Kartläggning av vård- och omsorgskompetenser

Transkript

1 Kartläggning av vård- och omsorgskompetenser Rapport Regionförbundet Örebro, Vård- och omsorgscollege, Christian Törnqvist

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Arbetssätt... 2 Svar... 3 Modell till nästa undersökning... 3 Fullständig resultatredovisning bilaga Sammanfattande resultatredovisning... 4 Äldreomsorg... 5 Sammanfattande slutsatser -Äldreomsorg... 7 Funktionshinder... 7 Sammanfattande slutsatser -funktionshinder... 9 Psykiatri Sammanfattande slutsatser -Psykiatri Sjukvård Sammanfattande slutsatser -Sjukvård Alla yrkesgrupper, Äldreomsorg, Funktionshinder, Psykiatri och Sjukvård Sammanfattande slutsatser alla yrkesområden Arbetssökande Sammanfattande slutsatser arbetssökande Gymnasieutbildningen Vuxenutbildningen Sammanfattande slutsatser utbildning Avslutande reflektioner Bilagor: Bilaga 2-6, Enkäter till: Omsorgsarbetsgivare, Landsting, Utbildningsanordnare vuxna och ungdomar samt Arbetsförmedlingen. Bilaga 7, Kontaktpersoner, respondenter på enkäterna inom respektive organisation 1

3 Bakgrund Regionförbundet i Örebro län genomförde under 2012 fyra rapporter där möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning i Regionen beskrevs. Med tre sjukhus och en stor kommunal omsorg har sjukvård och omsorg en mycket stor betydelse för sysselsättningen i Regionens alla kommuner. Sjukvård och omsorg är den näst största branschsektorn för hela befolkningen och avgjort den största för kvinnor i Regionen. Rapporterna beskriver utmaningen att möta en åldrande befolkning och ett ökande vårdbehov med tillräckligt mycket personal. Dilemmat ligger i att samtidigt som efterfrågan på vård- och omsorg ökar i takt med att befolkningen blir äldre blir personalen inom vården och omsorgen äldre. i Efter initiativ från arbetsgivarföreträdarna inom Vård- och omsorgscollege i Region Örebro beslutades det att ta fram en mer specifik kompetensförsörjningsplan för Vård- och omsorgscolleges fyra verksamhetsområden; Funktionshinder, Äldreomsorg, Psykiatri och Sjukvård. Syftet med initiativet var att få en mer samlad bild och ett underlag för en bättre personalförsörjning. Man ville fånga arbetsgivarnas behov och efterfrågan på kompetens samt utbildningsgivarnas och Arbetsförmedlingens bild över tillgången av den samma. Det fanns också önskemål om att upprepa kartläggningen årligen, därför formulerades det också ett uppdrag att arbeta fram en modell för personalförsörjning inom verksamhetsområdet. Initiativet formulerades i en offert där en konsult skulle anlitas och en referensgrupp från Vård- och omsorgscollege. Arbetssätt Konsulten har kontaktat alla arbetsgivarföreträdare i Regionen för att bilda sig en uppfattning om vilka frågor som bäst svarar på den övergripande frågeställningen. Motsvarande kunskap om utbildningsanordnarnas förutsättningar har främst skett genom referensgruppsföreträdare. För arbetsgivare utkristalliserade tre frågeområden: Personalstruktursfrågor: -antal ällda, köns och åldersfördelning, ällningsform Prognosfrågor: nyällningar under kommande år, verksamhetsutveckling Kompetensfrågor: Utbildningsnivå hos nuvarande medarbetare, vilken kompetens man i framtiden tror att man efterfrågar. Frågeområden för utbildningsanordnarna byggde i stora drag på frågorna som Föreningen Vård- och omsorgscollege tog fram under hösten 2013, så som; sökandetryck, utbildningsplatser osv. Utöver dessa frågor kompletterades det med uppföljningsfrågor om föregående års elevers nuvarande sysselsättning. Dessa frågor hade tidigare år ställts av Vård- och omsorgscollege till elever som slutat omvårdnadsprogrammet sommaren Arbetsförmedlingen bidrog med utdrag ur sitt arbetssökanderegister per yrkesgrupp och utbildningsnivå. 2

