Bilaga 14. Bredband och Byanät

Transkript

1 1 Bilaga 14 Bredband och Byanät Bredband Bredband är idag ett samlingsnamn för olika tekniker som erbjuder snabb överföring av digital information. Detta innebär att det finns olika typer av bredband som passar bra för olika ändamål. I takt med att kraven på överföringskapacitet ökar, växer behovet av bredare digitala vägar. Idag erbjuder bredband via fibernät den mest framtidssäkra infrastrukturen med i det närmaste obegränsad kapacitet. Detta gör att fiberbaserat bredband möjliggör tillgång till både dagens och morgondagens lokala och globala tjänster, exempelvis högupplösande TV, dubbelriktad videokommunikation, distansutbildning, hemsjukvård och andra tjänster som kräver hög överföringskapacitet och kvalitet. Bredband via fibernät möjliggör också ett alternativ till den fasta telefonin då kopparnätet på landsbygden i många fall är dålig och mobil täckning saknas. Byalag och byanät Begreppen byalag och byanät är nyckelbegrepp för bredbandsutbyggnad på landsbygden. Begreppen kan ges en rad lokala betydelser. I detta sammanhang utgör byalag en lokal intressegrupp där medlemmarna som bor i samma bygd har gått samman kring utbyggnaden av ett bredbandsnät. Bredbandnätet kallas för Byanät och omfattar det anslutningsnät för bredband som ansluter byalagets fastigheter till en operatörs nät. Byanät kan konstrueras på olika sätt. Bilden nedan redovisar en schematisk översikt av ett byanät där operatörens överlämningspunkt är placerad i byalagets byanod. Byanät en översikt

2 2 Operatörsnät/Operatörsnod/KO Med operatörsnät avses det nät som ägs av den operatör som via sin operatörsnod ansluter sin fiberkabel i byanätets byanod. KO är en förkortning för den kommunikationsoperatör som installerar och driver den kommunikationsutrustning som används för att transportera tjänster från tjänsteleverantörerna till slutkunderna i byanätet. Operatören kan även ha rollen som kommunikationsoperatör. Relationer mellan aktörer i leveransen av tjänster Byanod Byanoden är navet i byanätet och utgör den fysiska plats där operatörens nät möter byanätet. Byanoden innehåller operatörens överlämningspunkt till byanätet. Från byanoden går fiberförbindelser till varje enskild användare i byanätet. Är fastigheterna mycket utspridda kan det finnas flera anslutningspunkter från byanätet till operatörens nät. Byanod placerad i skåp

3 3 Kanalisation Med kanalisation avses rör/slang avsedd att förlägga kabel i. Kanalisationen skyddar kabeln och medger lättare indragning och urdragning av fiberoptisk ledning under hela dess tekniska livslängd. Vid val av kabelskydd är det viktigt att beakta dess egenskaper så att kabelskyddet är anpassad till den miljö där förläggning ska ske och att den är anpassad för den teknik som ska användas för att installera fiberkabeln. Andra viktiga faktorer att ta hänsyn till är förläggningsdjup, kringfyllning och ledningsbädd samt att det förläggs kabelmarkeringsnät med söktråd så att kablarna återsökas. Kanalisation och märkband Fiberkabel Kablar som innehåller optiska fibrer där överföringen av signaler sker i form av ljuspulser från laserdioder. Överföringskapaciteten i en fiber är i princip obegränsad. Begränsningen ligger i den Exempel på fiberkabel typ Ribbon 24 fiber( Ericson) Fördelning Utrymme, lokal eller dylikt i vilken kablar startar, avgrenas eller avslutas, t.ex. kabelbrunn, skåp för skarvning eller korskoppling av fiber eller skarvlåda för placering av skarvbox. Utrustning för fördelning finns med olika uppbyggnad och konfiguration att användas vid skarvning, förgrening och/eller korskoppling av fiberoptisk kabel. Valet av utrustning är beroende av utrustningens placering, typ av installation, antal fibrer samt det utrymme som finns till förfogande för installationen.

4 4 Exempel på kopplingsskåp Skarvpunkt Fiberkabelns skarv skyddas i en skarvenhet. Skarvenheten utformas efter den miljö som den placeras i, antalet fibrer som ska skarvas samt de kablar och eventuella mikrorör som ska anslutas. Skarvenheterna kan delas in i skarvboxar för direktförläggning i mark eller brunn, skarvskåp för förläggning utomhus ovan mark och skarvenheter för förläggning i inomhusmiljö eller markskåp. Exempel skarvbox för installation i mark (Nexans) Avlämningspunkt Gränsen för den juridiska fastighet där medlemmen har ett hus som ansluts till byanätet. Fastighetsnät Förbindelse inom fastigheten, mellan anslutna hus på fastigheten och mellan de olika lägenheterna/rummen inne i huset/ husen. Anslutningspunkt Den punkt där byanätets fiber ansluter inne i huset. Begreppet användarnod eller teleutrymme används för det utrymme som används för att koppla in fibern i bostaden, optoelektrisk omvandlare samt övrig aktiv kommunikationsutrustning för bostaden.

5 5 Exempel på användarnod i bostad Anslutningsutrustning Aktiv utrustning är bl.a. den utrustning som kopplas till fiberförbindelsen så att informationen kan skickas med hjälp av laserljus. Annan aktiva utrustningen består exempelvis vis routrar, switchar, utrustning för trådlöst nätverk (WiFi) och strömförsörjning i bostaden/företaget. Normalt tillhandahålls och övervakas all denna utrustning helt eller delvis av en operatör. Switch (Cisco )