Hushållsbarometern våren 2013 Delrapport 1

Transkript

1 Hushållsbarometern våren 2013 Delrapport 1 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi Maj 2013 swedbank.se/privatekonomi

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Den privatekonomiska utvecklingen Förklaringar till bättre privatekonomi Förklaringar till försämrad privatekonomi Ekonomisk utsatthet Konsumtionslån Om undersökningen

3 1 Sammanfattning Swedbanks Hushållsbarometer har tagits fram sedan 2004 och speglar hur de svenska hushållen upplever den egna privatekonomin. Positiv bild av privatekonomin för andra året i rad Årets barometer målar en relativt ljus bild av hushållens ekonomiska situation. För andra året i rad är det fler hushåll som anser att privatekonomin blivit bättre än de som anser att den blivit sämre. Hushållsindex, som fångar upp hur hushållen upplever den egna ekonomins utveckling de senaste sex månaderna, hamnar på 50,8. Att många hushåll upplever en förbättrad privatekonomi kan ses mot bakgrund av låga prisökningar, en låg räntenivå och politiska åtgärder som införts till vissa hushåll. Trots hög arbetslöshet är sysselsättningsgraden hög. Dessutom kan en starkare krona, som gör inköp i annan valuta och utlandsresan billigare, göra sitt till. Från 2008 fram till 2011 minskade indexgapet mellan låginkomsttagare och hushåll med högre inkomster. Nu har indexgapet ökat för andra året i rad. Ett ökande indexgap indikerar att klyftorna mellan ekonomiskt starka och svaga grupper ökar. En förklaring kan vara att såväl högre lön och sjunkande räntenivåer får störst positiva effekter på ekonomiskt starka hushåll. Pensionärerna har successivt fått en bättre ekonomi. Bromsen slog visserligen till två år i rad med minskade pensioner, men förbättringar som högre bostadstillägg, höjt grundavdrag och uppräknade pensioner ser ut att ha fått effekt. Trots det har pensionärerna tillsammans med ensamstående med barn fortfarande lägst index. Arbete påverkar allt fler hushålls privatekonomi Även i år är löneförhöjningar den anledning som flest anger ha lett till bättre hushållsekonomi. Lägre låneräntor slår igenom som en annan viktig förklaring, mer än dubbelt så många anger det som orsak jämfört med förra året. Påverkan på ekonomin av att någon i hushållet arbetar mer samt att man blivit försiktigare med att konsumera har trendmässigt ökat sedan 2009 för hushåll som fått det bättre. Det speglar sannolikt en successiv beteendeförändring där allt fler strävar efter att komma i arbete samtidigt som en osäkerhet kring det ekonomiska läget skapar en försiktighet när det gäller hushållens konsumtion. Arbetssituationens betydelse bekräftas även av hushåll med försämrad ekonomi, som i allt högre utsträckning förklarar det med att någon i hushållet lämnat arbetsmarknaden eller gått ner i arbetstid. Allt färre i ekonomisk utsatthet men den positiva trenden kan vara bruten Andelen ekonomiskt utsatta hushåll har trendmässigt minskat den senaste tioårsperioden hade mer än var tionde hushåll svårt att få pengarna att räcka varje månad. Förra året hade den andelen halverats till 6 procent. Årets resultat visar på en marginell ökning till 7 procent. Även när det gäller typiska krisbeteenden, som att tvingas dra ner på vardagsmat eller nödvändiga skor och kläder, kan man konstatera att de med sämst ekonomi fått det bättre över den senaste tioårsperioden. Årets barometer visar dock på en viss ökning av dessa beteenden vilket, tillsammans med att något fler har återkommande problem att få pengarna att räcka till, får ses som en oroande indikation på att den positiva trenden mot allt färre ekonomisk utsatta hushåll kan vara bruten. 3