4 Frågorna formulerades i fem (5) olika enkäter, 1. Omsorgsarbetsgivare 2. Landsting 3. Utbildningsanordnare vuxna 4. Utbildningsanordnare gymnasieungdom 5. Arbetsförmedlingen Enkäten besvarades av 31 huvudkontaktpersoner som respektive organisation själv anmält, (bilaga 2-7). Svar Enkäterna sändes ut till kontaktpersonerna före Lucia 2013, med önskemål om svar före den 10 januari. På grund av julledigheter blev svaren några veckor fördröjda, under vecka fem var de flesta av svaren inkomna. Svaren från de flesta respondenterna gav intrycket att det var verksamhetsnära företrädare som hade involverats. Det skulle kunna tyda på att svaren är kvalitetssäkrade av rätt verksamhetsnivå. Alla organisationer svarade, (100 %). Man var generellt angelägen om att svara så bra man förmådde. Många följde upp sina enkätsvar med telefonkontakter men naturligtvis blev det bortfall, särskilt svåra frågor att svara på var: Antal planerade nyällningar Uppföljning av föregående års elever, både inom vuxenutbildningen och gymnasiet Utbildningsnivån hos ällda medarbetare, speciellt för verksamhetsområdet Funktionshinder. Antalet tim- och visstidsällda På de övriga frågorna var det hög svarsfrekvens. Modell till nästa undersökning Modellen och manualen för ny undersökning består av: Enkäter, kontaktpersoner, tabeller sammällningar och statistik från årets undersökning. Om undersökningen upprepas redan inom något år kan nuvarande kontaktpersoner direkt användas. Alla kontaktpersoner är vidtalade och vet om att den kan upprepas. Enkäterna och frågorna kan återanvändas i sin helhet, men man bör överväga några förändringar: I enkäten för Funktionshinder valde vi att särredovisa de personliga assistenterna. Bakgrunden var antagandet att den formella kompetensen hos personliga assistenter generellt är lägre än hos andra medarbetare inom Funktionshinder. Efter sammällning 3

5 fanns det inget som tydde på att de personliga assistenterna hade generellt lägre kompetens än andra inom Funktionshinder, därför borde särredovisningen tas bort nästa gång. För att få bättre svarsfrekvens på arbetsgivarfrågan om antal kommande nyällningar bör kontaktpersonerna hos arbetsgivarna svara på om frågan ska omformuleras för att skapa bättre träffsäkerhet. I frågan om antalet antagna vuxenstuderande bör man förtydliga vilken avstämningsperiod/termin/år som avses. Det kan finnas utrymme till feltolkningar så som frågan är ställd idag. Den mest krävande frågan att besvara i vår undersökning var föregående års elevers nuvarande sysselsättning. Det var också här mycket stort bortfall. Till nästa gång bör man ta ställning till om Vård- och omsorgscollege kan bistå med resurser för att få frågorna besvarade. Till följd av införande av lagen om valfrihetssystem (Lov) i Örebro kommun är det troligt att det redan under 2014 finns många fler arbetsgivare som behöver svara på enkäten. För att underlätta kartläggningen föreslås att Örebro kommuns konkurrensneutrala utförarenhet blir ensam kontaktperson för kommande års enkäter. Troligen kan enheten bäst hitta och kommunicera med för stunden ackrediterade utförare. Fullständig resultatredovisning bilaga 1 Se bilaga för fullständig resultatredovisning 4

