Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering

Transkript

1 Post & Telestyrelsen Box Stockholm Samråd nr 2, PTS förslag till beslut dnr: Förslag till beslut Fast tillträde, Fast samtalsoriginering och Fast samtalsterminering Nummerupplysningsföretagen har under den tidigare handläggningen i aktuellt ärende uttalat sig kring vikten av att belägga TeliaSonera med vissa skyldigheter vad gäller fakturering mm av nummerupplysningstjänster. Med anledning av PTS nya förslag till skyldighetsbeslut önskar nummerupplysningsföretagen anföra följande. Nummerupplysningsföretagen kan konstatera att PTS reviderade förslag ej beaktat vad som anförts av nummerupplysningsföretagen i det första samrådet. Det reviderade förslaget innehåller i huvudsak fyra svagheter för att uppnå den effekt avseende ökad konkurrens som PTS har aviserat att man önskar. De fyra områdena är (i) tillägget om s.k. rimlig begäran (ii) införandet av Etiska Rådet för Betalteletjänster som indirekt referens (iii) tekniska begränsningar och (iv) otydligheter kring reciprocitetsbegreppet. 1

2 Rimlig begäran Nummerupplysningsföretagen anser att TeliaSonera skall ha en absolut skyldighet att fakturera nu aktuella trafikfall. Införandet av rimlig begäran innebär endast att en osäkerhetsfaktor på nytt byggs in vad gäller skyldigheten. Nummerupplysningsföretagen anser därför att det gjorda tillägget kring rimlig begäran tas bort. Villkoren för skyldigheten kommer att följa av bestämmelsen i sig. Problem med att införa Etiska Rådet för Betalteletjänster, ERB, som indirekt referens vad gäller vad som kan anses som objektivt godtagbart att kräva ur etisk synpunkt vid fastställande av TeliaSoneras faktureringsskyldighet. I PTS första beslutsutkast angavs att TeliaSonera, för att en faktureringsskyldighet skulle finnas, kunde ställa krav som följer av konsumenträttsligt hänsyn. I det senaste förslaget har detta ersatts med att TeliaSonera äger rätt att ställa krav på att de tjänster som skall faktureras kan anses som objektivt godtagbara utifrån ett etiskt perspektiv. Under punkten i beslutsutkastet framgår att PTS menar att till ledning av vad som är objektivt sett godtagbart för TeliaSonera att kräva i etiskt hänseende kan en utgångspunkt vara de riktlinjer som branschorganisationen ERB har tagit fram. Det finns vissa uppenbara problem med den av PTS framtagna förslaget. För det första är objektivt godtagbart ett begrepp som till sin natur är odefinierat. Vem som skall avgöra vad som ligger i begreppet går ej att utläsa. Begreppet öppnar för fortsatt osäkerhet kring vad som ligger i TeliaSoneras skyldighet. PTS försök att definiera begreppet genom att göra en, om än vag, hänvisning till ERBs regler innebär ytterligare problem. 2

3 Som påtalats av nummerupplysningsföretagen tidigare så är ERB en privat instiftad stiftelse där TeliaSonera är grundare. Idag finns även andra större operatörer som huvudmän och representerade i styrelsen. ERB har själva skaffat sig mandat att fatta beslut över vissa trafikslag. Med den av PTS föreslagna lydelsen ges ERB regulativ status. ERB är ett organ som inrättats utanför den av staten upprättade förvaltningen och tillsynen över i detta fall telekom-marknaden. Det är direkt olämpligt att en myndighet i ett reglerande beslut ger en privat stiftelse sådan betydelse som nu blir fallet. PTS har ingen insyn ERBs verksamhet eller i hur ERBs regler kan komma att ändras över tiden. Detta är ytterligare ett skäl att ej ha direkt hänvisning till ERBs regler. Nummerupplysningsföretagen har till nu ej omfattats av ERBs reglering. ERB har, helt mot nummerupplysningsföretagens vilja, beslutat att inkludera nummerupplysningsföretagen i regelverket. Innehållet i de regler som ERB anser skall omfatta nummerupplysningsföretagen är ännu per idag inte helt känt. Oaktat vad ERB själva anser så finns inga objektiva skäl till att tvinga nummerupplysningsföretagen att följa ytterligare ett regelverk, ERBs Etiska regler för betalteletjänster. Huruvida massanropstjänster redan omfattas av reglerna är inte känt för nummerupplysningsföretagen. Det är sammanfattningsvis nummerupplysningsföretagens bestämda uppfattning att den av ERBs styrelse föreslagna regleringen ej står i proportion till de marginella problem som finns att reglera samt det intrång som ytterligare en reglering gör på nummerupplysningsföretagens verksamhet. ERBs regler är uppdelade på ett flertal kapitel som reglerar olika typer av innehåll, tjänstetillhandahållare och förpliktelser. Det är således så att olika aktörer omfattas av olika delar i ERBs regelverk. Sällan eller aldrig omfattas en tjänstetillhandahållare av samtliga kapitel i 3