4 Index 2 Den privatekonomiska utvecklingen På övergripande nivå har hushållen upplevt bättre privatekonomi för andra året i rad Hushållsindex, som fångar upp såväl förmågan att hantera löpande utgifter som ekonomin totalt sett, är kvar på i stort sett samma nivå som förra året, 50,8 mot 50,9. Ett index på mer än 50 betyder att fler hushåll anser att deras ekonomi de sex senaste månaderna har blivit bättre än dem som anser att den blivit sämre. Sammanfattningsvis målar Swedbanks hushållsbarometer en relativt ljus bild av hushållens ekonomiska situation. För andra året i rad är det fler hushåll som anser att privatekonomin blivit bättre än som anser att den blivit sämre. Förvånande nog står sig förra årets resultat trots att svensk ekonomi bromsat in det senaste året och märkbart påverkats av den svaga konjunkturen i omvärlden. Några avgörande politiska åtgärder har inte införts i år, men att många hushåll ändå faktiskt upplever en förbättrad privatekonomi kan ses mot bakgrund av låg inflation, en låg räntenivå samt uppräknade pensioner och löner. Sysselsättningsgraden bland svenskarna är hög, bland de högsta i Europa. Samtidigt är arbetslösheten över åtta procent som en konsekvens av folks tilltagande vilja alternativt press att söka sig till arbetsmarknaden. En starkare krona, som gör inköp i annan valuta och utlandsresan billigare, kan dessutom göra sitt till för en positiv upplevd situation. Bilden bekräftas av övriga beräkningar som Institutet för Privatekonomi årligen gör för ett antal typhushåll. I den analysen har samtliga Institutets typhushåll fått mer pengar kvar i plånboken efter att nödvändiga utgifter är betalda i början av det här året jämfört med ett år tidigare. Det gäller såväl garantipensionären med lägst pension som barnfamiljer med vanliga inkomster i både hyresrätt och villa. Diagram 1: Hushållsbarometern som index för hushållen totalt Genomsnitt 49,5 Ett index på mer än 50 betyder att fler hushåll anser att deras ekonomi de sex senaste månaderna har blivit bättre än dem som anser att den blivit sämre. Index mäter såväl den löpande ekonomin som ekonomin totalt sett då man även tar hänsyn till tillgångar och skulder. För mer information om beräkning av index se sid 17. Den senaste tioårsperioden speglar indexutvecklingen en dramatisk period. Hösten 2007 var hushållen som mest positiva till utvecklingen av sin privata ekonomi och hushållsindex toppade på 51,8. Redan mot slutet av 2007, alltså innan finanskrisen på allvar bröt ut, upplevde många hushåll att 4

5 deras ekonomi förändrats till det sämre vilket resulterade i en bottennotering för hushållsindex våren Markant fler upplevde då att de hade fått mindre pengar till löpande utgifter och en sämre ekonomi. Trots den ekonomiska turbulensen som följde under 2008 sjönk hushållsindex bara marginellt Även om en sämre arbetsmarknad var påtaglig för många, klarade hushållen sig trots allt relativt bra i krisen tack vare kraftigt sänkta låneräntor, högre löner och skattelättnader. Våren 20 återhämtade sig hushållsindex och hushållens ekonomi stabiliserades, för att 2011 vända nedåt igen. Trots att konjunkturen började mattas av steg index till 50,9 våren Sedan dess har konjunkturen försvagats, arbetslösheten varit fortsatt hög och vintern har präglats av många varsel. Indexnivån har trots det nu ett år senare behållits. Årets hushållsindex på 50,8 visar att svenskarnas ekonomi på övergripande nivå trots allt stått pall för de sämre tiderna, men skillnader finns mellan olika grupper. Årets indextal visar visserligen att en övervägande andel uppger att deras ekonomi är oförändrad jämfört med för sex månader sedan, men majoriteten bland de hushåll vars ekonomi har förändrats uppger att det är till det bättre än till det sämre. Det gäller såväl när de ser till sina löpande utgifter och inkomster som när de ser till hela sin ekonomi. Ensamstående föräldrar och ensamstående pensionärer har fortfarande lägst index Lägst indextal har följande: Ensamstående föräldrar och ensamstående pensionärer har fortfarande lägst indextal, 45,9 respektive 47,3. Ensamstående under 65 år utan barn hemma är något nöjdare med sin ekonomiska utveckling och samma gäller för de gifta pensionärerna, men index för dessa två grupper är ändå under femtio, 48,8 respektive 49,2. Generellt upplever ensamstående att de har fått en sämre ekonomi jämfört med hushåll med två vuxna. Index under 50-strecket har också hushåll med hushållsinkomster under kr per år, och i synnerhet gruppen med lägst hushållsinkomster under kr per år. Högst indextal har följande: I likhet med de senaste fem åren har hushåll med hushållsinkomster på mer än kr per år högst index, 58,1. Högre index än 53 har även de med hushållsinkomst mellan kr och kr samt unga år. 5

