Växling av generation eller kompetens? - under senaste decenniet och det kommande

Transkript

1 Avd för arbetsgivarpolitik Januari 2010 Barbro Emriksdotter Växling av generation eller kompetens? - under senaste decenniet och det kommande Bakgrund Det har länge talats om vad som ska hända när 40-talisterna går i pension. Avsikten med den här rapporten är att ur ett nationellt perspektiv redovisa några fakta om kompetens- och åldersstruktur samt personalomsättning för sjuksköterskor och undersköterskor i kommuner och landsting, för att försöka tolka den förändring som pågår. Inför millennieskiftet trodde Svenska Kommunförbundet på en utveckling som skulle innebära en fördubbling av antalet sjuksköterskor i kommunerna till år 2010 och lägsta utbildningsnivå för baspersonalen skulle vara motsvarande undersköterskekompetens. Landstingsförbundet bedömde att antalet

2 sjuksköterskor och undersköterskor borde förbli relativt stabilt till förmån för en kompetenshöjning i kommunerna samt att tyngdpunkten i hälso- och sjukvården skulle förskjutas mot mer närsjukvård. De ställningstaganden som gjordes och som fördes fram till regeringens Vårdkommission 1 var att grundutbildningen till sjuksköterska då behövde utökas kraftigt och att det behövdes flera alternativa utbildningsvägar för att vuxna skulle kunna skaffa sig kompetens motsvarande omvårdnadsprogrammet. Kommer rätt kompetens att finnas på rätt plats? Förutsättningarna för att rätt kompetens relaterat till vårdbehoven kommer att finnas kommer att belysas övergripande, i ett nationellt perspektiv, dessutom behövs en diskussion och ställningstagande för vilken väg som bör väljas av vårdens intressenter. Var kommer patienterna att finnas? Vårdtiderna inom dygnsvården blir allt kortare därför kommer många patienter att behöva få stöd i sin närmiljö med rehabilitering, vårdinsatser och omvårdnad. Högspecialiserad vård centraliseras till några få institutioner i landet. Hur kommer sjukdomspanoramat att vara? Ingen har facit men Folksjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar m fl har inte visat någon tendens att minska. Antalet äldre-äldre och multisjuka ökar successivt i samhället. Den psykiska ohälsan är fortsatt stor, successivt ökar resurser inom närsjukvården för att möta behoven. Nya virusepidemier drabbar samhället allt oftare. Sjukdomspanoramat står under ständig förändring och mer kan åtgärdas medicinskt. Efterfrågan på sjuksköterske- och undersköterskekompetens? Utvecklingen av behandlingsformer och ny teknik ställer krav på en aktiv omvärldsbevakning. Kvalitetskrav och patientsäkerhet förutsätter att det är en kunskapsbaserad vård som erbjuds. De senaste tio åren har svensk omvårdnadsforskning producerat mängder av ny kunskap kring t ex vård i hemmet, nutrition, kroppsnära omvårdnad, trycksår, fallskadeprevention. Personalens förmåga att ta till sig och omsätta nya kunskapsbaserade vårdmetoder bygger på att de har en god vårdutbildning. Inom den högspecialiserade vården med korta vårdtillfällen krävs en hög kompetens för snabba medicinska bedömningar och beslut. Det sannolika är att 1 DS 1999:44 Den ljusnande framtid är vård. 2

