OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

Transkript

1

2 OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare att vi kan ta hand om våra pengar. För det första så har alltfler ekonomiska beslut flyttats från staten till individen och för det andra har tillväxttakten förändrats. Grafen kan användas för att illustrera tillväxttakten i Sverige. Under väldigt lång tid var Sverige ett bondesamhälle med låg stadig tillväxt. I takt med urbaniseringen och industrialismen ökade dock denna tillväxt lavinartat, för att sedan mattas av till en stadig årlig tillväxt på drygt 2 procent.

3 SPARLIVET Det är inte bara omvärlden som har förändrats utan även sparlivet och den demografiska utvecklingen. Förr i tiden började man arbeta som tonåring, arbetade nästan 50 år och pensionerades ett par år innan man dog. Idag är verkligheten annorlunda. Då man studerar mycket längre, många till 25 års ålder och längre, samtidigt som man lever betydligt längre som pensionär. Denna ekvation visar tydligt att vi idag måste hantera vår privatekonomi på ett annat sätt om våra pengar ska räcka hela livet.

4 INKOMSTER Beroende på vart man befinner sig i livet förändras ens intäkter i förhållande till sina utgifter och därmed också det överskott eller underskott man har varje månad. När man börjar arbeta ökar ens marginaler för att sedan i takt med att man skaffar familj, bostad, bil etc minska. För majoriteten börjar ekonomin förbättras efter 50-årsstrecket, dels för att barnen ofta då har blivit utflugna, men också för att lönebilden generellt är högre i den ålderskategorin. Efter pensionering skiljer sig dock kvinnors och mäns utveckling (om man tittar på dagens pensionärer), där männen får ökade marginaler och kvinnor minskade. Detta tros bero på ett par olika saker: Kvinnor har generellt mindre lön än män, vilket även översätts i pensionspremierna Om man varit mammaledig en längre tid eller arbetat halvtid synd detta i minskade pensionsrätter Ett aktivt buffertsparande skall man dock ha under hela sitt liv, särskilt under de perioder med mindre eller varierande marginaler.

5 RÄNTA Vår privatekonomi påverkas, utöver förändringar i livet, även av förändringar i omvärlden. Ett vanligt mått för detta brukar vara tillväxten i landet. Ökad tillväxt ger fler arbeten, mer pengar i samhället och därmed även en ökad efterfråga, vilket gör att tillväxt brukar kunna göda sig självt. För att denna tillväxt skall vara så stabil och långsiktig som möjligt blir det därför viktigt att den hålls på en jämn nivå. Det är här Riksbanken kommer in. Deras uppdrag är att säkerställa en jämn tillväxt i samhället. Detta har de översatt till att sätta ett tillväxtmål/inflationsmål på 2% per år. Deras verktyg för att styra denna utveckling är styrräntan som i förlängningen påverkar de marknadsräntor som avgör hur dyrt det blir att ta lån för exempelvis nya investeringar. Om Riksbanken anser att tillväxten ökar för snabbt, kan man således bromsa in takten genom att höja styrräntan. Det blir då dyrare i samhället att låna pengar, vilket gör att företag inte nyinvesterar lika mycket, alternativt får dyrare lån och mindre marginaler för utökning av verksamheten, vilket i det stora hela gör att hela samhällstillväxten saktar ner. På samma sätt kan Riksbanken sänka räntan för att få igång tillväxten, investeringar och konsumtion. Då inflationsmålet ser ut som det gör, är det viktigt att komma ihåg att våra sparpengar måste öka med minst samma takt för att inte urgröpas och bli mindre värda.

6 RISK OCH AVKASTNING När vi talar om sparpengar hör vi ibland ordet risk, vilket i vanliga sammanhang ger en negativ klang. Inom sparvärlden hänger däremot risk ihop med den potentiella chans till avkastning man har. Generellt kan man säga att man ofta behöver ta högre risk för att få chans till högre avkastning. Vilken risknivå man bör ligga på är däremot högst individuellt och bör bland annat hänga ihop med hur lång sparhorisont man har samt hur stor andel av sina pengar som man kan ha råd att förlora. Risk kan också beskrivas som variation i utvecklingen där låg risk står för lite variation och hög risk för stor variation. Exempelvis kan man säga att utvecklingen på ett bankkonto har relativt låg risk, då man ofta har en jämn, men låg, ränta. Utvecklingen på exempelvis börsen varierar mycket mer, men har historiskt på lång sikt visat sig i genomsnitt generera en högre avkastning.

7 STORA SPARVALET Här kan vi se ett exempel på hur variationen/risken kan te sig i konkret form. Om vi bortser från inflationen kan vi se att 100 kronor på sikt kan bli mycket mer tack vare ränta-på-ränta-effekten. Eftersom risken på börsen är hög på kort sikt bör man välja tryggare sparformer om man planerar att använda pengarna inom några år. Har man en lång sparhorisont har man däremot råd att ta lite högre risk, då det på sikt, trots variationen, kan ge en bättre avkastning. I takt med att det sedan blir dags att använda pengarna bör man gå tillbaka till mindre riskfyllda alternativ. 7

8 BÖRSORO OCH SNÅRIGT PRODUKTUTBUD När man väl bestämt sig för att börja spara kan det ändå vara lite klurigt att veta i vilken ände man ska börja. Idag finns det en mängd olika sparalternativ, med varierande inriktningar, risk och avgifter. Men man kan faktiskt klara sig väldigt långt med att hjälpa sig att balansera ett par olika riskkategorier, låg, medel och hög. 8

