Det finns alltid behov av en till, men PROGNOS REKRYTERINGSBEHOV OCH TILLGÅNG

Transkript

1 Det finns alltid behov av en till, men PROGNOS REKRYTERINGSBEHOV OCH TILLGÅNG PERSONALENS KAPACITET Oktober 21

2 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas på Landstingsförbundet av Barbro Emriksdotter, tel Beställning av rapporten kan göras direkt på tel , fax eller från vår hemsida Best nr 268 ISBN Layout/produktion: Landstingsförbundet Stockholm 21 Tidigare prognosrapporter: Personalens kapacitet framtida personalbehov Landstingsförbundet 1997, best nr 1735 Vården en framtidsbransch framtida personal- och utbildningsbehov Landstingsförbundet 1998, best nr 1836

3 Det finns alltid behov av en till, men PROGNOS REKRYTERINGSBEHOV OCH TILLGÅNG Oktober 21

4 INNEHÅLL Varför görs prognoser? de stämmer ju aldrig... 3 Vad hände under 199-talet?... 4 Mångfald vårdproducenter och arbetsgivare... 4 Från deltid mot heltid... 4 Uppdrag från Vårdkommissionen... 5 Sjukfrånvaron ökar... 5 Löneutveckling... 6 Framtida personalförsörjning... 7 Tillskottet på arbetsmarknaden generationsväxling... 7 Kvinnodominerad verksamhet även i framtiden?... 7 Prognoser... 9 Läkare, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal... 1 Läkare... 1 Sjuksköterskor Omvårdnadspersonal undersköterskor, skötare m fl Arbetsterapeuter, sjukgymnaster, socionomer och psykologer Sjukgymnaster Kuratorer och socialsekreterare, socionomer i vården Psykologer Administrativ personal/ Läkarsekreterare Audionomer, Dietister och Logopeder... Dietist Logopeder Fler anställda med nya utbildningar Sammanfattning Bilaga och nyanställda FÖRORD Nya utmaningar inför 2-talet! Personalstrukturen i landsting och regioner har förändrats kraftigt bl a till följd av huvudmannaskapsförändringar, omstrukturering och neddragningar för att nå balans i ekonomin. På många sätt har landstingen fått en effektivare organisation och kunskaps- och kompetensnivån har generellt sett ökat. Trots detta har vi fortfarande en situation som betecknas av brist på utbildad personal. Allas ambition att öka kvalitet och kunskap i organisationen har tillsammans fått konsekvensen att det inte har funnits personella resurser som möjliggjort den snabba förändringen av strukturen. Framtida personal- och kompetensstruktur måste balanseras mot vad som är realistiskt möjligt. När vi bedömt rekryteringsbehovet har utgångspunkten varit att det egentligen inte ska bli fler anställda i landstingen utan en effektivare mix av kompetenser. För att nå dit krävs tydliga mål, god samverkan och ansvarstagande från samtliga verksamhetsansvariga. Utmaningen de närmaste åren är att få till stånd en ökad samverkan mellan yrkesgrupper så att samtligas reella kompetens kan tillvaratas bättre i organisationen, att prioritera patientarbetet, öka kunskapsöverföringen mellan yrkesgrupper och generationer, få en bättre arbetsmiljö och ökad tillfredsställelse i jobbet för personalen. De flesta universitets- och högskoleutbildningar inom vårdområdet har utökats från år 21. Intresset för att söka till dessa utbildningar är stort. Det innebär inte att vi kan slå oss till ro. Det kommer att innebära att vi på ett bättre sätt kan möta framtida pensionsavgångar, men det går inte enbart att utbilda bort behovet av personal. Vi måste sträva efter, inte enbart att patienten finns på rätt vårdnivå, utan att vi använder rätt kompetens för rätt uppgifter. LANDSTINGSFÖRBUNDET Avd för arbetsgivarfrågor Lena Tell 2

5 VARFÖR GÖRS PROGNOSER? DE STÄMMER JU ALDRIG Hälso- och sjukvård utförs av alltfler producenter. Detta ökar behovet av en samlad nationell överblick. Producenter av vård är landsting, regioner, kommuner, landstingsägda bolag och privata företag. Mångfalden av producenter kommer sannolikhet att stimulera en framväxt av olika arbetsorganisatoriska lösningar, anställningsvillkor, kompetensförändring, metodutveckling, teknologisk implementering, nya behandlingsmetoder m m. Syftet med rapporten är att med hjälp av prognoser som tar sikte på år 21 belysa intresset för olika utbildningar och tillgången av viss yrkeskompetens i framtiden samt bedöma behovet av utbildningsplatser ur ett nationellt perspektiv. Prognosen belyser vikten av att tillvarata redan anställd personal samt behovet av nytänkande när det gäller arbetsfördelningen mellan yrkesgrupper. Förhoppningsvis kan prognoserna förutse när det kommer att ske trendbrott i tillgången av de olika yrkesgrupperna som vi valt att beskriva. Hur lösningarna ska se ut måste troligen varieras beroende på hur den lokala arbetsmarknaden ser ut. I ett långt tidsperspektiv ökar osäkerheten, samtidigt förbättras handlingsberedskapen och möjligheten ökar för att vidta korrigerande åtgärder. Prognoserna bygger på data om den personal som är anställd av landsting, regioner, vissa landstingsägda bolag och kommuner. Med utgångspunkt från dessa har vi försökt tolka framtida rekryteringsmöjligheter med ett omvärldsperspektiv. 3

