Pressmeddelande 22 november, 2012

Transkript

1 Pressmeddelande 22 november, 212 Ju större bolån, desto sämre amorteringsvilja Tre av fyra hushåll med bolån amorterar, men ju större bolånen är desto mindre amorterar man. Flest amorterare finns i grupperna barnfamiljer, åringar och hushåll utanför storstäderna. Däremot gör inte högre lön det vanligare att betala av på bolånen. Det visar en ny rapport om hur svenskarna sparar och amorterar från Institutet för Privatekonomi,. Stillastående bostadspriser och ökad ekonomisk risk för högt belånade hushåll om räntorna stiger gör att det finns all anledning att börja se amortering som en viktig del av hushållets totala sparande, säger Daniel Ragnegård, ekonom på Institutet för Privatekonomi. Institutet för Privatekonomis rapport Hur amorterar och sparar svenskarna 212? visar hur olika hushålls amorteringsbenägenhet ser ut, om de som inte amorterar istället satsar på pensionssparande och vad som skiljer sig åt mellan olika grupper utifrån exempelvis lön, ålder och familjesituation. Resultatet visar bland annat att: vart femte hushåll som varken amorterar eller pensionssparar har lån över 1,5 miljoner kronor det är vanligare att hushåll med barn än utan amorterar, 79 procent jämfört med 69 procent det är vanligare att amortera i småstäder än i storstäder, 81 procent jämfört med 64 procent åringar är den åldersgrupp som i störst utsträckning amorterar, 81 procent högre lön leder inte till att det blir vanligare att amortera och spara till pensionen 8 procent av hushållen med bolån sparar regelbundet, till skillnad mot 57 procent av hushållen utan bolån 11 procent av hushållen har minskat sitt regelbundna sparande. Ju större bolån desto vanligare var ett minskat sparande. det är vanligare att storstadsbor varken pensionssparar eller amorterar 66 procent av de som pensionssparar anger låg tillit till pensionssystemet som orsak till sitt sparande Det är många hushåll som är alltför sårbara vid minskade inkomster eller ökade boendekostnader. Det gäller främst storstadsbor som under senare år köpt sitt boende med hög belåning, inte amorterar tillräckligt och inte heller sparar på annat sätt för att bygga en buffert, säger Daniel Ragnegård. För ytterligare information: Daniel Ragnegård, telefon: , Se även tabellbilagan med hushåll som varken amorterar eller sparar till pension efter bolånets storlek, amortering och pensionssparande efter bolånets storlek och varför hushållen sparar till pensionen. Rapporten i sin helhet finns att ladda hem på swedbank.se/privatekonomi Om undersökningen Undersökningen som rapporten Hur amorterar och spara svenskarna 212 bygger på är resultatet av en e-enkät gjord under andra och tredje kvartalet 212 bland 3 slumpvis utvalda respondenter som väl representerar de olika hushållstyperna.

2 Bilaga Hushåll som varken amorterar eller sparar till pension efter bolånets storlek Amortering och pensionssparande utifrån bolånets storlek Bolån Amorterar och pensionssparar Amorterar men inte pensionssparar Totalt amorterar Bolån Varför hushållen sparar till pensionen. Totalt samt fördelat efter ålder.

3 Hur amorterar och sparar svenskarna 212 Daniel Ragnegård Institutet för Privatekonomi November 212

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll 1. Inledning Sammanfattning Regelbundet sparande Förändring av regelbundet sparande det senaste året Ändamål med regelbundet sparande Långsiktig buffert Spara till någon annan Amortera och pensionsspara Inkomst och amortering Inkomst, amortering och pensionssparande Samband med bolånens storlek Samband med bostadsort Samband med ålder Samband med hushållstyp Hur och varför hushållen pensionssparar Pensionssparande efter ålder Pensionssparande efter kön och barn Pensionssparande efter inkomst Varför hushåll inte pensionssparar Varför hushåll väljer att pensionsspara November 212 Institutet för Privatekonomi 2(25)

