Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016

Transkript

1 PM Regionkontoret Anders Thorstensson, utvecklingsstrateg Avdelningen för uppföljning och analys Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 Hälso- och sjukvårdsbarometern är en undersökning som speglar den vuxna befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård. Den genomförs årligen i alla landsting och regioner. Syftet med Hälso- och sjukvårdsbarometern är att stimulera till demokratisk dialog och att identifiera förbättringsområden. Hälso- och sjukvårdsbarometern är därmed ett av verktygen i landstingens arbete för att planera, leda, styra och förbättra hälso- och sjukvården. Den senaste mätningen från våren 2016 visar att Halland hävdar sig mycket väl i jämförelse med övriga landsting/regioner. Inom flera områden ligger Halland på toppositioner, men inom Halland finns det också betydande variationer som denna undersökning lyfter fram, t.ex. skillnader som hänger samman utbildningsnivå, hälsotillstånd etc. Resultaten från Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 är ett viktigt underlag för att säkerställa målet för hälso- och sjukvården; god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Hälso- och sjukvårdsbarometern vårmätningen 2016

2 2(16) Hälsotillståndet I landet är det 65 procent av de tillfrågade som uppger att hälsotillståndet är bra eller mycket bra. Motsvarande siffra för Halland är 71 procent. I Halland uppvisar Kungsbacka störst andel invånarna med ett bra eller mycket bra hälsotillstånd (75 %), medan motsvarande andel i Halmstad är 68 procent. Hylte har den största andelen invånare med ett dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd (8 %). Figur 1 Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Varberg 71,0 6,5 Laholm 72,1 7,8 Kungsbacka 75,2 4,7 Hylte 74,4 8,8 Halmstad 68,0 5,6 Falkenberg 74,4 5,6 Region Halland 71,7 5,9 Sverige 65,6 8,3 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bra eller mycket bra Någorlunda Dåligt eller mycket dåligt För personer som någon gång under de senaste sex månaderna besökt hälso- och sjukvården blir svaren lite annorlunda, 57 procent av invånarna i landet, som under de senaste sex månaderna besökt hälso- och sjukvården, uppger sig ha ett bra eller mycket bra hälsotillstånd. För Halland är motsvarande siffra 63 procent. Bland personer i Halmstad som under de senaste sex månaderna besökt hälso- och sjukvården uppger 55 procent att de har bra eller mycket bra hälsa, vilket gör att man hamnar under riksgenomsnittet, samtidigt som 10 procent av invånarna i Halmstad anger att de har dålig eller mycket dålig hälsa. Figur 2 Personer som någon gång under de senaste 6 månaderna besökt hälso- och sjukvården - Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Varberg Laholm Kungsbacka Hylte Halmstad Falkenberg Region Halland Sverige 55,9 57,8 63,2 65,7 63,6 68,5 70,6 70 7,4 6,6 5,7 8,8 10,3 7,1 7,8 11,1 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bra eller mycket bra Någorlunda Dåligt eller mycket dåligt

3 3(16) Tillgång till sjukvård I riket är det 84 procent som upplever att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Halland toppar listan med 90 procent. Figur 3 Jag har tillgång till den hälso- och sjukvård jag behöver Även om Halland ligger i topp finns det variationer i hur Hallänningen upplever sin tillgång till hälsooch sjukvård, t.ex. skillnader som hänger samman med ålder, kön, utbildningsnivå, härkomst och hälsotillstånd. Det är ingen stor skillnad mellan hur olika åldersgrupper i Halland upplever tillgång till sjukvård. Figur 4 Tillgång till den hälso- och sjukvård jag behöver, svar fördelat på åldersgrupp (Halland) Upplevelsen av tillgång till sjukvård skiljer sig åt mellan medelålders kvinnor och män i Halland. Medelålders män i Halland uppger att de har en lägre tillgång till den sjukvård de behöver.