6 Sammanfattande resultatredovisning Äldreomsorg Totalt % män/kvinnor Varav visstid timällda årsarbetare Arbetsgivare Nod Män Kvinnor % vt Askersund Nod Syd % 18 8% 0 Hallsberg Nod Syd % 16 5% 4 Laxå Nod Syd % 22 17% 1 Karlskoga Nod Väst % 69 8% 9 Degerfors Nod Väst % 0 0% 0 Kumla Nod öst % 51 17% Lekeberg Nod öst % 0 0% Norlandia Nod öst % 1 4% 0 Kosmo Nod öst % 6 12% 1 Attendo Nod öst % 0 0% 0 Örebro K Nod öst % 123 7% 34 Lindesberg Nod Norr % 9 2% 8 Ljusnarsberg Nod Norr % 4 4% Nora Nod Norr % 5 2% % 324 7% 57,2 Personalstruktur Äldreomsorg, Inom äldreomsorg redovisas en liten andel visstids- och timällda. Visstid/vikarier motsvarar i snitt bara 7 % av totalt antal ällda. Andel timällda är också få, de motsvarar endast 57 årsarbetare för hela regionens ällda. Erfarenhetsmässigt är det mest rimligt att uppgifterna är mycket i underkant och de inte alls är rätt beskrivande av verkligheten. Därför analyseras eller hanteras timoch visstid inte vidare i rapporten. Andel (%) ällda över 55 år/arbetsgivare, Äldreomsorg 5

7 I medeltal är 26 % av ällda inom äldreomsorg över 55 år. Askersund, Kumla och Lindesberg ligger över snittet, Norlandia och Attendo ligger mycket under. Askersunds och Lindesbergs ålderssammansättning slår också igenom vid en länsdelsjämförelse där norra- och södra länsdelen avviker. Utbildningsnivå hos medarbetare, Äldreomsorg Trots att flera arbetsgivare inte kunnat svara på frågan om kompetens hos sina medarbetare är bortfallet inte så stort, endast 13 %. Med antagandet att bortfallet är representativt (liknar vad de flesta svarat) bör närmare 96 % av Regionens medarbetare vara vård- och omsorgsutbildade. Fler tror att man kommer efterfråga samma kompetens inom tre år, i ett femårsperspektiv tror nära hälften (5/11) att man kommer söka efter annat: Kunskaper om andra kulturer, språk, etik och bemötande, högre medicinsk omvårdnadskompetens, specialistutbildade undersköterskor inom geriatrik. Ett fåtal arbetsgivare (2/12) har haft svårt att rekrytera till äldreomsorgen, men det finns två undantag; Askersund och Örebro, där Askersund anger att undersköterskor till vikariat kan vara svårt att älla. Örebro kommun ser att krav på körkort och cykling försvårar. Personlig lämplighet och språklig kompeten minskar också urvalet. Ökar Oförändrad Minskar Ingen uppgift Verksamhetsutveckling om fem år, Äldreomsorg De flesta arbetsgivarna inom äldreomsorgen tror att deras verksamhetsområde kommer att utökas, det spås bli tydligare över en femårs period. Örebro kommun har en särskild situation med Lov och bedömer att de kommer att minska sin verksamhet inom de närmaste åren, -för att efter en femårsperiod åter vara på dagens nivå. Det är värt att uppmärksamma att Örebro kommun gör sin bedömning som utförare/arbetsgivare. Efter Lov finns det troligen fler utförare som kommuninnevånarna kan vända sig till. Storleken på vårdbehovet och i förlängningen behovet av vård- och omsorgs kompetens kan inte bli mindre för att det i en framtid finns fler aktörer som utför vård- och omsorgstjänster. 6

