Val av Kommunikationslösning

Transkript

1 BILAGA 1 Val av Kommunikationslösning TRYGGHETSLARM - KOMMUNAL ehälsa Val av Kommunikationslösning 1

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 3 Problemställning... 4 Förutsättningar för att lyckas... 4 Växjö kommun som exempel... 4 Trygghetslarm och trygghetstjänster... 5 Så här fungerar ett trygghetslarm... 5 Problem blir till möjligheter... 7 Fast ansluten eller mobil nätkommunikation?... 8 Fast kommunikation eller telefoni... 8 Stadsnät Andra alternativ till stadsnät Trygghetslarm i stadsnät Mobil kommunikation GSM G Alternativ Alternativ 1 Gamla telefonnätet Alternativ 2 Falsk IP kommunikation Alternativ 3 IP larm över GSM Alternativ 4 IP larm över internet Val av Kommunikationslösning 2

3 Inledning Syfte Syftet med detta dokument är att ge en pedagogisk beskrivning av den teknik som beslutsfattare kommer i kontakt med i samband med en övergång från analog till digital internetbaserad teknik, såväl för fast anslutning via fiber som för anslutning via mobilnätet. Informationen är avsedd för beslutsfattare och ska fungera som en vägledning vid val av kommunikationslösning för trygghetslarm och larmmottagning. Bakgrund I takt med att tekniken för telefoni och kommunikation utvecklas skapas möjligheter till nya tjänster och andra sätt att kommunicera. Internet som bärare av information är den standard som gäller för i princip all modern kommunikation, vare sig det handlar om tal-kommunikation, information eller tjänster. Allt sker mer eller mindre över Internet eller med Internet som bärare och den traditionella tekniken för telefoni har därmed ersatts av den regelsamling eller det språk som gäller för datorers kommunikation över internet. Regelsamlingen heter Internetprotokoll och förkortas IP efter engelskans Internet Protocol. I fallet för digitala trygghetslarm används oftast kommunikationsprotokollet SIP (Session Initiated Protocol) för att koppla ihop användare och larmmottagare. I syfte att skapa säkrare trygghetstjänster som är anpassade för de moderna kommunikationsnät vi har idag så har leverantörer och kommuner i Sverige under ledning av Hjälpmedelsinstitutet utvecklat en branschstandard för trygghetslarmskommunikation. Kommunikationsprotokollet använder SIP och är döpt till SCAIP (Social Care Alarm Internet Protocol). Protokollet säkerställer att all teknisk utrustning som används för kommunikation mellan en användare och en larmmottagare pratar samma språk. SCAIP är ett öppet protokoll, d.v.s. öppet publicerat och fritt för alla att använda. Att leverantörer och beställare kommer överens om ett öppet deklarerat sätt för kommunikationen är viktigt eftersom beställarsidan annars riskerar att bli inlåst till endast en leverantör, där olika system från olika leverantörer inte passar ihop. Arbete pågår just nu för att göra SCAIP till en formell standard i Sverige och inom EU. Val av Kommunikationslösning 3

4 Problemställning Varje enskild kommun måste inom en snar framtid genomföra ett teknikskifte av trygghetslarm för att stödja den IP baserade kommunikationen som utgör grunden för dagens och morgondagens informationssamhälle. De digitala trygghetslarmen ska kommunicera via IP, d.v.s. internetteknik jämfört med den analoga tonsignalerande tekniken som utvecklats för det gamla traditionella telenätet. Detta innebär ett behov av förändringar hos flertalet parter inom trygghetsfunktionen såsom kommun, larmmottagare, larmteknikleverantör och brukare. Larmmottagningarna måste kunna ta emot och hantera trygghetslarmen via IP. Skulle det någonstans i kommunikationskedjan ske omvandling av analog tonsignalering till IP och vice versa är risken stor att det ger kapacitetsproblem och förlust av information, med risk för att brukarens larm inte fungerar som det ska. Förutsättningar för att lyckas Den viktigaste slutsatsen är att betrakta teknikskiftet och förvaltning av trygghetslarm som kommunal ansvar. För att uppnå den mest kostnadseffektiva tjänsten som också erbjuder brukaren den säkraste miljön, behöver kommunen ta ett helhetsansvar och skapa kontroll över hela trygghetslarmens larmkedja. Från brukarens utrustning ända ut till larmmottagarens åtaganden. En annan viktig slutsats är att kommunen bör erbjuda säker anslutning till antingen ett trådbundet eller ett trådlöst nät med fullgod kvalitet över IP, rakt genom hela värdekedjan. Detta betyder sammanfattningsvis att om man aldrig ska blanda ihop analog och digital kommunikation. Växjö kommun som exempel I Växjö kommun har man tillsammans med kommunens avtalade kommunikationsoperatör Wexnet hittat en modell för hur omsorgspersonal på ett smidigt sätt kan erbjuda trygghetslarm via fast anslutet bredband hos dem som har bredband via stadsnät. Inga fördröjningar uppstår på grund av att omsorgspersonalen behöver övertyga användaren om att skaffa och bekosta ett visst abonnemang. Man kan använda telematikabonnemang med tal via GSM/GPRS som inte går att teckna som privatperson, och därmed använda mobilnät som backup eller alternativ till fast kommunikation. Val av Kommunikationslösning 4

