Social problematik och sjukskrivning

Transkript

1 SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:9 Social problematik och sjukskrivning En analys av sambandet mellan allvarliga livshändelser och sjukskrivning under tidsperioden

2 Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen. Rapporten i sin helhet kan läsas online, laddas ner och beställas på Stockholm 2018 Inspektionen för socialförsäkringen Författare: Mona Backhans 2

3 Sammanfattning ISF har fått i uppdrag av regeringen att identifiera och analysera förekomsten av social problematik som orsak till nedsatt arbetsförmåga och sjukskrivning. Social problematik har i denna granskning definierats som allvarliga livshändelser. Bakgrunden till uppdraget är att kunskapen är begränsad och behöver öka när det gäller sambandet mellan social problematik och sjukfrånvaro. Kunskapen behöver också öka om social problematik kan vara en av förklaringarna till att antalet sjukfall ökar. De viktigaste resultaten av granskningen är att det inte finns någon allmän glidning mot en ökad medikalisering på grund av social problematik, när det gäller tre av de fyra undersökta allvarliga livshändelserna att överrisken för sjukskrivning vid de allvarliga livshändelser som studeras i rapporten är liknande för män och kvinnor, under hela den studerade tidsperioden att grupper med låg tillgång till sjukförsäkringen har en lägre risk för sjukskrivning vid allvarliga livshändelser. Syfte och frågor Granskningens övergripande syfte är att öka kunskapen om förekomsten av social problematik och dess samband med sjukskrivning. Granskningen svarar på följande frågor: 1. Har sambandet mellan allvarliga livshändelser och sjukskrivning förändrats över tid? 2. Skiljer sig kvinnors risk för sjukskrivning vid allvarliga livshändelser mot mäns? 3. Har skillnaden mellan kvinnor och män förändrats över tid? 4. Vilka individuella faktorer skyddar respektive försvårar vid allvarliga livshändelser när det gäller sjukskrivning? Social problematik har i granskningen definierats som allvarliga livshändelser Social problematik har i denna granskning definierats som allvarliga livshändelser. De fyra livshändelser som ingår i granskningen är skilsmässa makes eller makas kriminalitet (domar med påföljd fängelse, villkorlig dom eller skyddstillsyn) sjukhusinläggningar med en missbruksdiagnos inom familjen (make, maka eller barn) 3

4 dödsfall i familjen på grund av yttre orsaker, det vill säga händelser, omständigheter och förhållanden i den yttre miljön som orsak till skada, förgiftning och andra ogynnsamma effekter. De allvarliga livshändelser som undersöks i granskningen är sådana händelser som finns tillgängliga i registerdata. Metod Granskningen har studerat förekomsten av social problematik i anslutning till sjukskrivning i ett registerurval. Studiepopulationen består av alla personer i åldern år som är gifta eller registrerade partners eller har barn. Avgränsningen av studiepopulationen beror på valet av allvarliga livshändelser. Personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning (förtidspension), ålderspension eller tjänstepension på heltid ingår inte i urvalet. I registerstudien används individuella data för åren , från flera olika datakällor. I denna granskning har vi använt en matchningsansats för att analysera utvecklingen över tid. Ansatsen innebär att jämförelsegruppen (icke exponerade) har valts ut för att likna den exponerade gruppen så mycket som möjligt när det gäller en rad bakgrundsfaktorer. Dessa faktorer kan vara riskfaktorer för antingen exponeringen eller utfallet. Syftet med matchningen är att kunna isolera effekten av exponeringen i sig. En rad undergruppsanalyser har utförts för att svara på frågan om risken för sjukskrivning vid en allvarlig livshändelse är olika bero-ende på individuella bakgrundsfaktorer, som kön, ålder och utbildningsnivå. I dessa analyser har hela studiepopulationen använts, vilket innebär att exponerade och icke exponerade inte är matchade. Resultat och diskussion Den huvudsakliga slutsatsen av granskningen är att det inte finns någon allmän glidning mot en ökad medikalisering av social problematik. För tre av de fyra studerade livshändelserna finns ingen skillnad över tid i sambandet mellan exponering och sjukskrivning. Dessa livshändelser är skilsmässa, makes eller makas kriminalitet samt sjukhusinläggningar med en missbruksdiagnos inom familjen. De som är exponerade för någon av de tre livshändelserna har något högre sjukskrivningsnivåer än icke exponerade. Men skillnaden i sjukskrivningsnivåer mellan exponerade och icke exponerade har varit konstant under den studerade tidsperioden Ett typexempel är skilsmässa (figur 1). 4

