VÄLKOMMEN TILL STORMÖTE angående Vatten och Avlopp i Nunnestad - Estenberga samt bildandestämma Amnehärad fiber ek. förening

Transkript

1 VÄLKOMMEN TILL STORMÖTE angående Vatten och Avlopp i Nunnestad - Estenberga samt bildandestämma Amnehärad fiber ek. förening Var och när? Församlingshemmet i Amnehärad måndag 18 februari 2013 kl Vi bjuder på kaffe! På landsbygden finns inga kommersiella aktörer som vill satsa på att bygga ut fibernätet, därför vill vi starta en förening som bygger och driver ett fibernät i egen regi. Till vår hjälp har vi Gullspångs kommun, fler fiberföreningar i Gullspångs kommun och bynet. För att hålla nere kostnaderna behövs ett kollektivt engagemang i byggnation och drift av optiska fibernät. Vi vill bygga och äga själva för att det ska bli så billigt som möjligt. Detta gäller även Vatten- och Avloppsnätet.

2 AGENDA VATTEN-AVLOPP Information från Tekniska verket om pågående projektering. Information från Lars Sylvén, Miljökontoret. Information från VA-gruppen Nunnestad. Information Gullspångs kommun. Information från Fortum angående planerad nätombyggnad Frågor. Direkt efter VA-mötet startar bildandestämma Amnehärad fiber ek. förening.

3 AGENDA FÖRENINGSMÖTE Information från bynets representant Information från interimsstyrelsen Samarbete med Gullspångs kommun och övriga fiberföreningar i kommunen samt Leader Norra Skaraborg. Karta Preliminär tidsplanering Frågor Bildandestämma Val av mötesordförande Val av mötessekreterare Val av mötesjusterare Stadgar; se Röstlängd Val av ordförande Val av kassör Val av sekreterare Val av ledamöter Val av revisor Medlemsavgift/årsavgift Insats Val av valberedning Engagemang från medlemmar Hur går vi vidare Vi vill tillsammans bygga ett nät som: Kan sänka våra löpande kostnader för telefoni och Internet Göra så att vi kan få allt i samma sladd: TV, telefon och Internet Klarar de växande kraven på hög kapacitet, framförallt i TV och internet som ger bättre möjligheter till distansarbete och företagande Blir allt viktigare för att öka inflyttningen till våra bygder

4 Varför fiber? Dagens fiberbaserade bredband innehåller vad man kallar triple play. Detta innebär att man kan välja att ringa, surfa på internet samt titta på TV via fibern. Varje hushåll kommer ha tillgång till ca 100Mbit/s. Av dessa är det TV som tar det mesta, 7-9Mbit/s för en vanlig kanal och ca. 20Mbit/s för en HD-kanal. Kapaciteten till varje anslutning är unik, du delar alltså inte på hastigheten. Den faktiska kostnaden för fiber till varje fastighet ligger kr (inkl. moms), men med bidrag och eget arbete får vi ner kostnaden. Här nedan kommer några argument som talar för användandet av ett fiberbaserat bredband. Telefoni Fibern förläggs i mark och är därför väldigt driftsäker Vid åsknedslag leder fibern inte den elektriska impulsen vidare eftersom fibern transporterar informationen som ljus Väsentligt mycket billigare telefontjänster Internet Högre hastighet både till och från fastigheten Hastigheten är oberoende av avståndet och hur många som är uppkopplade Hastighetsbegränsningen sitter inte i fibern utan i ändutrustningen Inget färdas fortare än ljuset, > Mbit/s TV Perfekt mottagning Klarar HDTV format Olika "SVT Play" funktioner d.v.s. se på TV-program när det passar Video on demand, videobutik över nätet Preliminär gränsdragning