3 det på en stor del av dessa kliniker/avdelningar kommer att efterfrågas, i huvudsak, sjuksköterskor. På kliniker/avdelningar med något längre vårdtillfällen och större behov av omvårdnadsinsatser är det troligen lämpligare med en mix av sjuksköterskor och undersköterskor. På dessa enheter kan handledning och undervisning av elever utgöra ett större inslag i verksamheten. I hemsjukvården och inom den övriga kommunala äldreomsorgen kommer det troligen att finnas allt fler multisjuka med behov av hälso- och sjukvårdsinsatser från sjuksköterskor. För att dessa ska vara trygga i sin närmiljö även vid smärre försämringar bör dessutom kompetensen hos bas-/omvårdnadspersonalen vara på undersköterskenivå. Hur mixen av i detta fall sjuksköterskor och undersköterskor bör vara beror mycket på sättet att organisera arbetet. Stödjer organisationen att olika personers kunskap och kompetens används rationellt? Finns olika kompetenser i team med ansvar för en grupp äldre omsorgstagare? Examensmålet för sjuksköterskor är för närvarande minst nyexaminerade per år. Dimensioneringen innebär i princip en balans mellan efterfrågan och tillgång. Är en snabbare kompetensväxling och utökning önskvärd måste utbildningsdimensioneringen till sjuksköterska utökas, dels på grund av grundbemanningen men även till följd av behov av fler vikarierande sjuksköterskor. Det innebär i sin tur ett ökat tryck på främst landstingen när det gäller den verksamhetsförlagda utbildningen, som redan nu upplevs som en trång sektor. Eftersom patienterna/brukarna i högre grad finns i närmiljön bör en ökad andel av omvårdnadskompetensen i den verksamhetsförlagda utbildningen under sjuksköterskeutbildningen kunna inhämtas i den kommunala verksamheten. Genom mer verksamhetsförlagd utbildning ökar kommunernas möjlighet att påverka innehållet i utbildningen. Kontakten med studenterna på ett tidigt stadium är också positivt sett till framtida rekryteringsbehov. Bildandet av Vård- och Omsorgscollege sprids snabbt över landet och samlar utbildningsanordnare och avnämare i ett engagerat samarbete som ökar utbudet av utbildningar för att bl a öka baspersonalens kompetens i kommunerna. VO- College innebär att utbildningsanordnare och arbetslivet samverkar för att förnya utbildningar inom omvårdnadsområdet. Samverkan ger bättre koppling mellan teori och praktik. Satsningen ger också kompetensutveckling för redan anställda samt en yrkesutbildning för vuxna. Även Yrkeshögskolan är en viktig aktör genom att ge bidrag till efterfrågade utbildningar på eftergymnasial nivå. 3

4 I sammanställningen och i frågorna har främst målet för personalens baskompetens fokuserats. Hur har utvecklingen sett ut fram till nu? I kommunerna har antalet sjuksköterskor ökat men inte fördubblats. Antalet sjuksköterskor har fortsatt att öka i landstingen. År 2007 var det 28 % fler verksamma sjuksköterskor i kommunerna än år 2000, vilket är närmare fler medan ökningen i landstingen var 14 procent eller drygt fler. 2 Tabell1. Antal sjuksköterskor Nov 2000 Nov 2007 % ökning Kommunal verksamhet Landstingsverksamhet När det gäller undersköterskor och vårdbiträden i kommunerna har det under åren gjorts olika satsningar både från kommunerna och från regeringen för att höja yrkesgruppens kompetens. Sjuksköterskor i kommunerna per nov 2008 Antalet sjuksköterskor med anställning i någon kommun har, trots ökningen som redovisades tidigare, minskat något från år 2005 till Heltiderna har legat på en stabil nivå och deltidsanställningarna samt timanställningarna har blivit färre. Tabell 2. Kommun År Deltidsanställa Heltidsanställda Timavlönade Totalt Källa: SKL, novemberstatistik 4

