Vi ska tala om sparpengar.

Transkript

1 Vi ska tala om sparpengar. De pengar vi inte ska använda just nu, utan framför allt om kanske 3, 5 eller 10 år. Hur gör vi för att ta bättre hand om dem, få utmer av dem, men också få en bättre bild av dem. Här är ett viktigt lösenord balans. Balans låter enkelt. Och det är enkelt. Balans är dessutom viktigt. För det ger oss både trygghet att veta vilka pengar vi har och när. Dessutom ger en bra balans våra sparpengar mer uttrymme att växa. 1

2 Att spara och ta hand om våra pengar och aldrig varit viktigare. Vi ska förklara varför, när och hur vi kan välja väg framåt. Det finns ett stort sparval. Vi talar om när vi ska spara på börsen och när vi ska spara i ränta. Sedan går vi igenom: 1) hitta balansen börs och ränta 2) undvika avgifter och 3) betala rätt skatt Allt för att ge er en bra bild över sparpengarna. Det ger trygghet men förmodligen också mer pengar i fickan. 2

3 Det finns en jättestor anledning till varför sparande aldrig varit viktigare: 1) Omvärlden har förändrats. Låt oss se på den ekonomiska tillväxten i Sverige. Alltså hur snabbt ekonomin växer Fram till ca 1850 växte ekonomin kring 1 procent per år Den industriella revolutionen fick tillväxten att skjuta i höjden och vi fick en den ekonomiska tillväxten ligger på höga 6, 7, 8 procent per år. När ekonomin växer så snabbt behöver vi inte riktigt bry oss om våra pengar, misstag repareras automatiskt. Från 1970 och framåt - Nu är vi tillbaka på 2 procent tillväxt per år igen. Det innebär att vi inte har råd att göra samma misstag med våra pengar. Misstagen repareras inte längre automatiskt utan vi måste göra egna val för att få tillväxt på sparpengarna. Istället behöver vi ta hand om varje krona mer noga, se upp för avgifter och se till att varje krona växer så bra som möjligt. 3

4 2) Den andra anledningen till varför penga-debatten blivit mer intensiv är att vi lever så mycket längre. Vi lever längre och jobbar därmed en mycket kortare del av livet än vi gjort tidigare. Detta får stora konsekvenser för hur mycket pengar vi har att röra oss med. Anna som föddes 1900 började jobba vid 13 och jobbade fram tills hon fyllde 65. Sedan dog hon vid års ålder. Det innebär att Anna arbetar ca 70 procent av sitt liv. Hon behöver inte spara så mycket varje år, under arbetslivet. August föddes 100 år senare, år Han börjar jobba strax före 30 års ålder. Sedan arbetar han till års ålder. Och dör vid 100. Det innebär att han arbetar mindre än hälften, ca 45 procent, av sitt liv. Han behöver spara mycket mer. Och han gör det också via jobbet, PPM och eget sparande. För samhället har inte råd. Samhället kan inte trolla fram pengar. Snart är 1 av 4 svenskar pensionärer. Det gör att var och en av oss behöver hålla i pengarna bättre. 4

5 Vi har däremot inte bara motvind. Förutom bra verktyg som Sverige har givit medborgarna så finns även perioder i livet då det är mycket enklare att spara. Så var inte stressade över nuet. När vi är barn går ekonomin plus minus noll. Som unga går vi plus. När vi får barn går ekonomi i källaren i år. Botten når du i snitt vid 48 års ålder. När barnen flyttar ut mår vår ekonomi snabbt bättre. Vid 50 är vi på plus igen. Och perioden fram till 65 är den bästa spartiden i hela livet. Sedan använder vi våra sparpengar under härliga pensionärsår. Så var inte dyster över att familjeåren känns besvärliga. Så är det bara. När de flyttar ut blir bilden oftast betydligt bättre. 5

6 Våra sparval Det finns enkelt uttryckt två sätt att spara våra pengar: På banken eller i företag. På sparkonto (banken) är pengarna trygga men de växer ingenting. Fördelen är att pengarna är lätta att hämta. På börsen sparar du i bolag som svänger mer i värde. Ibland säljer H&M mycket kläder, ibland lite. Här är tillväxtmöjligheterna större men du kan inte vara säker på vinst. Utan här behöver vi planera mer. Ska jag använda ett belopp inom 3 år, så flyttar jag över pengarna till räntor. De här två sparvalen behöver vi bägge två. Alla människor har bägge. Olika mycket i olika delar av livet. 6