4 4(16) Figur 5 Tillgång till den hälso- och sjukvård jag behöver, svar fördelat på kön och åldersgrupp (Halland) Födelseland har betydelse för om man anser sig ha tillgång till den sjukvård man behöver. Födda utanför Norden anger i lägre utsträckning än personer födda inom Norden att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Figur 6 Tillgång till den sjukvård jag behöver, svar fördelat på födelseland (Halland)

5 5(16) Utbildningsnivån har betydelse för hur hallänningen upplever sig ha tillgång till den sjukvård man behöver. Hallänningar med grundskola som högsta utbildningsnivå instämmer i betydligt lägre utsträckning att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Figur 7 Tillgång till den sjukvård jag behöver, svar fördelat på utbildningsnivå och åldersgrupp (Halland) Även personer i åldersgruppen år med eftergymnasial utbildning upplever i lägre grad ha tillgång den sjukvård de behöver. Figur 8 Andel som instämmer helt eller delvis i påståendet att de har tillgång till den sjukvård de behöver (Halland) Diagrammet till vänster visar utvecklingen över tid mellan år 2012 och Andelen Hallänningar som instämmer helt eller delvis i påståendet att de har tillgång till den vård de behöver ökade från 85 till 90 procent mellan åren 2012 och Halland har konstant haft högre värden än riket under tidsperioden Hur de som svarat på enkäten uppfattar sitt hälsotillstånd påverkar i hög grad svaren på frågorna i undersökningen, vilket också återspeglar resultatet för frågan om tillgången till sjukvård. Av de Hallänningar som säger att de har mycket dåligt hälsotillstånd är det 47 procent som instämmer helt eller delvis i påståendet att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Motsvarande siffra för riket är 57 procent. Detta kan jämföras med 93 procent av hallänningarna som anser sig ha ett bra

6 6(16) eller mycket bra hälsotillstånd, vilket är några procentenheter högre än för riket (90,7%). Nästan en tredjedel av hallänningar (30 %) med mycket dåligt hälsotillstånd anser sig inte ha tillgång till den hälso- och sjukvård de behöver. Figur 9 Andel som instämmer helt eller delvis i påståendet att de har tillgång till hälso- och sjukvården i förhållande till hälsotillstånd 2016 (Halland) Mycket dåligt Dåligt Hälsotillstånd Någorlunda Bra Mycket bra Tillgång hälso- och sjukvård, % Tar helt/delvis avstånd Tar helt/delvis avstånd Instämmer helt/delvis För befolkningen med ett gott hälsotillstånd illustrar figuren ovan en bild där hälso- och sjukvården i Halland upprätthåller ett högt mått av trygghet. Samtidigt indikerar undersökningen betydande brister för dem med ett dåligt hälsotillstånd.

7 7(16) Förtroende I Sverige är det 61 procent av befolkningen som har ett mycket eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården. I Halland är motsvarande siffra 70 procent och regionen hamnar därmed på en tredjeplats bland landets landsting/regioner. Figur 10 Hur stort eller litet förtroende har du för hälso- och sjukvården i sin helhet i din region/ditt landsting? Halland har under hela perioden uppvisat en högre andel invånare med ett allmänt högt förtroende för hälsooch sjukvården än riket. Mellan 2012 och 2013 minskade förtroendet för hälso- och sjukvården för att återigen gå upp något år 2014 och Figur 11 Andel som instämmer helt eller delvis i påståendet att de har stort eller litet förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet (Halland)

8 8(16) Förtroende - vårdcentral Förtroendet för vårdcentraler varierar över riket. Halland hamnar här på en andra plats. I Halland har 71 procent ett stort förtroende för vårdcentralerna (jmf riket 60 %). Figur 12 Hur stort eller litet förtroende har du för hälso-/vårdcentraler i din region/ditt landsting? Förtroendet för vårdcentraler varierar beroende på ålder. Personer mellan 18 och 29 år har lägst förtroende. Därefter ökar förtroendet i takt med stigande ålder. De som har högst förtroende är 80 år och äldre. I denna grupp har fyra av fem mycket stort eller ganska stort förtroende. Figur 13 Förtroende för vårdcentraler fördelat på åldersgrupper (Halland) Figur 14 Förtroende för vårdcentraler fördelat på hälsotillstånd (Halland) Det är vanligare bland personer med bra eller mycket bra hälsotillstånd att ha stort förtroende för vårdcentraler. Personer som anger att de har dåligt hälsotillstånd har däremot lägre förtroende.

