Hushållsbarometern hösten 2006

Transkript

1 Hushållsbarometern hösten Erika Pahne Institutet för Privatekonomi November

2 Sammanfattning Hushållsindex har stigit från 49 till 50, och är på den högsta nivån sedan våren 2004, vilket betyder att de som den senaste sexmånadersperioden fått det ekonomiskt bättre har blivit fler i förhållande till dem som uppger att de fått det sämre. Hushållen anser att deras totala ekonomi de senaste sex månaderna har stabiliserats och färre har fått försämringar jämfört med vårens mätning. Även vardagsekonomin har stabiliserats de senaste sex månaderna och färre hushåll anser att de har en sämre vardagsekonomi idag jämfört med för sex månader sedan. De hushåll som upplevt att de haft mer pengar till löpande utgifter det senaste halvåret uppger att löneförhöjningar är huvudskälet till det. Den främsta orsaken till en försämrad vardagsekonomi är att någon i hushållet gått från jobb till bidrag. Fler hushåll har det senaste kvartalet fått inkomsterna att räcka månaden ut, 0 (76). Färre hushåll har av ekonomiska skäl dragit in på någon konsumtion det senaste kvartalet och har dessutom dragit ned på färre områden. En lika stor andel av hushållen som i vårens mätning har lånat till konsumtion, 15. Majoriteten har en oförändrad kredit och den andel av hushållen som ökat eller minskat sin konsumtionskredit är lika stor som i våras. De kommande tolv månaderna är hushållen optimistiska om sin privata ekonomi. En dubbelt så stor andel tror på en bättre ekonomi för det egna hushållet än de som tror på en sämre, 35 respektive 17. Fler planerar att konsumera mer det närmaste året, vilket är ett trendbrott sedan våren Även fler hushåll planerar att öka sina sparambitioner det närmaste året. Ett orosmoln är energiutgifterna framöver. Fyra av tio hushåll oroar sig för hushållets utgifter för el och uppvärmning det kommande året. Av småhusägarna oroar sig närmare hälften. 2

3 Resultat Så här upplever hushållen att deras ekonomi har varit det senaste halvåret Hushållsindex har stigit och är på den högsta nivån sedan våren 2004 Hushållsindex har stigit från 49 i våras till 50,, vilket betyder att fler hushåll anser att deras privatekonomi de senaste sex månaderna förbättrats såväl den löpande som totalt sett med hänsyn till tillgångar och skulder. Index 50, är den högsta indexnivån sedan mätningarna började våren Diagram 1 Hushållsbarometern som index för hushållen totalt Index vår 2004 höst 2004 vår höst vår höst Är index större än 50 är de som anser att ekonomin de sex senaste månaderna blivit bättre fler än som anser att den blivit sämre. För mer info om beräkning av index se sid 9. Trots att index inte överstiger 50 i alla nerbrutna grupper, har index nästan genomgående förbättrats något i samtliga grupper jämfört med i våras vilket märks i - såväl landsbygd som storstad. - sex av sju geografiska regioner, med undantag av sydöstra Sverige. - alla åldersgrupper. - alla hushållsgrupper, förutom bland sammanboende utan barn. - alla inkomstgrupper, förutom bland höginkomsttagarhushållen med en hushållsinkomst på mer än kronor per år. Hushållen anser att deras totala ekonomi har stabiliserats och färre har fått försämringar Jämfört med vårens mätning upplever fler att hushållets totala ekonomi även med hänsyn till tillgångar och skulder stabiliserats. Framförallt upplever färre att hushållets ekonomi har försämrats och att ekonomin istället är oförändrad jämfört med för sex månader sedan, vilket är ett bättre resultat än i vårens mätning. Även vardagsekonomin har stabiliserats och färre hushåll anser att de har en sämre löpande ekonomi 3