7 Historiskt har sparpengarna i företag (börsen) gett en tillväxt på 5-9 procent per år. Globalfonder är lugnare och Sverigefonder mer kantiga, men har givit mer. Här passar pengar vi ska spara i flera år. Sparkontot eller räntor har snarare gett kring 2 procent. Idag mycket mindre, max 1 procent. Sparkontot passar därmed för pengar vi vet vi ska använda ett visst datum. Omvänt är sparkontot är med inte ett bra val för vårt långsiktiga sparande. Det ger för lite. Det ska vi ha på börsen. Börsen svänger som du ser mer i värde, värdet växer inte varje år, men över tid. På ett år är chansen till vinst lite mer än 50 procent. Över 20 års sparhorisont är vinsten 99 procent säker. Så har du bara bara några års tidshorisont på sparandet, behöver du inte vara orolig över börsens kortsiktiga svängningar. Att försöka tajma rätt närmaste månaderna är däremot för chansartat. Ett kontinuerligt månadssparande är därför ett utmärkt sätt att sprida ut dina köp och du riskerar inte att köpa för allt när börsen står på topp. I ett månadssparande är börsnedgångar snarast bra. Du får ju mer för pengarna när börsen går ned. 7

8 När vi sparar i aktiefonder växer pengarna dels med bolagens tillväxt. Dessutom delar många bolag också ut en del av vinsten till aktieägarna, som en slags ränta. Här kallas den utdelning. I snitt delar bolag ut en summa som motsvarar 3-4 procent av sin aktuella aktiekurs. Genom att köpa fler aktier för dessa utdelningar ökar du hela tiden på ditt sparande och bygger dig en egen pengamaskin. Effekten av detta ser du om du jämför den orangea och den blåa grafen. Den orangea visar Stockholmsbörsens utveckling sedan Den blåa grafen visar börsens utveckling om alla utdelningar återinvesteras, dvs. att man köper nya aktier för utdelningspengarna. 8

9 Om vi ska spara våra pengar på i bolag på börsen eller i räntor, beror framför allt på vilken tidshorisont vi har. När vi ska använda pengarna. Ska vi spara länge påverkas vi inte av börsens tillfälliga svängningar och av att vårt sparandet varierar i värde. Över tid så växer det ju, med 6-9 procent per år i snitt. Är det däremot pengar som vi behöver inom en närmare framtid, då har vi inte tiden på vår sida. Det viktigaste nu är att pengarna inte förlorar i värde. Det finns i praktiken väldigt tydliga sparformer som passar på kort, medellång och lång sikt. Låt oss förtydliga genom att jämföra med något som är enklare att förstå. Hur vi färdas när vi reser. 9

10 Ibland kan pengar vara svåra att förstå. Därför kan vi arbeta med en bild som alla känner igen, tänk er att ni ska till mataffären som är en km bort. Tar ni bilen, flyger ni flygplan eller cyklar ni? Personligen så cyklar jag gärna. Åker jag däremot till landet några mil bort, då tar jag bilen. Och ska jag till Sicilien i medelhavet, då flyger jag. Det är ganska naturliga transpartval som ingen skulle förvånas över. På samma sätt behöver vi tänka med vår privatekonomi. Det finns väldigt enkla tydliga sparformer som passar på kort, medellång eller lång sikt. Vad har vi för tidshorisonter när vi talar om sparande? Kort sträcka. 1-2 år Medellång: 3-5 Längre 5+ Kort sikt: Pengar som vi vet att vi ska använda. Vi kanske ska lägga om altanen, åka på en resa eller byta bostad om ett år. Det här pengarna passar bäst på sparkonto. Det ger i princip ingenting, men vi förlorare heller ingenting. På lite längre sikt På lite länge sikt kanske +3 år passar globalfonder. Det är den stabilaste formen av börsparande. Tänk er att man klumpar ihop alla företag i världen och lägger dem i en enda fond, då har du en globalfond. Fördelen med globalfonder är att du inte är beroende av ett visst bolag, en marknad eller bransch. Du äger lite av allt. Ett försiktigare val kan vara en blandfond. På ännu längre sikt med fler år tills vi ska använda pengarna blir vi också tåligare för svängningar. Nu kan vi därför även välja lite smalare fonder som t.ex. en Sverigefond. En Sverigefond varierar mer i värde än en globalfond men har historiskt också även vuxit mer. 10