8 Inom redovisade planerade ällningar är bortfallet för stort för att kunna göra någon prognos, eller slutsats. Endast 107 st redovisade planerade ällningar under Sammanfattande slutsatser -Äldreomsorg Ålderssammansättningen inom Äldreomsorgen ser positivare ut än vad den beskrivits i Regionförbundets rapporter om framtidens kompetensförsörjning ii Medarbetarna inom omsorgen är generellt yngre än vad som tidigare beskrivits. Ålderssammansättningen är jämn vid en jämförelse kommunerna emellan. Grundantagandet var från början att de mindre kommunerna, speciellt i norr, väntades ha en högre medelålder än exempelvis Örebro. Om man undantar Örebro kommun som förvisso är den avgjort största arbetsgivaren, är det något förvånande att andra arbetsgivare inom Äldreomsorgen så tydligt anger att det inte är svårt att rekrytera rätt kompetens. Positivt är också att en så stor andel av medarbetarna idag har rätt formell kompetens. Som väntat ser de flesta arbetsgivare en framtida expansion inom Äldreomsorgen. Det ligger helt i linje med prognoserna om befolkningsutvecklingen och åldersstrukturen i Regionen. iii Sammanfattningsvis kan man beskriva dagsläget för arbetsgivarna inom Äldreomsorgen som att det idag är balans mellan efterfrågan och tillgång på kompetens. Speciellt har de mindre kommunerna mycket goda förutsättningar att planera för sin dagliga personalförsörjning. Funktionshinder 1 Totalt % män/kvinnor Varav visstid timällda årsarbetare Kommun Nod Män Kvinnor % vt Askersund Nod Syd % 2 3% 6 Hallsberg Nod Syd % 6 6% 18 Laxå Nod Syd % 4 19% 2 Karlskoga Nod Väst % 9 5% 19 Degerfors Nod Väst % 0 0% 8 Kumla Nod Öst % 35 20% 0 Lekeberg Nod Öst % 0 0% 0 Örebro Nod Öst % 94 9% 184 Lindesberg Nod Norr % 40 15% 35 Ljusnarsberg Nod Norr % 0 0% 16 Nora Nod Norr % 0 0% % 190 9% 287,11 Personalstruktur Funktionshinder, En något jämnare könsfördelning återfinns inom Funktionshinder jämfört med Äldreomsorg. I medeltal 16 % män jämfört med bara 5 % män inom Äldreomsorg. Degerfors och Örebro kommun utmärker sig med störst andel män. 1 Inom verksamhetsområdet Funktionshinder har arbetsgivarna särredovisat medarbetare som arbetar inom socialpsykiatrin. Socialpsykiatrins medarbetare redovisas under verksamhetsområde Psykiatri. Inom verksamhetsområdet funktionshinder ingår eventuella personliga assistenter. 7

9 Andel medarbetare äldre än 55 år inom Funktionshinder, länsdelsvis Inom Funktionshinder så är andelen medarbetare över 55 år något lägre än inom Äldreomsorgen. Nora kommun utmärker sig med en stor andel medarbetare, närmare hälften (47 %), som är 55 år eller äldre. Det slår även igenom vid en länsdelsjämförelse. Antalet ällda som årsvis blir 65 år, redovisat per arbetsgivare för Funktionshinder För de flesta mindre kommuner rör det sig om cirka fem ällda per år som blir 65 år -och förväntas pensionsersättas. Antalet personer ökar något efter 2019, men bara försiktigt. I Örebro kommun handlar det naturligvis om många fler medarbetare (15), i relation till antalet ällda (1052) är det få. Men sett ur ett personalförsörjningsperspektiv kan det bli problematiskt för utbildningsannordnarna att möta arbetsgivarnas ökade eftefrågan. 8

10 Utbildningsnivå hos medarbetare, Funktionshinder Till följd av att Örebro kommun inte hade möjlighet att redovisa utbildningsnivå för sina medarbetare blev bortfallet störst inom Funktionshinder (64 %). Övriga arbetsgivare svarade i större utsträckning. Trots bortfallet kan man dra slutsatsen att annan utbildning, utanför Örebro, är nästa lika vanlig som utbildning inom vård- och omsorg 2. I annan utbildning återfinns också medarbetare som är outbildade. Det stora flertalet arbetsgivare ser framför sig att efterfråga annan kompetens, redan om tre år. Man har formulerat det som: Mer differentierad kompetens utifrån uppdragets krav; pedagogisk inriktning, psykologi, Högskole- o universitetsutbildad personal, omsorgspedagoger, arbetsterapeuter, behandlingsassistenter. Ökar Oförändrad Minskar Ingen uppgift Verksamhetsutveckling om fem år, Funktionshinder, De flesta arbetsgivare tror på en oförändrad verksamhetsutveckling. Det är också få som anser att det är svårt att rekrytera rätt kompetens (2 av 9). Sammanfattande slutsatser -funktionshinder Arbetsgivarna inom Funktionshinder ger tydliga signaler om att uppdraget och arbetet kräver annan kompetens än idag. En tydlig dragning åt en ökad efterfrågan av högskole- och universitetsutbildade personer. Verksamhetsområdet Funktionshinder har en mycket god ålderssammansättning utan stora ålderskullar som behövs återbesättas inom en tioårs period. Arbetsgivarna redovisar heller inga 2 I annan utbildning återfinns också medarbetare som är outbildade. 9