6 Diagram 2: Hushållsbarometern som index uppdelat på delindex år år år 65+ år Hushållsinkomst >700' Hushållsinkomst 501'-700' Hushållsinkomst 401'-500' Hushållsinkomst <400' Storstad Övriga städer Landsbygd Ensamstående utan hemmav. barn Ensamstående med hemmav. barn Gift/sambo med hemmav. barn Gift/sambo utan hemmav. barn Gift/sammanboende pensionär Ensamstående pensionär Ökande indexgap mellan inkomstgrupper indikerar ökande klyftor Hushåll med hög inkomst upplever en mer påtaglig förbättring av privatekonomin än hushåll i gemen. Inkomsttagare med högst hushållsinkomst, över kr per år, har också högst index, 58,1. Hushåll med låga inkomster upplever däremot en försämrad ekonomi. De med en hushållsinkomst under kr per år har lägst indextal, 45,6. En viss skillnad i index mellan låg- och höginkomsttagare får dock anses naturlig eftersom förändringar får större påverkan bland hushåll med låga inkomster och med små marginaler. I den här gruppen kan det också vara vanligare att någon blivit av med arbetet eller blivit långtidssjuk. Medan det är större möjlighet att höginkomsthushåll fått löneförhöjning eller återgått i arbete. Från 2008 fram till 2011 minskade indexgapet mellan låg- och höginkomsttagare. Nu har dock indexgapet mellan låg- och högre inkomsttagare ökat för andra året i rad. Ett ökande indexgap indikerar att klyftorna mellan ekonomiskt starka och svaga grupper ökar. Möjliga förklaringar kan vara att såväl skattelättnader som sjunkande räntenivåer får störst positiva effekter på ekonomiskt starkare hushåll med två arbetstagare och som därigenom både fått dubbla löneökningar och jobbskatteavdrag. Medan å andra sidan hushåll med till exempel sjuk- eller arbetslöshetsersättning istället fått erfara stramare regelverk och lägre ersättningsnivåer. 6

7 Index Diagram 3: Index per inkomstgrupperna hög- och låginkomst (gruppen med mer än kr per år respektive gruppen med mindre än kr per år) över tid , , ,3 6,9 12,5 Över SEK/år SEK/år 45 45,6 40 Backar man i tiden till hösten 2007, när det totala indexet var som högst och hushållen som nöjdast med utvecklingen av sin privata ekonomi, var gapet relativt sett lågt mellan inkomstgrupperna. Totalt sett gick index ner våren 2008 samtidigt som gapet ökade dramatiskt våren 2008 till 19,3 indexenheter. Nedgången för mellan- och låginkomstgrupperna drev den totala nedgången i index medan delindexet för hushåll med högre inkomster istället steg till en historiskt hög nivå, 62. Resultatet sammanfaller med att jobbskatteavdragets andra steg infördes, samt inte minst av att fastighetsskatten ersattes med en för många betydligt lägre fastighetsavgift. Åren efter finanskrisen minskade indexklyftan mellan inkomstgrupperna för varje år och var som minst för två år sedan (våren 2011), endast 6,9 indexenheter - dels på grund av ett ökande hushållsindex för låginkomsttagarna, dels på höginkomsttagarnas sjunkande index till den historiskt låga nivån 52,7 våren Det året fick man inget ytterligare jobbskatteavdrag och låneräntorna var på väg uppåt. Det är från denna nivå klyftan nu har ökat för andra året i rad. Enligt höginkomsthushållen själva är det främst drivet av löneförhöjningar och sjunkande ränta vilket gett en bättre ekonomi och mer pengar att röra sig med. Klyftan är i år 12,5 indexenheter. Index på stadig uppgång för personer över 65 år De som är över 65 år har visserligen lägst hushållsindex jämfört med övriga åldersgrupper men tittar man bakåt i tiden ser man en stadig uppgång och de närmar sig 50-strecket (där fler anser att privatekonomin blivit bättre än dem som anser att den blivit sämre). Då bromsen slog till 20 och 2011 drabbades många pensionärer av lägre pensioner, men samtidigt har pensionärerna kompenserats av successiva höjningar av grundavdraget samt bostadstillägg om man rätt till det. Medan garantipensionärerna har fått sin pension uppräknad med enbart inflation har inkomst- och tilläggspensionerna däremot i år räknats upp med rekordhöga, 4,1 procent. Många pensionärers upplevda förbättring har alltså sin förklaring, men trots förbättringar kan man konstatera att åldersgruppen 65+ fortfarande har lägre index än övriga åldersgrupper. 7

