Avgifterna på fondmarknaden 2011

Transkript

1 Avgifterna på fondmarknaden AMF Fonder

2 2

3 sid 5 sid 6 sid 7 sid 8 sid 10 sid 11 sid 12 sid 12 sid 14 sid 16 sid 18 Sammanfattning Om rapporten Begränsningar Utveckling av fondförmögenhet och nettosparande Antalet fonder Sambandet mellan risk och avgift Utvecklingen av fondavgifterna per kategori Aktiefonder Räntefonder Blandfonder Alternativa investeringar AMF Fonder amf.se

4 Hur utvecklas avgifterna på fonder? AMF Fonder strävar ständigt efter att ha bland de lägsta avgifterna i branschen. För att säkerställa den positionen är det viktigt att kontinuerligt följa hur avgifterna på fondmarknaden utvecklas. Vi vill också öka förståelsen för avgifter och hur de påverkar avkastningen. I det sammanhanget är det viktigt att påminna om att när fonders avkastning redovisas så är det efter att avgifter är avdragna. Syftet med denna rapport är att se hur avgifterna på fonder som är tillgängliga för svenska privatsparare utvecklas. Genom att undersöka avgiftsutvecklingen över tid kan vi konstatera vilka trender som finns. 4

5 Sammanfattning Under 2011 fortsätter avgifterna att stiga i alla fondkategorier. Fondavgifterna har stigit i princip kontinuerligt sedan år Fondbolagen tar fram nya produkter med allt högre prislapp. Detta gäller främst nya fonder inom kategorierna blandfonder och alternativa investeringar samt underkategorierna övriga svenska räntefonder och utländska räntefonder. Fondutbudet har ökat kraftigt sedan år AMF Fonder har för femte året i rad undersökt hur avgiftsstrukturen på den svenska fondmarknaden har utvecklats. Statistiken är framtagen av Morningstar på uppdrag av AMF Fonder. Utvecklingen av de genomsnittliga avgifterna för respektive fondkategori illustreras i tabell 1. Tabell 1. Genomsnittliga avgifter per fondkategori (%), per 31 december respektive år Aktiefonder 1,52 1,53 1,55 1,56 1,55 1,54 1,55 Räntefonder 0,70 0,72 0,72 0,75 0,77 0,77 0,81 Blandfonder 1,09 1,09 1,13 1,14 1,19 1,20 1,26 Alternativa investeringar 0,95 1,01 1,06 1,14 1,27 1,28 1,34 Totalt 1,31 1,33 1,37 1,39 1,39 1,38 1,39 5

6 Om rapporten AMF Fonder gör för femte året i rad en rapport om avgiftsstrukturen på den svenska fondmarknaden. Underlaget är i år framtaget av Morningstar på uppdrag av AMF Fonder. Den studerade tidsperioden sträcker sig från till (sju mätpunkter per den 31 december varje år). Årets rapport baseras på underlag från en ny leverantör (Morningstar), vilket påverkar urval (fler fonder omfattas) och tidsperiod (helår). För att kunna göra en korrekt analys av avgiftsutvecklingen har vi därför tagit fram nya historiska värden för genomsnittliga avgifter avseende år Bytet av leverantör gör att resultatet i årets rapport i vissa delar skiljer sig från tidigare avgiftsrapporter. Per den 31 december 2011 är antalet fonder stycken, varav aktiefonder, 374 räntefonder, 213 blandfonder och 179 alternativa investeringar. 1 Nytt för i år är att studien även omfattar avgiftsutvecklingen för alternativa investeringar såsom hedgefonder, trygghets-/ garantifonder, råvarufonder och konvertibler. Inom kategorin blandfonder har vi även brutit ut underkategorin fond-i-fonder. I studien används främst måttet genomsnittliga avgifter för att beskriva avgiftsutvecklingen. Genomsnittliga avgifter är ett rakt medelvärde av samtliga undersökta fondavgifter och delas upp per fondkategori. För år 2011 har vi tagit fram kapitalviktade avgifter för Sverigeregistrerade aktiefonder. Historisk utveckling av de kapitalviktade avgifterna har utelämnats eftersom redovisningen av tidigare års fondförmögenheter inte är komplett. Kapitalviktade avgifter innebär att varje enskilds fonds förmögenhet jämförs med den totala fondförmögenheten för respektive fondkategori. Varje fonds avgift relateras därefter till fondens andel av den totala fondförmögenheten för den kategori som fonden tillhör. Ett av rapportens syften är att belysa svenskarnas fondsparande och hur de agerat på fondmarknaden. Eftersom kapitalet i utlandsregistrerade fonder i huvudsak är hänförligt till utländska sparare har kapitalviktade avgifter på utländska fonder exkluderats i rapporten. De två måtten kan användas på olika sätt. Den genomsnittliga avgiften speglar de avgifter som spararen möter vid en ny investering. Den kapitalviktade avgiften visar hur spararna faktiskt har valt. Grafer och tabeller i rapporten baseras på bearbetad data från Morningstar om inget annat anges. 1 Fonder som är tillgängliga för svenska privatsparare och fonder som kan väljas för premiepensionen. Rapporten omfattar inte svenska och utländska fonder med insättningskrav som överstiger kronor. 6