11 tecken på att verksamhetsområdet kommer att utökas inom de närmaste fem åren. Däremot är de tydliga med att det inte är några svårigheter att rekrytera nya medarbetare. Sammanfattningsvis tyder svaren på att verksamhetsområdet Funktionshinders största personalförsörjningsutmaning blir kompetensväxling från gymnasial- till högskolekompetens. Psykiatri 3, 4 Totalt % män/kvinnor Varav visstid timällda årsarbetare Arbetsgivare Nod Män Kvinnor % vt Askersund Nod Syd % 1 10% 0,25 Hallsberg Nod Syd % 0 0% 0,6 Laxå Nod Syd % 0 0% 0 Karlskoga Nod Väst % 6 11% 9 Degerfors Nod Väst % 0 0% 0 Kumla Nod Öst % 2 9% iu Örebro Nod Öst % 9 7% 18,74 Landsting Nod Öst % 11 5% iu Lindesberg Nod Norr % 3 30% 0,2 Ljusnarsberg Nod Norr % 0 0% 0 Nora Nod Norr % 2 17% % 34 7% 28,79 Personalstruktur, Psykiatri Psykiatrin har den jämnaste könsfördelningen bland de undersökta yrkesområdena, ca 35 %, flest andel män finns i Degerfors och Karlskoga. Avvikande är Ljusnarsbergs- och Nora kommun som inte har några män ällda. Psykiatrins åldersstruktur liknar mycket äldreomsorgens med 25 % av medarbetarna över 55 år. Askersunds kommun ligger mycket över snittet med 40 % av medarbetarna över 55 år, men det är bara ett fåtal personer (10 st) som det rör sig om. 3 I verksamhetsområde Psykiatri ingår medarbetare som i kommunerna arbetar inom Socialpsykiatrin. 4 Landstinget medarbetare inom Psykiatrin redovisas inte på kommunnivå. Alla ällda inom Psykiatrin redovisas inom NodÖst. 10

12 Antal ällda länsdelsvis/landsting, Psykiatri Landstinget är den avgjort största arbetsgivaren, bara ett 40-tal färre medarbetare än alla kommuner tillsammans. Utbildningsnivå hos medarbetare, Psykiatri Större delen av bortfallet på frågan om utbildningsnivå står Örebro kommun för. Därför bör man kunna dra slutsatser om medarbetares kompetens hos landsting och övriga kommuner. Utmärkande för psykiatrin är att det är ovanligt att medarbetarna har annan utbildning, det vill säga (oftast) ingen utbildning. Samma annan Oförändrad Ingen uppgift Vilken kompetens som efterfrågas om fem år, Psykiatrin 11

13 Om fem år tror de flesta (7 av 11) att de kommer att efterfråga en annan kompetens än de gör idag. Generellt tror de flesta att det kommer att ällas färre skötare och fler YH- och högskoleutbildade, men också vård och stödsamordnare, arbetsterapeuter, socialpedagoger, behandlingsassistenter och socionomer. De flesta tror på en oförändrad verksamhetsutveckling under de närmaste 3-5 åren. Ingen har så här långt heller angivit att det varit svårt att rekrytera. Sammanfattande slutsatser -Psykiatri Psykiatrin är det yrkesområdet som har den jämnaste könsfördelningen med ett snitt på 35 % män. Sett till utbildningsnivå på regionalnivå är medarbetare idag en ganska homogen grupp, med många skötarutbildade. Allt tyder på att arbetsgivarna inom psykiatrin står inför samma kompetensförsörjningsutmaning som man gör inom Funktionshinder, med en framtida kompetensväxling från gymnasial- till högskolekompetens. Sjukvård Andel äldre än 55 år Sjukvård, områdesvis, landsting Inom Sjukvården finns en mycket stor andel medarbetare över 55 år. Det är främst på Universitetssjukhuset i Örebro (USÖ) och inom Primärvården. Där nära hälften av de ällda blir 65 år inom en 10-årsperiod. 12