5 Trygghetslarm och trygghetstjänster All modern kommunikation sker över Internet. (IP) Trygghetslarmen har hittills i huvudsak kommunicerat via det traditionella gamla publika fasta telefonnätet som funnits under i stort sett hela efterkrigstiden. Tack var teknikens utveckling och internets framsteg finns i dag andra möjligheter som öppnar upp för en stabilare, tryggare och bättre lösning för trygghetslarm på samma sätt som för alla andra tjänster vi är vana vid att använda idag. Trygghetslarm är den tekniska lösning som krävs för hela trygghetskedjan. Från larmenhet ute hos brukaren, distributionen av kommunikationen till larmmottagningen och efterföljande åtgärd av personal. En trygghetstjänst kan se lite olika ut men i grunden är det den tjänst eller insats en kommun erbjuder sina invånare. Ofta innebär det en insats från hemtjänsten i samband med att en brukare larmat via sitt trygghetslarm. Lite beroende på var man bor kan olika tekniska hjälpmedel kopplas till trygghetslarmet. Exempel på sådana hjälpmedel är larmmatta och fall-larm, etc. Så här fungerar ett trygghetslarm Ett trygghetslarm gör det möjligt att påkalla hjälp dygnet runt, t.ex. om man har ramlat eller på annat sätt är i behov av snabb hjälp från kommunens hemtjänst. Du bär på en larmknapp som vanligtvis sitter på din handled eller runt din hals. När du trycker på knappen ringer larmanläggningen, som är kopplad vid den egna telefonen, automatiskt upp larmmottagningen som då söker kontakt med dig via en högtalare i din larmenhet. Samtalet är till för att bedöma vilken insats som krävs för att hjälpa dig som brukare. Larmkedjan för ett trygghetslarm består av fyra delar som alla är beroende av varandra. Val av Kommunikationslösning 5

6 Här följer en beskrivning av dessa delar och dess innehåll. Brukare eller användare av ett larm är den person som fått en larmanläggning installerad i hemmet samt inklusive kommunikation till internet som möjliggör för brukaren att kommunicera med larmmottagaren eller larmcentralen. Larmmottagare tar emot, verifierar och i vissa fall t.o.m. sorterar och prioriterar larmen och därefter larmar ut hemtjänstens personal som tar hand om brukaren. Det finns redan idag en mängd tilläggsfunktioner och produkter som kan kopplas till trygghetslarmet, beroende på brukarens behov. Det kan t.ex. vara en larmmatta eller fall-larm eller kanske ett larm som larmar då personen rör sig utanför en viss fördefinierad Zon / område. Det finns även möjlighet att koppla videosamtal som möjliggör för brukaren att se den man pratar med. Val av Kommunikationslösning 6