5 Varför inte alternativ teknik? ADSL & VDSL-teknik Otillräcklig kapacitet i en snar framtid max 1-2km kabel av bra kvalitet krävs för hastigheter >10Mbit/s Beroende av kopparnät Känsligt för väderpåverkan Tillgång till kopparnät, kundunderlag, operatörers intresse att koppla upp stationer Trådlöst Otillräcklig kapacitet och förhållandevis dyrt med dagens teknik Känsligt för väderpåverkan Delad kapacitet på antalet anslutningar Säkerhet, finns risker för intrång på nätet av obehöriga Framtidens teknik (LTE/4G) Kostsamt att bygga ut på landsbygden De områden som inte har tillgång till 3G idag kanske inte får tillgång till 4G Delad kapacitet på antalet anslutningar Satellit Kan används som tillfällig lösning tills fibern kommer Hastighet nedströms 2-4Mbit/s Dyrt (ex. max 3,6Mbps, 4GB/mån, 420kr/mån, 12GB/mån, 1100kr/mån) Alla får dela på signalen som sänds ut d.v.s. begränsad kapacitet och TV Kontakt info@amnehäradfiber.se Mer finns att läsa: Amnehäradfiber.se bynet.se Sören Gunnarsson Karl-Erik Bergström Hans Sultan

6 Här kommer svar på de vanligaste frågor när det gäller "Fiber till Byn" projektet och teknikfrågor gällande fiber. Varför ska man gräva fiber själv på landsbygden? Därför att de "kommersiella" krafterna alltså (marknaden) inte ser ekonomi i att etablera sig på landsbygden, man får ta saken i egna händer och starta upp en förening och bygga ett eget nät och ansluta sig till närmaste öppna nät. Ca kr i insats, vad får man för det? Du får slang, fiber och aktiv utrustning till huset. Grävningen på egen tomt får du dock stå för själv, antingen för egen hand, eller om du hyr in en mindre grävare. Även kostnader för eventuella dragningar i hemmen får du stå för själv. Se detta som en god investering i din fastighet. Kostnaderna för framförallt telefon och internet sjunker. För väldigt många lönar sig investeringen från dag 1. För internet får du tillgång till betydligt bättre och jämnare kvalitet än idag. Du slipper de begränsningar som finns i ADSL eller trådlösa uppkopplingar. Ditt hus blir mer attraktivt vid eventuell försäljning Det är Landsbygdsutveckling! Den här tekniken är nödvändig för att vi ska kunna locka folk hit och behålla de som är kvar, då behöver vi uppgradera infrastrukturen. Hur betalar jag anslutningen? När föreningen skickar inbetalningskortet kan du göra på två sätt: 1. Betala räkningen direkt. 2. Kontakta en bank och ansöka om ett blancolån. Banken betalar då räkningen och lägger upp lånet åt dig. Det är en rörlig ränta med amortering på 5 år. Du kan lösa ut lånet när du önskar. Hur kan vi påverka anslutningsinsatsen? Insatsen baseras på en beräknad kostnad inom hela området. Den största kostnaden är grävningen och den kan alla påverka genom att: Se till att så många som möjligt vill ansluta sig. Ju fler desto billigare. Rensa vägen för maskinerna så att de kommer fram. Staka ledningsvägen åt grävarna i förväg Att utrustning och material finns på plats för entreprenören Vad kostar det att använda nätet? Nät/service avgift kommer att ligga på ca 20-40kr/ månad och medlemsavgiften på 100kr/år till föreningen. Sedan betalar du enbart för de tjänster du tecknar. Kan åskan skada fibern? Fibern leder inte ström och är därför inte känslig för åska. Däremot är den utrustning vi har i hemmen naturligtvis åskkänslig eftersom det är anslutet till elnätet. Du bör därför ha ett åskskydd till mediaboxen. För säkerhets skull dra ur kontakterna när åskan går. Och precis som med allt annat i ditt hem får du stå för kostnaderna själv. Måste jag köpa tjänster i nätet? Nej. Fibern svetsas in i den boxen du får monterat på väggen, sedan väljer du själv om du tecknar några tjänster eller inte. Du väljer också när du vill beställa tjänst. De flesta tjänster vi har idag har uppsägningstider.

7 Vem gör vad? Föreningen står för grävningen till tomtgräns, därifrån är det medlemmens uppgift att gräva fram till huset. Medlem hämtar slang och genomföring av föreningen på utsedd hämtningsplats. Medlemmen bestämmer själv var man ska gå in i huset och gör sedan själva genomgången med anvisning. Entreprenör monterar mediabox. Entreprenören blåser in fiber i slangen. (Medlem måste vara hemma.) Entreprenör gör svetsningen i mediaboxen. (Medlem måste vara hemma.) All svetsning i skåpen och noder genomförs av entreprenör. Tjänstespecifika boxar som TV-boxar, ATA-boxar (telefonkonverter) skickas ut per post av den tjänsteleverantör man beställt tjänsten av. Varför behövs en så hög kapacitet? Kraven på kapacitet har utvecklats mycket snabbt. Vad vi vet är att fiberoptiken klarar denna successiva ökning med råge. Fiberkabeln har långt mycket större kapacitet än vad vi behöver idag det är därför den kallas för den mest framtidssäkra tekniken. I städerna byggs den här tekniken ut för fullt, men landsbygden har halkat efter eftersom de stora avstånden och relativt få kunder gör att det inte lönar sig. Samtidigt är det i de glest befolkade områdena tekniken skulle behövas som bäst eftersom avstånden till dagens telestationer och det mobila bredbands-nätet begränsar kapaciteten rejält. Vi anser att landsbygden och de mindre orterna ska ha samma tillgänglighet som storstäderna. Kan jag använda det telefonnät jag har i huset? Ja. Den dosa som monteras i ditt hus ansluts till det telenät du redan har. Du kan då använda detta nät och samma telefoner som idag. Köper du telefonitjänster via fibernätet har du dock ingen användning för den telekabel som är utanför huset. Kommer det inte bättre lösningar som gör att vi slipper gräva ner en kabel till? Det vi med stor säkerhet kan säga är att varken tekniken i det befintliga telenätet, eller de trådlösa alternativen kan leverera en successivt ökad kapacitet till alla. Trådlösa system är och förblir komplement och begränsas också av avstånden (med avståndet minskar hastigheten) Den fiberkabel som grävs ner har i praktiken obegränsad kapacitet. Allt eftersom kapacitetskraven stiger, så bytas är ändutrustningen. Varför duger inte dagens telenät som ger oss ADSL? Fördelarna med ADSL är att det nyttjar det befintliga telenätet. Utbyggnader av telestationer har skett med statliga och kommunala medel och detta har varit nödvändigt för att ge oss bredband snabbt. Men det är och förblir en tillfällig lösning på grund av den begränsade kapaciteten. Ett stort problem är också att kapaciteten sjunker snabbt med avståndet till telefonväxeln. Dessutom är det många som idag inte ens har ADSL och de som bor längst bort får lägst och ojämnast kapacitet. I fiberoptiken har vi en teknisk lösning som håller för lång tid framöver. Och med ett lokalt ägt fibernät får vi också tillgång till ett större tjänsteutbud, vilket är förutsättningen för att sänka kostnaderna. Hur hög kapacitet får jag till mitt hushåll? Varje hushåll kommer ha tillgång till 100 mbit/s. Av dessa är det TV som tar det mesta, 7-9 mbit/s för en vanlig kanal och ca 20 mbit/s för en HD-kanal. Kapaciteten till varje anslutning är unik, du delar alltså inte på hastigheten. Det skiljer sig från telenätets tjänster där vi som användare delar hastigheten med alla andra på samma telestation. Ju fler som är uppkopplade samtidigt desto lägre kapacitet får var och en. Är fibertekniken känslig för åsknedslag och strömavbrott? Nej, fiber transporterar informationen som ljus, alltså kan inte åskan gå genom fibern. Fibern är också fri från strålning. Om det blir strömavbrott slocknar den elektronik som driver nätet, vilket innebär att telefonen exempelvis inte fungerar. I de centrala kopplingspunkterna kommer det finnas en batteribackup, men om detta anses behövas i hemmen så får var och en skaffa detta. OBS! Även om fibern inte leder in åskan så kan elnätet göra det. Skydda därför din elektroniska utrustning i hemmen med åskskydd och/eller dra ur kontakterna när det åskar. Går telefonboxen, eller TVboxen sönder så kontaktar du din tjänsteleverantör. Går mediaboxen sönder, står du själv för kostnaden för reparation alt. ny produkt.

8