4 regelverket. Att såsom PTS föreslår inskränka regelverket till att TeliaSonera endast har skyldighet att fakturera aktuell trafik för tjänstetillhandahållare som följer ERBs riktlinjer blir därför en alltför trubbig hantering. Nummerupplysning utgör en speciell form av teletjänst eftersom den är klassad som USO-tjänst. Därmed skiljer sig nummerupplysningstjänster från övriga betalsamtalstjänster och massanropstjänster. De förra skall finnas på marknaden, de senare skall ges en möjlighet att erbjudas till marknaden. Nummerupplysningstjänster har inte den typ av problem som vissa betalsamtalstjänster har eller har haft vad gäller att konsumenter kommit i kläm eller att stötande innehåll har erbjudits marknaden. De upplysningar som nummerupplysningsföretagen lämnar om efterfrågat telefonnummer mm är väldigt neutrala i jämförelse med andra betalteletjänster. Nummerupplysningsföretagen har som påtalats ovan därför motsatt sig ERB vad det gäller att dessa tjänster skall inkluderas i den privata stiftelsen ERB:s självpåtagna ansvarsområde. Den åsiktsskillnad som finns mellan nummerupplysningsföretagen och ERB skulle i sin värsta konsekvens kunna leda till att TeliaSonera vägrar att fakturera för trafik till nummerupplysningsföretag med hänvisning till att nummerupplysningsföretagen har en annan syn på de konsumentetiska frågorna än ERB. Det rimliga är att PTS återgår till sin ursprungliga formuleringen om konsumenträttslig reglering. Möjligen med en något mer utvecklad förklaring kring vad som närmare avses med begreppet, t ex att TeliaSonera ej behöver fakturera för sådan trafik som tillhandahålls i strid med gällande lagstiftning på konsumentområdet etc. Även vad gäller andra trafikfall än samtal till nummerupplysning kan relevansen av PTS hänvisning till ERBs regler ifrågasättas. Idag har de 4

5 operatörer vilka är anslutna till ERB, vilka representerar en klar majoritet av marknaden, åtagit sig att följa rådets regler innebärande att regelverket redan finns inkorporerat i de avtal som operatörerna har med tjänstetillhandahållarna. Att i PTS beslut på nytt göra en hänvisning till ERBs regelverk är därför ej nödvändigt. För det fall PTS vidhåller att ERBs regler skall vara referenspunkt för den trafik som TeliaSonera skall tvingas fakturera för måste det också tydligt göras ett tillägg där det framgår att såvitt gäller nummerupplysningsföretagen är det tillfyllest att dessa följer gällande konsumenträttslig lagstiftning för att en faktureringsskyldighet skall föreligga. Tekniska begränsningar PTS avsikt med beslutet, att skapa en marknad för nummerupplysningsföretag och andra där det erbjuds faktureringstjänster, är i grunden en bra idé. Om i princip alla operatörer kan fungera som transitoperatör för nummerupplysningstrafiken och samtidigt vara clearinghouse gentemot andra operatörer så skulle en marknad för dessa tjänster uppstå som skulle kunna verka prispressande. Idag har de flesta, i vart fall de största, av nummerupplysningsföretagen direktförbindelser med de större operatörerna innebärande att avtal om fakturering av trafik finns med ett flertal operatörer vid sidan av TeliaSonera. PTS förslag innebär att om skyldigheterna att bl.a. fakturera för samtal till nationell nummerupplysning skall ha relevans så måste nummerupplysningsföretagen säga upp sina nuvarande avtal med TeliaSonera och välja annan operatör att s a s sätta sig bakom. I praktiken är det emellertid mer komplicerat än så. 5

