Sista ansökningsdag: 30 juni Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Sista ansökningsdag: 30 juni 2015. Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida."

Ingegerd Vikström
för 9 år sedan
Visningar:

1 Sista ansökningsdag: 30 juni 2015 Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida. Medlemsskapet betyder INTE att du maste tacka JA till fiber, bara att du kommer att fa ett forslag att ta stallning till. Forst den dagen vi vet vad kostnaden blir och du ingar ett anslutningsavtal blir det bindande. Däremot så skall insatskapitalet i den ekonomiska föreningen 2.000:- samt medlemsavgiften 100:- för år 2015 betalas in senast den 30/6. *Fastigheter som blir medlemmar före den 30 juni 2015 och betalar insats 2.000:- innan den 30 juni 2015 kommer att räknas in i stödansökan och kommer alltså att ta del av det 50% stöd som vi förhoppningsvis blir prioriterade till. Fastigheter som blir medlemmar efter 30 juni 2015 blir eftersläntrare och kommer inte få tillgångar till stödet. Det innebär att de fastigheter som inte är medlemmar och inte betalat in medlemsavgift 100:- SAMT insatsen 2.000: senast den 30 juni 2015 kommer att få en betydligt högre kostnad om de i framtiden vill få tillgång till fiber. Total kostnad för fiber beräknas till mellan :- till :-/fastighet, beroende på hur stort bidrag vi får. De som redan bestämt sig för att bli medlemmar i vår ekonomiska förening och som betalat medlemsavgiften får gärna redan idag betala in förskottet på 2.000:-. Vår kassa är inte stor och nu börjar det komma kostnader för att driva vår förening. Dessa 2.000:- skall ses som ett förskott på de till som beräknas bli den totala kostnaden. Totalt sett så kommer föreningen att omsätta i runda slängar 10 miljoner kronor inkl. bidrag. Nuvarande innestående medel på :- är som alla förstår en droppe i havet. Kassören Mats Fredriksson Positivt i samarbete med Arvika Kommun

Forst den dagen vi vet vad kostnaden blir och du ingar ett anslutningsavtal blir det bindande. Däremot så skall insatskapitalet i den ekonomiska föreningen 2.

2 - Styrelsen i Arvika Kommunnät har tagit ett snabbt beslut om att direktansluta områden som blir bidragslösa! - Föreningarna som ansluter till Arvika Kommunnät AB åtnjuter hjälp vid grovprojektering. - Föreningar åtnjuter stöd och hjälp vid frågor om riktlinjer gällande ekonomi och allmänna frågor - Föreningar åtnjuter stöd och hjälp vid anbudsförfrågningar - Föreningar åtnjuter hjälp i samband med entreprenadval - Föreningar får en unikt extra stöd med samförläggning i områdena, där ni har stor påverkan hur förläggningen görs. - Föreningarna kommer att erbjudas ett underhållsavtal för att kunna hantera driften av nätet. - Föreningar erbjuds startbidrag om 8000 kr. Varför fiber? Kopparnätens tid är snart förbi och när marknaden inte vill och statens pengar inte räcker måste vi ta saken i egna händer om vi på landsbygden skall få tillgång till bredband med hög överföringskapacitet, där både internet, telefoni och TV kan samsas. Idag har mer än 700 byar i Sverige byggt sina egna fibernät nu är det Glavas tur! I städerna byggs det fibernät för fullt som ersättning för det omoderna och snart otjänliga kopparnätet som många får sin telefoni och bredband via idag. På landsbygden är en kommersiell utbyggnad av fiber inte lönsam och vi hänvisas till trådlösa nät med för liten kapacitet för dagens och framtidens behov av internet, telefoni och tv. Lösningen för oss utanför stan är att bilda ekonomiska föreningar och genom eget arbete dra fiber till alla som vill vara med, och därmed få en framtidssäker bredbandsinfrastruktur med i princip obegränsad kapacitet. Utbyggnaden får vi delvis bekosta själva, och vår målsättning är att få ta del av Jordbruksverkets projektstöd vilket i Värmland bidrar med 50% av kostnaden för kanalisation och fiberkabel. För att satsningen ska lyckas och kostnaden bli rimlig behöver majoriteten av alla fastighetsägare ansluta sig. Ju fler medlemmar desto billigare och tidigare fiber! Vill du vara med och skapa en tryggare framtid för Glava?

med entreprenadval - Föreningar får en unikt extra stöd med samförläggning i områdena, där ni har stor påverkan hur förläggningen görs.