14 Antalet ällda som årsvis blir 65 år, redovisat per arbetsgivare för Sjukvård Sjukvårdens generationsväxlingsutmaning blir särskilt tydlig i ovan figur. USÖ:s 65 åringar (pensionsavgångar) ökar drastiskt från strax över ett 20-tal medarbetare per år till ett 40-tal redan om två år (2016). Gymnasieutbild utbildning Vård omsorg YH/KY Annat utbildning ej svar Utbildningsnivå hos medarbetare, Sjukvård Sammanfattande slutsatser -Sjukvård Sjukvården är det yrkesområde som har den mest besvärande ålderssammansättningen. Nära hälften av dagens medarbetare behöver återällas inom en 10 års period. Kompetensen hos nuvarande medarbetare är lika, Landstinget redovisar nära att 100 % av sina medarbetare är vård- och omsorgsutbildade. Det gör yrkesområdet Sjukvård till det mest utbildningstrogna. Landstinget utmärker sig också som den enda arbetsgivaren som inte förutspår någon ändring av den formella kompetensen hos sina framtida medarbetare. Sjukvården beskriver däremot samma gynnsamma rekryteringsförhållanden som hos övriga arbetsgivare inom vård- och omsorg. 13

15 Alla yrkesgrupper, -Äldreomsorg, Funktionshinder, Psykiatri och Sjukvård 5 Yrkesgrupp Totalt Nod Syd Nod Väst Nod Öst Nod Norr Landsting Anställda inom resp yrkesgrupp Andel inom resp yrkesgrupp regionen Äldreomsorg % Funktionshinder % Psykiatri % Sjukvård % Antal ällda per yrkesgrupp, länsdelsvis, Äldreomsorgen i Örebro län är det avgjort största yrkesområdet (58 %) inom vård- och omsorg, Anställda inom funktionshinder motsvarar upp till en ¼. Sjukvård och psykiatri 11 % respektive 6 % Sammanfattande slutsatser alla yrkesområden Det finns några anmärkningsvärda skillnader i fördelningen av andelen medarbetare vid en jämförelse länsdelarna emellan. NodÖst (Kumla, Lekeberg och Örebro) har den största andelen medarbetare inom Funktionshinder, trotts att det finns ett stort sjukhus (USÖ) i området. NodVäst (Karlskoga och Degerfors) har den minsta andelen (16 %) inom Funktionshinder, samtidigt som de har flest medarbetare inom Äldreomsorg. NodVäst har tillsammans med NodNorr 5 Landstinget medarbetare inom Psykiatrin redovisas inte på kommunnivå. Alla ällda inom Psykiatrin redovisas inom NodÖst. Anställda inom Psykiatri för NodSyd och NodNorr är medarbetare från kommunernas Socialpsykiatri. 14

16 (Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora) länets största äldreomsorg, sett till andelen medarbetare. Förklaringen hittas i de stora skillnaderna i åldersstrukturen inom Örebro län. De regionala obalanserna beskrivs också i Regionförbundets rapporter om framtidens kompetensförsörjning iv. Orsaken till NodSyds stora andel inom Äldreomsorg förklaras till största del med att att det inte finns något sjukhus i området. Arbetssökande v6 Örebro Norr Syd Totalt inskrivna arbetslösa % Heltidsarbetslösa 49% 50% 28% % Tim och deltidällda 51% 50% 72% Antal arbetssökande, -inga uppgifter för västra länsdelen Södra länsdelen har flest deltidsarbetslösa Yrkesgrupp Örebro Norr Syd Äldreomsorg Funktionshinder Psykiatri Sjukvård Antal arbetssökande inskrivna med kompetens, -inga uppgifter för västra länsdelen Inskrivna arbetslösa genom ällda länsdel Örebro Nod Öst % Norr Nod Norr % Syd Nod Syd % Område inskrivna Anställda Andel arbetslösa/älld inskrivna Anställda Andel arbetslösa/älld inskrivna Anställda Andel arbetslösa/älld Äldreomsorg % % % Funktionshinder % % % Psykiatri % % % Sjukvård % % 0* 0 - *Inskrivna (48 st) inom sjukvård Syd flyttat till Örebro Antal arbetssökande inskrivna efter kompetens jämfört med ällda medarbetare i länsdel Sammanfattande slutsatser arbetssökande Andelen arbetssökande är minst för det yrkesområdet med flest sysselsatta Äldreomsorg. Efter Äldreomsorg ser det ut att vara mest gynnsamt att vara arbetssökande inom Funktionshinder. Störst andel arbetssökande i relation till sysselsatta finns inom yrkesområdet Sjukvården, därefter inom Psykiatrin. 6 På grund av att Arbetsförmedlingen regionala indelning inte följer Region Örebros finns inga uppgifter om arbetssökande i västra länsdelen. 15