5 Andel (%) med ett sjukfall Relativ risk Andel (%) med ett sjukfall Relativ risk Figur Andel (procent) män med ett sjukfall bland exponerade och icke exponerade för skilsmässa (vänster axel) samt relativ risk* för sjukfall vid skilsmässa (höger axel), åren , ,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Ingen skilsmässa Skilsmässa Relativ risk Den allvarligaste av de undersökta livshändelserna är nära anhörigs dödsfall på grund av yttre orsaker. Där ser vi tydligt att skillnaden mellan exponerade och icke exponerade ökar när det gäller risken för ett sjukfall. Men denna utveckling tycks ha brutits under de senaste åren. Skillnaderna mellan exponerade och icke exponerade har återigen minskat, och andelen med ett sjukfall bland de som drabbats av ett dödsfall i familjen har minskat (män) eller varit konstant (kvinnor). Om det har skett en glidning mot en ökad medikalisering av sorgeprocessen så har detta alltså skett under en tidigare del av den studerade tidsperioden. Sjukskrivningsnivåerna är fortsatt mycket höga bland de som utsatts för dödsfall i familjen, cirka 55 procent av kvinnorna och cirka 30 procent av männen har någon sjukskrivning (figur 2). Figur Andel (procent) kvinnor med ett sjukfall för exponerade och icke exponerade för dödsfall i familjen på grund av yttre orsaker (vänster axel) samt relativ risk* för sjukfall vid exponering (höger axel), åren ,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Ej dödsfall i familjen Dödsfall i familjen Relativ risk Anm.: * En relativ risk över 1 betyder att exponeringen ökar sannolikheten för sjukfall, medan en relativ risk under 1 betyder att exponeringen minskar sannolikheten för sjukfall. 5

6 Risken för sjukskrivning vid någon av de undersökta livshändelserna är liknande för män och kvinnor under hela tidsperioden Sjukskrivningsnivåerna är högre för kvinnor än för män, både bland de som har exponerats för en av de allvarliga livshändelserna och bland de som inte har exponerats. Men skillnaden mellan gruppen exponerade och gruppen icke exponerade är densamma för män och kvinnor. Möjligheten att sjukskriva sig skiljer sig mellan olika grupper. En grupp kan ha lägre tillgång till sjukförsäkringen på grund av tillfälliga anställningskontrakt, små ekonomiska möjligheter att vara sjukskriven, samt, för egenföretagare, ett högre antal karensdagar. Det är särskilt tydligt att möjligheten att sjukskriva sig är låg för grupper som både har låga sjukskrivningsnivåer bland icke exponerade och låg risk för sjukskrivning vid någon av de undersökta allvarliga livshändelserna. Detta gäller exempelvis för gruppen med lägst inkomst, de med ekonomiskt bistånd och gruppen födda utanför Europa. De som har minderåriga barn och de åldersgrupper som är mest förvärvsaktiva har däremot högre risk för sjukskrivning vid en allvarlig livshändelse. Det kan bero på att de är mer sårbara på grund av större belastningar och en mer stressande livssituation. Det finns också skillnader mellan privatanställda och anställda i övriga sektorer, mellan förgymnasialt och eftergymnasialt utbildade, och mellan svenskfödda respektive födda i Norden och övriga grupper. Dessa skillnader kan möjligen spegla skillnader i sjukskrivningskultur eller sjukskrivningsbeteende. De studerade allvarliga livshändelserna står tillsammans för ett litet antal extra sjukfall, vilket motsvarar knappt 1,7 procent av samtliga sjukfall i urvalet under de senaste fyra åren. Sett till hela befolkningen innebär det alltså att dessa fyra exponeringar leder till cirka nya sjukfall, av närmare startade sjukfall under ett år. 1 Försäkringskassan, Statistik och analysdatabas. 6

7

8 adress Box 202, Stockholm besöksadress Fleminggatan 7 telefon fax e-post registrator@inspsf.se webb