Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm

Transkript

1 Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm 1 Sammanfattning IT Norrbotten ska tillsammans med lämpliga partners för regeringsuppdragets räkning studera och publicera rapporter om hur nya digitala trygghetslarm fungerar med olika operatörer och utrustningar för elektronisk kommunikation. Detta dokument beskriver övergripande den testmiljö som byggs upp i anslutning till IT Norrbotten i Boden, samt de tester som kommer att genomföras av digitala trygghetslarm i denna testmiljö. Syftet med testerna är att dra lärdom om funktion och robusthet i dagens digitala trygghetslarm vad gäller: 1. Robusthet/stabilitet vid normal drift. 2. Tålighet mot tillfälliga avbrott i kommunikation och strömmattning. 3. Tålighet mot störningar i IP-kommunikationen. 4. Internetleverantörernas påverkan på larmens funktion. 5. Vanliga hemmaroutrars påverkan på larmens funktion. Testerna genomförs under kvartal 2 och kvartal Tel info@itnorrbotten.se

2 2 (7) 2 Innehåll 1 SAMMANFATTNING INNEHÅLL NY TEKNIK I NYA INFRASTRUKTURER MÅL MED PROGRAMMET SYFTE MED DENNA STUDIE BESKRIVNING AV TESTMILJÖ PLANERADE TESTER ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV PLANERADE TESTMOMENT ROBUSTHET/STABILITET VID NORMAL DRIFT TÅLIGHET MOT TILLFÄLLIGA AVBROTT I KOMMUNIKATION OCH STRÖMMATTNING TÅLIGHET MOT STÖRNINGAR I IP-KOMMUNIKATIONEN VANLIGA KONSUMENTROUTRARS PÅVERKAN PÅ LARMENS FUNKTION INTERNET-/IP-TELEFONILEVERANTÖRERS OCH ANSLUTNINGSFORMERS PÅVERKAN PÅ LARMENS FUNKTION KONTAKTER LITTERATUR... 7

3 3 Ny teknik i nya infrastrukturer Hjälpmedelsinstitutet genomför på uppdrag av regeringen ett program med utvecklings- och informationsinsatser som syftar till att stödja kommunerna i att stärka säkerheten i trygghetslarmtjänsterna i samband med det pågående införandet av digital teknik inom teleområde. I programmet Digitala trygghetslarm Ny teknik i nya infrastrukturer, som genomförs under åren , kommer teknikstudier och försöksverksamhet i 21 kommuner att genomföras. Programmet kommer också att bidra till bildande av en branschorganisation och framtagande av standarder för digital trygghetslarmskommunikation. 3 (7) 4 Mål med programmet Programmets mål är att digital larmhantering ska erbjuda användarna tillfredsställande funktionalitet och säkerhet. Programmet ska bidra till teknikstudier av hur nya digitala trygghetslarm fungerar i en digital infrastruktur, samt hur de fungerar med olika operatörer och utrustningar för elektronisk kommunikation. Denna rapport ingår i teknikstudierna. 5 Syfte med denna studie IT Norrbotten ska tillsammans med lämpliga partners för regeringsuppdragets räkning studera och publicera rapporter om hur nya digitala trygghetslarm fungerar med olika operatörer och utrustningar för elektronisk kommunikation. Det finns indikationer på att oförutsedda problem kan uppstå för användaren av trygghetslarm vid byte eller val av operatör. Det kan handla om utrustning i hemmet, huset, kommunikationsnätet eller att operatören tillhandahåller en viss tjänst, abonnemangsform eller tekniklösning som försvårar och begränsar kundens möjlighet att använda ett digitalt trygghetslarm, eller att viss utrustning orsakar en ökad sårbarhet i systemet. Inom ramen för denna studie byggs en testmiljö upp i anslutning till IT Norrbotten i Boden, för tester och utvärdering av digitala trygghetslarmssystem och vad som kan anses vara rimlig robusthet för elektroniska kommunikationssystem. Eventuella hinder som operatörstjänster och tekniklösningar kan skapa för digitala trygghetslarmssystem i den allmänna kommunikationsinfrastrukturen kommer att studeras. Resultaten från teknikstudierna kan ligga till grund för informationsinsatser inom projektet eller exempelvis allmänna råd och standarder. 6 Beskrivning av testmiljö Den planerade testmiljön gör det möjligt att testa olika leverantörers lösningar av digitala trygghetslarm, och hur dessa påverkas av yttre omständigheter, som tålighet mot störningar i förbindelsen till larmcentralen, stresstester, och leverantör av internetförbindelse. Se nedan för en principskiss:

4 4 (7) Figur 1 Principskiss av testuppställning mot analoga larmcentraler Som Figur 1 visar så finns det ett antal komponenter som är inblandade för att ett larm ska ta sig hela vägen från larmare till larmcentral och vidare från larmcentralen till larmmottagare. När tester genomförs mot analoga larmcentraler så konverteras det digitala larmet via en gateway, för transport sista vägen till larmcentralen via PSTN-nätet.