9 9(16) Hallänningarna har ett större förtroende till sina vårdcentraler än vad man har i övriga landet. Figur 15 Andel som instämmer helt eller delvis i påståendet att de har stort eller litet förtroende för vårdcentraler

10 10(16) Förtroende sjukhus Högre förtroende för sjukhus än för vårdcentral Halland på femte plats. I riket har 69 procent stort förtroende för sjukhusen. Skillnaderna mellan landstingen i invånarnas förtroende för de egna sjukhusen är som mest 28 procentenheter. Figur 16 Hur stort eller litet förtroende har du för sjukhusen i din region/ditt landsting? Förtroendet för sjukhusen varierar mindre mellan åldergrupperna än förtroendet för vårdcentralerna. Figur 17 Förtroende för sjukhus fördelat på åldersgrupper (Halland)

11 11(16) Figur 18 Förtroende för sjukhus fördelat på hälsotillstånd (Halland) Bland dem som har mycket dåligt hälsotillstånd har 26 procent stort förtroende för sjukhusen. Av dem med bra hälsotillstånd är motsvarande siffra 78 procent. Endast hälften av personerna med mycket dåligt hälsotillstånd har förtroende för sjukhusen. Figur 19 Andel som instämmer helt eller delvis i påståendet att de har stort eller litet förtroende för sjukhus Förtroendet för sjukhusen är högre än för vårdcentralerna Andel, % År Mycket/ganska stort - Sverige Varken eller - Sverige Mycket/ganska litet - Sverige Mycket/ganska stort - Halland Varken eller - Halland Mycket/ganska litet - Halland

12 12(16) Tillgänglighet I landet skiljer sig uppfattningen om väntetider åt, med 22 procentenheter för vårdcentraler och 26 procentenheter för sjukhus. 72 procent av hallänningarna instämmer helt eller delvis i påståendet att väntetiderna till besök på vårdcentraler är rimliga. Väntetiderna till besök och behandling på sjukhus uppfattas av de svarande som mindre rimliga än de till besök på vårdcentraler eller motsvarande. 62 procent av hallänningarna instämmer helt eller delvis i att väntetiderna till sjukhus är rimliga. Vårdcentral Figur 20 I min region/mitt landsting är väntetider till besök på hälso-/vårdcentraler rimliga Andelen som anser att väntetiderna är rimliga varierar stort med ålder. 56 procent av personer i åldern år anser att väntetiderna är rimliga, jämfört med 78 procent i åldersgruppen 80 år och äldre. Figur 21 I min region/mitt landsting är väntetider till besök på vårdcentral rimliga (Halland)

13 13(16) Sjukhus Figur 22 I min region/mitt landsting är väntetider till besök och behandling på sjukhus rimliga Väntetiderna till besök och behandling på sjukhus uppfattas av hallängarna som mindre rimliga än de till besök på vårdcentral. Endast 45 procent av hallänningarna i åldern år anser att väntetiderna är rimliga, jämfört med 86 procent i åldersgruppen 80 år och äldre. Figur 23 Andel som instämmer helt eller delvis i påståendet att det är rimliga väntetider till besök och behandling på sjukhus (Halland)

14 14(16) Vårdguiden 1177 Figur 24 Hur stort eller litet förtroende har du för 1177 Vårdguidens råd och hjälp om hälsa och vård via telefon, 1177? Andelen som har stort förtroende för 1177 via telefon varierar över landet. Två av tre hallänningar har stort förtroende 1177 via telefon. Figur 25 Hur stort eller litet förtroende har du för 1177 Vårdguidens information och råd om hälsa och vård via webben, 1177.se? Andelen hallänningar med stort förtroende för 1177 via webben är några procentenheter lägre än för riket.

15 15(16) Uppfattar att vården ges på lika villkor Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Figur 26 Uppfattar du att vården ges på lika villkor, dvs. att behovet av vård avgör, inte något annat? Halland hävdar sig väl och kommer på en tredjeplats, men trots detta uppfattar 40 procent av Hallänningarna att vården inte ges på lika villkor och att det inte är behovet av vård som avgörande. I riket är det 54 procent som svarar ja på den frågan om de uppfattar att vården ges på lika villkor. Spridningen i landet är relativt stor, från 45 procent i Dalarna till 62 procent i Örebro. Män och kvinnor har olika uppfattningar i frågan om vården är jämlik. Figur 27 Uppfattar du att vården ges på lika villkor, fördelat på kön (Halland) Hallänningarna uppfattar att vården i högre grad ges på lika villkor än övriga landet (kvinnor: 49 %, män: 59 %).

16 16(16) Det är även stora skillnader beroende på utbildningslängd. Hallänningar med eftergymnasial utbildning anser i betydligt lägre grad än de med grundskola som högsta utbildning att vården ges på lika villkor, 53 procent jämfört med 64 procent. Figur 28 Andel som inte uppfattar att vården ges på lika villkor, fördelat på utbildningsnivå (Halland) Figur 29 Uppfattar du att vården ges på lika villkor, fördelat på hälsotillstånd (Halland) Personer som upplever sig ha dålig hälsa anser i lägre grad att vården ges på lika villkor.