Avgifterna på fondmarknaden 2014

Transkript

1 Avgifterna på fondmarknaden 2014

2 2 Hur utvecklas fondernas avgifter? AMF Fonder har för åttonde året i rad undersökt hur avgifterna på den svenska fondmarknaden utvecklas. Syftet med denna rapport är att öka förståelsen för hur viktigt låga fondavgifter är vid långsiktigt sparande. Vid frågor om rapporten: Mikael Lindh Hök, Information AMF, Lena Calderon, Information AMF, Per Wiklund, Administrativ chef AMF Fonder, Undrar du över något? (vard 8 18) info@amf.se amf.se

3 3 sid 4 sid 7 sid 9 sid 10 sid 10 sid 13 sid 16 sid 18 Sammanfattning Utveckling av fondförmögenhet och nettosparande et fonder Utvecklingen av fondavgifterna per kategori Aktiefonder Räntefonder Blandfonder Alternativa investeringar

4 4 Sammanfattning erna på fonder sjönk 2014 till den lägsta nivån under hela mätperioden ( 2014). För första gången sjönk fondavgifterna på samtliga fyra fondkategorier (aktiefonder, räntefonder, blandfonder samt fonder med alternativa investeringar). Trenden med sjunkande fondavgifter är tydligast för aktiefonder, där avgifterna faller för tredje året i rad och når en genomsnittsnivå på 1,43 procent. Prispressen för räntefonder är sannolikt föranledd av det extremt låga ränteläget. Pressade avgifter på aktie- och räntefonder har sannolikt smittat av sig på övriga fondtyper och lett till en mer allmän prispress. Spararna väljer aktiefonder med lägre avgifter. Kapitalviktat ligger snittavgiften för Sverige registrerade aktiefonder på 0,89 procent. OM RAPPORTEN AMF Fonder gör för åttonde året i rad en rapport om avgifterna på den svenska fondmarknaden. Underlaget är framtaget av Morningstar på uppdrag av AMF Fonder. Den studerade tidsperioden sträcker sig från 31 december till 31 december Rapporten omfattar fonder. Per den 31 december 2014 är antalet fonder stycken, varav aktiefonder, 595 räntefonder, 350 bland fonder och 248 fonder med alternativa investeringar. Alternativa investeringar omfattar hedgefonder, trygghets-/ garantifonder, råvaror och konvertibler. Inom kategorin blandfonder har vi även brutit ut underkategorin fond-ifonder. Begränsningar Rapporten tar inte hänsyn till de eventuella rabatter på fondavgifter som förekommer inom till exempel premiepensionssystemet. Rapporten omfattar inte svenska och utländska fonder med insättningskrav som överstiger kronor. Utfallen i prestationsbaserade avgifter som kan förekomma på fondmarknaden omfattas inte i begreppet Årlig avgift. Det innebär att det faktiska avgiftsuttaget i fonder kan vara högre än vad rapporten visar. I studien har måtten genomsnittlig, Årlig avgift och Normanbelopp använts. har använts för att beskriva avgifts utvecklingen historiskt då det finns flest år av fondstatistik utifrån det avgiftsbegreppet. Måttet är ett rakt medelvärde av samtliga undersökta fondavgifter och delas upp per fondkategori.