5 - åldersstrukturen Diagram Åldersstruktur för sjuksköterskor i kommunsektorn nov 2008 Deltidsanställa Heltidsanställda Timavlönade Totalt Flest sjuksköterskor finns i åldersgrupperna mellan år och de är hel- och deltidsanställda. Det innebär att ca 600 sjuksköterskor per år kommer att pensioneras från år Ett antal väljer att stanna kvar i anställning efter 65 års ålder var det 150 sjuksköterskor, medan ytterligare drygt 300 fortsatte att arbeta tillfälligt, som timavlönade. Om det finns behov av att öka bemanningen bör det till viss del gå utan rekryteringar, eftersom ca 40 procent av sjuksköterskorna i kommunerna är deltidsanställda och 8 procent av sjuksköterskor var verksamma tillfälligt som timavlönade. Många har valt att arbeta deltid eller som timavlönade, medan andra troligen kan tänka sig att utöka sin arbetstid. Sjuksköterskor i landsting per nov 2008 I landstingen har antalet sjuksköterskor ökat kontinuerligt och det gäller både heloch deltidsanställda samt timavlönade. För år 2008 redovisas ett betydligt antal färre sjuksköterskor och det beror på att det nya statistikavtalet AID medför att biomedicinska analytiker och chef/ledare inom hälso- och sjukvård inte längre redovisas som sjuksköterskor. Motsvarande gäller inte i kommunerna. 5

6 Tabell 3. Landsting Deltidsanställa Heltidsanställda Timavlönade Totalt åldersstrukturen Diagram Åldersstrukturen för sjuksköterskor i landstingssektorn nov 2008 Deltidsanställa Heltidsanställda Timavlönade Totalt Åldersstrukturen för sjuksköterskor I landstingen är jämnare än för sjuksköterskorna i kommunerna. Det innebär att det är drygt sjuksköterskor som årligen uppnår pensionsåldern. Inom landstingen finns det en mindre potential för att öka bemanningen, eftersom färre arbetar deltid, ca 20 procent, men många av dessa arbetar troligen natt. Andelen som är timavlönade är relativt låg, 3 procent. Av de sjuksköterskor som arbetade kvar efter 65 års ålder var drygt 400 hel- eller deltidsanställda och ytterligare drygt 700 var tillfälligt sysselsatta som timavlönade i nov

7 Hur ser den samlade åldersstrukturen för sjuksköterskor ut? Diagram3 Sjuksköterskor, verksamma och frånvarande nov Kommun frånv Landsting frånv Kommun verksam Landsting verksam I diagrammet visas samtliga sjuksköterskor som har en anställning i en kommun alternativt ett landsting dvs även de som var frånvarande för studier, sjukdom, föräldraledighet etc. Frånvaron utgör 6-8 procent i de flesta åldersgrupper utom åldersgrupperna mellan år där större delen av föräldraledigheten och ledighet för studier infaller. Undersköterskor och vårdbiträden i kommunerna per nov 2008 Målsättningen att kompetens motsvarande undersköterska ska vara den lägsta utbildningsnivån i kommunerna ligger kvar sedan tidigare. Redovisningen av utbildningsnivån för den personal som benämns undersköterska respektive vårdbiträde i kommunerna visar att år 2008 hade 81 procent av undersköterskorna och 43 % av vårdbiträdena utbildning motsvarande gymnasieskolans omvårdnadsprogram. 3 Eftersom bedömningen är att antalet anställda i dessa yrkesgrupper inte bör minska i antal blir konsekvensen att det var närmare personer under 60 år i kommunerna, som skulle behöva utbildas för att få kompetens motsvarande omvårdnadsprogrammet. 3 Källa: SKL efter samkörning med SCB:s utbildningsdatabas. 7

8 - åldersstrukturen Diagram Åldersstrukturen för undersköterskor och vårdbiträden i kommunerna nov usk-utbildn ej usk-utb summa Efterhand som undersköterskor och vårdbiträden slutar är det troligt att kommunerna strävar efter att anställa utbildade undersköterskor. Bara pensionsavgångarna medför ett rekryteringsbehov av ca undersköterskor per år. Totalt fanns det nästan anställda i dessa två yrkesgrupper 2008 och personalomsättningen i övrigt rör sig vanligen runt 5 8 procent vilket medför ett ytterligare rekryteringsbehov av undersköterskor per år. Undersköterskor i landstingen per nov 2008 Samma målsättning som gäller för kommunerna avseende lägsta utbildningsnivå har gällt i landstingen sedan slutet av 1980-talet, trots det är det 17 procent i landstingen som enligt statistiken inte har utbildning motsvarande gymnasieskolans omvårdnadsprogram, vilket innebär personer. Antalet undersköterskor i landstingen har minskat från år 2000 till år

