaga detta beslut skall Ni skriva till Länsrätten i Stockholms län. Brevet skall dock sändas till Post- och telestyrelsen, Box 5398, Stockholm. Tala om i brevet vilket beslut Ni överklagar genom att ange beslutets nummer. Tala också om vilken ändring av beslutet Ni vill ha. Brevet skall skrivas under. Post- och telestyrelsen måste ha fått Ert överklagande inom tre veckor från den dag Ni fått del av beslutet. Annars kan överklagandet inte prövas. Post- och telestyrelsen sänder överklagandet vidare till länsrätten för prövning om Post- och telestyrelsen inte själv ändrar beslutet på det sätt Ni begärt. Om något är oklart kan Ni vända Er till Post- och telestyrelsen.