6 Nedan redogörs för två exempel där hinder föreligger om nummerupplysningsföretagen skall förändra leverantör för faktureringstjänster. För att debitering skall bli rätt måste en transiterande operatör i signaleringen också tala om vilken operatör som är avsändande operatör. Speciellt är detta ett krav för vidarekopplingstjänster, som numera är en etablerad del av nummerupplysningstjänster. Detta är en facilitet som den operatör som vill marknadsföra faktureringstjänster på grossistmarknaden måste utveckla i sitt nät. Merparten av nummerupplysningsföretagen är små och därför måste kostnaden för en sådan investering slås ut på en liten trafikvolym. Detta gör att för mindre nummerupplysningsföretag kommer antalet erbjudanden om fakturering att starkt begränsas. Nummerupplysningsföretagen har för sina kopplingar till operatörerna investerat i ledningskapacitet i större eller mindre utsträckning. Det är inte alltid avtal om ledningskapacitet innehåller sådan flexibilitet att den kan läggas om. Det innebär att marknaden för nummerupplysningsfakturering kommer att vara relativt trögrörlig och det är nödvändigt för den operatör som vill konkurrera att erbjuda kraftig prisreduktion i förhållande till existerande alternativ, eftersom flyttkostnaderna kan vara stora relativt volym. Av dessa skäl anser nummerupplysningsföretagen att den av nummerupplysningsföretagen tidigare föreslagna hanteringen av TeliaSoneras skyldigheter i större utsträckning säkrar de målsättningar som myndigheten vill uppnå. Nummerupplysningsföretagens förslag är att en skrivning med i huvudsak följande innehåll därför införs: PTS ålägger TeliaSonera, i dess egenskap av företag med ett betydande inflytande på marknaden för Fast tillträde, att fakturera sina slutanvändare för samtal till TeliaSonera direkt ansluten nationell nummerupplysningstjänst med det belopp som leverantören av nummerupplysningstjänsterna begär. 6

7 TeliaSonera skall tillämpa samma villkor vid faktureringen av sina slutanvändares samtal till nationell nummerupplysningstjänst direkt ansluten till TeliaSonera som TeliaSonera tillämpar för andra operatörer när deras slutanvändare ringer till leverantörer av betalsamtal som är anslutna till TeliaSonera nät. Vid bestämmande av villkor för fakturering av nummerupplysningstjänst skall dels lägsta ersättningsnivå som gäller mellan TeliaSonera och annan operatör tillämpas, dels även beaktas den lägre kreditrisk som föreligger för samtal till sådan tjänst i förhållande till betalteletjänster i annan operatörs nät. Otydlighet i reciprocitetsbegreppet Vad avser prisreglering för bl.a. fakturering av nummerupplysningstjänster har PTS valt en ansats med reciprocitet. Det problem som här uppstår med PTS tänkta formulering är att det inte finns några reciproka priser för just nummerupplysningstjänster. Det måste därför i det slutliga beslutet tydliggöras att fakturering och övriga villkor avseende nummerupplysningstjänsterna måste jämställas och motsvara existerande faktureringspriser mm för betalsamtalstjänster, där faktureringspriser finns angivna i TeliaSoneras standarderbjudande för samtrafik. Avsikten med denna precisering är att förhindra dispyter mellan TeliaSonera och andra operatörer/tjänstetillhandahållare, eftersom det finns en uppenbar risk att TeliaSonera kan komma att hävda att priset för fakturering av betalsamtalstjänster ej skall vara tillämpligt vad det gäller nummerupplysningstjänster utan att särskilda villkor skall gälla för dessa tjänster. Vidare är skyldighetsbeslutet för snävt och oklart formulerat. Det kan utläsas som om den föreslagna reciprociteten endast skall gälla villkor för ersättning ( TeliaSonera ska tillämpa reciproka villkor vid avtal med annan operatör om ersättning (anm: vår kursivering) för 7

8 betalteletjänster, massanropstjänster och nationell nummerupplysningstjänster ). Av den förklarande texten till beslutsmeningen tycks som om PTS ambition är att reciprociteten skall avse samtliga villkor i samband med fakturering, ej endast ersättning. Beslutsformuleringen måste spegla denna vilja. Det är vidare oklart vad begreppet ersättning omfattar. Är det ersättning för faktureringstjänsten eller är det ersättning för faktureringstjänst och den tjänst TeliaSoneras kund har utnyttjat. Den senare tolkningen skulle göra reciprocitetskravet meningslöst. Det måste alltså klargöras att begreppet ersättning avser ersättning för TeliaSoneras faktureringstjänst. Stockholm den 14 maj, 2009 Anna Ernestam Marcus Öhman Mikael Benckert Eniro AB Teleinfo AB ahhaaa AB 8