Om fortbildningen inom Lärarlyftet på Stockholms universitet

Transkript

1 1 (10) Charlotte Rossland Utredare Regionalt utvecklingscentrum, RUC Om fortbildningen inom Lärarlyftet på Stockholms universitet Om projektets allmänna förutsättningar Regeringen gör en satsning på fortbildning för redan behöriga lärare under 2007 till Det som prioriteras är breddning och fördjupning i ämnesteori och ämnesdidaktik med syftet att höja lärares kompetens och därigenom öka elevers måluppfyllelse. Om projektets givna ramar i korthet: Skolverket har uppdraget att driva projektet. För att få läsa inom Lärarlyftet måste man ha anställning med undervisning i tjänsten någonstans inom spannet förskoleklass till och med vuxenutbildning och ha en pedagogisk högskoleexamen. Skolhuvudmän tilldelas ett visst antal poäng att nyttja inom fortbildningsdelen av Lärarlyftet (efter ansökan och i relation till antal behöriga lärare). De får ersättning för lärarnas löner på 56% och lärarna själva bidrar med 20% (vissa arbetsgivare har valt att ersätta även dessa 20%). Lärare ansöker i samråd med sin rektor om att få läsa och skolhuvudmannen beslutar om hur deras poäng nyttjas. Lärarna måste alltså först få detta godkännande och söker sedan själv till kurs. Lärarnas studier och arbete får sammanlagt aldrig överstiga 100%. Lärarna kan välja bland de högskolekurser som Skolverket upphandlar speciellt till varje termin eller ur lärosätens reguljära utbud. Skolverkets upphandling har prioriterade och begränsande ämnesval medan de fristående kurserna inte har givits några begränsningar utöver poängramarna. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Regionalt utvecklingscentrum STOCKHOLM Konradsbersgatan 5B, Hus V1 Campus Konradsberg Mobil: Telefax: E-post: charlotte.rossland@ruc.su.se

2 2 (10) Kurserna måste vara inom givna poängramar: så kallade tidigarelärare kan läsa mellan 10 och 30 högskolepoäng (oftast 15 hp) och senarelärare högskolepoäng(oftast 30 hp). 1 För att skolorna ska få ersättningar måste inte lärarna formellt ta poängen utan enbart fullfölja kurser med närvaro. Om fortbildningen inom Lärarlyftet nationellt Skolverket har presenterat bland annat följande om projektet, främst taget från deras hemsida. 2 Om statsbidragsutnyttjande % av statsbidraget utnyttjades. 90% av kommunerna utnyttjade satsningen. 67% av kommunernas ramar nyttjades totalt. Fristående och övriga huvudmän utnyttjade 24% av sina ramar. Om deltagande lärare lärare deltog gick Skolverkets upphandlade kurser gick reguljära kurser. Deltagarna har läst i genomsnitt 20 hp inom satsningen. Om fördelningen på ämnesfördelningen I bilaga ett finns en sammanställning över Skolverkets upphandlade kursers antal platser och sökande fördelat på aktuella ämnen. Specialpedagogik, matematik, läs- och skrivutveckling och svenska/svenska som andraspråk är de största ämnesgrupperna. 1 Som tidigarelärare räknas de som undervisar inom spannet förskoleklass till skolår 1-6. Som senarelärare räknas de som undervisar inom spannet skolår 7-9, till gymnasieskola eller vuxenutbildning. Ett undantag med hp: senarelärare kan läsa 15 hp inom just specialpedagogik. 2 Skolverkets utvärdering av 2008 ( intervju med projektledaren Zelmerlööw april 2009 ( )samt Skolverkets PowerPoint-presentation vid ett nationellt RUC-möte