5 1. Inledning Amortering högaktuell fråga Under året har de svenska hushållens höga bolåneskulder och låga amorteringsvilja debatterats flitigt. Historiskt låga räntor har ökat aptiten för att ta nya lån, om än i mindre takt sedan bolånetakets införande år 21, och med stadigt stigande huspriser har nyttan av att minska sin bolåneskuld varit svår att se. I en bostadsmarknad med stillastående priser och högre risker om räntorna stiger är läget annorlunda. Allt fler förespråkar en kulturförändring med ökade amorteringar eller rent av lagbefästa krav. Riksbanken har till exempel påbörjat en utredning om obligatorisk amortering och Finansinspektionen följer noga hushållens ökade skuldsättning. Andra ställer sig mer tveksamma till tidpunkten att strama åt ekonomin med amorteringar. Effekten skulle bli att hushållen får mindre konsumtionsutrymme, vilket skulle ge negativa effekter på tillväxten i en tid som redan präglas av en osäker ekonomisk utveckling. Det finns nu större anledning för hushållen att av egen kraft minska sin belåningsgrad och se att amortering är en viktig del av hushållets sparande. Institutet för Privatekonomis rapport Hur amorterar och sparar svenskarna 212? visar hur olika hushålls amorteringsbenägenhet ser ut, om de som inte amorterar istället långsiktigt satsar på sparande och vad som skiljer sig åt mellan olika grupper utifrån exempelvis lön, ålder och familjesituation. Om undersökningen Svaren på frågorna runt svenskarnas amorterings- och sparandevanor samlades in via en webbpanel som väl representerar den svenska befolkningen. Cirka 3 individer tillfrågades under andra och tredje kvartalet 212. November 212 Institutet för Privatekonomi 3(25)

6 2. Sammanfattning Under året har de svenska hushållens höga bolåneskulder och låga amorteringsvilja debatterats flitigt. Stillastående bostadspriser och ökad ekonomisk risk för högt belånade hushåll vid stigande räntor gör att det finns all anledning att börja se amortering som en viktig del av hushållets totala sparande. Institutet för Privatekonomis rapport Hur amorterar och sparar svenskarna 212? har tagits fram i syfte att titta närmre på hur olika hushålls amorteringsbenägenhet ser ut, om de som inte amorterar istället satsar på sparande och vad som skiljer sig åt mellan olika grupper utifrån exempelvis lön, ålder och familjesituation. Underlaget utgörs av svaren från 3 personer som väl representerar den svenska befolkningen. Ju högre bolån, desto sämre amorteringsvilja Tre av fyra hushåll med bolån amorterar, men ju större bolånen är desto mindre amorterar man. Flest amorterare finns i grupperna barnfamiljer, åringar och hushåll utanför storstäderna. Däremot gör inte högre lön det vanligare att betala av på bolånen. Resultatet visar även att: Vart femte hushåll som varken amorterar eller pensionssparar har lån över 1,5 mkr Det är vanligare att hushåll med än utan barn amorterar Amortera men inte spara till pension är vanligare för hushåll med barn Det är vanligare att amortera i småstäder än i storstäder åringar är den åldersgrupp som i störst utsträckning amorterar Högre lön leder inte till att det blir vanligare att amortera och spara till pensionen 8 av hushållen med bolån sparar regelbundet till skillnad mot 57 av hushållen utan bolån 11 av hushållen har minskat sitt regelbundna sparande. Ju större bolån desto vanligare var ett minskat sparande. Det är vanligare att storstadsbor varken pensionssparar eller amorterar Slutsatserna som Institutet för Privatekonomi drar är att många hushåll är alltför sårbara vid minskade inkomster eller ökade boendekostnader. Det gäller främst storstadsbor som nyligen köpt sitt boende med hög belåning, inte amorterar tillräckligt och inte heller sparar på annat sätt för att bygga en buffert. Tre av tio hushåll sparar inte regelbundet Varför vi sparar beror i stor utsträckning på vår ålder och livssituation. Ibland finns ett bestämt mål med sparandet. I andra fall är sparandet mer en fråga om trygghet. Att hushåll med högre lön sparar oftare kan tyckas självklart. Mer anmärkningsvärt är att singlar utan barn sparar lika lite som pensionärer i stort. Resultatet visar även att: Familjer med barn sparar i större utsträckning än hushåll utan barn. Det är vanligare att spara ju äldre man blir till och med 64-års ålder. Den yngsta gruppen hushåll samt de som fortfarande bor hemma sparar i minst utsträckning av samtliga grupper. Singelhushållen sparar regelbundet mer sällan än sambor och gifta oavsett om barn finns i hushållet eller inte. Barnhushållen är de som främst sparar till någon annan. Av hushållen med barn har endast 27 procent svarat att det inte har ett sparande till någon annan än sig själv, medan hela 85 procent av hushållen utan barn inte sparar till någon annan. Sambor pensionssparar oftare än singlar. De flesta som sparar till en buffert sätter av 1 till 5 i månaden och är medelålders. November 212 Institutet för Privatekonomi 4(25)