11 Hur gör vi då i praktiken när vi ska välja. Det finns tre val som avgör utfallet: balansen avgifterna skatten. 11

12 Första steget är att hitta balansen mellan börs och ränta. Hur borde snittsvensken dela upp sitt sparande? En liten del på sparkonto. För det är oftast ju bara en liten del av våra sparpengar som vi ska använda de närmaste 1-2 åren. Merparten sparar vi oftast på mellanlång sikt. Då växer pengarna bäst på börsen, där global- och Sverigefonder är det enkla valet. En fördelning där tre fjärdedelar är sparat där ger i snitt 5-6 procent per år i tillväxt. Detta sparande ger dig stort utrymme för resa, bygga om eller köpa nytt kök närmaste veckan. Men ditt sparande växer inte så mycket. Hur sparar snittsvensken idag? Tyvärr sparar inte snittsvensken så idag. Hen har snarare majoriteten sparat i räntor vilket ger en tillväxt på 2-3 procent per år. Justerade vi bara lite kan vi alltså öka tillväxten med att par procent per år. Det kanske inte låter så mycket men över tid så ger det betydligt mer i plånboken än vad vi får av att jobba över lite på jobbet. Detta sparande ger dig utrymme att resa, eller att bygga om eller köp ett nytt kök. Men inte allt på en gång. Detta sparande ger dig i gengäld mer tillväxt på sparpengarna. 12

13 Steg 2 är att välja fonder: När det gäller fonder finns det egentligen två sätt att tänka. Aningen väljer du billiga fonder (passivt förvaltade fonder eller indexfonder) eller dyrare (aktivt förvaltade) fonder. De kallas för aktivt förvaltade eftersom de har en förvaltare som själv väljer ut bolag som hen tror ska slå snittet, index. Problemet är att förvaltaren sällan lyckas. Hur ska vi välja då? Den sparare som är ointresserade ska välja billiga fonder. Eftersom de klarar sig själva. Du behöver inte byta elle ändra. Billiga fonder kostar under 0,4 procent per år och de följer snittet på börsen, ett index. En billig Sverigefond följer svenska börsen medan en billig globalfond följer snittet i världen. Med indexfonder får du en avkastning som genomsnittet, varken mer eller mindre. Den sparare som är mycket engagerad, läser och följer med varje kvartal kan titta på aktiva fonder. Dessa kan slå snittet. Dessa fonder kostar mer, snittavgiften ligger på 1,5 procent. Problemet är att väldigt få aktivt förvaltade fonder verkligen lyckas. Bara en fond av 10 är bättre än snittet. Den enkla lärdomen är därför att strunta i de strunta i de här dyrare fonderna och satsa istället på de billigaste, det är en säker rabatt. Genom att sänka avgifterna och välja lågprisfonder kan du öka din tillväxt med 1 procent per år i snitt. 13

14 Steg 3 är att välja skatt: Förutom att välja balans börs och ränta och fonder så kan vi idag också välja skatten på vårt sparande. Vi kan antingen: 1) Göra på det traditionella sättet och skatta 30 procent på vinsten. På detta sätt skattas innehaven som vi har på traditionellt aktie-/fondkonto. 2) Betala en låg årlig skatt. Alltså lite varje år oavsett om vi går vinst eller förlust. På detta sätt beskattas innehaven vi har på ISK eller i en kapitalförsäkring. Förutom den låga årliga skatten är en annan fördel här att du inte behöver deklarera vinster och försäljningar. Det traditionella sättet att skatta 30 procent på vinsten passar för vanligt sparkonto och räntefonder. Aktier och aktiefonder passar däremot bättre på ISK eller i en kapitalförsäkring. Ett ISK är alltid gratis medan nio av tio kapitalförsäkringar kostar pengar. Genom att samla sitt börsparande på ISK kan snittsvensken öka sin tillväxt med i snitt 1 procent per år. 14

15 Genom de här tre enkla stegen kan tillväxten på våra sparpengar nära på fördubblas, från 2-3 procent per år till 5-6 procent per år. Utan att det kostar oss någonting. 15

16 Vart ska vi då hitta pengar för att kunna spara? Det första vi måste medge är att ingen annan sparar åt oss, utan vi själva måste ta av våra utgifter för att få pengar över. Så enkelt är det. Öka i steg, från 50, till 100 och sedan 200 kr per månad så vänjer du dig vid att spara. Månadssparande i billiga breda fonder är enklast, billigast och minst chansartat. Boräntan är en jättekostnad. Där har vi stora pengar att spara, så att pruta på boräntan är en självklarhet. Kontakta minst tre banker. Jämför och välj den som ger dig bäst boränta. Det ger dig snabbt stora pengar. 16