4 Den främsta orsaken till en försämrad vardagsekonomi har varit att någon i hushållet gått från jobb till bidrag 16 anser att de det senaste halvåret fått mindre pengar till löpande utgifter. Bland dem är de vanligaste orsakerna till det - att de fått en förändrad livssituation, dvs att de blivit sambo, separerat, börjat studera eller gått i pension. - att någon i hushållet blivit arbetslös, sjukskriven eller föräldraledig. - någon annan ej angiven orsak. Diagram 2 Orsaker till att en viss andel av hushållen fått mindre pengar till löpande utgifter de senaste 6 månaderna Förändrad livssituation; börjat studera, gått i pension mm Blivit arbetslös/sjukskriven/föräldraledig Annat Högre fastighetskatt/kommunala avgifter Ökad konsumtion Förändrat boende Ändrade regler; bidrag/ersättning/inkomstskatt Gått ner i arbetstid Högre låneräntor Satt av mer till sparande Tveksam, vet ej Eftersom frågan är ny kan vi inte se orsaken till att färre än i vårens mätning uppger att de fått försämringar. Löneförhöjning har varit den vanligaste orsaken till en bättre löpande ekonomi 15 anser att de idag har mer pengar till löpande utgifter än för sex månader sedan. Av dem uppger flest hushåll att det beror på att de fått löneförhöjning, 47. Det näst vanligaste skälet är att någon i hushållet arbetar mer från att tidigare fått bidrag eller ersättning p g a arbetslöshet, sjukdom eller föräldraledighet, 29. 4

5 Diagram 3 Orsaker till att en viss andel av hushållen fått mer pengar till löpande utgifter de senaste 6 månaderna. Löneförhöjning Någon i hushållet gått från bidrag till jobb Minskad konsumtion Förändrad livssituation Förändrat boende Gått upp i arbetstid Annat Satt av mindre till sparande Lägre låneräntor Ändrade regler; bidrag/ersättning/inkomstskatt Lägre fastighetskatt/kommunala avgifter Fler hushåll har fått pengarna att räcka månaden ut Det senaste kvartalet har fler hushåll fått inkomsterna att räcka månaden ut. Andelen utan likviditetsproblem är den högsta sedan våren 2004, 0. Totalt sett har 1 (23) haft svårigheter någon eller varje månad det senaste kvartalet. Diagram 4 Om du tänker på de senaste tre månaderna, hur många av dem har du och ditt hushåll haft det svårt att få inkomsterna att räcka månaden ut? Ingen gång 0 Varje månad 2 Månader 1 Månad höst vår höst Färre hushåll har dragit in på någon konsumtion och har dessutom gjort det på färre områden Andelen som uppger att de av ekonomiska skäl dragit in på någon konsumtion de senaste tre månaderna har sjunkit jämfört med vårens mätning, från 4 till 41. Dessutom uppger de hushåll som gjort neddragningar att de dragit in på färre områden. Det gäller samtliga av nedanstående områden - även bilkörning trots att bensinpriset har toppnoterats under sommaren. 5

6 Diagram 5 Vad hushållen av ekonomiska skäl dragit in på det senaste kvartalet Nödvändiga köp av vardagsmat 6 Inköp av dyrare mat Nödvändiga köp av skor eller kläder 1 19 Betalat en räkning för sent Bilkörning 9 15 höst vår Utgifter för nöje, kultur eller fritidsaktiviteter Restaurang- eller pubbesök Minskat annan utgift En lika stor andel av hushållen som i vårens mätning har lånat till konsumtion 15 av hushållen har lån för konsumtion. Trots att hushållens konsumtion beloppsmässigt har ökat totalt sett sedan i våras är andelen som lånat till konsumtion oförändrad. Det är alltså inte fler hushåll som lånat mer. De grupper som har lånat för konsumtion är främst år. - boende i norra Sverige. - har hushållsinkomst mellan kronor per år. - barnfamiljer med sammanboende vuxna. - lägenhetsboende. Så här tror hushållen att deras framtida ekonomi kommer att se ut det kommande året Hushållen optimistiska om den privata ekonomin det kommande året En klart övervägande del av hushållen tror att hushållets ekonomi snarare kommer att bli bättre än sämre de kommande tolv månaderna, 35 respektive 17. Av samtliga hushållsgrupper är fler positiva än negativa förutom pensionärshushållen, vilka har den lägsta tron på en bättre ekonomi det närmaste året. De i åldrarna 20 till 49 år är mest positiva, hälften av de hushållen tror att den egna ekonomin kommer bli bättre. 6