7 Det här sparar hushållen till: 7 procent inför något oförutsett 44 procent sparar till tiden som pensionär 41 procent sparar till en resa eller ett större inköp 1 procent svarade att de sparar till boende Tre av tio sparar inte själva till sin pension Två av tre sparar mellan 1 krona och 2 kronor i månade till pensionen. Beloppen ökar med åldern. Var tjugonde pensionssparar mer än 2 kronor per månad. 2 av 3 anger att anledningen till ett eget pensionssparande beror på låg tillit till pensionssystemet Sammanfattningsvis är det en alltför stor grupp som inte har ett regelbundet sparande, tre av tio hushåll, vilket är oroväckande då det ofta är hushåll som har störst behov och är mest sårbara som väljer bort det regelbundna sparandet. Institutet för Privatekonomi tolkar resultatet som att det troligen finns utrymme för fler att spara, inte minst för singelhushåll som är beroende av en inkomst och yngre yrkesverksamma som fortfarande bor hemma. Den senare gruppen har ett tydligt mål med sparandet - att ha råd att flytta hemifrån. Även om det inte är en kontantinsats för ett köp av bostad utan istället att få en hyresrätt kostar det att sätta eget bo. November 212 Institutet för Privatekonomi 5(25)

8 3. Regelbundet sparande I undersökningen ställdes frågor kring hushållens sparande och amorteringsvanor. Hur vanligt förekommande regelbundet sparande är i olika grupper. Hur amortering och pensionssparande fördelas i hushållen. Resultaten redovisas utifrån olika faktorer som inkomst, lånestorlek, bostadsort, hushållsinkomst och ålder. I ett särskilt avsnitt belyses pensionssparandet, även utifrån bakomliggande orsaker till att hushållen pensionssparar eller inte. Vilka hushåll som sparar till någon annan person. Några fakta som kom fram var att: De flesta hushåll sparar regelbundet. Unga som bor hemma sparar i högre grad för att köpa bostad än andra grupper. Familjer med barn sparar i större utsträckning än hushåll utan barn. Med högre lön i hushållet sparas det oftare. Vi ska nu se mer i detalj på vilka som sparar och hur. Har du sparat regelbundet senaste året? Ja 7 Nej 28 Vet ej 2 Regelbundet sparandet fördelat efter ålder Det är vanligare att spara ju äldre man blir fram till och med 64-års ålder där 78 procent sparar regelbundet. Sedan avtar det regelbundna sparandet vilket sammanfaller med pensionsåldern. Diagram 1. Regelbundet sparande efter ålder Ålder Regelbundet sparande efter hushåll Att spara regelbundet är vanligast bland hushåll med barn, följt av hushållen gifta eller sambo utan barn. För singelhushållen är det mindre vanligt att spara både med och utan barn i hushållet. Minst vanligt att spara regelbundet är det för gruppen som ännu inte flyttat hemifrån. November 212 Institutet för Privatekonomi 6(25)