6 VAD HÄNDE UNDER 199-TALET? Diagram 1. Organisatoriska förändringar antal anställda Överföring till/från bolag m fl Överföring till/från kommun Anställda i landsting Diagram 2. Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor fördelat på arbetsmarknadssektorer Landsting / Regioner och kommuner, 88% 98 Staten, 1% 99 Landstingsägda bolag / Privata vårdgivare, 11% Under hela 199-talet har omfattande organisatoriska förändringar genomförts. Verksamhetsöverföringar från landstingen till kommunerna har berört totalt ca 19 anställda inom äldreomsorg, särskola, omsorg om psykiskt utvecklingsstörda och ansvar för psykiskt funktionshindrades boende, vård och stöd (den s k psykiatrireformen). Dessa genomfördes mellan 1991 och Därefter har en renodling av huvudmannaskapet fullföljts genom att universitetssjukhuset MAS och Sahlgrenska universitetssjukhuset samt primärvården i Region Skåne och Göteborgs stad överfördes från primärkommunal till landstingssektorn. Dessa förändringar berörde ca 21 anställda. Antalet anställda i landsting/regioner har till följd av byte av huvudmannaskap minskat kraftigt under det senaste tio åren. 199 fanns det 42 anställda medan det 2 var 246 anställda. Om man tar hänsyn till alla huvudmannaskapsförändringar är nettominskningen 64 anställda. Det minskade antalet anställda beror bl a på den strukturomvandling som har genomförts i landstingen. (Diagram 1.) I den statistiska jämförelsen mellan åren 1999 och 2 betraktas anställda i de landstingsägda bolagen som anställda i landstingen. Mångfald vårdproducenter och arbetsgivare Landstingsförbundets kongress 2 beslutade att praktiskt stöd för mångfald och beställarutveckling ska utvecklas. Det kommer att medföra att antalet vårdproducenter och arbetsgivare (juridiska personer) inom vårdsektorn ökar. Under många år har det funnits närmare 2 privata vårdgivare, där flertalet har haft få anställda. Av samtliga verksamma läkare, sjuksköterskor och undersköterskor har ungefär 5 procent varit anställd hos en privat vårdgivare. De senaste åren har fler bemanningsföretag, som hyr ut personal till vården, etablerat sig. Under år 2 överfördes flera stora vårdgivare på entreprenad och blev egna arbetsgivare. De flesta blev landstingsägda bolag, t ex Helsingborgs Lasarett AB och Ängelholms sjukhus AB i region Skåne och Huddinge Universitetssjukhus AB och Danderyds sjukhus AB, Folktandvården i Stockholms län AB samt vissa vårdcentraler. (Diagram 2.) Även om antalet privata vårdgivare inte ökat nämnvärt i antal, så hade år 2 ca 11 procent av samtliga anställda läkare, sjuksköterskor och undersköterskor en privat arbetsgivare. Fler sjukhus och vårdcentraler väntas bli överförda från förvaltningsorganisationen till bolagsform under 21. I slutet av året bedöms 15 procent av samtliga anställda läkare, sjuksköterskor och undersköterskor ha en privat arbetsgivare. Från deltid mot heltid Personalbehovet kan inte tillgodoses enbart med rekryteringsåtgärder. Några personalpolitiska mål har funnits med länge och ett kontinuerligt arbete pågår för att nå dem. Ett av målen är t ex att fler som önskar ska få heltidsanställning. Andelen heltidsanställda har ökat mellan åren 1992 till 2 från 62 till 74 procent. Enbart mellan 1999 och 2 övergick ca 7 3 anställda från en deltidsanställning till en heltidsanställning. 4

7 11 procent av de deltidsanställda fick heltid och det genomfördes utan byte av landsting eller befattning. Det berörde t ex 2 läkare, 3 sjuksköterskor, 1 4 undersköterskor och 1 6 övrig vårdpersonal. Den genomsnittiga sysselsättningsgraden i anställningen ökade mellan 1992 och 2, från 88 till 93 procent av en heltid. Uppdrag från Vårdkommissionen Halvera deltidsarbetslösheten Vårdkommissionen 1 uttalade att deltidsarbetslösheten skulle minska med 5 procent från 1999 till 2 för sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden och övrig omvårdnadspersonal. I november 1999 var drygt 1 procent (3 4 personer) av de deltidsarbetslösa anställda i något landsting eller region. Av dessa har många varit inskrivna som arbetssökande under lång tid, hälften över ett år. Drygt hälften önskar heltid, andra bara utökad deltid. Övriga var anställda i kommuner eller i privata företag. Resultat: Det totala antalet deltidsarbetslösa var i november 2 ca 26. Det var en minskning sedan föregående år med totalt drygt 5 (17 %). För landstingsanställda var minskningen större, nämligen 31 % ( 1 ). Enligt AMS fortsätter antalet deltidsarbetslösa att minska. Från visstids- till tillsvidareanställningar Vårdkommissionen önskade även göra en gemensam utvärdering av i vilken utsträckning det skett en förskjutning från visstids- och (deltidsanställningar) till tillsvidareanställningar inom vård och omsorg 2. Resultat: Tillsvidareanställningarna ökade i kommuner och landsting mellan 1999 och 2. Anställningar på viss tid (både när det gäller månadsavlönade och timavlönade) minskar. Fler visstidsanställningar övergår i tillsvidareanställning. Kommentar En vanlig orsak till att nyanställda får en visstidsanställning är att rekryteringsbehov uppstår när ett vikariat behöver bemannas. Det är dock vanligt att de inom 1 2 år kan erbjudas en tillsvidareanställning. Mot bakgrund av detta kan väl slutsatsen dras att landstingen har tagit sitt ansvar för de uppdrag som överenskoms i Vårdkommissionen. Sjukfrånvaron ökar Sjukfrånvaron minskade under första delen av 199-talet på hela arbetsmarknaden, men har under senare år återigen ökat kraftigt (diagram 3). Andelen långa sjukskrivningar har ökat markant de senaste åren. För anställda i landstingen har utvecklingen sett likartad ut. Det oroande är att det är långtidssjukfrånvaron som ökar främst för äldre kvinnor. Om vi ser till köns- och åldersstrukturen i landsting och kommuner, så är det kvinnor över 5 år som kommer att utgöra en allt större andel av personalen under kommande 1 15 år. I tabell 1 jämförs frånvaro överstigande 3 dagar till följd av sjukdom. Av tabellen framgår att det är drygt 6 årsarbetare fler frånvarande på grund av sjukdom år 2 jämfört med Diagram 3. Sjukpenningtalet i riket år Kvinnor Män Totalt 97 1 Vårdkommissionens rapport DS 1999:44. Den ljusnande framtid är vård. 2 jfr Ds 1999:44 Den ljusnande framtid är vård, s

8 Tabell 1. Frånvaron för sjukdom/olycksfall ökar i landstingen Frånvaro år 2 Ökad frånvaro Andel timmar motsvarar i motsvarar i av årsarbetstid årsarbetare årsarbetare Samtliga 3,1 6, Sjuksköterskor 2,6 5, Läkare 1,6 3, Undersköterskor 3,6 8, Skötare 3,9 8, Läkarsekreterare 3, 7, Den ökade sjukfrånvaron för läkare motsvarar 34 årsarbetare, för sjuksköterskor drygt 1 8 årsarbetare och för undersköterskor 1 15 årsarbetare. En återgång till 1996 års nivå motsvarar i princip ett minskat rekryteringsbehov i samma storleksordning som dagens vakanssituation i landstingen. Landstingens verksamheter bör i ökad utsträckning verka för en god arbetsmiljö, med målsättningen att vara en attraktiv självrekryterande arbetsplats. Det är en viktig förutsättning för att kunna behålla personalen. Löneutveckling Löneutvecklingen har varit god under 199-talet i landsting och regioner. Uppföljningen avser löneutvecklingen mellan november 1994 och november 2. När löneutvecklingen följs för personer, som är anställda vid två på varandra följande mättillfällen i samma befattning, var den i genomsnitt för specialistläkare 28,2 %, sjuksköterskor 35,9 %, sjukgymnaster 3,4 %, läkarsekreterare 27,1 % och för undersköterskor 24,5 %. De genomsnittliga lönenivåerna i november 2 var för specialistläkare 46 8 kr, sjuksköterskor 2 9 kr, sjukgymnaster 18 9 kr, läkarsekreterare 15 8 kr och undersköterskor 16 9 kr per månad. I redovisad lönenivå ingår genomsnittligt tillägg för jour, obekväm arbetstid, etc. 6