7 Begränsningar Rapporten tar inte hänsyn till de eventuella rabatter på fondavgifter som förekommer inom till exempel premiepensionssystemet. Rapporten omfattar inte svenska och utländska fonder med insättningskrav som överstiger kronor. Utfallen i prestationsbaserade avgifter som kan förekomma på fondmarknaden omfattas inte i rapporten. Det innebär att det faktiska avgiftsuttaget är högre än rapporten visar. Avgifterna har definierats som fondavgifter. För många främst utländska fonder tillkommer normalt ytterligare avgifter. Det gör att avgifterna som redovisas i rapporten underskattar de kostnader som kunderna faktiskt möter. Kapitalviktade avgifter har tagits fram enbart för Sverigeregistrerade aktiefonder för år

8 Utveckling av fondförmögenhet och nettosparande Kapitalet som förvaltats i fonderna har stigit det senaste decenniet. Utvecklingen på världens finansmarknader påverkar kapitalet. Fondvolymerna sjunker de år då börserna har visat kraftiga nedgångar och när börserna har stigit har volymerna åter ökat (graf 1). Vid utgången av 2011 uppgick den totala fondförmögenheten till miljarder kronor. Det är en minskning med 145 miljarder under året (- 7 procent). Graf 1. Utveckling av fondförmögenheten t.o.m. 30 december Mdkr Aktiefonder Blandfonder Räntefonder Hedgefonder Förutom värdeförändring har det förvaltade fondkapitalet det senaste decenniet vuxit med nya nettoinsättningar. Det är framförallt övergången till premiebestämda pensionssystem med möjligheter att välja fonder för både premiepension och tjänstepension, som har skapat större flöden till fonder i Sverige. 2 Källa: Fondbolagens förening. 8

9 Under 2011 hade aktiefonder stora nettoutflöden medan framförallt kortare räntefonder och blandfonder uppvisade nettoinsättningar. Det totala nysparandet i fonder stannade på låga 16 miljarder kronor under året, vilket bortsett från krisåret 2008, är det lägsta nettoinflödet sedan Att nysparandet slutade på plus, trots den finansiella oron, beror på avsättningar till premiepensionen under december månad. Hushållens direktsparande i fonder sjönk kraftigt under 2011 (graf 2). Samtidigt återfinns en allt större del av fondförmögenheten inom fondförsäkring. En allt större del av fondförmögenheten återfinns inom fondförsäkring Graf 2. Nettosparandet i fonder per kategori Msek Hushållens direktsparande Övriga IPS Fondförsäkring Svenska företag Premiepensionen Hushållens ideella org Källa: Fondbolagens förening. 9

10 Antalet fonder Fondutbudet har ökat kraftigt sedan år År 2011 tillkom netto 385 fonder tillgängliga för svenska privatsparare. Antalet aktiefonder har gått från 889 stycken år 2005 till stycken år 2011, räntefonder från 221 till 374 stycken, blandfonder från 112 till 213 stycken och alternativa investeringar från 51 till 179 stycken. Fondutbudet har ökat kraftigt sedan 2005 Graf 3. Utveckling av antalet fonder per kategori Antal Aktiefonder Räntefonder Blandfonder Alternativa investeringar

11 Sambandet mellan risk och avgift Den övergripande trenden är att fondavgifterna stiger kraftigt på blandfonder, räntefonder samt alternativa investeringar. Även på aktiefonder stiger avgifterna. Noterbart är att avgifterna stiger på blandfonder som har olika typer av kapitalskydd (underkategorin trygghets-/garantifonder, en liten kategori med få fonder), detta trots att dessa fonder normalt har lägre risk. Att avgifterna stiger inom vissa kategorier beror på att fondbolagen utvecklar nya produkter som de kan ta ut högre avgifter för. Generellt gäller att ju högre risk en produkt har desto högre prisas den (graf 4). Graf 4. Förhållandet mellan fondernas avgifter och volatilitet (marknadsrisk). Avgift % (TER) 4,0 3,5 R 2 = 0,2903 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0, Volatilitet 3 år 11