9 Hushåll med och utan barn Hushållens regelbundna sparande var vanligare för hushåll med barn, 77 procent. I hushåll utan barn svarade 62 procent att de sparar regelbundet. Gifta och sambo med barn sparar vanligast regelbundet, 78 procent. Av gifta och sambo utan barn sparar 73 procent regelbundet. Av singelhushållen med barn sparar 68 procent regelbundet. Av singelhushåll utan barn sparar 65 procent, regelbundet. Unga som bor hemma Av dem som fortfarande bor kvar hemma i föräldrahemmet är det 48 procent som sparar regelbundet. Av gruppen som fortfarande bor hemma svarar 27 procent att de sparar till köp av bostad. 58 procent sparar till ett större inköp eller mål vilket även kan avses vara avsett för ett eget framtida boende. Diagram 2. Regelbundet sparande efter hushållstyp Bor hemma Singel utan Singel med med föräldrar barn barn Gift/sambo utan barn Gift/sambo med barn Pensionär Gift/sambo Regelbundet sparande efter inkomst Ser vi till hushållens inkomst är det vanligare att spara regelbundet i hushåll med högre lön. Med en hushållsinkomst på 24 till kronor brutto i månaden sparar 64 procent av hushållen regelbundet. Med högre inkomst på 75 till 85 kronor brutto i månaden sparar 8 procent av hushållen regelbundet. Diagram 3. Regelbundet sparande efter inkomst Inkomst November 212 Institutet för Privatekonomi 7(25)

10 Slutsatser Den yngsta gruppen hushåll samt de som fortfarande bor hemma sparar i minst utsträckning av samtliga grupper. Här finns troligen utrymme för fler att spara, inte minst då den gruppen har ett tydligt mål med sparandet - att ha råd att flytta hemifrån. Även om det inte är en kontantinsats för ett köp av bostad som är målet för många utan istället att få en hyresrätt kostar det att sätta eget bo. Även för dem bör det vara ett viktigt mål att spara till bohaget och flytten. Är det först när man är sammanboende som det blir lättare att spara? Singlar utan barn är mer beroende av den egna inkomsten och borde ligga högst bland spararna. Anmärkningsvärt är singlar utan barn i stort sparar lika lite som pensionärer. Sammanfattningsvis är det en alltför stor grupp som inte har ett regelbundet sparande, tre av tio hushåll, vilket är oroväckande då det verkar vara de hushåll som har störst behov och är mest sårbara som väljer bort det regelbundna sparandet. 3.1 Förändring av regelbundet sparande det senaste året Vi ska nu se hur förändringarna i hushållens regelbundna sparande har förändrats under det senaste året. Några fakta som kom fram är att: Det är vanligast att sparandet ökat för boende i storstäder. De med större bolån har i större utsträckning minskat sitt regelbundna sparande. Har du senaste året ändrat ditt regelbundna sparande? Ökat 35 Minskat 11 Oförändrat 54 Förändring av regelbundet sparande efter ålder De yngre åldersgrupperna har i större utsträckning ökat sitt sparande det senaste året. Ökningen av sparandet avtar sedan med åldern. Diagram 4. Förändring av regelbundet sparande under senaste året Har ökat regelbundna sparande senaste året Minskat Oförändrat Ålder November 212 Institutet för Privatekonomi 8(25)