9 FRAMTIDA PERSONALFÖRSÖRJNING et av personal till vården är stort och kommer att förbli stort. Tillgången på utbildad vårdpersonal är begränsad. I Vården en framtidsbransch 1998, belystes rekrytering och utbildning för yrkesgrupperna läkare, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal. Rapporten utgjorde ett av prognosunderlagen till Vårdkommissionens rapport (DS 1999:44 Den ljusnande framtid är vård ). Personalförsörjning bör ses i ett brett perspektiv. Det innebär ett parallellt arbete med ledarskap, medarbetarskap, samverkan och delaktighet, lönebildning, utbildning och kompetensutveckling, arbetsmiljö, jämställdhet, rekrytering, arbetsmarknadsåtgärder, information, marknadsföring och opinionsbildning. Verksamhetscheferna har förutom ansvar för produktionen även ansvar för personalförsörjning och personalanvändningen. Här belyses endast vissa av dessa områden. Tillskottet på arbetsmarknaden generationsväxling En fråga som är intressant för arbetsmarknaden är hur stora är ungdomskullarna i förhållande till dem som uppnår pensionsålder? Diagrammet visar generationsväxling i yrkesverksam ålder, ålderskullar i befolkningen satt i relation till varandra: 6 64 år går i pension och 2 24 år är nya på arbetsmarknaden. De största ungdomsgrupperna beräknas vara i högskoleutbildning från år 21 och utbildningens längd avgör när de kommer ut på arbetsmarknaden. Den minsta ungdomsgruppen kan börja på högskolan omkring år 22 och skulle därefter kunna avlösa de som idag är runt 4 44 år. Vården är en kvinnodominerad verksamhet och vi har därför i diagrammet kompletterat med hur generationsväxlingen ser ut för kvinnogruppen. sgrupperna som uppnår pensionsålder är större än de som uppnår yrkesverksam ålder. (Diagram 4.) Hur kännbar generationsväxlingen blir på arbetsmarknaden är naturligtvis beroende på hur och var de väljer att arbeta. Kommer de unga att i ökad utsträckning välja att arbeta och med högre sysselsättningsgrad än de äldre, som går i pension, så blir minskningen av arbetad tid inte så stor. En generell arbetstidsförkortning skulle däremot minska utbudet av arbetad tid. Kvinnodominerad verksamhet även i framtiden? Medelåldern för de anställda i landstingen är idag år och den kommer enligt prognoserna att öka något de närmaste fem åren. sgruppen mellan och 59 år utgör 47,4 procentenheter av de hel- och deltidsanställda, medan de anställda under år endast utgör 1,9 procentenheter. Andelen anställda med högskoleutbildning år 2 var 58 procent i landstingen/regionerna jämfört med 28 procent i befolkningen. Även anställda inom t ex Kommunals avtalsområde har oftast en kvalificerad yrkesutbildning. 9 procent har lägst gymnasiekompetens jämfört med 76 procent i befolkningen. En annan faktor att ta hänsyn till vid en långsiktig personalplanering är att hälso- och sjukvården är en kvinnodo- Diagram 4. Generationsväxling Pension (Kvinnor) Nya på arbetsmarknaden (Kvinnor) Pension (Samtliga) Nya på arbetsmarknaden (Samtliga) 7

10 Tabell 2. Andel kvinnor bland nybörjare på olika vårdutbildningar Yrke 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/ Arbetsterapeut Logoped Läkare Psykolog Sjukgymnast Sjuksköterska Socionom Källa: Verket för högskoleservice minerad bransch. Drygt 81 procent av de hel- och deltidsanställda är kvinnor, en andel som varit stabil trots träget jämställdhetsarbete och stora omstruktureringar i verksamhet. Trots många års strävan att få fler män i vården, ökar andelen kvinnor bland studerande på olika vårdprogram. Det innebär att andelen kvinnor inom de traditionella vårdyrkena kommer att öka något. Sverige hade den näst högsta kvinnliga förvärvsfrekvensen (15 64 år) inom EU med 74 procent. Genomsnittet låg på 59 procent. Bara Danmark hade högre förvärvsfrekvens för kvinnor, 76 procent. Island och Norge, som inte är med i EU, ligger också högre 84 resp77 procent. För att vara en attraktiv arbetsplats för kvinnor och män i olika livsskeden behöver möjligheten att erbjuda flexibilitet i tjänstgöringsgraden över tiden öka. Målet är att den enskilde anställda ska kunna nå balans mellan arbetsliv och familjeliv samt bibehålla en god arbetssituation och hälsa. Samtidigt finns en trend att alltfler hushåll består av ensamförsörjande kvinna med barn. Kartläggning av vårdpersonal med svensk legitimation I samarbete med Socialstyrelsen har vissa basfakta tagits fram för samtliga yrkesgrupper som har legitimationskrav. I diagram, i anslutning till respektive yrkesgrupp, redovisas antalet personer per åldersgrupp samt om de är anställda i landsting, kommun eller om de finns utanför den kommunala verksamheten. 8