7 Diagram 6 Hur hushållen tror att den egna totala ekonomin kommer utvecklas de kommande 12 månaderna Sämre 17 Oförändrat 42 Bättre Trendbrott för framtida konsumtion - fler planerar att konsumera mer Fler hushåll planerar att konsumera mer det närmaste året. Trots att hushållens totala konsumtion stadigt ökat de senaste åren har andelen hushåll som planerat att konsumera mer eller mindre varit oförändrad sedan våren Men nu är en ny tendens märkbar. 5 enheter fler hushåll planerar det kommande året att konsumera mer än vad de gör idag, totalt 15. Fortfarande tror något fler att de kommer att dra ner på sin konsumtion än att konsumera mer, men andelen som planerar att hålla igen har minskat jämfört med tidigare mätningar. Noteras bör att resultaten inte talar om hur mycket man beloppsmässigt kommer att öka respektive minska sin konsumtion, endast hur stor andel av hushållen som planerar vad. och fler hushåll ökar även sparambitionerna framöver Även det egna sparandet beräknas öka den kommande tolvmånadersperioden. 20 (16) planerar att öka sitt sparande medan endast (15) planerar en minskning. Noteras kan att det är något fler som idag planerar att spara mer, 20, än att öka sin konsumtion, 15. Diagram 7 Hur hushållen planerar att förändra sin konsumtion och sitt sparande de kommande 12 månaderna Spara mer Konsumera mer Spara mindre Konsumera mindre höst vår

8 Fyra av tio hushåll oroar sig för energiutgifterna det kommande året Närmare 40 oroar sig för hushållets energikostnader de närmaste tolv månaderna. De som oroar sig mest är småhusägarna. Närmare hälften av dem oroar sig över hushållets utgifter för el och uppvärmning. Men även en tredjedel av hushållen i hyresrätt oroar sig för hur energiutgifterna ska slå på hyresavin. Minst oroar sig hushållen som bor i bostadsrätt. Diagram Hur stor andel hushåll i olika boendeformer som oroar sig för hushållets energiutgifter de kommande 12 månaderna Småhus 46 Hyresrätt 31 Bostadsrätt

9 Om undersökningen Hushållsbarometern speglar hur de svenska hushållen upplever sin ekonomiska situation. Syftet är att den återkommande ska ge en bild av hur hushållen själva bedömer att privatekonomin förändras. Förändringarna kan följas över tiden. Den första undersökningen gjordes våren en är det sjätte mättillfället. Hushållsbarometern visar hur stor andel av hushållen som t ex anser att de fått förbättringar eller försämringar av sin privatekonomi samt hur stor andel som kommer att förändra sina privatekonomiska beslut framöver. Barometern visar däremot inte hur stora förändringarna beloppsmässigt är eller kommer att bli. Det går alltså inte att dra slutsatser om hur mycket bättre eller sämre hushållen har fått det i kronor eller hur mycket man kommer att spara eller konsumera i framtiden, utan enbart hur stora andelar av hushållen som berörs av de olika frågeställningarna. Frågorna omfattar: Hur man upplever att hushållets löpande ekonomi förändrats. Varför hushållet anser att man fått mer eller mindre pengar till löpande utgifter. Hur hushållens pengar räcker till löpande utgifter, samt vad man drar in på när pengarna inte räcker. Hur man upplever att hushållets ekonomiska situation förändrats totalt sett. Om hushållet ökat eller minskat sina konsumtionskrediter. Hur man tror att hushållets totala ekonomi kommer förändras framöver. Hur hushållets konsumtion och sparande förväntas att förändras framöver. Specifika frågor kring förmögenhetssituationen, dvs reala tillgångar, totalt finansiellt sparande och totala skulder finns inte med, men ingår i hushållens bedömning av sin totala ekonomi. Undersökningen är genomförd av SIFO Research International på uppdrag av Institutet för Privatekonomi hos Swedbank. Undersökningen har skett genom telefonintervjuer under en vecka, perioden 2-9 oktober. Intervjupersonerna är 20 år eller äldre och har slumpmässigt valts ut utifrån ett riksrepresentativt urval. De intervjupersoner som fortfarande bor hemma hos sina föräldrar har selekterats bort. Totalt har 1 13 personer svarat. Hushållsbarometern som index Index är beräknat utifrån resultaten av två frågor i Hushållsbarometern; huruvida hushållet upplever att det har mer, mindre eller oförändrat mycket pengar till löpande utgifter och om hushållet fått en bättre eller sämre ekonomi totalt sett (även med hänsyn till tillgångar och skulder) jämfört med för sex månader sedan. Den ena frågan mäter i vilken grad hushållen fått en förändrad likviditet, den andra även hur förmögenhetsställningen förändrats. Indexet mäter den egna bedömningen om hur privatekonomin förändrats - upp, ned eller inte alls och är en sammanfattande värdemätare av hur den sammanlagda ekonomiska situationen ser ut. Förändringar kan upplevas olika och är inte ett absolut mått, hushållsindex ska därför ses som en temperaturmätare på hushållens ekonomiska situation. En oförändrad situation jämfört med för sex månader sedan ger index 50. Index>50= bättre ekonomi Index<50= sämre ekonomi 9