11 Slutsatser: Att det regelbundna sparandet ändras över tid och att ökningen är störst när vi är unga är naturligt. Sparandet är lågt när vi är unga och ökar sedan gradvis. När sparandet efter en tid når en bra nivå för hushållet behöver den vanligtvis inte öka ytterligare. Det syns tydligt då svaret oförändrat sparande stiger med åldern. Det är viktigt att hushållen justerar upp det regelbundna sparbeloppet efter inflationen så att värdet av sparandet inte urholkas över tid. Förändring av regelbundet sparande efter bolånestorlek Hur ser det regelbundna sparandet ut efter hur stora bolån hushållen har? Totalt svarar procent av hushållen med bolån, oavsett belopp, att de sparar regelbundet. Av hushåll som minskat sitt regelbundna sparande senaste året är det i högre utsträckning de med större bolån som gjort så än hushållen med mindre bolån. Diagram 5. Har du minskat ditt regelbundna sparande det senaste året, efter bolånestorlek Bolån Slutsatser: Om minskningen av det regelbundna sparandet beror på att sparandet var för högt tidigare är minskningen inget problem. Men om sparandet sänkts för att utrymmet för hushållen att spara har minskat är det en negativ signal från hushållen med större bolån. Vi har fortfarande låga bolåneräntor och får hushåll idag problem att spara lär det inte bli lättare för dem om räntorna stiger framöver. Regelbundet sparande efter bostadsort Förändringar i regelbundet sparande efter boendeort visar på mindre förändringar. Jämför vi utvecklingen mellan olika orter så är det vanligast att boende i storstäder har ökat sitt sparande under året, 39 procent har haft möjlighet att göra det. För boende i mellanstora städer ökade 34 procent sitt regelbundna sparande, medan 32 procent i småstäder gjorde det. November 212 Institutet för Privatekonomi 9(25)

12 3.2 Ändamål med regelbundet sparande Varför vi sparar beror i stor utsträckning på vår ålder och livssituation. Ibland finns ett bestämt mål med sparandet. I andra fall är sparandet mer en fråga om trygghet. Vi ska nu se av vilken anledning hushållen sparar regelbundet och hur många som gör så. 7 procent sparar inför något oförutsett 44 procent sparar till tid som pensionärer 41 procent sparar till en resa eller ett större inköp 1 procent svarade att de sparar till boende Att relativt få sparar till ett boende beror på att många av de tillfrågade redan har ett boende ordnat. Ser vi på dem som inte i samma utsträckning har ordnat ett eget boende ser svaren annorlunda ut. Den vanligaste åldern för att bospara är år med 28 procent, följt av åringar med 24 procent Sparande för ett speciellt ändamål, en resa eller större inköp är vanligast i ålderskategorin år, 51 procent, för att sedan avta med åldern Bland åringarna var sparande för ett speciellt ändamål endast 26 procent. Slutsatser: En anledning till att äldre i mindre utsträckning sparar till ett visst mål än yngre kan vara att yngre saknar buffert sedan tidigare och därför måste spara för att göra ett önskat inköp. Äldre har i större utsträckning reserver som de kan ta av och behöver därför inte målspara i samma utsträckning som de yngre. Att gruppen åringar ofta svarar att de sparar till ett större inköp är ett gott tecken och även en bild av att det behövs ett mål för att sparandet ska bli av. Buffertsparande är inget som prioriteras av den gruppen (se nästa avsnitt). 3.3 Långsiktig buffert De flesta som sparar till en buffert sätter av 1 till 5 i månaden och är medelålders. Vad är en buffert och vad ska den räcka till? En buffert ska räcka till oförutsedda och förutsägbara utgifter som trasigt kylskåp, tandvård, bilservice och annat som innebär en större utgift när de inträffar. Bufferten gör att kostnaden inte gräver djupa hål i månadsbudgeten och leder till dyra lösningar som exempelvis konsumtionskrediter. Ett bra riktmärke är att ha två månadslöner före skatt per hushåll som buffert. Med en lön på 24 kronor i månaden bör bufferten vara 48 kronor. Buffertsparande efter ålder Buffertsparande sker relativt jämt över åldrarna. Mest anmärkningsvärt är att i den ålder då det är viktigast att spara till sin buffert väljer åringarna att inte göra det. November 212 Institutet för Privatekonomi 1(25)