5 5 Tabell 1. Genomsnittliga avgifter per fondkategori, per 31 december respektive år AKTIEFONDER , % 1,52 1,53 1,55 1,56 1,55 1,54 1,55 1,50 1,47 1,43 Årlig avgift, % 1,83 1,76 1,71 Normanbelopp, kr RÄNTEFONDER , % 0,70 0,72 0,72 0,75 0,77 0,77 0,81 0,87 0,91 0,84 Årlig avgift, % 1,06 1,06 0,99 Normanbelopp, kr BLANDFONDER , % 1,09 1,09 1,13 1,14 1,19 1,20 1,26 1,29 1,36 1,34 Årlig avgift, % 1,58 1,66 1,56 Normanbelopp, kr ALTERNATIVA INVESTERINGAR , % 0,95 1,01 1,06 1,14 1,27 1,28 1,34 1,31 1,30 1,22 Årlig avgift, % 1,73 1,70 1,58 Normanbelopp, kr Läs mer om aktiefonder på sid Läs maer om räntefonder på sid Läs mer om blandfonder på sid Läs mer om alternativa investeringar på sid TOTALT , % 1,31 1,33 1,37 1,39 1,39 1,38 1,39 1,36 1,34 1,28 Årlig avgift, % 1,67 1,61 1,54 är den avgift som fondbolaget redovisar för sin förvaltning, administration, information och marknadsföring. Årlig avgift Årlig avgift omfattar fler kostnader än begreppet. Det omfattar något förenklat samtliga kostnader utom fondens courtagekostnader. Årlig avgift är en utveckling av begreppet Total Expense Ratio, (TER). Årlig avgift är ett standardiserat mått framtaget för att förtydliga kundens verkliga fond kostnader och för att det ska vara enklare att jämföra kostnader för fonder i hela Europa. Årlig avgift Normanbelopp Normanbelopp är ett räkneexempel som ger en prognos för den sammanlagda kostnaden i fonden för ett sparande på kronor per månad i tio år. Nyckeltalet beräknas som skillnaden mellan det resultat som skulle kunna uppnås om sparandet fick växa helt utan avgifter och det faktiska belopp som spararen får ut efter tio år. Avgifterna baseras på fondernas genomsnittliga kostnader mätt som Total Expense Ratio (TER ). Avkastningen antas vara 2 procent för en räntefond, 4 procent för en blandfond och 6 procent för en aktiefond.

6 6 Graf 1. Genomsnittliga er per 31 december respektive år och Årlig avgift från och med (procent). TER * Årlig avgift % 2,0 1,9 1,8 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1, * Årlig avgift redovisas från och med, under perioden redovisas TER (Total Expense Ratio). Måttet Årlig avgift tydliggör kundens verkliga avgiftsnivå och innehåller fler kostnadsposter än måttet. Avgiftsutvecklingen övergripande trender Den övergripande trenden är att förvaltningsavgifterna sjunker. Främsta orsak är att avgifterna inom aktiefonder har sjunkit för tredje året i rad. Snittavgiften för aktiefonder ligger på 1,43 procent (läs mer på sid 11). En orsak till nedgången är att allt fler indexfonder erbjuds på marknaden. Kapitalviktat, när hänsyn tas till hur stor förmögenheten är i varje fond, är snittavgiften för Sverigeregistrerade aktiefonder 0,89 procent (läs mer på sid 11). Det visar att spararna väljer fonder med lägre avgifter. Medvetenheten hos spararna om vikten av låga avgifter ökar efterhand och bidrar sannolikt starkt till att intresset för indexfonder ökar stadigt från år till år. Utländska fonder har fortsatt högre avgifter generellt än svenska fonder. Genom att jämföra det mer utförliga avgiftsmåttet Årlig avgift med synliggörs att det är högre dolda avgifter bland utländska än bland svenska fonder. Inom kategorin blandfonder bröts den fleråriga trenden med allt högre avgifter.

7 7 Utveckling av fondförmögenhet och nettosparande Kapitalet som förvaltas i fonderna har stigit kraftigt det senaste decenniet. Utvecklingen av fond förmögenheten påverkas av nysparande och rörelserna på världens finansmarknader. För åren 2014 har kraftigt stigande börskurser på de flesta marknader haft mycket stor betydelse för den positiva utvecklingen av svenskarnas samlade fondförmögenhet (graf 2). Vid utgången av 2014 uppgick den totala fondförmögenheten till miljarder kronor enligt statistik från Fondbolagens förening. Det är en ökning med 21 procent, eller 517 miljarder kronor. Graf 2. Utveckling av fondförmögenheten t.o.m. 31 december 2014 Miljarder kronor Källa: Fondbolagens förening Miljarder kronor

8 8 Enligt statistik från Fondbolagens förening bidrog värdeökning med 320 miljarder kronor och positivt netto sparande med 90 miljarder under Den successiva övergången från förmånsbestämda till premiebestämda tjänstepensioner inom kollektivavtalen på den svenska arbetsmarknaden innebär ett ökat inflöde till fonder. 63 miljarder nettosparades genom hushållens direktsparande i fonder, vilket är det högsta inflödet sedan Fondbolagens förening började föra statistik. Till största delen, mer än 50 miljarder, sparade hushållen via investeringssparkontot (ISK) som infördes under. Graf 3. Nettosparandet i fonder (MSEK) per kategori MSEK Företag m.m. Premiepensionen Fondförsäkring & IPS Hushållens direktsparande Källa: Fondbolagens förening