11 PROGNOSER 3 Tidigare prognoser för läkare, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal gjordes De visade på behovet av ökad utbildningsdimensionering. De nya prognoserna bygger på personalläge november år 2 i landsting och kommuner, och har tagit hänsyn till beslutad ökning av antalet utbildningsplatser och att antalet med utländsk utbildning ökat i den svenska hälso- och sjukvården, främst läkare. Trots ökad utbildningsvolym och ökad invandring pekar prognoserna på fortsatta svårigheter att tillmötesgå en ökad efterfrågan på läkare och sjuksköterskor. Denna gång bygger prognoserna på antalet anställda exklusive de som är helt tjänstlediga, i ett försök att tydligare belysa ett reellt behov av ersättningsrekrytering och behov av utökning av respektive yrkesgrupper. Vi har därför valt att även redovisa prognoser för några av de stora yrkesgrupper där vi ser en ökad efterfrågan. Yrkesgrupper som utöver läkare och sjuksköterskor fyller viktiga funktioner i hälso- och sjukvården. De yrkesgrupper vi valt är sjukgymnaster, arbetsterapeuter, psykologer, socionomer och administrativ personal. Dessutom redovisas prognoser för audionomer, dietister och logopeder. Dessa yrken kommer troligen att efterfrågas mer i framtiden. Möjligheten att rekrytera bedöms utifrån antal förstahandssökande till respektive utbildning, utbildningsvolym och utbildningens längd, anställd personals ålderskurva, potentialen för ökad sysselsättningsgrad för redan anställda, personalomsättning och om möjligt en bedömning av landstings och kommuners andel av arbetsmarknaden. Beroende på de ekonomiska förutsättningarna och på be- dömningen av tillgång och efterfrågan för de olika yrkesgrupperna har en tillväxt mellan och 1 procent angetts. Prognoserna utgår från dagens organisation och befintligt antal anställda exkl helt tjänstlediga i landsting och kommuner. De tar inte hänsyn till antalet vakanser i dagens verksamhet, sjukfrånvaroförändring etc utan de får vägas in i analyser och bedömningar. Är personalomsättningen ovanligt hög inom hälso- och sjukvården? Personalomsättningen är mellan 5 och 9 procent, vilket inte betraktas som en hög nivå på arbetsmarknaden. Av omsättningen utgör 1 1,5 procentenheter avgångar från 6 år och uppåt. I personalomsättningen för respektive yrkesgrupp inkluderas de som slutar i sektorn inkl pensioneringar samt de som stannar inom sektorn men byter yrke. Personalomsättningen inkluderar både tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. Tabell 3. Personalomsättning per yrkesgrupp mellan 1999 och 2 Yrkesgrupp Personalomsättning % Läkare 5,4 Sjuksköterskor 6, Omvårdnads- 8,7 personal Arbetsterapeut 7,5 Sjukgymnast 7,9 Socionom 8,8 Psykolog 8,1 Läkarsekreterare 6,9 Audionom 6,6 Dietist 1, Logoped 5,2 3 Definitioner: Anställda Prognoserna grundar sig på hel- och deltidsanställda exkl helt tjänstlediga. Helt tjänstlediga ledig mer än 3 dagar för annat arbete, sjukdom, utbildning, föräldraledighet etc. Landsting begreppet omfattar landsting, regioner och vissa landstingsägda bolag. 9

12 Diagram 5. Läkarprogrammet vt 1994 vt Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Behöriga Förstahandssökande Antagna Vt Ht 2 Vt 1 Läkare, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal I tidigare rapporter Vården en framtidsbransch och Hur fyller vi Kompetensklyftan? har prognoser redovisats för läkare, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal. 4 Här redovisas uppdaterade och kompletterade prognoser. Läkare Riksdagens beslut om Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården 5 kommer att påverka läkarsituationen i framtiden. Planens mål för läkartillgången i primärvården är att antalet allmänläkare skall öka med 22 per år t o m och med 2 per år t o m 28, dvs med sammanlagt 1 7 läkare, en ökning från dagens 4 3 allmänläkare till 6. Alla landsting kommer till december 21 ha arbetat fram lokala handlingsplaner som anger hur man avser att leva upp till intentionerna i den nationella planen. Utbildningsplatser och sökande Sedan lång tid är läkarutbildningen mycket attraktiv med ett ökande antal förstahandssökande per plats. Från år 21/22 tillkommer 2 utbildnings - platser på läkarprogrammet, som därefter omfattar ca 1 platser. (Diagram 5.) Läkare med utländsk utbildning en viktig resurs Hur stor är den dolda resursen av arbetslösa läkare i Sverige? I maj 2 var det 28 läkare med utländsk utbildning, som var registrerade vid arbetsförmedlingarna. Vägen till svensk legitimation kan uppfattas som byråkratiskt krånglig, när det gäller t ex läkare från tredje land och en översyn av hanteringen och regelverken genomförs av berörda myndigheter. Aktiveringsprojekt pågår. Rekryteringsbesök har genomförts i Tyskland och i Spanien av flera landsting i samarbete med Af-utland och planer finns på att gå vidare till andra länder inom EU, främst Österrike och Italien. Inom ramen för ett särskilt projekt 6 har 5 polska specialistläkare intensivutbildats i svenska och ytterligare en grupp på 6 läkare utbildas under året. Dessa har tillsammans med ett högt antal spontansökande lett till att andelen läkare med utländsk utbildning före svensk legitimation ökat kraftigt. De utgjorde 36 procent av dem som fick svensk legitimation år 2 och ökade första halvåret 21 till 39 procent. Men det är inte alla, som erhåller svensk legitimation, som verkligen befinner sig i Sverige. (Tabell 5.) Utbildning i Danmark och Norge Danmark ökade sin läkarutbildning från 78 utbildningsplatser 1994 till 166 år Tabell 4. Antagna till utbildningen resp kalenderår: Yrke Undersköterskor, skötare, vårdbiträden m fl. 5 Proposition 1999/2: Administrerat av Landstinget i Kalmar län. Läkare Sjuksköterska Källa: Verket för högskoleservice 1

13 Tabell 5. Läkarutbildning utbildningsland före svensk legitimation Utbildning i Summa Totalt Sverige Norden Övr EU 3:e land Utl utb Ant leg Diagram 6. Läkare med svensk legitimation, i yrkesverksam ålder Antal leg (jan juli) 3 Övrigt Kommuner Källa: Socialstyrelsen Landsting 2. Antalet svenskar antagna till läkarutbildningen i Danmark var fem stycken 1994 och 128 år 2. Bortfallet har varit stort och endast hälften av dem som antogs år 2, är kvar efter ett år. De utländska studerande har ökat från 8 till 24 procent och ianspråktar i princip hela utökningen av utbildningsplatser. Anledningen sägs vara att bedömningen av betygsmeriter gynnar bl a svenskar före egna studenter. Enligt den norska läkarföreningen är det nu färre svenska läkare som söker ATplacering i Norge. I Norge har drygt 15 procent av läkarna utländskt medborgarskap, av dessa är 67 svenskar. Antalet bedöms förbli stabilt eftersom tendensen är att svenskarna börjar flytta tillbaka, så det blir ingen nettoökning i Norge. Läkare med svensk legitimation Tidigare nämndes den kartläggning av vårdpersonal med svensk legitimation, som görs i samarbete med Socialstyrel- sen. Vissa basfakta har tagits fram för samtliga yrkesgrupper som har legitimationskrav. Avsikten är att arbeta fram ett underlag som bl a kan utgöra ett stöd för landstingen vid dimensioneringen av STanställningar i framtiden. Här redovisas endast övergripande uppgifter som bygger på basfakta i kartläggningen. I diagram 6 kan vi se åldersstrukturen för samtliga läkare med svensk legitimation i yrkesverksam ålder. Det finns ca 9 legitimerade läkare som inte är anställda i landsting eller kommuner. De kan dock vara verksamma i övrig landstingsfinansierad vård. Socialstyrelsen arbetar vidare med kartläggningen av var de, som inte är anställda i landsting och kommuner, är verksamma. Anställda År 2 fanns det 2 33 läkare exkl AT (21 67 inkl tjänstlediga) anställda i landsting och kommuner. Under hela Diagram 7. Läkare, anställda i landsting och kommuner år 2 ålderskurvor Samtliga Spec exkl Distriktsläkare Distriktsläkare ST