3 3 (10) Någon sammanställning över vad som läses nationellt inom det fristående utbudet har inte presenterats. Om lärarnas utvärdering av kurserna Skolverkets enkätundersökning visar att de som läst upphandlade kurser inom Lärarlyftet våren 2008 i mycket hög grad är nöjda med vad de fått ut av kurserna % svarade att de fått ökade ämneskunskaper och ökad ämnesdidaktisk kompetens och över 80 % säger att det förändrar deras egen undervisning, innehåll som metod. Det finns inte någon motsvarande undersökning för de som läst inom det fristående kursutbudet. Om Lärarlyftet på Stockholms universitet Regionalt utvecklingscentrum, RUC, har samordningsansvaret för fortbildningen inom Lärarlyftet på Stockholms universitet. Vi sköter kontakten med Skolverket inklusive förhandlingar, förmedlar information internt, ger institutioner stöd bland annat med offertskrivande, sköter marknadsföring och vår hemsida för Lärarlyftet och sammanställer underlag för exempelvis Rektorsbeslut och Lärarutbildningsnämndens beslut om medelsfördelning till institutioner. Hur har då fortbildningen inom Lärarlyftet på Stockholms universitet fungerat? Det finns mycket som visar att vi har varit mycket framgångsrika inte minst om vi ser till hur stor del vi har tagit av den nationella kakan. Nedan ges närmare uppgifter om Skolverkets upphandlade kurser på Stockholms universitet, om ersättningar och om vad en analys av Stockholms stads lärarlyftstuderande kan säga om bland annat hur vårt fristående kursutbud nyttjas. Om Skolverkets upphandlade kurser på Stockholms universitet Stockholms universitet har varit mycket framgångsrika vad det gäller Skolverkets upphandling av kurser. I tabell 1 nedan finns en sammanställning över hur många kurser vi offererat och hur många av dessa som Skolverket upphandlat och låtit gå till kursstart. Tabell 1. Skolverkets upphandlade fortbildningskurser vid Stockholms universitet VT-08 HT-08 VT-09 HT-09 Summa Antal offererade kurser Antal upphandlade kurser Andel av upphandlat nationellt 7% 18% 28% Ingen uppgift Antal kursstarter

4 4 (10) Vår andel nationellt sett har successivt ökat och en förklaring till den första lägre siffran för VT-08 var att Skolverket inledningsvis hade ett större krav på regional spridning. Vi ser ut att kunna hamna på ett trettiotal upphandlade kursstarter per termin också framöver, men det beror på Skolverkets upphandlingar, och de har inte indikerat någon ändring framöver. Stockholms universitets kurser sprider sig över de givna ämnena (se en sammanställning i bilaga ett över ämnena). I tabell 2 nedan finns statistik över hur många sökande vi haft till våra upphandlade kurser, även satt i relation till nationella siffror vi har tillgång till. Tabell 2. Skolverkets upphandlade fortbildningskurser vid Stockholms universitet VT-08 HT-08 VT-09 HT-09 Summa Antal förstahandssökande (sista ansökningsdag) x Antal registrerade vid kursstart Antal sökande nationellt Stockholms universitets del av sökande nationellt 30% 24% Kursstart först i höst 903 Lärarlyftet hade vissa initiala problem. Inte minst blev bortfallet från anmälan till registrering stor till VT- och HT-08. Vi hoppas att det inte ska bli så igen. Bland annat har Skolverket skärpt till kravet på att en av rektor/skolhuvudman underskriven blankett ska lämnas in redan vid ansökan. Det kan göra att färre stupar sent i antagningsprocessen på att skolhuvudmannens poäng inte räcker till. Vi hoppas också att skolor/skolhuvudmän inte i lika stor utsträckning ska dra tillbaka löften till lärare i sista minuten (problem med vikarier etcetera) som tidigare. Det går att läsa ut glädjande budskap för Stockholms universitet vad det gäller antalet sökande till de upphandlade kurserna. Vi tar ungefär en fjärdedel av nationens antal sökande. Av de sökande får vi dessutom en högre andel som kommer till registrering. Vi ska fortsätta göra vad vi kan för att upprätthålla detta. Om ersättningar för fortbildningskurserna till Stockholms universitet Vi kan räkna ut och prognostisera ersättningarna för de upphandlade fortbildningskurserna inom Lärarlyftet. Det är däremot svårare att göra beräkningar för vad vi erhåller för de som läser inom vårt fristående kursutbud. Mer om de fristående kurserna kommer nedan.