5 5 (7) Mätpunkter för IP-kommunikation, stresstester, kontrollerade nivåer av störningar m.m. IP-nät Digitala trygghetslarm från olika leverantörer Olika CPE:er Olika accessformer, ex. ADSL LAN Olika Internetleverantörer ex. Telia Bredbandsbolaget Digitala larmcentraler Net1 Tele2 Testmiljö Internetförbindelser Digitala larmcentraler Figur 2 Principskiss av testuppställning mot digitala larmcentraler I de fall larmcentralen är digital så behöver larmet inte passera någon gateway för konvertering till PSTN, utan larmet går i detta fall digitalt via IP-nätet direkt till larmcentralen. 7 Planerade tester Analoga trygghetslarm har funnits på marknaden en längre tid medan larmen i framtiden i ökad utsträckning kommer att vara digitala. Fokus för dessa tester ligger därför på att testa de nya digitala larmens robusthet och funktion under olika typer av förhållande som kan uppstå i IP-baserade nät. Planerade testmoment: 1. Robusthet/stabilitet vid normal drift. 2. Tålighet mot tillfälliga avbrott i kommunikation och strömmattning. 3. Tålighet mot störningar i IP-kommunikationen. 4. Internetleverantörernas och olika anslutningsformers påverkan på larmens funktion.

6 6 (7) 5. Vanliga hemmaroutrars påverkan på larmens funktion. I samband med testerna används Absilions testsystem Netrounds med syftet att: Kontrollera larmförbindelsernas funktion och kvalitet från testenheten till leverantörernas SIP-proxy:s (kontrollera IP-förbindelsens funktion vid testerna), alternativt hela vägen till larmmottagaren om den är digital. Införa kontrollerade störningar då larmens störningstålighet testas. Stresstesta vanliga kundplacerade konsumentroutrar och switchar (CPE, Customer Placed Equipment) och därmed testa trygghetslarmets känslighet vid samtidig belastande internettrafik. 8 Övergripande beskrivning av planerade testmoment I samtliga beskrivna testmoment nedan kommer talkvaliteten att kontrolleras och dokumenteras i de fall en talförbindelse aktiveras, både genom subjektiva lyssnartester samt med hjälp av testsystemet Netrounds. 8.1 Robusthet/stabilitet vid normal drift Ett flertal larm aktiveras med olika kombinationer av larmleverantörers utrustning och internetleverantörer och mottagna larm dokumenteras. Vid dessa tester läggs endast en kontakt in i larmlistan, för att tvinga att larmet går via bredbandsanslutningen. 8.2 Tålighet mot tillfälliga avbrott i kommunikation och strömmattning I samband med larm orsakas avbrott i IP-kommunikation och strömförsörjning. Testet genomförs både med och utan reservväg, med olika kombinationer av larmleverantörers utrustning och internetleverantörer. Larmens robusthet mot tillfälliga avbrott noteras. 8.3 Tålighet mot störningar i IP-kommunikationen Kontrollerade nivåer av störningar införs mellan larmenhet och SIP proxy för att förstå hur detta påverkar larmfunktionen. Trafiken får passera en nätverkssimulator, där störningarna läggs på i form av olika nivåer av paketförluster, fördröjningar och jitter. Test genomförs för olika larmleverantörers utrustningar. 8.4 Vanliga konsumentroutrars påverkan på larmens funktion Vid dessa tester stressas några vanligt förekommande konsumentroutrar samtidigt som larm aktiveras. Klarar routrarna olika typer av belastande trafik och kortare strömavbrott? Hur länge tar det för olika routrar att återhämta sig om problem uppstår vid stresstesterna och hur stabil är larmklienten under dessa förutsättningar? Test genomförs med olika olika typer av vanliga konsumentroutrar och larmleverantörers utrustningar. 8.5 Internet-/IP-telefonileverantörers och anslutningsformers påverkan på larmens funktion Testerna beskrivna under 8.1 ovan kommer att genomföras både enbart med vanliga internetabonnemang och med kombinerade internet- och IPtelefoniabonnemang.

7 7 (7) Av särskilt intresse blir det att testa påverkan på larmens funktion med kombinerade internet- och IP-telefoniabonnemang, då det finns indikation på att vissa operatörers tjänsterealisering i dessa fall påverkar larmens funktion negativt. För att kort förklara den möjliga problematiken med trygghetslarm som används samtidigt som IP-telefoni, så beror det på att SIP (Session Initiation Protocol), det protokoll som används då larm aktiveras, styrs till fel ställe då operatörens utrustning tror att det är ett samtal som kopplas upp för den IP-telefonitjänst de erbjuder. Det i sin tur medför att larmet inte går fram. 9 Kontakter Anders Sjödin, IT Norrbotten, Oskar Jonsson, Programledare, Hjälpmedelsinstitutet, Projektgruppen har även bestått av: Catherine Melby, IT Norrbotten, Marcus Jonsson, Absilion AB, Rolf Sannebjörk, Haparanda stad, Litteratur Nedan ges hänvisning till några relevanta rapporter och riktlinjer inom området. Guidelines for calls to emergency numbers 112 in Sweden using SIP, Report ITS 25 - Application guide, ITS Information Technology Standardization, 2009 Webb: Styrning av Internet - Från infrastruktur till politik informationssamhället, Staffan Jonson,.SE, 2010 Webb: Introduktion till IP - Internet Protocol - En guide om hur Internettrafiken fungerar, Håkan Lindberg,.SE, 2009 webb: Trygghetslarm - en vägledning, Socialstyrelsen, 2010 Webb: Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation, Svensk författningssamling (SFS), 2003 Webb: IP Services Deployment in Sweden, Presentation , Nils Weidstam, SOS Alarm AB, 2011 Webb: ip_services_deployment_in_sweden.pdf