12 Utvecklingen av fondavgifterna per kategori Aktiefonder Aktiefonder är alltjämt den största fondkategorin, både sett till antalet fonder och fondförmögenhet. Avgiftsintervallet är brett, från 0,00 procent för exempelvis den billigaste indexfonden till 3,00 procent för de dyraste aktivt förvaltade fonderna med inriktning mot tillväxtmarknader. Avgifterna för aktiefonder har ökat något under den undersökta perioden (graf 5). Graf 5. Utveckling av genomsnittliga avgifter för aktiefonder under perioden % 1,60 1,55 1,50 1,45 1, Sett till hela den undersökta perioden har avgifterna fallit något för svenska aktiefonder och svenska aktieindexfonder. För utländska aktiefonder har avgifterna ökat marginellt. Tabell 2. Genomsnittliga avgifter aktiefonder (%) per 31 december respektive år samt antal fonder Antal 2011 Svenska aktiefonder 1,27 1,26 1,28 1,28 1,27 1,28 1, varav svenska aktieindexfonder 0,46 0,42 0,43 0,43 0,43 0,43 0,41 16 Utländska aktiefonder 1,57 1,58 1,59 1,59 1,58 1,58 1, Aktiefonder 1,52 1,53 1,55 1,56 1,55 1,54 1,

13 De kapitalviktade avgifterna (graf 6 och tabell 3) på Sverigeregistrerade aktiefonder är lägre än de oviktade avgifterna (1,16 procent jämfört med 1,46 procent). Störst är skillnaden inom kategorin Sverigeregistrerade utländska aktiefonder, 1,54 procent jämfört med 1,15 procent. Detta tyder på att svenskarna har valt billigare fonder. Bara i kategorin svenska aktieindexfonder är de kapitalviktade avgifterna något högre än de genomsnittliga. Graf 6. Kapitalviktade avgifter Sverigeregistrerade aktiefonder år % 1,50 1,30 1,10 0,90 0,70 Snittavg Snittavg Sverigereg Kapitalviktat Sverigereg 0,50 0,30 Aktiefonder Svenska aktiefonder Svenska aktieindexfonder Utländska aktiefonder Tabell 3. Genomsnittliga och kapitalviktade avgifter (%) aktiefonder per 31 december Sverigeregistrerade aktiefonder Genomsnittlig Genomsnittlig Kapitalviktad avgift avgift avgift Aktiefonder 1,55 1,46 1,16 Svenska aktiefonder 1,22 1,35 1,18 Svenska aktieindexfonder 0,41 0,38 0,43 Utländska aktiefonder 1,59 1,54 1,15 13

14 Under 2011 ökade utbudet av aktiefonder med 675 nya fonder. Samtidigt rensade fondbolagen i sina utbud och lade ner 398 aktiefonder. Nedan visas avgifterna på nya respektive nedlagda fonder. Här kan ingen tydlig avgiftstrend urskiljas (graf 7). Graf 7. Genomsnittlig avgiftsutveckling befintliga, nya och nedlagda aktiefonder under perioden % 1,65 1,60 1,55 1,50 1,45 1,40 1,35 Befintliga fonder Nedlagda fonder Nya fonder 1,30 1, Räntefonder Avgifterna på räntefonderna varierar från 0,1 procent för svenska penningmarknadsfonder till 3,5 procent för vissa utländska räntefonder. År 2011 steg de genomsnittliga avgifterna för räntefonder. Utvecklingen är liknande för hela tidsperioden (graf 8). Den relativt höga avgiftsnivån och de stigande avgifterna beror på den stora andelen utländska räntefonder (246 stycken av totalt 374), vilka i genomsnitt är dyrare än de svenska. Graf 8. Utveckling av avgifter för räntefonder under perioden % 0,80 0,75 0,70 0,65 0,

15 Avgifterna stiger på utländska räntefonder och på svenska övriga räntefonder (tabell 4). För svenska övriga räntefonder var ökningen störst mellan år 2008 och 2009, vilket var en effekt av finanskrisen då allt fler bolag lanserade nya produkter till ett högre pris. Här tillkom ett antal så kallade high yield-fonder med höga avgifter. Tabell 4. Genomsnittliga avgifter räntefonder (%) per 31 december respektive år samt antal fonder Antal 2011 Svenska, penningmarknad 0,50 0,49 0,48 0,45 0,43 0,44 0,37 40 Svenska, medellånga 0,72 0,72 0,64 0,64 0,59 0,59 0,57 13 Svenska, långa 0,57 0,60 0,62 0,63 0,62 0,64 0,60 58 Svenska, övriga* 0,60 0,60 0,60 0,62 0,76 0,74 0,75 17 Utländska 0,80 0,83 0,82 0,89 0,89 0,90 0, Räntefonder 0,70 0,72 0,72 0,75 0,77 0,77 0, * Real HY Under året startade 103 nya räntefonder och 47 lades ned. Fonder som startades år 2011 är i genomsnitt dyrare än redan befintliga (graf 9). Priserna går upp som en effekt av att bolagen tar fram nya, dyrare produkter. Graf 9. Genomsnittlig avgiftsutveckling befintliga, nya och nedlagda räntefonder under perioden % 1,40 1,30 1,20 1,10 1,00 0,90 Befintliga fonder Nedlagda fonder Nya fonder 0,80 0,70 0,