7 Problem blir till möjligheter Vi står inför ett byte av teknik som av många naturligtvis uppfattas som ett väldigt stort problem med ökade kostnader och krympande budgetar inom kommunerna vilket kan bidra till att det är svårt att se fördelarna med den investering som kommer att krävas. Om vi ser teknikskiftet utifrån ett möjlighetsperspektiv så överväger fördelarna. En enklare och tryggare tillvaro för brukaren och möjligheterna till ett bredare utbud av tjänster och ett enklare handhavande för den som är ansvarig för trygghetskedjan, är bara ett par exempel på möjligheter och för att detta ska kunna ske behöver vi den rätta tekniken bakom. Problem En blandning av analog och digital teknik leder till osäker tjänst och kapacitetsproblem Ansvaret för kommunikationen med larmmottagningen ligger i stor utsträckning på brukaren själv. D.v.s. brukaren ansvarar för sitt teleabonnemang Om brukaren byter operatör eller telefonilösning kan detta innebära att larmet slutar fungera Avbrott, dålig kvalitet och nedläggning av telefonlinjer Operatörer tar ej ansvar, trygghetslarm är ej en prioriterad tjänst Automatiskt provlarm genomförs manuellt och i bästa fall var 24:e timme, om det ens sker Provlarm belastar brukarens privata telefonräkning. I många fall innebär det att brukaren själv ansvarar för sitt abonnemang. Osäkerhet om larmet fungerar eller ej (sällan användning av larmet gör att det kan ta dygn eller veckor innan man upptäcker om det är något fel på trygghetslarmet Brukaren kan när GSM-larm används, välja att använda kontantkort, vilket ökar risken för att tjänsten slutar fungera när kortet är slut Möjligheter + Med en helt igenom digital och IP baserad teknik kan kontinuerlig övervakning av tjänsten ske + Ansvaret för tjänsten föreslås flyttas till kommunen för ett helhetsåtagande vilket bl.a. underlättar kvalitetssäkring och kontroll + Med kommunens föreslagna helhetsåtagande förbättras kvalitén + Användning av IP baserad kommunikation över fiber ger hög kvalitet och snabbhet (stabil drift), i vissa fall t.o.m en backup lösning över GSM. + Med ett helhetsåtagande blir ansvaret tydligt och kommunen kan ställa krav på operatörerna + Den nya tekniken ger möjlighet att automatiskt övervaka och provlarma + Provlarm är en integrerad del i tjänsten och belastar inte brukarens abonnemang + Den nya tekniken övervakar utrustningen kontinuerligt, dygnet runt alla årets dagar + Eftersom kommunen tar ett helhetsansvar ingår mobilabonnemang i tjänsten Val av Kommunikationslösning 7

8 Fast ansluten eller mobil nätkommunikation? I arbetet med att ersätta trygghetslarm från den gamla till den nya tekniken kommer man att ställas inför några viktiga val. Ett av dessa val är vilken kommunikationslösning ska eller kan man välja mellan. Vilken är säkrast och vilken ger flest fördelar nu och i framtiden? Oavsett vilken man väljer så är det alltid av största vikt att man utgår från brukarens perspektiv och säkerhet. I dagsläget finns fyra alternativ till kommunikationslösning varav två inte finns med i ett framtidsperspektiv. De två som (vi anser) inte vara framtidssäkra är: 1. Kommunikation över det fasta gamla kopparnätet 2. Uppringd kommunikation och tonsignalering över GSM eller bredband Oavsett om kommunikationen sker över fast eller mobil kommunikation är dessa alternativ inte framtidssäkra. De två övriga kommunikationslösningarna är således de som bygger på digital IP kommunikation, oavsett om kommunikationen sker över mobilnätsanslutning (GSM/GPRS) eller fast (fiber) förbindelse över internet. Valet av tillämpning bör bygga på det alternativ som utan rangordning nedan, ger: 1) bäst Internet-tillgänglighet för brukaren 2) möjlighet till samverkan med andra ehälsotjänster 3) kostnadseffektivitet 4) bästa säkerhet för tjänsten exempelvis möjlighet för övervakning Fast kommunikation eller telefoni Fast telefoni via kopparnät är den traditionella formen av telefoni. Den uppfanns i slutet av 1800-talet och har funnits i Sverige i över ett sekel. Den fungerar både för att ringa vanliga samtal och för att koppla upp sig mot Internet (ADSL). Val av Kommunikationslösning 8