17 Gymnasieutbildningen Skola 2013 antalet 1:a 1:a handssökande Tot antagna handssökande 1:a handssökande Antagna per antagen Antagna 2012 Tot antagna antalet 1:a handssökande per antagen 1:a handssökande Antagna 2011 Tot antagna antalet 1:a handssökande per antagen Möckelngymnasiet , ,40 iu 12 - Alléskolan , , ,70 Yrkesgymnasiet , , ,00 Rudbecksskolan , , ,10 Lindesskolan , , ,00 Sökandetryck, antal sökande/antal platser, Gymnasiet Ett ökat sökandetryck i senare årskurser, kan tyda på en ökad popularitet av programmet. Könsfördelning, andel pojkar av flickor En väntat ojämn könsfördelning, men gymnasieutbildningen har generellt högre andel pojkar än vad som senare återfinns hos exempelvis arbetsgivaren inom äldreomsorg. Undersökningen om föregående års elevers nuvarande sysselsättning hade stora bortfall, det var bara cirka 20 % som svarade. Men av de som svarade kan man utläsa några tydliga mönster och som helhet kan uppföljningen sammanfattas med: övervägande del av ungdomarna är sysselsatta efter utbildning. Några ungdomar har fortsatt med utbildning, men de flesta är i jobb, då oftast i kommunen. Alla ungdomar i vård- och omsorgsjobb har en vikariatsällning, ingen är tillsvidareälld. Före detta elever som läser finns på sjuksköterskeprogrammet eller läser till teckenspråkstolk. 16

18 Vuxenutbildningen 7 Skola Antal sökande Antal platser Antal ordinarie sökande/plats Vuxnas lärande Karlskoga/ Degerfors ,8 Komvux Örebro ,3 Masugnen Lindesberg ,1 Kopparhyttan, Ljusnarsberg ,0 Komvux Nora ,2 Sydnärkes utbildningsförbund* ,7 Sökandetryck, antal sökande/antal programplatser *I Sydnärke vanliga fall antas elever 2 gånger/ år ( inför start i augusti och januari), men för 2013 var det endast ett intag. Skola Andel män Ordinarie Andel män validerad Vuxnas lärande Karlskoga/ Degerfors 13% 7% Komvux Örebro 6% 21% Masugnen Lindesberg 15% - Kopparhyttan, Ljusnarsberg 10% 0% Komvux Nora 16% - Sydnärkes utbildningsförbund 25% 0% Könsfördelning, andel män av kvinnor En märkbart jämnare könsfördelning inom vuxenutbildningen. Kartläggning av sysselsättning efter avslutad utbildning för vuxenutbildningen hade bättre svarsfrekvens än den inom gymnasiet. Svaren ger en ganska tydlig bild av: Hög etablering inom vård- och omsorgsjobb, 59/69 (86 %) arbetar inom vård- och omsorg endast två är arbetslösa och en är sjukskriven. Vanligast med fast ällning hos någon av kommunerna (85 %) efter utbildning. Ingen gick direkt till studier efter utbildning, 1/3 har planer på nya studier. Exempel på studieväg var: Sjuksköterska, Socionom, Boendepedagog. Barnskötare och Förskollärare. Sammanfattande slutsatser utbildning Utbildarna redovisar att det generellt finns fler sökanden än platser. Även om det är svaga siffor för gymnasiet så är det i vart fall på den positiva sidan, och kanske går det att skönja en trend i ökad 7 I Sydnärke antas normalt elever 2 gånger/ år (augusti och januari), år 2013 var det endast ett intag, därför kan årets siffor vara något missvisande. 17