16 Blandfonder På blandfonder är trenden tydlig, de genomsnittliga avgifterna har ökat under tidsperioden från 1,09 procent till 1,26 procent. Under samma period har antalet fonder i kategorin ökat med 90 procent, från 112 till 213 stycken. De billigaste traditionella blandfonderna kostar 0,35 procent och de dyraste 3,55 procent. Graf 10. Utveckling av avgifter för blandfonder under perioden % 1,30 1,20 1,10 1,00 0, Tabell 5 visar att övriga, traditionella blandfonder blir allt dyrare. Inom denna kategori sker omfattande produktutveckling, till exempel skapas fonder med mer aktiv allokering. Samtidigt har de så kallade fond-i-fonderna blivit billigare. Men ska dock komma ihåg att avgifterna på fond-i fonder i verkligheten är högre än vad som framkommer i rapporten eftersom avgifter på de underliggande fonderna tillkommer. Tabell 5. Genomsnittliga avgifter blandfonder (%) per 31 december respektive år samt antal fonder Antal 2011 Fond-i-fonder 1,39 1,35 1,22 1,23 1,31 1,30 1,28 52 Övriga 1,05 1,05 1,11 1,12 1,15 1,16 1, Blandfonder 1,09 1,09 1,13 1,14 1,19 1,20 1,

17 Under året startade 46 nya blandfonder och 17 lades ned. Fonder som startade år 2011 har markant högre avgifter än genomsnittet i kategorin, 1,68 jämfört med 1,26 procent (graf 11). Även de fonder som lagts ned under året hör till de dyrare. Graf 11. Genomsnittlig avgiftsutveckling befintliga, nya och nedlagda blandfonder under perioden % 1,70 1,60 1,50 1,40 1,30 1,20 1,10 Befintliga fonder Nedlagda fonder Nya fonder 1,00 0,

18 Alternativa investeringar Nytt för i år är att vi kan analysera avgiftsutvecklingen för alternativa investeringar såsom hedgefonder, trygghets-/garantifonder, råvarufonder och konvertibler. Totalt omfattas 179 fonder i denna kategori, vilket är mer än tre gånger så många som vid första mätpunkten år 2005 (51 stycken). Inom kategorin varierar avgifterna kraftigt, de billigaste fonderna kostar 0 procent och de dyraste 3,5 procent. Utöver fast förvaltningsavgift använder sig hedgefonder av prestationsbaserade avgifter, exempelvis 20 procent av uppnådd överavkastning i förhållande till sitt jämförelseindex. Prestationsbaserade avgifter omfattas inte i rapporten. Inom kategorin alternativa investeringar syns en tydlig avgiftsökning från 0,95 procent vid första mätpunkten till 1,34 procent år 2011 (graf 12). Graf 12. Utveckling av avgifter för alternativa investeringar under perioden % 1,30 1,20 1,10 1,00 0, Avgiftsökningen är kraftigast på trygghets-/garantifonder (21 stycken) där avgifterna har ökat från 0,72 till 1,70 procent. Även hedgefonder (141 stycken) och konvertibler (9 stycken) har blivit markant dyrare. År 2008 tillkom underkategorin råvarufonder, vilket var ett resultat av finanskrisen samma år. Tabell 6. Genomsnittliga avgifter alternativa investeringar (%) per 31 december respektive år samt antal fonder Antal 2011 Hedgefonder 0,96 1,01 1,04 1,11 1,25 1,27 1, Trygghets-/garantifonder 0,72 0,72 1,15 1,18 1,32 1,36 1,70 21 Råvarufonder 1,42 1,42 1,40 1,48 8 Konvertibler 1,09 1,09 1,09 1,40 1,41 1,41 1,39 9 Alternativa investeringar 0,95 1,01 1,06 1,14 1,27 1,28 1,

19 Avgifterna på nystartade alternativa investeringar har genomgående ökat kraftigt under den undersökta tidsperioden. Under 2011 startade 58 nya fonder och 35 lades ned. Graf 13. Genomsnittlig avgiftsutveckling befintliga, nya och nedlagda alternativa investeringar under perioden % 1,60 1,50 1,40 1,30 1,20 1,10 1,00 Befintliga fonder Nedlagda fonder Nya fonder 0,90 0,

20 PF AMF Fonder Stockholm Besök: Klara Södra Kyrkogata 18 Telefon: amf.se AMF Fonder