13 Diagram 6. Hushåll utan buffertsparande efter ålder Ålder Buffertsparande och bolån Så hur mycket sparar hushållen till bufferten per månad? Hushållen med de större bolånen gör vanligen också större avsättningar i månaden till sin buffert än hushåll med mindre bolån. Av hushållen är det 6-8 procent oavsett storlek på bolånen som svarar att de inte har något buffertsparande. Buffertsparande i belopp Det är vanligast att spara 1-5 kronor till sin buffert. Diagram 7. Månadssparande till buffert Kronor Slutsatser Att spara ihop till en buffert på två brutto månadslöner (på totalt 48 kronor) tar 8 år för ett hushåll utan buffert som börjar spara 5 kronor i månaden bortsett från sparränta. Med ett lågt månadssparande tar det väldigt lång tid att bygga upp en tillräcklig buffert. Det kan vara bra att anpassa sitt sparande efter målet, inte målet efter det nuvarande sparandet. Ett riktmärke som är mer lämpligt är att sätta av 1 procent av lönen tills bufferten är fylld. Då tar det 2 månader att nå målet, att få en marginal för den handlingsfrihet de flesta behöver ha i sin ekonomi. November 212 Institutet för Privatekonomi 11(25)

14 3.4 Spara till någon annan Undersökningen visar att det är vanligast för dem som har barn att spara till någon annan person. Det är till våra barn vi sparar om vi inte sparar till oss själva. Endast 27 procent av hushållen med barn sparar inte till någon annan Motsvarande siffra för hushåll utan barn är 85 procent, där alltså istället väldigt få sparar till någon annan person Diagram 8. Sparar till annan efter hushållstyp Sparar ej till annan Sparar till annan 2 1 Singelhushåll utan barn Singel med barn Gift/sambo utan barn Gift/sambo med barn Hushållstyp November 212 Institutet för Privatekonomi 12(25)

15 4. Amortera och pensionsspara Att amortera på bolån är att minska sin skuldsättning och därmed spara till sig själv i efterhand. Det är ett säkert sparande då avkastningen är känd. Att pensionsspara är ett annat alternativ att spara till sig själv långsiktigt. Här frågar vi hushållen hur de väljer att utforma sitt sparande mellan de båda sparalternativen. 4.1 Inkomst och amortering I undersökningen är det många som svarat att de amorterar. Först ser vi till hur många som amorterar oavsett om de pensionssparar eller inte. Hela 3 av 4 hushåll med bolån amorterar, men med högre lön ökar inte benägenheten att amortera 7 till 84 procent amorterar, med 84 procent i den högsta och 83 procent i den lägsta inkomstgruppen. Att hushåll med månadsinkomster mellan 3 och 34 kronor amorterar i stor utsträckning kan troligtvis förklaras av att där finns många enpersonshushåll. Den inkomsten överstiger genomsnittlig lön och underlättar förmodligen möjligheten att amortera. Diagram 9. Andel som amorterar efter hushållets månadsinkomst Inkomst 4.2 Inkomst, amortering och pensionssparande I undersökningen ställdes frågan om hur vanligt det är att amortera och pensionsspara. Storleken på hushållets inkomst borde spela roll för den möjligheten. Ett antagande är att hushåll med högre inkomst amorterar och pensionssparar i högre utsträckning än dem med lägre inkomst. Resultatet från undersökningen visar att så inte är fallet. Vart tredje hushåll både amorterar och pensionssparar, oavsett inkomstens storlek Med högre lön är det inte vanligare att amortera och spara till pensionen Vart åttonde hushåll varken amorterar eller pensionssparar November 212 Institutet för Privatekonomi 13(25)