9 - åldersstrukturen Diagram 5 Undersköterskor, antal månadsaställda i landsting nov usk-utbildn ej usk-utb summa Flest undersköterskor finns det i landstingen i åldersgrupperna mellan år. Det tyder på att det inte skett så många nyrekryteringar under senare år till den yrkesgruppen. Om ingen rekrytering sker av undersköterskor till landstingen kommer de att minska i snabbare takt än tidigare med minst personer årligen. Vad händer framöver? Till omkring 2020 är det den yngre pensionärsgruppen som kommer att öka i antal i befolkningen. Det är när personer födda på 1940-talet går in i dessa åldrar. Hälsotillståndet i denna grupp är i regel gott och många tycker att deras hälsa är bra. Få behöver hjälp för att klara sin personliga omvårdnad före 80 års ålder, men konsumtionen av sjukvård ökar. Därefter stiger dock andelen som behöver hjälpinsatser snabbt med stigande ålder. Enligt Folkhälsorapporten (Socialstyrelsen, 2009) är det 44 procent av kvinnorna och 36 procent av männen 85 år och äldre som behöver hjälp med sin personliga omvårdnad. Andelen som behöver hjälp med personlig omvårdnad har inte förändrats nämnvärt de senaste två decennierna. 9

10 Diagram 6: Befolkningsförändring Antal äldre i åldern år och 85 år och äldre samt prognos Tusental år 85+ Av diagrammet kan utläsas att den yngre pensionärsgruppen ökar från 2010 vilket troligen kommer att öka trycket på sjukvården. Medan den äldre pensionärsgruppen som behöver mycket omsorg ökar först från år Innebär den demografiska förändringen ett behov av ny kompetens alternativt annan bemanning? Är det befogat att andelen sjuksköterskor i landstingen fortsätter att öka? I omsorgen kommer efterfrågan på omvårdnadspersonal troligen att öka från Hur bör ledningsorganisationen respektive det medicinska stödet se ut inom äldreomsorgen då? Bör målet om fördubbling av antalet sjuksköterskor jämfört med år 2000 planeras till år 2020? Tre exempel på scenarier Tabell 4: Antal sjuksköterskor Nov 2000 Nov 2007 prognos 2020 Åtgärd Kommunal verksamhet Landstingsverksamhet Of ökningstakt 3,6% fördubbling jfr 2000 Årlig ökning 2% Of ökningstakt Årlig ökning 1% Årlig ökning 0,5% 10

11 Alternativen med oförändrad eller minskad volym har inte beskrivits eftersom de bedöms vara mindre troliga. Diagram Scenario 1 Scenario 2 Scenario Om de tre förslagen till utvecklingsmål för kommunerna resp. för landstingen för år 2020 samlas i tre scenarier, leder det till den samlade utökning av volymen sjuksköterskor som visas i diagrammet ovan. För närvarande är examensmålet för sjuksköterskor per år, vilket i princip leder till balans mellan tillgång och efterfrågan idag. För att möta framtida efterfrågan behöver grundutbildningen ökas troligen upp till examinerade per år för scenario 2 respektive scenario 1. Om antalet sjuksköterskor i verksamheten fortsätter att öka, leder det naturligtvis till att utbildningen successivt måste utökas. Det innebär i sin tur att landsting och kommuner måste planera för att kunna ta emot fler studerande för verksamhetsförlagd utbildning, mer tid måste avsättas för handledning etc. Vilken utveckling bör eftersträvas? Växling av generation eller kompetens? Vid generationsväxling kommer ersättningsrekryteringen i princip att vara äldre mot yngre och behålla den yrkesstruktur som finns för närvarande. Vid kompetensväxling kommer ersättningsrekryteringen i landstingen främst att innebära att undersköterskor i stor utsträckning ersätts med sjuksköterskor. I 11

