Måste Sveriges trygghetslarm bytas ut 2013?

Transkript

1 Måste Sveriges trygghetslarm bytas ut 2013? Åsa Lindskog Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Johnny Leidegren Leidegren Consulting Projektledare, storskaliga projektet i Sjuhärad 1

2

3 Trygghetslarm vad är det? Trygghetstelefon Dosa i hemmet med batteribackup Larmknapp Kopplas till telefonanslutning Analog/digital ansluts via fast telefon /mobilnät/bredband och kombinationer Överföring av information och tal Drygt användare - främst äldre Stor variation i utnyttjandet/behov av larm vilket behov ska tillgodoses? 3

4 Trygghetslarm vad är det? En kedja med flera länkar En apparat som underlättar för brukaren att få hjälp vid behov En kedja med flera länkar och utförare Larmmottagning av larmcentral eller personalgrupp Överföring av larm och information till omsorgens larmpatrull vid behov Trygghetslarmen stöds av: Omsorgspersonal Telekommunikation Larmmottagare Larmpatrullen inom omsorgen

5 5 Kedjan av aktörer i leveransen av trygghetslarm Kommun Larmtillverkare Larmcentral Brukare Operatör

6 6 PTS studie - Tre olika typer av utmaningar identifierade 1. Leveranskedjan processen 2. Ny teknik - Förändring till nya elektroniska kommunikationsnät och digitalisering 3. Generella problem som blir tydliga vid användning av trygghetslarm

7 7 7 Kommuner Många riskmoment då vissa omsorgsgivare inte tar ansvar för hela kedjan. Ökad kontroll behövs för t ex abonnemang och installation. Trygghetslarm köps och säljs som en produkt och inte som en tjänst Upphandlas som tidigare - utnyttjar inte de möjligheter som den nya tekniken ger Låg betalningsvilja hos kommunerna Behov av ny kompetens för upphandling, installation och drift Få kommuner samarbetar

8 8 Brukare Tilldelas ofta kontrollen över abonnemang standard abonnemang används Inser inte alltid att trygghetslarmet är beroende/påverkas av abonnemanget Ibland fattas beslut om abonnemang av anhörig Större tilltro till tjänstens kvalitet än vad tjänstetillhandahållaren kan garantera? Låg betalningsvilja

9 9 Larmtillverkare Många trygghetslarm är inte färdigutvecklade för ip-miljö Problem uppstår då analoga larm ansluts till ip-baserade kommunikationsnät/utrustning Har utvecklat och kontrollerat sina egna protokoll - köpare inlåsta Begränsat tekniskt samarbete mellan larmtillverkare, operatörer och larmcentraler Styrda av LOU och kommunens skallkrav vid upphandling Prispress

10 Viktiga slutsatser PTS studie Trygghetslarmstjänster behöver moderniseras med digital teknik Inblandade aktörer måste följa med i utvecklingen mot digitala fasta och mobila nät Risk för att säkerheten brister när larm med gammal teknik ansluts till nät med ny digital teknik. Helhetsansvar behövs för att säkerställa att hela kedjan fungerar vid leverans av trygghetslarmstjänsten Samverkan behövs mellan olika aktörer i sektorn samt mellan olika enheter inom kommunen ( omsorg, teknik, it och upphandling) Trygghetslarm den första av en rad framtida digitala omsorgstjänster viktigt att redan nu lägga grunden

11 Fältstudien i Borås - erfarenheter Personalen I brukarens hem Erfarenheter av ny teknik Digital larmmottagning Slutsatser

12 Personalen Personalens behov av utbildning Personalen bekanta sig med ny utrustning Viktigt med bra och användarvänliga verktyg för hantering av trygghetslarmen Vilken personalkategori bör användas I princip samma personalkategori som hanterade de traditionella trygghetslarmen Installation börjar i mindre skala en larmgrupp