16 4.3 Samband med bolånens storlek. Undersökningen visar tydligt att det inte nödvändigtvis är hushållen med de större bolånen som är den grupp där amortering är vanligast. Det visar sig faktiskt vara tvärtom. Hushåll med små lån amorterar i högre grad. Låntagare med större bolån amorterar i mindre utsträckning Det är i samtliga grupper vanligare att enbart amortera och inte spara till sin pension än att både amortera och pensionsspara. Att både amortera och pensionsspara är vanligare för hushåll med mindre bolån än för dem med större bolån. Diagram 1. Amortering och pensionssparande efter bolånestorlek Amorterar och pensionssparar Amorterar men inte pensionssparar Totalt amorterar Bolån Hushåll som inte amorterar men pensionssparar Ju större bolån ett hushåll har desto större behöver inkomsterna vara och desto större blir möjligheten att kunna spara, men samtidigt brukar pensionsavsättningarna ge betydligt högre pensionsnivå för dem med hög inkomst. De med lägre inkomster kan därför ha större anledning att pensionsspara. Hushåll med större bolån som inte amorterar tenderar att i större grad spara till sin pension. Enbart 9 procent av dem som inte amorterar pensionssparar November 212 Institutet för Privatekonomi 14(25)

17 Diagram 11. Amorterar inte men sparar till pension, efter bolånestorlek, andel i procent Bolån Hushåll som varken pensionssparar eller amorterar Många hushåll varken amorterar eller sätter av sparande till sin pension. Det är mer vanligt för hushåll med större bolån att varken amortera eller spara till pensionen Vart femte hushåll med lån över 1,5 miljoner kronor varken amorterar eller sparar till pensionen Diagram 12. Varken amorterar eller sparar till pension efter bolånestorlek, andel i procent Bolån Undersökningen säger dock inget om vilken belåningsgrad hushållen har. Det kan vara så att hushållens lån är nedamorterade och skuldnivån är i balans med hushållets målsättning. Annat sparande kan också finnas. Men om det inte är så tar dessa hushåll en hög risk. 4.4 Samband med bostadsort Bolånens storlek hänger samman med bostadsort där priserna oftast är betydligt högre. Boende i storstad borde därmed ha högre anledning att amortera. Undersökningen visar tvärtemot att det är vanligare att amortera för den som är bosatt på en mindre ort än i en större stad. Vart femte hushåll i storstad med bolån varken amorterar eller pensionssparar Det är vanligare att amortera i småstäder November 212 Institutet för Privatekonomi 15(25)

18 Av bolåntagarna i storstäder är det 2 procent som varken pensionssparar eller amorterar, medan gruppen utgör 16 procent i mellanstora städer och 1 procent på mindre orter Diagram 13. Amortering efter storlek på bostadsort, andel i procent. Slutsatser: Att amorteringsviljan ser ut som den gör i storstäder kan bero på att lånen upplevs så pass stora att det ändå inte ger så stor effekt att amortera och möjligheten att märkbart kunna amortera ned lånen är små. Hushållen kan även vänja sig vid att det är vanligt med stora lån där man bor. Är man inte ensam om den situationen känner man sig mer trygg. Även risken för prisfall kan upplevas som mindre i storstadsregionerna. 4.5 Samband med ålder Att amortera överhuvudtaget är jämnt fördelat över åldrarna men det finns skillnader. Det är vanligast att amortera och inte spara till sin pension bland de yngre Bland åringarna är det 52 procent som amorterar och inte pensionssparar. Andelen sjunker sedan i jämn takt till och med 64 års ålder då nivån är 31 procent åringar amorterar i störst utsträckning, nära 8 av 1 gör det. Benägenheten att både amortera och pensionsspara ökar med åldern Diagram 14. Amortering efter ålder Ålder Amortera och spara Amortera ej spara Totalt amortera November 212 Institutet för Privatekonomi 16(25)