9 9 et fonder Fondutbudet har ökat kraftigt sedan år. et fonder tillgängliga för svenska privatsparare uppgick till vid årsskiftet Under året tillkom netto 47 nya fonder. Sedan har fondutbudet mer än fördubblats genom en ökning med fonder. et aktiefonder har stigit från 889 år till år 2014, en ökning med 964. et räntefonder har stigit från 221 år till 595 år 2014 och antalet blandfonder har stigit från 112 till 350. Fonder inom kategorin Alternativa investeringar har sedan stigit från 51 till 248. Graf 4. Utveckling av antalet fonder per kategori Aktiefonder Räntefonder Blandfonder Alternativa investeringar

10 10 Utvecklingen av fondavgifterna per kategori AKTIEFONDER Aktiefonder är alltjämt den största fondkategorin, både sett till antalet fonder och fondförmögenhet. Under 2014 har en fortsatt att sjunka och uppgick till 1,43 procent i snitt. Sett till hela den undersökta perioden 2014 har avgifterna aldrig varit på en lägre nivå än nu (graf 5). En bidragande orsak till den lägre nivån är det utökade utbudet av indexfonder. Avgiftsintervallet är brett, från noll procent för den billigaste indexfonden till 2,9 procent för de dyraste aktivt förvaltade fonderna med inriktning mot tillväxtmarknader. Graf 5. Utveckling av genomsnittliga avgifter för aktiefonder under perioden ,8 1,6 1,4 1,2 1, TER Årlig avgift

11 11 Årlig avgift uppgick under 2014 till 1,71 procent vilket är 0,28 procentenheter högre än en. Differensen är avsevärt högre bland de utländska fonderna jämfört med svenska fonder (tabell 2). Tabell 2. Genomsnittliga avgifter aktiefonder (%) per 31 december respektive år samt Årlig avgift och antal SVENSKA AKTIEFONDER , % 1,27 1,26 1,28 1,28 1,27 1,28 1,22 1,17 1,13 1, Årlig avgift, % 1,21 1,17 1,17 +0,02 varav svenska aktieindexfonder , % 0,46 0,42 0,43 0,43 0,43 0,43 0,41 0,44 0,40 0,39 29 Årlig avgift, % 0,46 0,41 0,41 +0,02 UTLÄNDSKA AKTIEFONDER , % 1,57 1,58 1,59 1,59 1,58 1,58 1,59 1,54 1,50 1, Årlig avgift, % 1,89 1,82 1,78 +0,34 TOTALT AKTIEFONDER , % 1,52 1,53 1,55 1,56 1,55 1,54 1,55 1,50 1,47 1, Årlig avgift, % 1,83 1,76 1,71 +0,28 Sverigeregistrerade aktiefonder Kapitalviktade avgifter Vi har undersökt hur spararna har placerat sitt kapital genom måttet Kapitalviktade er. Det visar vilka fonder spararna faktiskt har valt då hänsyn tas till hur stor förmögenheten i varje fond är jämfört med den totala fondförmögenheten för respektive fondkategori. Det som framkom var att de kapitalviktade förvaltningsavgifterna (tabell 3) på Sverigeregistrerade aktiefonder är lägre än de oviktade avgifterna. Detta tyder på att billigare fonder har valts. I genomsnitt har en Sverigeregistrerad aktiefond en förvaltningsavgift på 1,35 procent, men om man kapitalviktar fonderna visar det sig att svenskarna har placerat sina pengar i fonder som i genomsnitt har avgiften 0,89 procent. Tabell 3. Genomsnittliga och kapitalviktade er (%) aktiefonder per 31 december 2014 Genomsnittliga förvaltningsavgifter 2014 Sverigeregistrerade aktiefonder Genomsnittlig Kapitalviktad Aktiefonder svenska 1,15 1,14 0,99 varav svenska aktieindexfonder 0,39 0,47 0,33 Aktiefonder utländska 1,44 1,49 0,80 Aktiefonder, totalt 1,43 1,35 0,89

12 12 Under 2014 minskade utbudet av aktiefonder med 37 fonder. Nedan visas avgifterna på nya respektive nedlagda fonder. Ingen tydlig avgiftstrend kan urskiljas totalt under hela mätperioden men de senaste två åren har nya fonder med lägre avgifter lanserats och dyrare fonder lagts ner. en har därmed sjunkit till den lägsta genomsnittliga nivån under hela mätperioden. Nya fonders genomsnittliga förvaltningsavgift uppgick till 1,13 procent och nedlagda fonders till 1,46 procent (graf 6). Graf 6. Utveckling nya och nedlagda aktiefonder (%) under perioden 2014 Graf 6. Utveckling nya och nedlagda aktiefonder (%) under perioden ,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1, Nya fonder Nedlagda fonder Medelavgifter 1,6 1,5 1,4 1,3