12 kommunerna innebär det att fler sjuksköterskor anställs och att vårdbiträden utan adekvat utbildning ersätts med undersköterskor med omvårdnadsutbildning. Eller blir det som det varit? Hur har personalförändringen sett ut? Antalet sjuksköterskor i kommunerna har minskat något och det gäller både heltids- och deltidsanställda. I landstingen har antalet ökat även om ökningen mattats av. Rekryteringen av deltider har minskat. Tabell 5 Sjuksköterskor, rekryteringar och avgångar per år Kommunal verksamhet Landstingsverksamhet år 0506 år 0607 år 0708 år 0506 år 0607 år 0708 Rekr Deltid Rekr Heltid Avg Deltid Avg Heltid Netto deltid Netto Heltid Netto totalt Utgångspunkten för att beskriva vad som händer är förändringarna för sjuksköterskor sett mellan åren 2007 och 2008, se diagram. Landstingen rekryterar de flesta sjuksköterskor som är nyexaminerade. Förutom de som pensioneras slutar ca tio procent av samtliga åldersgrupper under året. Avgången inkluderar här de som byter yrkesbenämning och de som övergår till ex kommunal verksamhet. Kommunerna tycks rekrytera någon med likvärdig erfarenhet och ålder, så när som för gruppen år. 12

13 Diagram 8 Sjuksköterskor, samtliga rekryteringar och avgång i kommunsektorn resp i landstingssektorn år 07/08 Rekr 0708 (k) Avg 0708 (k) Rekr 0708 (lt) Avg 0708 (lt) Statistiskt ser det ut som en generationsväxling i landstingen, medan det i kommunerna i princip blir oförändrat. Antalet undersköterskor minskar i landstingen till förmån för fler sjuksköterskor, så en viss kompetensväxling sker parallellt. I kommunerna är det främst andelen undersköterskor med adekvat utbildning som påverkar kompetensväxlingen och andelen har ökat om än långsamt. Frågor att diskutera ex: Rapporten avslutas med exempel på några frågeställningar som kan behöva diskuteras i organisationen för att komma vidare och för att tydliggöra kunskapsoch kompetensmålen för verksamheten. Vilken kompetens sjuksköterska alt undersköterska - behövs var, inom hälsooch sjukvård/vård och omsorg? Hur stödjer olika typer av arbetsorganisationer användningen av tillgänglig kompetens? Vilka förutsättningar måste finnas för att skapa ett positivt förhållningssätt till lärande i organisationen? Vad krävs för att nå fram till ett verksamhetsintegrerat lärande för både anställda och studerande? 13

14 Vilka erfarenheter finns av verksamhetsförlagd utbildning i kommunerna för sjuksköterskor fördelar / nackdelar? Vill ni lyfta fram någon utbildningssatsning riktad till omvårdnads-/baspersonalen som varit särskilt lyckad? Är det möjligt att vid behov öka volymen årsarbetare utan att öka antalet undersköterskor och sjuksköterskor genom att erbjuda fler månadsanställning och ökad sysselsättningsgrad? Genom Kompetenslyftet och andra satsningar som ex. validering var det många som fick kompetenshöjning i kommunerna men de fick inte alltid kunskap motsvarande det reguljära omvårdnadsprogrammet. Vad behövs för att de ska nå dit? Är det viktigt att de når dit? Många undersköterskor har fått fortbildningsinsatser inom ex demensvård hur kan den kunskapen/funktionen synliggöras t ex som en karriärväg? Har ni andra exempel på karriärvägar? Kommentera gärna på hemsidan för att ge och få inspiration. Skriv gärna in svaren som kommentar till rapporten, så att andra kan få del av era tankar och inspireras. Alternativt skicka synpunkter till Barbro Emriksdotter, ber@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting. 14