3 Inte bara internet Tiden med telefoni och tv som den ser ut idag är snart inget annat än ett kapitel i historieböckerna. De gamla näten är omoderna och klarar inte dagens och morgondagens tjänster. Telias teknikskifte innebär att de redan börjat montera ned olönsamma kopparnät och vi på landsbygden blir hänvisade till trådlösa system och mobiltelefoner med osäker täckning. Samhället bygger allt mer på att vi ska kunna kommunicera via internet, och när kopparnätet försvinner är vi även där hänvisade till masterna med deras begränsade täckning och låga kapacitet och ju fler som kopplar upp sig desto sämre blir det. För att följa med i utvecklingen behöver vi i Glava en tillförlitlig och framtidssäker internetuppkoppling och fungerande telefoni för att kunna utveckla vår hembygd för långsiktig överlevnad. Genom att dra fiber till våra fastigheter får vi tillgång till: Internet med hög hastighet TV-program, nyheter, film och radio Internet med hög hastighet TV-program, nyheter, film och radio Skolor på landsbygden Telefon Trygghetslarm Ökat attraktionsvärde för Glava Studier hemifrån Sjukvård via distans Lokalt företagande Distansarbete Fjärrstyrning av fritidshus Ökat fastighetsvärde Samtliga ovanstående tjänster är under ständig utveckling och ligger till grund för en bättre service och större trygghet.

Samhället bygger allt mer på att vi ska kunna kommunicera via internet, och när kopparnätet försvinner är vi även där hänvisade till masterna med deras begränsade täckning och låga kapacitet och ju

4 Den mest framtidssäkra tekniken Vi vet att fiberoptiken klarar den successiva ökningen av nätbaserade tjänster av med råge. Det är därför den kallas för den mest framtidssäkra tekniken. Det finns idag redan 700 st fiberföreningar i Sverige som byggt sina egna fibernät. Glava behöver fiber för att leva och utvecklas! Vad är fiber? Ur Wikipedia: Fiberoptik Fiberoptik är ett optiskt system för överföring av ljus eller data där ljus leds genom så kallade optiska fibrer, vars kärnor är gjorda av mycket rent glas eller plast från flera millimeters diameter ned till mindre än ett hårstrås diameter. Dessa glas- eller plastkärnor är omslutna av ett mantelhölje och vanligtvis också av ett skyddande skal. KOMMUNIKATION VIA FIBER Fiberoptik används idag i stor omfattning till kommunikation. Fiberoptik som ett användbart kommunikationsverktyg har funnits i drygt 40 år. Före år 1970 kunde endast fibrer framställas som dämpade ljussignalerna alltför kraftigt. År 1970 tillverkade forskare vid Corning Glass Works i USA de första optiska fibrerna som kunde användas praktiskt utan stora signalförluster. Sedan dess har utvecklingen av fiberoptiken fortsatt. Tack vare denna upptäckt har det bland annat blivit möjligt att överföra ljussignaler för telekommunikation över långa sträckor med mycket hög bandbredd. FÖRDELAR GENTEMOT KOPPARTRÅD Av tradition och av praktiska skäl har koppartråd alltid använts inom telekommunikation, men nu konkurreras den mer och mer ut av de optiska fibrerna. De optiska fibrernas viktigaste fördelar gentemot koppartråd är att: Fibrerna är billigare än koppartråd. Fibrerna är tunnare än koppartråd. Därigenom blir det möjligt att bunta ihop fler fibrer i en kabel med en given diameter än koppartråd, vilket i sin tur gör att exempelvis fler telefonlinjer får plats. Ljussignaler dämpas och förvrängs mindre i optiska fibrer än elektriska signaler i koppartråd. Därför räcker det att ha en sändare som förbrukar lite elektricitet. Dessutom krävs en förstärkare endast vid var 100 kilometer vid singelmodefiber jämfört med 1,5 kilometer för koaxialkabel. En annan fördel med optiska ledare är att de är svåra att avlyssna eftersom de inte avger elektromagnetiska fält på samma sätt som elektriska ledare gör.

Ur Wikipedia: Fiberoptik Fiberoptik är ett optiskt system för överföring av ljus eller data där ljus leds genom så kallade optiska fibrer, vars kärnor är gjorda av mycket rent glas eller plast från

5 Ref insändare Arvika Nyheter Kopparnät kommer förmodligen att fungera ännu en tid men vad blir priset för brukarna om större delen av underlaget av kunder försvinner. Vi tror inte att leverantörerna kommer att sponsra dessa i framtiden. Utan risken är stor att månadsavgifer höjs kraftigt för de som blir kvar med denna lösning. Svårt sedan att veta vart smärtgränsen går för dessa leverantörer speciellt för landsbygden där utflyttningen är stor. Vi är så få kvar som får betala för så mycket (W Churchill)

försvinner. Vi tror inte att leverantörerna kommer att sponsra dessa i framtiden.

Relevanta dokument

Välkomna. Fibernät i Hackvad

Välkomna. Fibernät i Hackvad Välkomna till informationen Fibernät i Hackvad Vi berättar om det pågående projektet för att kunna erbjuda alla fastigheter i Hackvad med omnejd med fibernät och om villkoren för anslutning. Fibernät behövs