8 Index Diagram 4: Index per åldersgrupp över tid år år år 65+ år Återhämtning i Västsverige positiv utveckling i norr och söder ,9 48,9 51,8 Delas Sverige upp i sex olika regioner (norra, mellersta, Stockholm, västra, sydöstra och syd) är största andelen av invånarna i den södra och i den norra regionen mest nöjda med sin ekonomiska utveckling de senaste sex månaderna, index hamnar på 53 respektive 52. Region syd har ökat sitt index från 49,6 förra våren, medan norra istället har minskat sitt index från att förra våren ha legat på 54,7. Sydöstra ökar marginellt till 51,8. Västsveriges index når i år återigen 50-sträcket från att förra våren ha varit 48,6. De regionerna med lägst index är Stockholm och mellersta (exkluderat Stockholm). Stockholmsregionen har sedan förra året tappat i hushållsindex och har nu tillsammans med mellersta Sverige ett index under

9 3 Förklaringar till bättre privatekonomi Löneförhöjning och lägre låneräntor huvudsakliga drivkrafter bakom svenskarnas bättre ekonomi En femtedel av hushållen, 21 procent, anser att de det senaste halvåret har fått mer pengar till löpande utgifter. Majoriteten av dem, 57 procent, uppger att det beror på en löneförhöjning. Förra våren var den andelen 55 procent. En fjärdedel, 25 procent, anger förändrad livssituation som bidragande orsak till bättre ekonomi, vilket är en tillbakagång från 27 procent förra våren. Förändrad livssituation som medfört bättre ekonomi kan vara att de blivit sambo, separerat, slutat studera eller har barn som har flyttat hemifrån. Lägre låneräntor är den tredje mest vanliga orsaken till bättre ekonomi. Mer än dubbelt så många anger det som orsak jämfört med förra året, 24 procent våren 2013 mot 9 procent våren Årets notering är den näst högsta noteringen sedan mätningen startade. Att fler av olika orsaker arbetar mer är den fjärde vanligaste orsaken till att den löpande ekonomin har blivit bättre. Cirka en femtedel, 21 procent, anger att någon i hushållet arbetar mer från att tidigare har varit sjukskriven, arbetslös eller föräldraledig (förra året var det 20 procent). Däremot har färre gått upp i arbetstid, procent jämfört med 15 procent förra våren. En femtedel, 20 procent, anger också minskad konsumtion, vilket är en ökning från 16 procent förra våren. Diagram 5: Orsaker till att man har fått mer pengar till löpande utgifter de senaste 6 månaderna, av de hushåll som fått det bättre Löneförhöjning Förändrad livssituation Lägre låneräntor Någon i hushållet arbetar mer Minskad konsumtion Ändrade regler; lägre inkomstskatt Gått upp i arbetstid Annat Ändrade regler; högre bidrag/ersättning Satt av mindre till sparande Förändrat boende Lägre fastighetsavgift/kommunala vår 2012 vår 9

10 Procent Även i år är det alltså löneförhöjningar som är den främsta anledningen till bättre hushållsekonomi. Årets notering är den högsta sedan 2006 då frågan ställdes första gången. Hittills har det alltid varit den vanligaste orsaken och löneökningarna har de senaste sju åren enligt Medlingsinstitutets statistik legat på mellan 2,4 till 3,6 procent i genomsnitt. En annan viktig förklaring som slår igenom är lägre låneräntor. Mer än dubbelt så många anger minskade ränteutgifter som orsak jämfört med förra året och man kan konstatera den näst högsta noteringen sedan mätningen startade. Sedan början av 2012 har också den korta tremånadersräntan fortsatt att dala till den näst lägsta nivån någonsin. Räntenivåns inverkan på hushållsekonomin har fluktuerat i takt med att räntesatserna ändrats, Våren 2009 var orsaken lägre ränta i topp då den till mångas stora lättnad sjönk efter att ha skjutit i höjden i samband med finanskrisen. Med allt högre skuldsättning kommer ränteförändringar framöver bli allt mer kännbara för många, negativt som positivt. Minskad konsumtion och mer arbete allt viktigare förklaringar till förbättrad hushållsekonomi Förutom högre lön har även fler angett att man fått en bättre ekonomi p g a att man nu arbetar mer, från att tidigare fått någon typ av ersättning, samt att man blivit försiktigare med att konsumera. Dessa båda förklaringsfaktorer har trendmässigt ökat sedan våren 2009 vilket sannolikt speglar en successiv beteendeförändring där allt fler strävar efter att komma i arbete samtidigt som en osäkerhet kring det ekonomiska läget skapar en försiktighet när det gäller hushållens konsumtion. Diagram 6: Topp fem orsaker till att man har fått mer pengar till löpande utgifter de senaste 6 månaderna, av de hushåll som fått det bättre, över tid Löneförhöjning Förändrad livssituation Lägre låneräntor Någon i hushållet arbetar mer Minskad konsumtion