9 IP-telefoni eller bredbandstelefoni, innebär att man helt eller delvis ringer via andra nät än det traditionella telefoninätet, exempelvis via fiberanslutning till stadsnät. Brukaren behöver i detta fall inte något traditionellt telefonabonnemang. Stadsnät 11 Det finns flera varianter av stadsnät. I grunden skiljer de sig åt beroende på var de verkar i värdekedjan. Det finns stadsnät som bara äger och hyr ut fiber, d.v.s. fungerar som nätägare. Det finns också stadsnät som förutom att vara nätägare även driver ett aktivt nät som kommunikationsoperatör. Det förekommer också stadsnät som förutom dessa två roller även är tjänsteleverantörer. Kortfattat kan man säga: Ett stadsnät är ett bredbandsnät som är lokalt etablerat, vanligen inom en kommun. Övervägande byggs stadsnäten baserat på fiberoptik, dvs. infrastruktur för bredband med mycket hög kapacitet och lång livslängd. Majoriteten av Sveriges kommuner har ett lokalt stadsnät. Stadsnäten i Sverige har de senaste 20 åren genom lokala investeringar bidragit till en fiberutbyggnad och utvecklingen av informationssamhället. Sedan byggstart dvs. före år 2000 har stadsnäten investerat nästan 26 miljarder kr i bredbandsnät. Stadsnäten har lagt grunden för en konkurrens på infrastruktur- och tjänstenivå som egentligen inte finns på någon annan internationell marknad. Mycket tack vare stadsnäten har Sverige i dag Europas fiber-tätaste bredband. I jämförelse med andra länder har Sverige en högre grad bredband som klarar framtidens högt ställda krav på kapacitet och kvalitet. Stadsnäten ingår i marknaden för elektronisk kommunikation som kännetecknas av snabb utveckling, ständigt ökade behov och nya möjligheter. 1 Svenska Stadsnätsföreningen, Val av Kommunikationslösning 9

10 Majoriteten av Sveriges kommuner har ett lokalt stadsnät som växer och utvecklas i takt med det lokala samhällets behov Det finns Stadsnät i närmare 200 kommuner av Sveriges 290 kommuner Stadsnäten äger knappt hälften av den befintliga fiberinfrastrukturen. Många stadsnät bidrar aktivt i den kommunala digitala utvecklingen. Ett aktivt stadsnät påverkar kommunens attraktionskraft och utveckling enligt stadsnäten själva 89 procent av stadsnäten anser att stadsnätet har haft en positiv påverkan på kommunens välfärd och det lokala näringslivets utveckling Andra alternativ till stadsnät Finns det inget stadsnät kan kommunen välja att använda sig av en eller flertalet operatörer för att säkra täckningen för brukaren. Trygghetslarm i stadsnät För trygghetslarm och personal som arbetar med trygghetslarm är fördelarna med att ansluta sig till ett stadsnät flera. Det mest påtagliga är att det skapar enkelhet i hantering av trygghetslarm, med stora samordningsvinster och lägre kostnader/användare som följd. I det fall brukaren skulle ha ett eget beställt internetabonnemang och av någon anledning inte kunna vara ansluten till stadsnätet, kan trygghetslarmtjänsten ändå erbjudas, dock med lägre säkerhet och mer administration för de som installerar trygghetslarmet. Dessutom kan larmfunktionen påverkas negativt exempelvis genom att brukarens abonnemang sägs upp. En annan stor fördel med stadsnätsanslutet trygghetslarm är att kommunen kan erbjuda bra service via stadsnätssupporten. Det är enklare för supporten att felsöka och styra på distans. Därtill kan man med samma system lägga till fler tjänster inom ramen för ehälsa och eomsorg. Kommunens stadsnät erbjuder en möjlighet till en utbyggnad av en palett av tjänster och en stor trygghet för brukaren. Man skapar dessutom grunden för bra konkurrens i och med att stadsnäten är en oberoende part som tillhandahåller arenan där externa leverantörer kan välja att ansluta sig för att erbjuda kommuninnevånarna sina tjänster. Val av Kommunikationslösning 10