14 Diagram 8. Läkare exkl AT prognos till år 212 inom landsting och kommuner (antal 2 43 exkl helt tjänstlediga, +,5 % tillväxt) Diagram 9. Specialistläkare prognos till 212, avgångar från landsting och kommun samt total tillgång nya specialistläkare Legitimerade läkare AT (examinerade + 2 år) Nya specialister (leg + 5 år) Hälso- och sjukvårdslagen Lag (1998:533) talet har antalet anställda läkare stadigt ökat. Mellan 1999 och 2 ökade volymen årsarbetare (läkare exkl AT) med 1 procent. Sysselsättningsgraden är 95 procent av en heltid. Det är en hög sysselsättningsgrad som troligen kan komma att sjunka, dels pga höjd genomsnittsålder, dels pga ökad andel kvinnliga läkare. Diagram 7 över åldersfördelning visar på en kraftig ökning av kommande pensionsavgångar för specialistläkare, både inom allmänmedicin och övriga specialiteter, från år och framåt. Prognosen för rekryteringsbehovet av läkare (exkl AT) pekar mot ett behov av omkring 1 4 nya läkare per år. Årligen examineras omkring 8 läkare från den svenska läkarutbildningen. Det är emellertid läkare per år som får svensk legitimation. Av dessa har 3 4 procent utländsk utbildning. Från 1999 har antalet läkare med utländsk utbildning som fått svensk legitimation ökat och 2 var de så många som 43. Än så länge är det svårt att bedöma hur länge denna trend kommer att hålla i sig. Prognosen för rekryteringsbehovet har beräknats utifrån en tillväxt om,5 procent per år. Ställningstagandet grundar sig på att i princip behålla nuvarande läkartäthet per invånare men med målsättningen att öka antalet läkare i primärvården. (Diagram 8.) I förutsättningen för prognosen ingår att ca 3 läkare med utländsk utbildning årligen får svensk legitimation och börjar arbeta i Sverige. Till följd av den nuvarande regleringen av uppehålls- och arbetstillstånd kommer en del av de utländska läkarna bara att kunna arbeta i Sverige under begränsad tid. Specialistläkare I landstingen ska det finnas möjlighet till anställning för läkares specialiseringstjänstgöring i en omfattning som motsvarar planerade framtida behov av läkare med specialistkompetens i klinisk verksamhet. 7 Det ger huvudmännen möjlighet att i viss mån styra inriktningen. Om vi ser till avgångarna inkl pensioner och byte av befattning för specialistläkare i landsting och regioner bedömer vi att avgångarna troligen blir fler än tillskottet av färdiga specialister. I prognosen har vi utgått ifrån att alla skaffar sig en specialistutbildning efter legitimationen. En del av de invandrade läkarna är redan specialister och får sitt specialistbevis redan i samband med legitimationen. Det finns ca 16 landstingsanställda specialistläkare. Av dessa arbetar tjugo stycken som förvaltningschef/ motsv på rent administrativa befattningar medan närmare 1 6 arbetar som verksamhetschef, klinikchef. Pensionsavgångarna ökar i antal varje år fram till omkring år 215. Närmare hälften av de landstingsanställda specialistläkarna har gått i ålderspension till år 215. Tiden som verksam specialist är omkring 3 år, mellan års ålder. Det leder till att på 15 år är det normalt att hälften uppnår pensionsålder. Diagram 9 visar de prognostiserade avgångarna för specialistläkare i landsting och regioner satt i relation till tillskottet av färdiga specialistläkare. Det visar på en obalans under prognosperioden. Fyra av fem specialistläkare är anställda i landsting och regioner. 12

15 Kommentar Relationen mellan specialistläkare och läkare under utbildning (AT och ST) kommer troligen att förskjutas. Det blir något färre specialister och relativt fler läkare under utbildning. Går det att öka ST-utbildningen? Antal legitimerade läkare utgör ett naturligt tak för hur stort tillskottet av specialister kan bli. Under de senaste åren har fler ST-anställningar annonserats än som blir tillsatta. Därför kan vi tolka situationen så att de läkare som vill specialistutbilda sig har möjligheten. De flesta tycks gå vidare med sin specialistutbildning direkt efter legitimationen. Förskjutningen i sjukdomspanoramat tillsammans med den medicinska och teknologiska utvecklingen medför att behandlingsmetoder förändras. Satsningen på primärvård medför att det under kommande år behövs en kraftigare prioritering av inriktningen på STutbildningarna. Arbetsmarknaden för läkare har länge varit internationell och den vidgas alltmer även nationellt genom ökad efterfrågan på kompetensen från nya branscher som bioteknik, genteknik, informatik, administrativa ledningsfunktioner etc. Neddragningen av läkarutbildningen som genomfördes under 199-talet i Sverige får konsekvenser fram till omkring 21. Trots kraftfulla rekryteringsinsatser både inom och utom Sverige bedömer vi att det idag prognostiserade behovet av läkare inte kommer att kunna uppnås. Idag anges bristen till ca 7 läkare och den kommer i ett värsta scenario att öka med 2 3 läkare per år. Rekryteringsåtgärder måste kompletteras med andra åtgärder som översyn av den interna organisationen. Diagrammet visar att prognostiserad tillgång (linjen) på läkare inte når upp till prognostiserat behov (stapeln). Det är därför mycket angeläget att använda läkarresurserna till rätt uppgifter. Pågående arbeten i landstingen, med att öka tillgängligheten till vård för patienterna, omfattar även en strävan att öka antalet läkare i primärvården. För att kunna genomföra det på kort tid behövs det en betydande tyngdpunktsförskjutning från sluten vård till primärvård. Sjuksköterskor Under hela 199-talet har antalet sjuksköterskor stadigt ökat i landsting och kommuner. Det kommer i framtiden att finnas goda arbetsmöjligheter som sjuksköterska. En förändrad vårdstruktur med ny teknik och nya metoder medverkar till att behovet av specialistutbildade sjuksköterskor ökar. Den största tillväxten kommer troligen att ske inom kommunerna som planerar att öka antalet sjuksköterskor till år 21 med tusen sjuksköterskor per år. Allt fler äldre patienter med flera och kroniska sjukdomar kommer att ställa krav på utökad hemsjukvård och primärvård. En hälso- och sjukvårdspolitisk ambition är att öka sjukvårdsinsatserna i den basala närsjukvården, främst primärvården men även inom psykiatri och geriatrik. Fler utbildningsplatser och sökande För närvarande examineras årligen omkring sjuksköterskor från den svenska grundutbildningen. Examinationsfrekvensen är mellan 8 och 85 procent. De närmaste två åren kommer antalet platser på sjuksköterskeutbild- Diagram 1. Läkarvolym prognos Diagram 11. Sjuksköterskeprogrammet vt 1994 vt Vakanser Tillgång - prognos Läkare privat NHP ökning i primärvård Läkare i landsting Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Behöriga Förstahandssökande Antagna År 13