9 HITTA BALANSEN Låt säga att denna hundralapp motsvarar vårt totala sparande. Ett enkelt sätt att fördela den på olika sparformer är att fundera över när jag kommer behöva använda pengarna. För den del som ska användas inom 1-2 år bör en trygg sparform väljas, som exempelvis ett bankkonto eller en kort räntefond. För en sparhorisont på 3-4 år lämpar sig medelhög risk, som exempelvis hos en bred globalfond eller indexfond och på lång sikt exempelvis snävare tillväxtfonder. Vill ban investera direkt i börsen i form av aktier kan man på samma fördela risken utefter bolagens etableringsgrad, men generellt ska man alltid ha minst 5 års sikt vid investeringar i aktier. Viktigt att komma ihåg är att små procentskillnader faktiskt kan spela stor roll på sikt. Sparar man 100 kr i 10 år får man med 2% en avkastning på drygt 22 kr och med 3% en avkastning på 34 kr, dvs en skillnad på 57%! 9

10 VÄLJ SPARFORM När man sedan ska välja sparform inom sin riskkategori finns det alltid ett val man kan ställa sig inför, särskilt vad gäller fonder; ska jag välja de alternativ som har billigast avgifter eller de som har bäst avkastning? Generellt brukar man vilja ha så låga avgifter som möjligt så att en så stor del av det insatta kapitalet går till sparandet. Om man däremot hittar ett alternativ som presterar bra kan den avkastningen vara värd en högre avgift. Det viktiga att komma ihåg är att enkla produkter som inte kräver mycket handpåläggning från exempelvis en förvaltare skall ha lägre avgifter än de som är aktivt förvaltade. Därför har exempelvis indexfonder och räntefonder lägre avgift än aktiefonder eller hedgefonder.

11 VÄLJ BORT AVGIFTER Vid sparande på lång sikt, som exempelvis vid ett pensionssparande, blir det allt viktigare att vara medveten om avgiftens betydelse för sparandet. På samma sätt som ränta-påränta-effekten kan exponentiellt öka ditt sparandekapital, kan en för hög avgift urholka ditt sparandekapital. Då får även ganska små skillnader i den årliga förvaltningsavgiften som fondbolagen tar ut väldiga konsekvenser. Därför är det viktigt att ha koll på vad förvaltningen kostar. Var därför noga med att titta på och jämföra för de alternativ du väljer mellan. Diagram: Alecta 11

12 VÄLJ SKATT För all vinst man gör på sitt sparande måste man betala en avkastningsskatt. För de flesta sparformer ligger denna skatt på 30%. Kapitalförsäkring På senare tid har dock en ny produkt blivit väldigt populär, en kapitalförsäkring, som fungerar på ett sådant sätt att man inte betalar vinstskatt varje gång man säljer med vinst, utan drar istället av en schablonskatt varje år (oavsett om värdet på ens pengar har gått upp eller ned). Inom en kapitalförsäkring kan du handla en mängd olika aktier, fonder och andra produkter, men du äger inte dem, utan de ägs via din kapitalförsäkringsförmedlare. Investeringssparkontot En nyhet från januari 2012 är Investeringssparkontot, ISK. Bara privatpersoner kan öppna ett ISK hos en bank eller värdepappersförvaltare. I ISK kan du spara fondandelar, kontanter och aktier som du handlar på marknadsplatser i hela världen och på samma sätt som kapitalförsäkring betalar du en årlig schablonskatt baserat på värdet av din ISK. Banken har möjlighet att ta betalt för en ISK. Det finns inget tak eller några andra förbehåll.

13 BOLÅN Fast eller rörlig ränta? Ibland, framförallt när det gäller bolån, kan du välja om du vill ha fast eller rörlig ränta på ditt lån. Rörlig ränta innebär att räntan kan ändras efter hand, medan fast ränta tvärtom innebär att räntan är samma under hela bindningstiden. Ofta kan du välja olika löptider på olika delar av lånet. Därmed kan du hitta en mix av rörligt och fast som du känner dig bekväm med. Vilket ska man välja; fast eller rörlig ränta? Frågan är naturligtvis mycket svår att svara på och svaret beror på din egen ekonomiska situation. Ett par tumregler du kan tänka på: I din ekonomiska kalkyl kan du se vilken marginal du har för ökningar av räntekostnaden. Du bör alltså fråga dig "har jag utrymme i min ekonomi för att under en period betala en väldigt hög rörlig ränta?". Om svaret är nej ska du överväga fast ränta. Alltså; den rörliga räntan kan mycket väl vara lönsam på mycket lång sikt, men för att kunna ha glädje av denna lönsamhet måste du ändå kunna betala dina räntefakturor när räntan är som högst. Om du inte kan det är nog fast ränta ett bättre alternativ för dig. Du bör aldrig ha fast ränta med längre löptid än du tänker behålla lånet. När det gäller bostad ska du alltså inte binda räntan på längre tid än du har för avsikt att bo kvar. Om du vill lösa lånet under bindningstiden kan du bli tvungen att betala ränteskillnadsersättning, vilket kan bli mycket dyrt. Ränteskillnadsersättning Om du vill lösa ett bundet bolån i förtid, har kreditgivaren rätt att kompensera sig för den förlust som kan uppstå om det inlösta lånet inte går att låna ut igen till samma höga ränta. Du kan då bli tvungen att betala en ersättning till kreditgivaren, en så kallad ränteskillnadsersättning. Amortera mera Över sikt kan man tjäna mycket pengar på att amortera mera, då det belopp som man betalat ränta och avgifter för minskar. Passa gärna på att amortera extra under tider med lägre ränta. Tips: Gör en kalkyl på konsumenternas.se som visar skillnaden i kostnad över tid om man amorterar mer.