11 Mobil kommunikation Först och främst ska vi säga att när det gäller trygghetslarm över mobil kommunikation så sker detta idag endast över GSM, d.v.s. inte över det moderna 3G eller 4G. Men när vi pratar om kommunikation över GSM eller 3G så är det väldigt lätt att blanda bort korten. Därför vill vi här ge en kort beskrivning av skillnaden mellan GSM/GPRS, och 3G/4G, några begrepp som ofta förekommer i diskussionerna kring övergången från analog till digital (IP) kommunikation. GSM Ett GSM-samtal fungerar i grund och botten som ett gammaldags samtal över fast telefoni i kopparnätet men det är digitalt. Det kallas för kretskopplad telefoni. Så länge som samtalet pågår disponerar de två som samtalar en obruten förbindelse hela vägen från A till B. När någon lägger på luren bryts förbindelsen. Det finns fyra GSM-varianter: GSM-850, GSM-900, GSM-1800 och GSM- 1900, vilka motsvarar de olika frekvensområden i megahertz som används för överföring av tal och data. Tekniken skiljer mellan tal- och datatrafik. Ett talsamtal över GSM använder en speciell talkodningsmetod för att överföra ljud över en digital länk till masten där basstationen sitter. GSM/GPRS kallas ibland för 2,5G. GPRS är en kanal i GSM-kommunikationen för datakommunikation. I vårt sammanhang används GPRS-kommunikationen för själva larmsignalen från trygghetslarmet, samt för övervakning. Talförbindelsen däremot, mellan brukare och larmcentral, går över talkanalen i GSM-nätet. Skillnaden mellan GPRS och datakommunikation via 3G och 4G är att GPRS har mycket mer begränsad möjlig bandbredd. 3G 3G är ett parallellnät till GSM. 3G-samtal fungerar däremot mer som internet. Kommunikationen sker med s.k. paketförmedling och när din 3G-telefon är påslagen har du ständig förbindelse med nätet. Det är som att ringa upp växeltelefonisten och lägga ifrån sig luren. Skillnaden är bara den att du inte blockerar för någon annan med 3G-tekniken. Det är bara när du pratar i telefonen, kollar e-post eller hämtar webbsidor som du tar upp plats i 3G-nätet. För att ett 3G-nät ska klara att hantera större datamängder vilket är fallet då vi byter ut analoga trygghetslarm mot digitala IP baserade, betyder det att vår utrustning får ett annat sätt att koppla larmen och samtalen på. Val av Kommunikationslösning 11

12 Alternativ Nedan beskrivs de alternativ som f.n. finns i bruk. De allra flesta av landets kommuner använder fortfarande det gamla telenätets infrastruktur och teknik, medan ett fåtal helt eller delvis redan genomfört övergången från analog till digital kommunikation. Alternativ 1 Gamla telefonnätet I detta alternativ är det det gamla analoga telefonätet som är bärare av larminforation och tal. Larmet rings över via det gamla telenätet. Detta är en teknik som kommer fasas ut, dvs den är inte framtidssäker. I detta fall rings larmet över till larmmottagaren. Samtalet föregås av toner och vidare till larmcentralen. Denna kommunikationslösning är helt analog med fast telefoni vilket är en lösning som inte kommer att finnas inom några år pga. teknikskiftet. För- och nackdelar med denna kommunikationslösning Fördelar + Enkel och för närvarande relativt robust lösning. Kommunicerar via befintliga koppartrådar som kräver investeringar. Nackdelar Kommer inte att kunna ersättas med ny IP utrustning. Ingen övervakning - osäkerhet om larmet fungerar. Känslig för elektromagnetiska störningar. Brukaren står för anslutningen. Begränsad kapacitet. Starkt beroende av kvalitet på befintlig kabel och avståndet till telestation. Val av Kommunikationslösning 12

13 Alternativ 2 Falsk IP kommunikation I detta alternativ sänds larmet över med toner och använder GSM via fasta telenätet. Ej framtidssäker teknik. En GSM-sändare kopplas in på brukarens analoga larmdosa. När brukaren larmar, skickas samtalet över GSM med toner via IP, eftersom GSM är ett digitalt nät. Alternativ 1) innebär att larmet sänds över det mobila GSM nätet via en GSM mast och sedan via fasta telenätet till larmcentralen. Alternativ 2) innebär att larmet sänds med bredband (BB) till telenätet via telenätet och vidare till larmcentralen. Anslutningen mellan larmcentralen kan vara ISDN som är en standard för digital telefoni men baseras på det befintliga kopparnätet, inte fiber. För- och nackdelar med denna kommunikationslösning Fördelar + Enkel och relativt billig lösning för analog kommunikation över digitalt mobilt nät GSM. Nackdelar Ingen övervakning - osäkerhet om larmet fungerar. Provlarmas manuellt. Brukaren kan använda eget kontantkort med följd att pengarna kan ta slut och larmet kan sluta fungera. Larmcentralen kan inte få brukarens identitet (Anummer). I praktiken innebär det ett falskt IP- larm i och med att toner behöver konverteras, vilket leder till kvalitetsbrister. Val av Kommunikationslösning 13