16 Diagram 12. Legitimerade sjuksköterskor i yrkesverksam ålder Antal leg Diagram 13. Sjuksköterskor prognos till år 21 inom landsting och kommuner (antal 78 4 exkl helt tjänstlediga, +1 % tillväxt) Övrigt Kommuner Landsting Biomedicinska analytiker har ingen legitimation. 9 Sjuksköterskor här ingår även barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker. 4 Examinerade Tabell 6. Sjuksköterskeutbildning utbildningsland före svensk legitimation Utbildning i Summa Totalt Sverige Norden Övr EU 3:e land Utl utb Ant leg 1994* ** (jan juli) * Gemensam EU/EES-arbetsmarknad fr o m 1 januari ** Förlängd utbildning till 12 poäng medförde färre legitimerade år Källa: Socialstyrelsen ningen att öka för att slutligen uppgå till drygt 5. De senaste åren har det skett en stadig ökning av sjuksköterskor med utländsk utbildning som får svensk legitimation från fem till fjorton procent, mellan 1994 och 2. Det var 47 sjuksköterskor med utländsk utbildning som år 2 fick svensk legitimation. (Tabell 6.) Huvuddelen av de sjuksköterskor med utländsk utbildning som får svensk legitimation kommer från de övriga nordiska länderna, främst från Finland. Det är endast ett fåtal svenskar som går på sjuksköterskeutbildning t ex i Danmark år 2 var de av 2 5 studerande. Det finns ca 3 legitimerade sjuksköterskor som inte har anställning i landsting eller kommuner. I den redovisade gruppen legitimerade sjuksköterskor 8 finns inte barnmorskor och leg röntgensjuksköterskor med. Anställda År 2 fanns det 78 6 sjuksköterskor 9 (88 6 inkl tjänstlediga) i landsting och kommuner. Under hela 199- talet har antalet anställda sjuksköterskor stadigt ökat. Mellan 1999 och 2 ökade volymen årsarbetare marginellt, eller med,2 procent. Sysselsättningsgraden är knappt 9 procent av en heltid och bör kunna öka, särskilt mot bakgrund av att många är partiellt lediga under begränsad period. Pensionsavgångarna i sjuksköterskegruppen kommer att öka stadigt för att nå sitt maximum omkring år 215. Prognosen för rekryteringsbehovet av sjuksköterskor pekar mot ett behov av omkring 6 7 sjuksköterskor per år vid 1 procents tillväxt. Prognosen utgår ifrån en bibehållen sjukskötersketäthet i landsting och regioner samt en fördubbling av antalet sjuksköterskor i kommunal vård och omsorg till år 21. Av dessa kommer från utbildning, omkring 2 3 med utländsk utbildning. Därutöver bör dessutom omkring 1 2 kunna re- 14

17 Tabell 7. Landstingsanställda sjuksköterskors utbildningsinriktning och specialistutbildning fördelat på åldersgrupper samt medelåldern år 2 Diagram 14. Distriktssköterskor 12 Inriktning/ Medelålder Totalt 1 Grund utbildning Allmän hälso och sjukvård Anestesi-, intensiv akut- olycksfall och operationssjukvård Barn och ungdom Psykiatrikvård Distriktssjukvård Barnmorska Annan specialist Nyanställda Visstidsanställda Summa Biomedicinsk analytiker Röntgensjukvård Annan utbildning Totalt Källa: SCB:s utbildningsstatistik Diagram 15. Sjuksköterskor i öppenvård/ Distriktssköterskor prognos till 21 för landsting och kommuner, (1 2 exkl helt tjänstlediga, +2 % tillväxt) 2 kryteras från timanställda, övrig arbetsmarknad, genom ökad sysselsättningsgrad, intern omorganisation m m. Sjuksköterskor med specialistutbildning Landstingsförbundet gjorde en kartläggning av specialistutbildningen för sjuksköterskor genom en enkät till universitet/högskolor under våren 2. Syftet var att få en överblick och en nationell sammanställning över utbildningsvolymer. Under läsåren 97/98, 98/99 och preliminärt för 99/ har mellan 1 92 och sjuksköterskor genomgått en specialistutbildning. Bedömningen inför framtiden är att utbildningsvolymen borde öka till drygt 2 9 per år. Behovet är stort av sjuksköterskor med specialistutbildning. Det kommer sannolikt att öka till följd av ökat antal ålderspensioneringar och av en trolig ändrad yrkesroll till mer självständig, främst inom den öppna vården. För att kunna genomföra den ökade specialistutbildning som är planerad krävs tillgång till vikarier och nya utbildningsformer, nätbaserade, distans, halvfart osv. Utbildningsinriktningen år 2 bland de landstingsanställda sjuksköterskorna har erhållits genom att Landstingsför Behov heltid, nolltillväxt Vidareutbildade