5 5 (10) I tabell 3 finns en sammanställning över redan rekvirerade medel samt en prognos för vad vi kan komma att rekvirera framöver för Skolverkets upphandlade kurser. Tabell 3. Medel för Skolverkets upphandlade kurser Redan rekvirerade medel och prognoser projekttiden ut År Tusen kr Redan rekvirerat för Preliminärt kvar att rekvirera 2008 (beroende på hur många som avslutar pågående kurser) Totalt ca för För VT-09 rekvireras Försiktig prognos för rekvirering för HT-09-kurser Totalt ca för Försiktig prognos för rekvirering 2010/2011(upphandling till kursstarter VT-10 och HT-10) Totalt ca för / Prognos för hela projekttiden Skolverket har bytt utbetalningsmodell de senaste terminerna för ersättningen till oss lärosäten. Grundprincipen är att det för varje upphandlad kurs används en formel om i offerten till Skolverket angivet minimiantal studenter gånger angivet pris per student och kurspoäng gånger kurspoängen. Dessutom garanteras alla nya kurser 10% av detta som utvecklingsstöd om de upphandlas men inte kommer till kursstart på grund av för lågt söktryck De första terminerna har utbetalningarna gjorts i två-tre omgångar där det byggt på antal registrerade respektive hur många som avslutat kurserna. Från vårterminen 2009 kommer vi att rekvirera medel för kurser endast en gång: hela ersättningen redan strax efter kursstart och då utifrån antal registrerade studenter (alternativt ett högre antal som universitetet avtalat per kurs) eller utvecklingsstödet. Skolverket har också kunnat erbjuda oss särskilda förutsättningar när de varit angelägna om kursstart. Då har vi fått avtal om betalt för fler studerande än given miniminivå och vad de preliminära ansökningssiffrorna visat. Till HT-09 gjordes sådana avtal för 10 av de 31 kurserna som startar (vi garanteras alltså en given miniminivå utöver vad som ser ut att bli utfallet av ansökningarna). Den första terminen, VT-08, hade som nämnts ovan, förhållandevis få antagna bland annat på grund av projektets snabba uppstart. Trots det kommer Stockholms universitet att erhålla cirka