11 4 Förklaringar till försämrad privatekonomi Att arbeta mindre ger allt större negativ effekt på privatekonomin 17 procent uppger att de har fått mindre pengar till löpande utgifter de senaste sex månaderna. Andelen som upplever att de fått mindre pengar att röra sig med är ungefär densamma som i fjol (18 procent). 36 procent av dem uppger högre priser som orsak till att plånboken har blivit tunnare, vilket är den mest utbredda orsaken men en minskad andel från förra årets nivå på 44 procent. En annan vanlig orsak är att någon i hushållet har blivit arbetslös, föräldra- eller sjukledig. Andelen är i år uppe på 27 procent jämfört med förra vårens 22 procent. Den tredje vanligaste orsaken är förändrad livssituation, alltså att de till exempel har separerat, börjat studera eller gått i pension, 23 procent. Förra våren var andelen endast 18 procent. Högre kommunala avgifter påverkar en ökande andel av de som fått mindre pengar till löpande utgifter, 21 procent jämfört med 15 procent förra våren. Den femte vanligaste orsaken är minskad arbetstid, som i år når 17 procent jämfört med 8 procent förra våren. (Här ingår inte mindre arbetstid orsakad av föräldraledighet eller sjukdom). Diagram 7: Orsaker till att man har fått mindre pengar till löpande utgifter de senaste 6 månaderna, av de hushåll som fått det sämre Högre priser Blivit arbetslös/sjukskriven/föräldraledig Förändrad livssituation, börjat studera, gått i Högre kommunala avgifter Gått ner i arbetstid Ökad konsumtion Ändrade regler: lägre ersättning och bidrag Högre låneräntor Sänkt pension Annat Förändrat boende Ändrade regler; högre inkomstskatt Sätter av mer till sparande vår 2012 vår procent De bakomliggande orsakerna till varför man fått mindre pengar att röra sig med skiljer sig alltså åt. Tydligt är att sämre ekonomi i allt högre utsträckning förklaras av att man lämnat arbetsmarknaden eller gått ner i arbetstid. Det är idag mer än tre gånger så vanligt att man anger minskad arbetstid som förklaring till sämre ekonomi om man jämför två år bakåt i tiden. Inte sedan mätningen av denna aspekt började 2006 kan man notera högre värden. Årets resultat visar att särskilt unga vuxna har fått 11

12 Procent sämre ekonomi p g a av att deras arbetstid minskat. Även arbetslöshet, sjukskrivning eller föräldraledighet blir en allt vanligare orsak. Sedan 2011 har den andelen ökat från 19 till 27 procent. Som en konsekvens av en låg inflation har prisökningar en allt mindre negativ påverkan på ekonomin. Andelen som anger det som orsak till sämre ekonomi har, med undantag för 2011, stadigt minskat sedan våren Då uppgav sju av tio högre priser som orsak till sämre ekonomi. Idag är den siffran halverad, 36 procent. Diagram 8: Topp fem orsaker till att man har fått mindre pengar till löpande utgifter de senaste 6 månaderna, av de hushåll som fått det sämre, över tid Högre priser Blivit arbetslös/ sjukskrivits/ föräldraledig Förändrad livssituation, börjat studera, gått i pension mm Högre kommunala avgifter/ fastighetsavgift Gått ner i arbetstid 12