18 Diagram 16. Fördelning av vissa yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård i landsting och regioner år 2 Läkarsekreterare, 8% Psykologer/ kuratorer, 4% Sjukgymnaster/ arbetsterapeuter, 6% Läkare, 13% Sjuksköterskor, 43% Diagram 17. Fördelning av vissa yrkesgrupper inom vård och omsorg i kommuner år 2 Omvårdnadspersonal, 9% Omvårdnadspersonal, 27% Sjuksköterskor, 7% Sjukgymnaster/ arbetsterapeuter, 2% Psykologer/ kuratorer, 1,5% Läkarsekreterare,,1% Läkare,,2% bundets personalstatistik samkörts med SCB:s utbildningsregister. (I undersökningen ingår 73 6 anställda.) Tabellen visar sjuksköterskornas utbildningsinriktning och specialistutbildning fördelat på åldersgrupper samt medelåldern. Sjuksköterskor i öppen vård/ distriktssköterskor Tabellen på sidan 15 visar att sjuksköterskor har utbildning i öppenvård/distriktssjukvård. Antalet anställda sjuksköterskor i öppen vård/distriktssköterskor i landsting och kommuner är 1 2. Antalet avgångar och nyanställningar är högt för åldersgruppen 4 5 år, vilket kan bero på att antalet visstidsanställningar som distriktssköterska också är högt i dessa åldrar. Diagrammet visar också att det var 1 distriktssköterskor som avgick vid 63 års ålder. En möjlighet som enligt övergångsbestämmelser kvarstår t o m 22 för sjuksköterskor. Genom att redovisa rörlighet och prognoser för sjuksköterskor anställda i öppen vård/distriktssköterskor och sätta det i relation till utbildningsdimensioneringen har vi försökt belysa behovet av denna specialistutbildning. (Diagram 15.) Det är svårt att bedöma behovet av specialistutbildning i öppen vård/distriktssköterska. Prognosen för rekryteringsbehovet är osäker men utgår ifrån 2 procents tillväxt. Med den förutsättningen skulle det till år 21 innebära 3 sjuksköterskor fler i öppen vård. För att kunna ersättningsrekrytera efter pensionsavgångar är minimibehovet 5 utbildade per år. Om hälften av nytillskottet i den kommunala vården bör ha specialistutbildning i öppen vård krävs ytterligare minst 6 utbildningsplatser till omkring för sjuksköterskor i öppen vård/distriktssköterskor. Kommentar Trots ökad utbildning och andra rekryteringsåtgärder kommer det att kvarstå ett behov av mellan sjuksköterskor, en brist som riskerar att öka. Kontinuerliga åtgärder för att förändra personalbemanningen gör att vakanssituationen inte fullt ut blir verklighet. Trenden talar för en fortsatt allt besvärligare situation om inte genomgripande åtgärder vidtas för att få rätt kompetens där den bäst behövs. Regeringen har i budget för 21/2 beviljat en ökning med 38 platser för specialistutbildning till närmare 2 4. Högskolorna har en preliminär planering för en ökning med 1 till närmare 3 utbildningsplatser totalt för samtliga specialistutbildningar. Den alternativa arbetsmarknaden för sjuksköterskor är stor och den vidgas troligen genom efterfrågan från branscher som bioteknik, genteknik, försäkringsbranschen, utbildning, administrativa funktioner m fl. 16

19 Tabell 8. Antagna till utbildningen resp kalenderår Gymnasieskolan Omvårdnadsprogr Diagram 18. Omvårdnadspersonal (exkl helt tjänstlediga) ålderstruktur 7 6 Omvårdnadspersonal undersköterskor, skötare m fl För omvårdnadspersonal undersköterskor och skötare har hälso- och sjukvårdens stora strukturförändringar ändrat deras arbetsmarknad och krav på kompetens. Huvudmannaskapsförändringarna har inneburit att färre undersköterskor är anställda i landstingen och fler inom kommunernas vård och omsorg. Det är också en tendens att den psykiatriska vården på sjukhus minskar och ersätts av rörliga team och öppenvårdsmottagningar. Fler skötare arbetar inom kommunernas socialtjänst, till exempel med boendestöd. Den öppna vården ställer krav på personalens kunskap när det gäller rehabilitering och samhällsanpassning av de psykiskt sjuka. För omvårdnadspersonal räknar vi med bibehållen volym. Det innebär en mycket stor efterfrågan på utbildad personal. Utbildning I Den ljusnande framtid är vård 1 föreslår Vårdkommissionen att åtgärder vidtas så att antalet studerande inom gymnasiets omvårdnadsprogram ökas väsentligt, med drygt 3 elever. Målet skulle vara att ca 7 gymnasiestuderande genomgår utbildningen årligen. Dessutom framhålls att kommunerna även har ett ansvar för att erbjuda alla en möjlighet att läsa hela eller delar av omvård- nadsprogrammet inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen. Målsättningen som anges för vuxenutbildningen är att 3 fler än i dagsläget utbildas inom omvårdnadsprogrammet. Vilket även för vuxenutbildningen skulle innebära runt 7 utbildade per år. Anställda År 2 fanns det närmare 2 omvårdnadspersonal (238 inkl tjänstlediga) i landsting och kommuner. Mellan 1999 och 2 ökade volymen årsarbetare med 1 procent. Sysselsättningsgraden är drygt 8 procent av en heltid och bör kunna öka, särskilt mot bakgrund av att många är partiellt lediga för att arbeta deltid under begränsad period. Inom fem år och fram till omkring år 22, kommer pensionsavgångarna att ligga på en hög och stabil nivå, runt 6 personer per år. Diagram 19 visar att antalet avgångar är högt vid unga år. Det kan bero på att de haft en visstidsanställning och därefter slutat. Till viss del beror det på att man vidareutbildat sig och fått ett annat arbete. För många kan det vara ett annat arbete inom vården. I diagrammet har vi lagt in uppgifter på antalet visstidsanställda, de utgör ca 14 procent av de anställda et av omvårdnadspersonal är mycket stort, ca 18 per 1 DS 1999:44. Diagram 19. Omvårdnadspersonal avgångar och nyanställda Visstidsanställda Nyanställda

20 Diagram 2. Omvårdnadspersonal prognos till 21 inom landsting och kommuner (antal 2 exkl helt tjänstlediga, % tillväxt) av "heltid" Examinerade (inkl vuxenutbildning) Examinerade (gymnasium) 29 år och motsvaras inte av utbildningsvolymerna från gymnasieskolans respektive vuxenutbildningens omvårdnadsprogram (totalt ca 7 ). I diagram 21 har förts in en ny faktor rekryteringsbehov omräknat i heltider. Den visar att om det organisatoriskt skulle gå att sysselsätta fler anställda på heltid skulle rekryteringsbehovet minska kraftigt. Många som rekryteras främst till äldreomsorgen saknar adekvat omvårdnadsutbildning. De som saknar sjukvårdsutbildning ökar inom den kommunala vården och omsorgen. En annan utvecklingstrend för undersköterskor med lång erfarenhet är att läsa enstaka kurser på högskolan t ex omvårdnad, demensvård, för att komplettera sin utbildning och öppna möjligheten för en förändrad och mer individuellt anpassad yrkesroll. Landsting och regioner har undersköterska som lägsta kompetensnivå, genom en utbildningssatsning som inleddes i mitten av 8-talet. Kommunerna har under senare år inlett motsvarande satsning. Kommentar Tillsammans har förbunden (Lf och SvK) marknadsfört gymnasieskolans omvårdnadsutbildning med olika informationsmaterial samt genom information om framtida möjligheter till anställning. För att främja rekryteringssituationen behöver vi tydligare beskriva de olika yrken som omvårdnadsprogrammet kan leda till inom kommuner och landsting. För vuxenutbildningen ser vi ett framtida behov av fler utbildningsvägar och bedömer att intresset för dessa utbildningsformer kan öka. De alternativa utbildningsvägarna gäller också för ungdomar som valt en annan utbildning i gymnasiet och som senare vill komplettera för att få kompetens motsvarande omvårdnadsprogrammet. 18