13 13 RÄNTEFONDER År 2014 var Årlig avgift 0,99 procent vilket är 0,15 procentenheter högre än en. en för räntefonder sjönk till 0,84 procent, (graf 7). Avgifterna på räntefonderna i rapporten varierar från noll procent för svenska penningmarknadsfonder till 2,5 procent för vissa utländska räntefonder. Graf 7. Utveckling av avgifter för räntefonder under perioden ,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0, TER Årlig avgift Av totalt 595 räntefonder är 436 utländska, vilka i genomsnitt är dyrare än de svenska. Differensen mellan Årlig avgift och är också avsevärt högre bland utländska räntefonder jämfört med svenska räntefonder. Avgiftssänkningarna på räntefonder under 2014 skedde som en följd av att Riksbanken i oktober 2014 sänkte reporäntan till 0 procent. Snittavgiften för svenska penningmarknadsfonder sjönk från 0,37 procent till 0,28 procent. Fondavgiften för medellånga svenska räntefonder rörde sig marginellt nedåt och avgiften för långa svenska räntefonder steg marginellt.

14 14 Tabell 4. Genomsnittliga avgifter räntefonder (%) per 31 december respektive år samt Årlig avgift och antal SVENSKA RÄNTEFONDER, penningmarknad Förvaltnings avgift, % 0,50 0,49 0,48 0,45 0,43 0,44 0,37 0,37 0,37 0,28 37 Årlig avgift, % 0,40 0,38 0,26 +0,02 SVENSKA RÄNTEFONDER, medellånga Förvaltnings avgift, % 0,72 0,72 0,64 0,64 0,59 0,59 0,57 0,56 0,54 0,52 24 Årlig avgift, % 0,62 0,59 0,54 +0,02 SVENSKA RÄNTEFONDER, långa Förvaltnings avgift, % 0,57 0,60 0,62 0,63 0,62 0,64 0,60 0,60 0,64 0,66 68 Årlig avgift, % 0,67 0,71 0,66 0,00 SVENSKA RÄNTEFONDER, övriga (real HY) Förvaltnings avgift, % 0,60 0,60 0,60 0,62 0,76 0,74 0,75 0,82 0,88 0,87 29 Årlig avgift, % 0,95 1,04 1,04 +0,17 UTLÄNDSKA RÄNTEFONDER Förvaltnings avgift, % 0,80 0,83 0,82 0,89 0,89 0,90 0,95 0,99 1,04 0, Årlig avgift, % 1,24 1,22 1,13 +0,20 TOTALT RÄNTEFONDER Förvaltnings avgift, % 0,70 0,72 0,72 0,75 0,77 0,77 0,81 0,87 0,91 0, Årlig avgift, % 1,06 1,06 0,99 +0,15

15 15 Under året startades 150 nya räntefonder och 105 lades ned. Fonder som startades år 2014 är i genomsnitt billigare än nedlagda fonder, 0,61 jämfört med 0,89 procent (graf 8). Graf 8. Utveckling nya och nedlagda räntefonder (%) under perioden ,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0, Nya fonder Nedlagda fonder Medelavgifter

16 16 BLANDFONDER För blandfonder har trenden med ökade avgifter brutits, de genomsnittliga avgifterna har under 2014 sjunkit från 1,36 procent till 1,34 procent. De billigaste blandfonderna kostar noll procent och de dyraste 3,0 procent. Graf 9. Utveckling av avgifter för blandfonder under perioden ,6 1,4 1,2 1,0 0, TER Årlig avgift Tabell 5 visar att de så kallade fond-i-fonderna fortsatt är relativt dyra. Inom denna kategori sker omfattande produktutveckling, till exempel skapas fonder med mer aktiv allokering. Årlig avgift uppgick under 2014 till 1,81 procent vilket är 0,35 procent enheter högre än genomsnittliga en. Tabell 5. Genomsnittliga avgifter blandfonder (%) per 31 december respektive år samt Årlig avgift och antal FOND-I-FOND Förvaltnings avgift, % 1,39 1,35 1,22 1,23 1,31 1,30 1,28 1,37 1,46 1,46 93 Årlig avgift, % 1,75 1,83 1,81 +0,35 ÖVRIGA Förvaltnings avgift, % 1,05 1,05 1,11 1,12 1,15 1,16 1,26 1,27 1,35 1, Årlig avgift, % 1,53 1,54 1,46 +0,16 TOTALT BLANDFONDER Förvaltnings avgift, % 1,09 1,09 1,13 1,14 1,19 1,20 1,26 1,29 1,36 1, Årlig avgift, % 1,58 1,66 1,56 +0,22