14 Alternativ 3 IP larm över GSM Larmutrustning och trygghetstelefon kan skicka information över Internet. Larmsignalen går via GPRS alternativt med sms över GSM. Detta är en framtidssäker teknik. I detta fall har brukaren ett digitalt (IP) GSM-larm. Larmet går över det mobila nätet GSM. Talet mellan brukare och larmcentral sker över GSM via det fasta telenätet till larmcentralen. Själva larmsignalen går antingen 1) som ett sms eller 2) som en IP-signal över GSM nätets GPRS-kanal, via internet, till Larmcentralen. Det digitala larmet har inte förvanskats eller konverterats på vägen. För- och nackdelar med denna kommunikationslösning Fördelar + Bra räckvidd och når många brukare. + Behöver inte gräva kablar i marken. + GSM-näten har god täckning i Sverige och GPRS erbjuder en kostnadseffektiv kanal för både underhåll, övervakning och larm från trygghetslarmen. + Larm och tal skickas olika vägar (minskar risken om någon av dessa vägar inte fungerar). + Larmcentralen kan få fram brukarens identitet (A-nummer). Nackdelar Fysiska enheter i hemmet som står nära varandra kan störa uppkopplingen (EMI). De behöver vara testade och certifierade. Telematikabonnemang med tillägg för röstsamtal kan ej tecknas av privatperson. Kommunikationen över GSM via GPRS kan tappa kontakten med Internet. Lösning finns för att programmera GSM-modulen så den känner av avbrott. För GSM-anslutningar, som använder GPRS, är bandbredden begränsad. Larm och tal i olika vägar kan leda till att larmcentralen får problem att matcha larmsignal och tal. Kan kräva extra förstärkning (antenn) för fullgod mottagning. Val av Kommunikationslösning 14

15 Alternativ 4 IP larm över Internet I detta alternativ är larmutrustning och trygghetstelefon kapabla att skicka information över Internet. Larm och samtalet sänds IP-baserat i en fast fiberförbindelse via bredbandsanslutning över Internet. Detta är en framtidssäker teknik. Denna bygger på ren IP-kommunikation. Från brukarens larmutrustning fram till larmcentralens mottagningsutrustning. Ingen förvanskning eller konvertering av larminformation på vägen. I denna lösning används en bredbandsuppkoppling hos brukaren som via internet kan skicka larm och föra samtal baserat på protokollet SCAIP (se förklaring ovan). D.v.s. larm och samtal sker med samma teknik och baserat på IP och digital teknik. För- och nackdelar med denna kommunikationslösning Fördelar + Stabilt/driftsäkert (okänslig för störningar). + Låg energiförbrukning. + Praktiskt taget obegränsad kapacitet. + Kännetecknas av snabb utveckling. + Avger ingen strålning. + Miljövänliga material + Enkelt att uppgradera kapacitet och utöka nät. + Standardiserat protokoll. Nackdelar Kan påverkas vid stora strömavbrott. Når ej ut till alla brukare då alla ej har tillgång till fiberanslutning. Val av Kommunikationslösning 15

16 Bilaga 1 - Trygghetslarm Val av kommunikationslösning Syftet med denna bilaga är att ge en pedagogisk beskrivning av den teknik som beslutsfattare kommer i kontakt med i samband med en övergång från analog till digital Internetbaserad teknik, såväl för fast anslutning via fiber som för anslutning via mobilnätet. Vilken kommunikationslösning ska man använda sig av vid byte av trygghetslarm från analog till digital (IP baserad) teknik? I takt med att tekniken för telefoni och kommunikation utvecklas skapas möjligheter till nya tjänster och andra sätt att kommunicera. Internet som bärare av information är den standard som gäller för princip alla modern kommunikation, vare sig det handlar om tal-kommunikation, information eller tjänster. Upplysningar om innehållet Kerstin Engman, kerstin.engman@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2013 ISBN/Beställningsnummer: , Bilaga 1 Text: SPIUT AB, Tomas Hallberg Produktion: Elisabet Fransson, SKL Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se. ISBN/Beställningsnummer nr Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: