Fiber till skärgården Hasselö, Sladö, Björkö, Solidö, Smågö, Lilla Rätö

Transkript

1 Fiber till skärgården Hasselö, Sladö, Björkö, Solidö, Smågö, Lilla Rätö 1

2 Bredband för idag och imorgon. Samhället är beroende av en levande och attraktiv landsbygd där människor kan leva, bo och verka. En förutsättning för detta är en utbyggd infrastruktur för kommunikation. I dag sker allt mer på nätet, vi kommunicerar med släkt och vänner, utbildar oss på distans, vi gör våra bankärenden och inköp, roar oss och skaffar kunskaper. Vi planerar och beställer vårt semesterresande. Nya användningsområden kommer hela tiden och vi vet inte hur morgondagens tjänster kommer att se ut. Nätet blir tillgängligt för väldigt många fler människor och dörren öppnas för mängder av nya tjänster. Larm och övervakning av bostaden, övervakning av olika funktioner i hemmet och fjärrsjukvård är sådana exempel. Försök pågår att ge landsbygdspatienter vård via internetuppkoppling och webkamera. I vår skärgård är vi hänvisade till antingen Telias åldrande kopparnät för telefoni och långsam internetuppkoppling via ADSL eller till mycket belastningskänsliga mobilnät. Det är känt att Telia på sikt kommer att avveckla sin koppartrådsteknik. Det har redan påbörjats i glesbygd. Mobilnäten är i bästa fall bra i närheten av masterna. Hastigheten blir lägre längre bort från masterna och kapaciteten delas mellan de som är uppkopplade. Det gör att sommartid, när flest vill koppla upp sig, fungerar det som sämst och i vårt fall helt undermåligt. För att kunna driva företag i skärgården inom olika branscher är bra uppkoppling en nödvändighet. Inom t.ex besöksnäringen sker allt från beställningar av varor till bokningar och betalningar över nätet och man kan förutsätta att hanteringen kommer att bli än mer beroende av internet i framtiden. Med snabbt och pålitligt bredband kommer nya företag att kunna etableras och drivas i skärgården. Företag, som inte är beroende av att vara på en särskild fysiskt plats. Det kommer att ge förutsättningar för fler åretruntboende och fler arbetstillfällen. 2

3 Vad är fiber? Fiberoptiska kablar började byggas på 1970-talet och är sedan länge den normala tekniken för telefoni och datatrafik över långa avstånd. Eftersom informationen i fiberoptiska kablar överförs via ljussignaler är det oerhört driftsäkert och mycket okänsligt för störningar. Då fiberkabeln inte kan leda elektricitet påverkas den inte alls av åska. Ledningen är nedgrävd eller som i vårt fall långa sträckor under vatten. Den är på det sättet väl skyddad från oväder och skaderisker. Kapaciteten i en fiberoptisk kabel är mycket stor och kan utan problem samtidigt användas för både telefon, TV och Internet. Dagens fibernät klarar minst 100 Mbit/s både till och från användaren. Livslängden på fiberkabeln är minst 50 år och när den behöver bytas ut krävs ingen ny grävning eftersom ny kabel blåses in med tryckluft. Skulle det i framtiden komma tjänster som behöver ännu större överföringshastigheter är det endast utrustningen som sänder och tar emot ljussignalerna som behöver bytas ut. Varför fiber? Telefon Fibern förläggs under jord / vatten och är därför väldigt driftsäker. Vid åsknedslag leder fibern inte den elektriska impulsen vidare eftersom fibern transporterar informationen som ljus. Väsentligt mycket billigare telefontjänster. Internet Högre hastighet både till och från fastigheten. Hastigheten är oberoende av avståndet och hur många som är uppkopplade. Hastighetsbegränsningen sitter inte i fibern utan i ändutrustningen. Öppet nät; du kan välja fritt bland internetoperatörer. TV Perfekt mottagning, även HDTV format. Streama TV serier och film (Netflix, Viaplay m fl). Se TV program när det passar dig (SVT play m fl). Video on demand, videobutik över nätet. 3

4 Hur bygger vi ett fibernät i skärgården? 1. Undersöka intresset Först gäller det att undersöka vilka som är intresserade. Det gör vi bland annat genom utskicket av den här foldern. 2. Genomföra en projektering Hur ska fiberkabeln dras för att ansluta intresserade fastigheter till lägst pris? 3. Kontakta nätoperatör Då vi inte planerar att äga fiber och kommunikationsutrustning själva så behöver vi få tag på en nätoperatör som blåser i fiberkabel i den kanal som vi lägger och som riggar kommunikationsutrustningen. 4. Ansök om projektstöd Genom länsstyrelsen går det att få ekonomiskt stöd för projektet. För perioden finns inom landsbygdsprogrammet 3,25 miljarder anslagna för bredbandsutbyggnad för hela riket. 5. Ta in offerter & börja bygga Kartskiss Linjedragning Stopp Stopp Broschyr Varför fiber? Hur gör man? Vad kostar det? Intresseanmälan Enkel förstudie kostnadsuppskattning Beslut Professionell förstudie Beslut Starta projekt Vi söker bidrag för den professionella förstudien och för hela projektet om det blir beslut om igångsättning. 4

5 Även du som bara är fritidsboende i skärgården behöver ett snabbt och pålitligt bredband för att t.ex: Betala och ha koll på dina räkningar Göra biljettbokningar Se högupplöst TV Streama film och TV-serier för att titta när det passar dig Ha kontakt med släkt och vänner Söka information och hämta kunskap i olika frågor Ha möjlighet att kunna jobba från fritidsbostaden Få lägre kostnader för din fasta telefon Vad kostar det? Intresseanmälningarna blir den grund som de första kostnadsberäkningarna kan göras på. I nuläget kan vi bara jämföra med andra fiberprojekt på landsbygden. Kostnaderna är mycket beroende av hur många fastigheter som kommer att delta och hur glest belägna de är. I ett första steg görs en enkel kostnadsbedömning baserat på inkomna intresseanmälningar och fastigheternas placering på kartan. Om det fortfarande ser intressant ut, görs i ett andra steg en professionell projektering som vi kommer att söka bidrag för. Först därefter kan en riktig kostnadsberäkning göras. Det blir också beslutspunkten för att starta och etablera projektet, bilda förening och styrelse. Kostnaden för fibernätet brukar per fastighet landa på mellan och kr, efter finansiellt stöd. Till det kommer kostnaderna på den egna tomten för kabel, grävning och anslutningen i huset. Arbetskostnaderna på egna tomten och egna huset berättigar till ROT-avdrag. 5

6 Frågor och svar. Varför ska jag ansluta mig om jag inte har dator? Du har mycket att tjäna på lägre telefonkostnader och kan få ett bättre TV-utbud med bättre kvalitet. Tekniken ger också möjlighet till ett antal trygghetslösningar om du exempelvis bor kvar hemma längre på ålderns höst. Ditt hus blir också attraktivare vid försäljning eller överlåtelse till nästa generation. Kan jag haka på fibernätet i efterhand? Det kommer vara möjligt i de flesta fall, men om du ansluter dig till fibernätet senare kommer du få betala en högre anslutningskostnad. Bästa priset får de som är med från början. Varför duger inte ADSL? Fördelarna med ADSL är att det nyttjar det befintliga telenätet. ADSL är och förblir dock en tillfällig lösning på grund av den begränsade kapaciteten i kopparkabeln. Ett stort problem är också att kapaciteten sjunker snabbt med avståndet till telefonväxeln. I fiberoptiken finns en lösning som håller för lång tid framöver. Kommer det inte bättre lösningar som gör att vi inte behöver gräva ner en kabel till? Det vi med stor säkerhet kan säga är att varken tekniken i det befintliga telenätet, eller de trådlösa alternativen kan leverera en successivt ökad kapacitet - till alla. Trådlösa system är och förblir komplement och begränsas också av att det är brist på frekvenser. Den fiberkabel som grävs ner har en i praktiken obegränsad kapacitet. Allt eftersom kapacitetskraven stiger, så klarar den att hänga med. Det som kommer att behöva bytas är den elektronik som finns i kopplingspunkter ovan mark. Men 4G då? Mobilt bredband kommer aldrig att vara mer än ett komplement till fiber eftersom tekniken är väderkänslig, kapaciteten delas mellan de som är uppkopplade och hastigheten blir lägre om du är mer än ca 500 m från masten. Vi är nöjda med det vi har idag! Se framåt. Det fasta telefonnätet håller på att monteras ner och med det försvinner möjligheten till ADSL och vi är förvisade till det mobila nätet - som inte på ett stabilt och säkert sätt kommer kunna ge oss de hastigheter som framtidens tjänster kommer kräva. Varför ska vi kosta på det själva? För att ingen annan kommer att göra det. 6

7 Vad betyder fikonspråket? ADSL En modemteknik som gör det möjligt att skicka upp till 24 Mbit/s genom vanliga kopparledningar för telefoni. Bit/s Bit per sekund är en måttenhet vid dataöverföring. Brandvägg Program eller system som skyddar mot intrång från Internet. Bredband I regeringens förordningar definieras bredband som nät som har så hög överföringskapacitet i båda riktningarna att överföring med god teknisk kvalitet av multimediatjänster möjliggörs. Vad som avses med bredband varierar från 0,2 Mbit/s och uppåt. Bredbandsabonnemang Avtal med kommunikationsoperatör om anslutning till bredbandsnät (fibernät). Byanät Det bredbandsnät som byalaget bygger inom den ekonomiska föreningen. Optisk fiber En optisk fiber är gjord av glas som överför ljus på samma sätt som kopparledningar överför elektricitet. Ljus i stället för elektriska signaler ger mycket stor kapacitet och störningsfriöverföring. Optisk fiber kan överföra väsentligt mycket mer data än andra bärare som till exempel kopparledning. Fiberoptisk kabel Isolerad kabel som omfattar ett antal tunna optiska fibrer av glas, exempelvis 48 par (96 fibrer). I Sverige är de flesta stamnät och moderna stadsnät uppbyggda med fiberoptiska kablar. En fiberoptisk kabel är i dagsläget det som har störst potential när det gäller överföringshastighet. IP-telefoni IP-telefoni är telefoni via internet. Till skillnad från traditionell telefoni sker överföringen uppdelad i datapaket. Kanalisation Rör eller slangar som är avsedda för att lägga ned en fiberoptiskkabel i. Kommunikationsoperatör En kommunikationsoperatör hyr fiber i stamfibernätet och ansluter byanät och företag till stamfibernätet. En kommunikationsoperatör erbjuder också bredbandsabonnemang. Nod En nod (kommunikationsnod) är en sammankopplings- eller knutpunkt i ett bredbandsnät. I noden kopplas byanätet samman med stamfibernätet. Stamnät Bredbandsnät mellan tätorter och landsbygd. Till stamnät ansluts fastigheter i lokala byanät. Teknikbod Mindre byggnad för placering av kommunikationsnod. Tjänsteoperatör Ett företag som erbjuder tjänster som till exempel Internet, telefoni, TV, hyra filmer, larm, övervakning, datalagring med mera. Öppet nät Ett bredbandsnät där olika tjänsteleverantörer i konkurrens med varandra erbjuder sina tjänster. 7

8 Intresseanmälan Det är viktigt för oss att veta om du är intresserad att gå med. Det är först när vi vet hur många vi blir som vi kan beräkna kostnaden för byggnationen av vårt skärgårdsnät. Gör din intresseanmälan även om du redan anmält intresse på kommunens hemsida Anmälan är inte bindande. Ifylld intresseanmälan kan lämnas i affären på Hasselö Sand eller till nedanstående kontaktpersoner. Det går också bra att mejla in sin intresseanmälan till lina@hasselo.com Jag är intresserad och vill vara med direkt Jag är intresserad Jag är inte intresserad Namn:. Adress:.. Telefon:. Mail:.. Fastighetsbeteckning: Kommentar:.. Skriften är framtagen i samarbete mellan Mellanskärgårdens Intresseförening och Västerviks kommun Mellanskärgårdens Intresseförening Kontaktpersoner Christel Alvarsson, christel.alv@hotmail.com Lina Johansson, lina@hasselö.com Lennart Lindén, lennart.linden1@bredband.net Landsbygdsutvecklare, Västerviks kommun Lotti Jilsmo, lotti.jilsmo@vastervik.com 8