17 17 Under året startade 84 nya blandfonder och 74 lades ned. Fonder som startade år 2014 har marginellt lägre avgifter än nedlagda fonder i kategorin, 1,36 jämfört med 1,38 procent (graf 10). Graf 10. Utveckling nya och nedlagda blandfonder (%) under perioden ,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0, Nya fonder Nedlagda fonder Medelavgifter Intresset för blandfonder var stort under Statistik från Fondbolagens förening visar att av det totala nysparandet gick 42 procent till blandfonder, 44 procent till räntefonder och endast 11 procent till aktiefonder. En blandfond med en mix av aktier och räntebärande instrument, där förvaltaren vid var tid allokerar mellan dessa tillgångsslag utifrån sin marknadssyn svarar väl mot många sparares behov. Därför är spararna generellt beredda att betala mer. De dyraste underkategorierna i denna undersökning är fond-i-fonder, under Blandfonder, och trygghets-/garantifonder, under Alternativa investeringar (läs mer på sid 19).

18 18 ALTERNATIVA INVESTERINGAR Totalt omfattas 248 fonder i denna kategori, vilket är nästan fem gånger så många som år. Alternativa investeringar omfattar bland annat fonder såsom hedgefonder, trygghets-/garantifonder, råvarufonder och konvertibelfonder. Inom kategorin alternativa investeringar har den genomsnittliga avgiftsnivån stabiliserats de senaste åren och uppgick till 1,22 procent år Årlig avgift uppgick under 2014 till 1,58 procent vilket är 0,36 procentenheter högre än en. erna inom kategorin varierar kraftigt, de billigaste fonderna kostar noll procent och de dyraste 2,89 procent. Utöver fast förvaltningsavgift använder sig hedgefonder av prestationsbaserade avgifter, som 2014 uppgick till i genomsnitt 17 procent av uppnådd över avkastning i förhållande till sitt jämförelseindex. Prestationsbaserade avgifter omfattas inte av rapporten. Graf 11. Utveckling av avgifter för alternativa investeringar under perioden ,1 1,9 1,7 1,5 1,3 1,1 0,9 0,7 0, TER Årlig avgift Avgiftsnivån för Alternativa investeringar faller för tredje året i rad.

19 19 Tabell 6. Genomsnittliga avgifter alternativa investeringar (%) per 31 december respektive år samt Årlig avgift och antal HEDGEFONDER Förvaltnings avgift, % 0,96 1,01 1,04 1,11 1,25 1,27 1,27 1,24 1,26 1, Årlig avgift, % 1,70 1,65 1,58 +0,37 TRYGGHETS-/ GARANTIFONDER Förvaltnings avgift, % 0,72 0,72 1,15 1,18 1,32 1,36 1,70 1,66 1,56 1,61 17 Årlig avgift, % 1,99 2,14 1,89 +0,27 RÅVARUFONDER Förvaltnings avgift, % 1,42 1,42 1,40 1,48 1,41 1,41 0,95 14 Årlig avgift, % 1,71 1,72 1,15 +0,20 KONVERTIBLER Förvaltnings avgift, % 1,09 1,09 1,09 1,40 1,41 1,41 1,39 1,41 1,38 1,25 23 Årlig avgift, % 1,62 1,58 1,65 +0,40 ALTERNATIVA INVESTERINGAR Förvaltnings avgift, % 0,95 1,01 1,06 1,14 1,27 1,28 1,34 1,31 1,30 1, Årlig avgift, % 1,73 1,70 1,58 +0,36

20 20 Under 2014 startades 87 nya fonder och 58 lades ned. Fonder som startade år 2014 hade lägre avgifter än nedlagda fonder i kategorin, 1,27 jämfört med 1,38 procent (graf 12). Graf 12. Utveckling nya och nedlagda alternativa investeringar (%) under perioden ,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0, Nya fonder Nedlagda fonder Medelavgifter

21 Undrar du över något? (vard 8 18) info@amf.se amf.se