6 6 (10) 20 miljoner kronor för de upphandlade kurserna till VT- och HT-08. Den exakta summan beror på hur många som avslutar de kurser som ännu inte har avslutats. För kurserna upphandlade till VT-09 vet vi däremot att vi kommer att erhålla 10,5 miljoner. (eftersom utbetalningsmodellen ändrats och går på antal registrerade och inte justeras efter kursavslut). Om trenderna håller i sig för upphandling och kursstarter samt ansökningar och registreringar kan de upphandlade kurserna på Stockholms universitet komma att generera totalt minst 65 miljoner kronor under projekttiden (det vill säga för kursstarter VT-08 t.o.m. HT- 10). Det är dock en stark gissning eftersom vi inte kan förutspå med säkerhet vare sig söktryck eller Skolverkets upphandling för de två sista upphandlingsterminerna VT- och HT-10. Om fristående kurser inom Lärarlyftet på Stockholms universitet Det har inte funnits möjlighet att få tillgång till uppgifter på hur många som läser fristående kurser per lärosäte eller för den delen vilka kurser. Enda sättet att identifiera dessa är via skolhuvudmännens äskande av ersättning till Skolverket för lärarnas löner. Skolhuvudmännen äskar i efterhand, så tiden talar delvis mot att få ihop den statistiken. Vi har efterfrågat uppgifter om detta men har bara fått uppgifter från Skolverket om att det nationellt sett har lästs något fler fristående kurser än upphandlade, ungefär 52% mot 48% undre Analys av Stockholms Stads lärarlyftsstuderande på Stockholms universitet I ett samarbete med Stockholms Stad har RUC nyligen fått tillgång till mycket intressanta uppgifter. Vi har fått en lista på vilka de som skolhuvudman har sökt ersättning för inom ramen för Lärarlyftets fortbildning I och med detta har vi bland annat kunnat se hur fördelningen mellan fristående och upphandlade kurser ser ut bland de som läst på Stockholms universitet, vad de har läst samt hur de har presterat poängmässigt. Stockholms stad är främst intresserade av att få veta i vilken mån de studerande tar sina poäng. 3 3 Stockholm stads lista är inte helt enkel att analysera. I korthet består listan av de äskanden de gjort VT-08 och HT-08 och det är ofta för delar av kurser (det antal hp som skolan/staden valt att äska medel för per person per termin - vilket kan betyda flera äskanden om kursen inte avslutas på en termin). På Stockholms stads lista finns drygt 430 personer eller snarare äskanden. Av dessa läste ca 74% på Stockholms universitet. Alla dessa kollade vi mot Ladok. Vi tog sedan bort 69 personer från gruppen då de deras kurser inte avslutats varvid vi inte kan veta om de tar sina poäng. Ytterligare 16 personer föll bort som vi inte kunde hitta som registrerade på någon kurs.

7 7 (10) Vi är inte helt färdiga med analysen av materialet men kan se några klara indikationer % läste fristående kurser mot 35% som valde upphandlade. Det är högre än den nationella siffran på 52 mot 48 procent. 2. Det är fler så kallade senarelärare som läser fristående kurser. 3. Ämnesvalet för de som läser fristående kurser är förvånansvärt likt de Skolverksupphandlade kurserna (bl.a. specialpedagogik och läs- och skrivutveckling). De läser också delar av större utbildningar (t.ex Speciallärarprogrammet) och sprids i övrigt ut på alla möjliga ämnen som språk och humaniora. Matematik förekommer men naturvetenskapen syns knappt alls. 4. Genomströmningen är mycket hög: i de upphandlade kurserna 89% och i de fristående 85%. Vi visste redan från våra egna material att de som börjar på Skolverkets upphandlade kurser i hög utsträckning slutför både med närvaro och med att formellt ta poängen. Stockholmsmaterialet visar att även de som läser fristående kurser fullföljer och tar poängen % av Stockholms stads lärarlyftsstuderande har valt Stockholms universitet. Av de övriga 26% har 39% valt en annan högskola i närområdet vilket delvis kan ha med deras speciella inriktningar att göra. Från de som valt lärosäten utanför vårt närområde (70 personer) går det att se en tendens: de har till stor del valt lärosäten med utpräglade distansutbud som universiteten i Karlstad, Linköping och Växjö. 4 Detta är en lättnad eftersom lärosäten i värsta fall skulle förlora på att fortbilda lärare inom Lärarlyftet mot ordinarie hås- och håp-ersättning då projektet inte kräver att lärarna har mer än närvaro för att skolan ska få ersättning samtidigt som lärosäten förlorar ersättning om de studerande inte tar sina poäng.