19 popularitet. Inom vuxenutbildningen är det däremot tydligt att utbildningen är populär och översökt. Sett till de signaler som ges vid uppföljning av föregående års elever syns vård- och omsorgsutbildningarna som effektiva ur ett sysselsättningsperspektiv. Det är utbildningar som ger jobb. Underlagen som arbetsgivarna har lämnat utifrån sitt område, med tydliga signaler om att det är lättrekryterat, skulle kunna vara tecken på att nuvarande utbildningsplatser idag är tillräckliga. Förutsättningarna, och i förlängningen efterfrågan, kommer däremot att öka inom en femårsperiod. Det troligaste är att arbetsgivarna kommer att efterfråga både fler och med annan formellkompetens än den som ges av utbildarna i dag. 18

20 Avslutande reflektioner Vår första kartläggning ger en något annan bild av personalförsörjningsläget än den allmänt rådande uppfattningen om att omsorgens yrkesområden har direkt svårt att klara den dagliga personalförsörjningen. Bilder av en ålderstigen personalsammansättning med många medarbetare utan rätt formell omsorgsutbildning blandas med utbildarnas svårigheter att locka ungdomar till omsorgsutbildningar. Bara sett till hur arbetsgivare och utbildare har svarat här, tyder mycket på att det för stunden råder en god balans mellan efterfrågan från arbetsgivarna och utbudet av omsorgsutbildade från utbildningsanordnarna. Den höga graden av sysselsättning i omsorgsjobb efter utbildningen och sifforna från arbetsförmedlingen ser också ut att stödja antagandet. Den allmänna uppfattningen om personalförsörjningsläget behöver nödvändigtvis inte vara en myt. Vår kartläggning har inte ambitionen eller djup för att omkullkasta den uppfattningen. En tänkbar orsak till de olika bilderna kan ligga i den här kartläggningens tidsperspektiv med tre (3) och fem (5) år. Sett till ett nuläge kan det vara så att arbetsgivarna och utbildarna är helt rätt dimensionerade för varandra. Men i ett något längre tidsperspektiv, när regionens ålderssammansättning förändras, med en allt större andel 80 åringar, kommer efterfrågan och obalansen öka drastiskt. Diagrammet om Örebro läns befolkningsutveckling här nedan tecknar en dystrare prognos. Befolkningsutveckling Örebro län, Jakobsson Max (2012) Det mest troliga är att om kompetenskartläggningen görs årligen och ju närmare vi kommer 2018 så kommer också allt tydligare signaler på obalans mellan efterfrågan och tillgång av vård- och omsorgskompetenser att komma. 19

21 Vi rekommenderar att kompetenskartläggningen görs årligen utifrån den framtagna modellen. Under åren kommer mycket intressanta data att samlas in och vid sidan av årliga fynd kommer man att kunna utläsa olika trender som ytterligare kan förbättra personalförsörjningen. Av årets kartläggning kan man utläsa två tydliga signaler som arbetsgivare och utbildare bör planera efter. Kompetensväxling från gymnasial- till högskolekompetens inom både Funktionshinder och psykiatri. Generellt ser arbetsgivarna framför sig att redan inom fem år öka utbildningsnivån hos sina medarbetare. Hälften av dagens medarbetare inom sjukvården behöver återällas inom en 10 års period. Om man väljer att arbeta vidare med punkterna ovan så har några av vård- och omsorgscolleges intressenter goda möjligheter att förbättra sin personalförsörjning. i Jakobsson Max (2012). Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv. Rapport 2012:01 ii Jakobsson Max (2012) Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning ur ett regionalt perspektiv. Rapport 2012:02, iii Jakobsson Max (2012) som ovan. Rapport 2012:02, 2012:05, 2012:08, 2012:09, iv Jakobsson Max (2012) som ovan 20