13 Procent 5 Ekonomisk utsatthet Allt färre med ekonomiska problem, men den positiva trenden kan vara bruten Andelen hushåll som de senaste tre månaderna haft svårt att få pengarna att räcka har trendmässigt minskat den senaste tioårsperioden hade mer än 20 procent av hushållen någon gång svårt att få pengarna att räcka till. Sedan 20 har andelen stabiliserats på 16 procent. För andelen hushåll som varje månad haft svårt att få pengarna att räcka till är den långsiktiga trenden ännu tydligare; 2004 hade mer än var tionde hushåll (13 procent) svårt att få pengarna att räcka varje månad. Förra året hade den andelen halverats till 6 procent. Årets resultat visar på en marginell ökning till 7 procent. Diagram 9: Om du tänker på de senaste tre månaderna, hur många av dem har du och ditt hushåll haft det svårt att få inkomsterna att räcka månaden ut? Pensionärer är den grupp som mest sällan upplever att pengarna inte räcker till, 11 procent har upplevt det någon gång den senaste tremånadersperioden, marginellt upp från 9 procent förra året. Bland svenskarna mitt i livet, mellan år, är det betydligt vanligare och här syns också en ökning från förra året, från 19 till 25 procent. Andelen som av ekonomiska skäl tvingats dra ner på sin konsumtion är jämfört med förra året stabil på 40 procent. Även här finns en långsiktigt positiv trend sedan mätningen började 2004 med allt färre hushåll som av ekonomiska skäl tvingats dra ner på sin konsumtion, med en tillfällig uppgång våren 2009 direkt efter finanskrisen. Diagram : Andelen hushåll som det senaste kvartalet inte fått inkomsterna att räcka och dragit ner sin konsumtion Ja, vi har dragit ned på någon konsumtion Inkomsterna har inte räckt månaden ut 13

14 Procent Även när det gäller typiska krisbeteenden, som att tvingas dra ner på vardagsmat eller nödvändiga skor och kläder, visar resultaten att svenskarna fått det bättre över den senaste tioårsperioden, dock med en tillfällig tillbakagång efter finanskrisen Att tvingas dra ner på inköp av nödvändiga kläder har dock blivit vanligare igen de senaste två åren, andelen ligger nu på 18 procent. Att dra ner på inköp av vardagsmat är betydligt mindre vanligt, 5 procent av hushållen har tvingats göra det i år men även här syns en marginell ökning (från 4 procent) för första gången sedan finanskrisen Diagram 11: Andel hushåll som det senaste kvartalet av ekonomiska skäl dragit in på nödvändiga köp av skor/kläder, försenade räkningar eller nödvändiga köp av vardagsmat, över tid Nödvändiga köp av skor eller kläder Betalat en räkning för sent Nödvändiga köp av vardagsmat 0 Man kan konstatera att andelen hushåll som upplever problem med att få pengarna att räcka till och hushåll som tvingas dra in på vardagsmaten trendmässigt har minskat den senaste tioårsperioden. Men det är alltså en marginell uppgång för båda dessa mått på ekonomisk utsatthet. De mest utsatta hushållen verkar alltså inte längre fått det ytterligare bättre. Det är för tidigt att dra långtgående slutsatser men årets resultat visar att den positiva trenden planat ut och ger en indikation på att den kan vara bruten. 14

15 Procent Flest hushåll drar in på dyrare mat - såväl på restaurang som i mataffären När det gäller lyxigare konsumtion, som restaurangbesök, inköp av dyrare mat eller andra utgifter för fritidsaktiviteter, drar för andra året i rad allt fler ner, trots att restaurangmomsen sänktes förra året, vilket sannolikt speglar en viss ökad försiktighet generellt. Trenden för bilkörning går i motsats riktning. Trots att bensinpriset successivt höjts de senaste åren har allt färre valt att dra ner med undantag för förra våren då bensinpriset toppade. Diagram 12: Andel hushåll som det senaste kvartalet av ekonomiska skäl dragit in på restaurang eller pubbesök, inköp av dyrare mat, inköp för nöje/kultur/fritidsaktiviteter, bilkörning eller andra utgifter, över tid Restaurang eller pubbesök Inköp av dyrare mat Utgifter för nöje, kultur eller fritidsaktiviteter Bilkörning Minskat annan utgift 0 Diagram 13: Vad hushållen av ekonomiska skäl dragit in på det senaste kvartalet Restaurang- eller pubbesök Inköp av dyrare mat Nödvändiga köp av skor eller kläder Utgifter för nöje, kultur eller fritidsaktiviteter Bilkörning Minskat annan utgift Betalat en räkning för sent Nödvändiga köp av vardagsmat procent 2013 vår 2012 vår 15