21 Diagram 21. Legitimerade arbetsterapeuter i yrkesverksam ålder Arbetsterapeuter, sjukgymnaster, socionomer och psykologer Arbetsterapeuter, sjukgymnaster, kuratorer/socionomer och psykologer är några av de yrkesgrupper som är intressanta att belysa inte minst när mer öppna vårdformer och allt kortare vårdtider på sjukhusen eftersträvas. Nya kompetensstrukturer i teamarbete och nätverk växer fram successivt. Framtiden kännetecknas av ett ökat behov av förebyggande arbete och rehabilitering, särskilt inom den primärkommunala vården. Efterfrågan på dessa yrkesgrupper ökar därmed. I prognoserna räknar vi med att 8 procent av de antagna examineras och legitimeras. Arbetsterapeuter Det finns cirka 8 3 legitimerade arbetsterapeuter i riket. Av dem arbetar drygt 8 procent i landsting eller kommun. Av de senare är drygt 9 av 1 verksamma som arbetsterapeuter inom vård och omsorg. Övriga finns på ledningsnivå eller inom andra yrkesområden. Det finns ca 1 5 legitimerade arbetsterapeuter som inte har anställning i landsting eller kommuner. En ökad satsning på förebyggande arbete och rehabilitering skulle innebära att det behövs fler arbetsterapeuter. Målet är att patienterna ska klara boende och sin personliga vård, aktiv fritid, lek, skola och arbete så självständigt som möjligt. Ett ökat antal äldre människor ökar också behovet av arbetsterapeuter inom äldreomsorgen. Utbildningsplatser och sökande Antalet förstahandssökande har legat stabilt under senare år, med en förhoppningsvis tillfällig nedgång av sökande vt 21. Ett ökat intresse för utbildningen kan ses genom ett ökat antal behöriga sökande. (Diagram 22.) Anställda År 2 fanns det drygt 5 6 arbetsterapeuter (6 3 inkl tjl) anställda i landsting och kommuner. Mellan 1999 och 2 var volymen årsarbetare oförändrad. Sysselsättningsgraden är 9 procent av en heltid. Under de närmaste tio åren kommer relativt få arbetsterapeuter att uppnå pensionsåldern. spuckeln medför att pensioneringarna är högst mellan 21 och Övrigt Kommuner Landsting 4 6 Diagram 22. Arbetsterapeutprogrammet vt 1994 vt Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Behöriga Förstahandssökande Antagna Diagram 23. Arbetsterapeuter prognos till år 21 inom landsting och kommuner (antal 5 65, exkl helt tjänstlediga, +,5 % tillväxt) Tabell 9. Antagna till utbildningen respektive kalenderår Arbets terapeut Sjukgymnast Socionom Psykolog Examinerade 8%

22 För arbetsterapeuter bedöms rekryteringssituationen vara i balans. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är hög, 9 procent av en heltid. En viss ökning av sysselsättningsgraden bör kunna vara möjlig om redan anställd personal vill och kan beredas möjlighet att arbeta mer. Om vi gör en prognos som tillåter en volymökning med,5 procent per år och en ökning av sysselsättningsgraden skulle arbetsterapeuter kunna öka från 5 65 årsarbetare till ca 5 9 år 21. Därefter ökar pensionsavgångarna kraftigt. Mellan åren är en volymökning knappast möjlig, men utbildningsdimensioneringen bör kunna täcka behovet av ersättningsrekryteringar. 11 LSR Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund. 2

23 Diagram 24. Sjukgymnastprogrammet vt 1994 vt Sjukgymnaster Det finns närmare 14 5 legitimerade sjukgymnaster i Sverige. Av dessa är drygt hälften (52 %) anställda i ett landsting eller en kommun. Av de senare är 9 av 1 verksamma som sjukgymnaster inom vård och omsorg. Övriga finns på ledningsnivå eller inom andra yrkesområden. Hälften av samtliga sjukgymnaster arbetar idag, enligt LSR 11 på primärvårdsnivå (öppna vårdformer). Öppna vårdformer ställer allt större krav på kompetens, då patienterna, ofta äldre, har en mångfald diagnoser. Utbildningsplatser och sökande Antalet utbildningsplatser på grundutbildningen (12 p) till sjukgymnast har minskat något under senare delen av 199-talet. Antalet förstahandssökanden har legat på en relativt jämn nivå, medan antalet behöriga sökande har ökat kraftigt de senaste åren. Det finns närmare 7 legitimerade sjukgymnaster som inte har anställning i landsting eller kommuner. Anställda År 2 fanns det 6 5 sjukgymnaster (6 8 inkl tjl) anställda i landsting och kommuner. Mellan 1999 och 2 ökade volymen årsarbetare med 1 procent. Sysselsättningsgraden är närmare 9 procent av en heltid. sstrukturen bland de anställda är väl spridd och det finns inte någon markant ålderspuckel som under en period extremt skulle öka rekryteringsbehovet av sjukgymnaster. Om antalet examinerade sätts i relation till rekryteringsbehovet inom landsting, regioner och kommuner kan vi konstatera att behovet av rekryteringar i princip skulle motsvara de examinerade. Att hälften av sjukgymnasternas arbetsmarknad ligger utanför den kommunala verksamheten, gör det extra svårt att bedöma det samlade behovet. Vi tror att huvuddelen av de nyexaminerade söker sin första anställning i landsting eller kommun, vilket kan bekräftas med att 565 sjukgymnaster nyanställdes i landstingen mellan november 1999 och november 2. I begreppet avgångar ingår förutom pensionsavgångar de som lämnar landsting och kommuner för en anställning i privatverksamhet. Det gör att man inte kan dra slutsatsen att det skulle behövas dubbelt så många i utbildning för att täcka behovet trots att halva arbetsmarknaden finns utanför den kommunala verksamheten. Kommentar Troligen kan både arbetsterapeuters och sjukgymnasters insatser få en mer framträdande roll i arbetet kring patienten och stärka samverkan i vårdkedjan. Kommun- och Landstingsförbunden kommer att i gemensamt projekt arbeta vidare med att belysa behov av samverkan inom rehabiliteringsverksamheten för äldre. Genom ökad samverkan i bryggan mellan landsting och kommuner kommer troligen många intressanta uppgifter att skapas. Dessa bör på ett effektivt sätt bidra till att vårda patienten på rätt vårdnivå Diagram. Legitimerade sjukgymnaster i yrkesverksam ålder Övrigt Kommuner Landsting Diagram 26. Sjukgymnaster prognos till år 21 inom landsting och kommuner (antal 6 5, exkl helt tjänstlediga, +,5 % tillväxt) Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Behöriga Förstahandssökande Antagna ,5% exkl tjl Examinerade 8%