13 Digitala trygghetslarm? Traditionella trygghetstelefoner Använder analoga toner (DTMF, STMF) Ansluts via fast traditionell telefonanslutning (PSTN-uttaget) Traditionell larmmottagning Larmmottagning via fast traditionell telefonanslutning Funktionskontroll via telefoni - uppringning Digitala/IP trygghetstelefoner Använder data paket (IP) Ansluts via fast anslutning (bredbandsuttaget) och/eller via mobilnät: GSM/GPRS, 3G, 4G etc. IP Larmmottagning Larmmottagning via internetanslutning Funktionkontroll via IP 13

14 I brukarens bostad Möjlighet till Fast internetuppkoppling Saknas oftast idag Trygghet med känd personal Installera mobilt uppkopplat internet GSM/GPRS, GSM för tal och GPRS för datatrafik Kommunen upphandlar och avtalar abonnemang Installera fast uppkopplat internet Anslut till lämplig utrustning hos brukaren Abonnemang upphandlas av kommunen

15 Det digitala trygghetslarmet Trygghetslarmet skall inte använda tonvalssignalering Trygghetslarmet skall vara avsett för Internet med IP-baserad paketförmedlad datatrafik Trygghetslarmet larmar via Internet Avsett för mobil eller fast bredbandsuppkoppling Automatisk funktionskontroll ned på minutnivå via Internet Kräv verktyg som stöder personalens arbete med trygghetslarmen

16 Digital larmmottagning Digital larmmottagare är kopplad till Internet med tillräcklig bandbredd för registrering av larm För larmning via GSM/GPRS fordras att larmmottagare kan koppla ihop larm via GPRS med inkommande samtal från trygghetstelefonen via GSM Larmmottagningen bör ha särskilda åtgärder för driftsäkerheten Larmmottagningen kan larma ut på alla sätt som kommunen behöver

17 Slutsatser av försöket Digitala trygghetslarm fungerar tillförlitligt I drift 99,99% av tiden. Mätt på 487st under 7 dgr. Digitala larmmottagare behöver bli fler i Sverige Idag, en konstaterat utan gateway! Kommunikationen avgörande för funktionen Internet via fast nät eller mobilnät Kommunen avtalar om abonnemang med operatörer Frekvent automatisk funktionskontroll på minutnivå behövs för ökad tillförlitlighet Fungerar för både fast och mobil internetanslutning Kontrollerar larmet och att telekomnätet fungerar Meddelar vid strömavbrott Ger vetskap om situationen och underlag för teknisk åtgärd Larmmottagaren bör ha särskilda åtgärder för driftsäkerhet Personalen kan hantera ny teknik efter övning

18 18 18 Vad säger egentligen lagen? enligt SoL, Hälso- och sjukvårdslagen, LSS, föreskrifter; Kommunens ansvar är att tillgodose trygghet, stimulera eget boende, Erbjuda tjänster som möter behovet, individen ska ha valfrihet Kommunen har inget uttryckt krav på att erbjuda trygghetslarm Tjänster enligt SoL ska tillhandahållas med God kvalitet såväl vård/omsorg och teknik enligt Lagen om Elektronisk Kommunikation; Trygghetslarm ej en samhällstjänst - varken i vården eller LEK - normala omständigheter gäller Nödsamtal, 112, är den enda prioriterade tjänsten

19 Sammanfattning av slutsatser Trygghetslarmstjänster behöver moderniseras med digital teknik Blanda inte analog och digital teknik Helhetsansvar behövs för hela kedjan Samverkan mellan olika aktörer avgörande Trygghetslarm - den första av en rad framtida digitala omsorgstjänster

20 Måste Sveriges trygghetslarm bytas ut 2013? Problemet har en lösning! Hönan och ägget vem börjar förändringen Vad blir ditt nästa steg? Vad säger ditt samvete? Vad säger din budget? Vad säger brukaren? Vad är möjligt?

21 Tack för uppmärksamheten! Kartläggning och analys av den svenska marknaden för trygghetslarm Rapport nr PTS-ER finns på Rapport från försöksverksamheten DTLS Kommer på Johnny Leidegren Åsa Lindskog

22 Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster.

23 PTS arbetar för att alla ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och posttjänster begränsade resurser som frekvenser och nummer fördelas och hanteras effektivt konkurrensen på marknaden ska fungera, så att konsumenterna får bra valmöjligheter och låga priser nät och tjänster är tillförlitliga och säkra