8 8 (10) Ersättningar för de som läser fristående kurser inom Lärarlyftet Vad de Lärarlyftstuderande inom det fristående kursutbudet på Stockholms universitet kan generera i ersättningar är svårt att beräkna exakt. Det scenario som undersökningen av Stockholms Stad skulle kunna peka på är alltså att fler väljer fristående kurser på Stockholms universitet än de Skolverksupphandlade kurserna (65 mot 35%). Det skulle kunna betyda att vi under läsåret 2008/09 haft personer som läst fristående kurser hos oss inom ramen för fortbildningen inom Lärarlyftet. Stockholmsmaterialet visar också att fler så kallade senarelärare väljer fristående kurser och de läser fler högskolepoäng än så kallade tidigarelärare. Detta skulle kunna betyda att det lästs motsvarande högskolepoäng på Stockholms universitet under läsåret 2008/09. Om kommunernas nyttjande av Lärarlyftet inom Stockholms län Skolverket har just presenterat statistik som visar hur enskilda kommuner har nyttjat sina tilldelade poäng. Sveriges kommuner har i mycket olika grad nyttjat möjligheten att delta i lärarlyftet, snittet ligger på 67%. Stockholms läns genomsnitt är nästan identiskt med det nationella: 68%. Om vi ser till Stockholms läns kommuner så har Upplands-Bro som bäst nyttjat rätten till sina lärarlyftsplatser: hela 96%. Lägst nyttjandegrad har Huddinge med 30%. Av de 26 kommunerna har 9 kommuner nyttjat tilldelningen över 80% och 6 kommuner har en nyttjandegrad under 50%. Jämfört med riket är 80% en hög nyttjandegrad men det finns ett antal kommuner som inte alls deltar eller endast nyttjar statsbidraget med några få procent. Stockholms stad som utnyttjat 81% av sina tilldelade medel har för 2008 fått kronor i statsbidrag för deltagarna i lärarlyftet. Totalt har regionen för 2008 fått nära 60 miljoner i statsbidrag för fortbildningen inom Lärarlyftet Lärarlyftet efter projekttiden Regionalt utvecklingscentrum har uppfattat indikationer på att Lärarlyftet kan komma att få en fortsättning i någon form efter projektets utsatta tid (sista upphandlingen görs till kursstarter HT-10). Det skulle sammanfalla med tendenser idag, exempelvis lyfts det i aktuella utredningar fram ett kommande utökat behov av behörighetsgivande utbildningar och kompetensutveckling på flertalet områden för lärare. Avslutningsvis kan vi nämna att regeringen i april aviserat ett Förskolelyft omfattande 600 miljoner kronor för Vi inväntar fortfarande närmare besked om hur projektets ska utformas men vet att det blir likt fortbildningen inom Lärarlyftet och att det från högskolor kommer att upphandlas 1) kurser om 15 hp för förskollärare om barns språkliga och matematiska utveckling samt 2) kurser om 30 hp för personer med pedagogiskt ledningsansvar om uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet. Inom Förskole-

9 9 (10) lyftet hanteras enbart upphandlade kurser och inte som i fortbildningen inom Lärarlyftet även fristående kurser. Skolverket har inte kommit med någon offertinbjudan, men Stockholms universitet och Regionalt utvecklingscentrum ligger redan i startgroparna för att ta emot den då kurser ska startas redan under senhösten Inom Regionalt utvecklingscentrum, RUC jobbar främst tre personer med fortbildningen inom Lärarlyftet: föreståndare Åsa Cornelius, projektledare Lars Johansson och utredare Charlotte Rossland. Till Förskolelyftet knyts också regionsamordnare Ulla Lundström.

10 10 (10) BILAGA 1. Skolverkets upphandlade kurser En sammanställning över antal platser och sökande fördelat på aktuella ämnen Från Skolverkets PowerPoint-presentation vid ett nationellt RUC-möte HT08 VT09 HT09 Antal sökande Sökande/ plats Antal sökande Sökande/ plats Kursplatser Kursplatser Kursplatser Antal sökande Sökande/ plats Specialpedagogik , , ,93 Matematik , , ,99 Läs-, skriv och språkutv , , ,53 Svenska och SVA , , ,81 Språk inkl. engelska , , ,85 Estetiska ämnen , , ,46 Teknik , , ,39 Idrott och hälsa , , ,40 NO-ämnen , , ,90 SO-ämnen , , ,68 Yrkesämnen , , ,47 SFI , , ,31 Summa , , ,75