10 Bilaga: Frågor och resultattabell Upplever du att ditt hushåll idag har mer eller mindre pengar till löpande utgifter än för 6 månader sedan? Förändring Mycket mer Något mer Ungefär lika mycket Något mindre eller mycket mindre pengar än för 6 månader sedan Tveksam, vet ej Om du tänker på de senaste 3 månaderna, hur många av dem, har du och ditt hushåll haft det svårt att få inkomsterna att räcka månaden ut? Förändring 1 Månad Månader Varje månad Ingen gång Tveksam, vet ej Varför tror du att ditt hushåll idag har mer pengar till löpande utgifter än för 6 månader sedan? Förändring Förändrad livssituation, t ex. blivit sambo/ separerat/ slutat studera/ barn flyttat hemifrån 15 Arbetar mer från att tidigare varit arbetslös/sjukskriven/föräldraledig 29 Av annan orsak gått upp i arbetstid 12 Högre lön p g a löneförhöjning eller nytt jobb 47 Högre ersättning/bidrag eller lägre inkomstskatt p g a ändrade regler 5 Förändrat boende 13 Lägre låneräntor Hushållet har minskat sin konsumtion 15 Lägre fastighetsskatt och/eller kommunala avgifter 3 Sätter av mindre till sparande Annat 9 Tveksam, vet ej 3 Varför tror du att ditt hushåll idag har mindre pengar till löpande utgifter än för 6 månader sedan? Förändrad livssituation, t ex. blivit sambo/ separerat/ börjat studera/ gått i pension 25 Någon i hushållet har blivit arbetslös/sjukskrivits/föräldraledig 23 Av annan orsak gått ner i arbetstid Lägre ersättning/bidrag eller högre inkomstskatt p g a regelförändring Förändrat boende 11 Högre låneräntor 7 Hushållet har ökat sin konsumtion 14 Högre fastighetsskatt och/eller kommunala avgifter 15 Sätter av mer till sparande 5 Förändring 10

11 Annat 22 Tveksam, vet ej 4 Har du eller någon i ditt hushåll av EKONOMISKA SKÄL någon gång under de senaste 3 månaderna: Förändring Dragit in på nödvändiga köp av vardagsmat Dragit ned på inköp av dyrare mat Dragit in på nödvändiga köp av skor eller kläder Betalat en räkning för sent Dragit ned på restaurang eller pubbesök Dragit ned på utgifter för nöje, kultur eller fritidsaktiviteter Dragit ned på bilkörningen Minskat annan utgift Nej, jag har inte dragit ned på någon konsumtion Tveksam, vet ej Har du eller någon i ditt hushåll lån för konsumtion, t ex. till möbler, hemelektronik, resor eller annan konsumtion? Förändring Ja Nej Tveksam, vet ej Har du eller ditt hushåll de senaste 6 månaderna ökat eller minskat hushållets konsumtionskrediter? Har idag jämfört med för 6 månader sedan... Förändring Ökat lånebelopp på kredit varken ökat eller minskat lånebelopp på kredit Minskat lånebelopp på kredit Tveksam, vet ej Hur är ditt hushålls ekonomi totalt sett idag jämfört med för 6 månader sedan? Tag här hänsyn till alla faktorer även tillgångar och skulder Förändring Mycket bättre Något bättre Oförändrad Något sämre Mycket sämre Tveksam, vet ej Tänk på ditt hushålls totala ekonomi. Tror du att ditt hushålls ekonomi kommer att bli bättre, vara oförändrad eller sämre de kommande 12 månaderna? Bättre 35 Oförändat 42 Sämre 17 Tveksam/Vet ej 6 11

12 Tänk på ditt hushålls konsumtion. Kommer ditt hushåll att spendera mer, lika mycket eller hålla igen under de kommande 12 månaderna? Förändring Mer Oförändrat Hålla igen Tveksam, vet ej Tänk på ditt totala sparande. Kommer ditt hushåll att spara mer, lika mycket eller mindre under de kommande 12 månaderna? Förändring Mer Oförändrat Mindre Tveksam, vet ej Oroar sig du eller någon i ditt hushåll för hushållets energiutgifter de kommande 12 månaderna? Vilken typ av bostad är din huvudsakliga bostad? Hushållsekonomi Ja 39 Nej 59 Tveksam/Vet ej 2 Radhus/villa/gård 5 Lägenhet, bostadsrätt 17 Lägenhet, hyresrätt 25 Inneboende, annat 0 Tveksam/Vet ej 0 Förändring Index 49, , 1, 12