19 Det finns också en grupp som inte amorterar men pensionssparar. Andelen som inte amorterar är 7-9 procent i åldersgrupperna 25 till 54 år. För åldersgruppen 55 till 64 stiger den till 12 procent. De som väljer att inte amortera men pensionssparar, gör det sent. På samma sätt är det tydligt att andelen som pensionssparar av amorterarna ökar med åldern. Slutsatser: Det finns en risk för de hushåll som endast amorterar på sina bolån och inte pensionssparar på annat sätt och ser huset som sin enda tillgång. Risken med att boendet är den enda tillgången, samtidigt som det också är bundet, finns inför att inkomsten en dag, till exempel som pensionär, inte räcker till i en kreditprövning. Kan inte lån tas ut med fastigheten som säkerhet blir värdet endast fiktivt. Alternativet blir då att kanske tvingas till en inte önskad försäljning till då rådande marknadspris. Den gruppen utgör hela 4 procent av åringar och cirka 3 procent av åringar. Att både spara till pension och amortera är ändå vanligast i åldersgruppen 55 64, med 42 procent. Att de högst belånade hushållen varken amorterar eller sparar till pension innebär en stor risk för de hushållen om det beteende kvarstår över tid. Inkomst, ålder och storlek på bolån hänger av naturliga skäl ofta samman över livscykeln. Förmodligen är det lättare att amortera och spara när man inte är mitt i familjebildningsfas då investeringarna, lånen och utgiftsbehoven är som störst. 4.6 Samband med hushållstyp Är det skillnad mellan hur olika hushållstyper amorterar och pensionssparar? Först ser vi på skillnaderna mellan singel- och sambohushållen utan barn. Oavsett om de sparar till pension eller inte, amorterar totalt 67 procent av singlarna jämfört med 74 procent av samboende. Att amortera men inte pensionsspara är lika vanligt i de två grupperna, 38 procent. Sambor pensionssparar oftare än singlar. 29 procent av singlar utan barn både amorterar och pensionssparar För sammanboende utan barn ökar den andelen till 36 procent. Hur ser det ut för barnfamiljerna? Det är något vanligare att hushåll med barn amorterar, 79 procent, mot hushåll utan barn, 69 procent. För hushåll som har barn är andelen som amorterar och inte sparar till pension 48 procent. Andelen av sambor med barn som amorterar och pensionssparar är 3 procent. Barnfamiljer verkar alltså i större utsträckning amortera framför att spara till sin pension. Om det blir mer angeläget att amortera eller om de inte har råd att spara, beroende av exempelvis minskad arbetstid och högre utgifter, kan inte utläsas av undersökningen. Ser vi till hushåll som sparar till pensionen och inte amorterar är det vanligare för singlar utan barn än för sambohushåll utan barn. Sambohushållen sparar inte mer till sin pension än singlar om de inte också amorterar. November 212 Institutet för Privatekonomi 17(25)

20 Diagram 15. Amortera och pensionsspara efter hushållstyp Singel utan barn Gift/sambo utan barn Gift/sambo med barn Amortera Spara till pension Amortera Spara ej till pension Totalt amortera Hushåll utan varken amortering eller pensionssparande En grupp hushåll som kan tyckas ha ett ekonomiskt utrymme och därför möjlighet att spara eller amortera mer ofta är singlarna utan barn. Även om inkomster kan vara lägre för den gruppen så saknar de vanligen höga fasta kostnader som kommer med familjebildning och barn. Ändå väljer var femte singelhushåll utan barn att varken amortera eller pensionsspara. Bland gifta/sambo med barn är det färre, endast 11 procent, som varken amorterar eller sparar. Motsvarande siffra är 14 procent för gifta/sambor utan barn. Gruppen med barn verkar alltså ta ett något större ekonomiskt ansvar än den utan barn. Diagram 16. Varken amorterar eller pensionssparar, andel hushåll i procent Det är vanligare att förälder som inte har barnet boende hos sig amorterar och pensionssparar än att förälder med hemmavarande barn gör det. Endast 12 procent av hushållen som har hemmavarande barn varken amorterar eller sparar. Att varken amortera eller spara är vanligast för hushåll utan barn, med 21 procent. Hushållen som vanligen sparar och amorterar är de som har barn. Där barnet bor med den andra föräldern sparar 34 procent jämfört med 3 procent för hushållen där barnet bor. November 212 Institutet för Privatekonomi 18(25)