16 Procent Procent 6 Konsumtionslån Unga hushåll fortsätter minska på konsumtionslånen Trenden när det gäller konsumtionslån har varit långsamt minskande sedan På senare år har den utvecklingen drivits främst av 20 till 29-åringar där andelen med konsumtionslån minskat drastiskt från nästan 30 procent 2009 till 12 procent i år, med andra ord mer än en halvering. Den höga noteringen för unga hushåll våren 2009 sammanföll med att betydligt fler unga hushåll uppgav att de fått en sämre ekonomi. Antingen var det en sämre ekonomi som fick dem att låna,till konsumtion, eller var det de dyra konsumtionslånen som gav dem en sämre ekonomi. Fler unga kan också ha vänt sig till dyrare finansbolag då bankerna blev mer restriktiva med sin långivning. Idag är det istället åldersgruppen 30 till 49 år där högst andel har lånat för konsumtion. Diagram 14: Andel som har lån för konsumtion över tid Har lån för konsumtion 2 0 Diagram 15: Andel som har lån för konsumtion per åldersgrupp över tid år år år 65+ år 0 16

17 7 Om undersökningen Hushållsbarometern speglar hur de svenska hushållen upplever sin ekonomiska situation. Syftet är att den återkommande ska ge en bild av hur hushållen själva bedömer att privatekonomin förändras. Förändringarna kan följas över tid. Den första undersökningen gjordes våren Våren 2013 är det fjortonde mättillfället. Hushållsbarometern visar hur stor andel av hushållen som t ex anser att de fått förbättringar eller försämringar av sin privatekonomi samt hur stor andel som kommer att förändra sina privatekonomiska beslut framöver. Barometern visar däremot inte hur stora förändringarna beloppsmässigt är eller kommer att bli. Det går alltså inte att dra slutsatser om hur mycket bättre eller sämre hushållen har fått det i kronor, utan enbart hur stora andelar av hushållen som berörs av de olika frågeställningarna. Frågorna i delrapport 1 omfattar: Hur man upplever att hushållets löpande ekonomi förändrats. Varför man anser att hushållet fått mer eller mindre pengar till löpande utgifter. Hur hushållens pengar räcker till löpande utgifter, samt vad man drar in på när pengarna inte räcker. Hur man planerar att förändra sina utgifter för semester jämfört med förra året. Hur man upplever att hushållets ekonomiska situation förändrats totalt sett. Om hushållet ökat eller minskat sina konsumtionskrediter. Specifika frågor kring förmögenhetssituationen, dvs reala tillgångar, totalt finansiellt sparande och totala skulder finns inte med, men ingår i hushållens bedömning av sin totala ekonomi. Undersökningen är genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Institutet för Privatekonomi hos Swedbank. Undersökningen har skett genom telefonintervjuer under en vecka, perioden mars Intervjupersonerna är 20 år eller äldre och har slumpmässigt valts ut utifrån ett riksrepresentativt urval. De intervjupersoner som fortfarande bor hemma hos sina föräldrar har selekterats bort. Totalt har personer svarat. Hushållsbarometern som index Index är beräknat utifrån resultaten av två frågor i Hushållsbarometern; huruvida hushållet upplever att det har mer, mindre eller oförändrat mycket pengar till löpande utgifter och om hushållet fått en bättre eller sämre ekonomi totalt sett (även med hänsyn till tillgångar och skulder) jämfört med för sex månader sedan. Den ena frågan mäter i vilken grad hushållen fått en förändrad likviditet, den andra även hur förmögenhetsställningen förändrats. Indexet mäter den egna bedömningen om hur privatekonomin förändrats - upp, ned eller inte alls och är en sammanfattande värdemätare av hur den sammanlagda ekonomiska situationen ser ut. Förändringar kan upplevas olika och är inte ett absolut mått, hushållsindex ska därför ses som en temperaturmätare på hushållens ekonomiska situation. En oförändrad situation jämfört med för sex månader sedan ger index 50. Index>50= bättre ekonomi Index<50= sämre ekonomi 17