Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun

Transkript

1 PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden Sn 110 Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun Beslut Socialnämnden anser motionen som färdigbehandlad. Ärendebeskrivning En motion (Dnr. 13KS171) har inkommit till kommunfullmäktige 13 april. Avsändare är S-kvinnoklubbarna i Piteå. I motionen föreslås följande åtgärder till förbättring i äldreomsorgen: - Resurserna ska anpassas till den demografiska utvecklingen, särskild hänsyn skall tas till 80 år och äldre. - Öka kompetensen hos personalen. - Tillsätta mer personal med specialkompetens blå inom demens, psykiatri, och kostnutrition. - Översyn av befintlig organisation i verksamheten så att den kompetens som finns används på bästa sätt. - Arbeta med och ta vara på anhörigas kunskaper. - Arbeta för ökad jämställdhet i verksamheten. Beslutsunderlag Motionssvar Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 Datum BILAGA 1 Handläggare Eva Börjesson Öman Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå. Diarienummer: 13 KS 171 Anpassade resurser och demografi utvecklingen i Piteå. Äldreomsorgen i Piteå kommun står inför nödvändiga förändringar inom de närmaste åren. Förändringar som har sin grund i en prognos över åldersutvecklingen som visar att antalet medborgare i åldrarna över 80 år ökar markant. För att möta den växande gruppen av äldre med olika behov av vård-och omsorg, och för att kunna erbjuda boendeformer som motsvarar individens behov genomförs en satsning på trygghetsboende och en utökning av korttidsplatser samt en omfördelning av vård- och omsorgsboende-platser. Omfördelningen innebär en ökning av demensboendeplatser och minskning av vård och omsorgsboendeplatser. Prognosen över åldersutvecklingen visar att under perioden beräknas åldergruppen 65 år och äldre att växa med personer samtidigt som kommunen får fler medborgare i åldrarna över 80 år. Den gruppen växer med 506 personer. Det är inte enbart det faktum att de äldre blir fler som påskyndar behovet av en förändrad äldreomsorg. Det handlar också om att allt fler av de äldre vill bo hemma så länge det är möjligt. Av kommunens befolkning, är ålderspensionärer d v s 20,5 % av befolkningen. Utbudet för målgruppen äldre minskar som en konsekvens av: Den demografiska utvecklingen med fler äldre. Ökade polikliniska insatser av hälso- och sjukvården. Färre vårdplatser på sjukhusen som innebär kortare vårdtider Minskat ekonomiskt utrymme i kommunerna Behov av individuella komplicerade insatser ökar både i ordinärt boende och i de olika boendeformerna. Behovet av anpassade bostäder för äldre kommer att bli mycket stort under överskådlig tid framöver. Den stora utmaningen för kommunerna är att det finns en planering som tar hänsyn till äldre människors behov och efterfrågan av alternativa boendeformer och stöd i ordinärt boende. De personer som i dag beviljas vård- och omsorgsboende har större behov av omvårdnad och hälso- och sjukvårdsinsatser än tidigare. Personer med demenssjukdom som bor i ordinärt boende och i behov av dagverksamhet och avlösning har ökat. Behov och önskemål av riktade insatser till personer med avvikande beteende och förvirringstillstånd har ökat. Korttidsverksamheten är i stort behov av nya anpassade lokaler. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Webbadress PITEÅ Stadshuset socialtjansten@pitea.se

3 2 Mot denna bakgrund har en beredningsgrupp med bred politisk förankring tillsatts, och under våren 2013 arbetat med förslag som resulterat i en verksamhetsidé för framtidens äldreomsorg i Piteå. Beredningsgruppen kom fram till följande verksamhetsidé: Hemmet som vård- och omsorgsarena Ny boendestrategi Renodla vård- och omsorgsboendeplatser och demensboendeplatser Erbjuda flytt till boendeform som motsvarar medborgarnas behov Ingen boende behöver flytta mot sin vilja Individuell behovsbedömning Socialstyrelsen har publicerat nya föreskrifter om bemanning på särskilda boenden där personer med demenssjukdom bor. Föreskrifterna träder i kraft 1 januari Avsikten med föreskrifterna är att tydliggöra kommunens ansvar för att varje boende är bemannat så att personer som bor där kan leva ett tryggt och säkert liv. Det ställs krav på att socialnämnden utreder och dokumenterar vilka hemtjänstinsatser varje boende behöver och följer upp beslut. Socialstyrelsen har även i uppdrag att ta fram föreskrifter som gör att samma regler ska gälla alla särskilda boenden för äldre. Avsikten är att de nya kompletterande reglerna ska träda i kraft samtidigt som föreskrifterna om bemanning på särskilda boenden där personer med demenssjukdom bor. Den beräkningsmodell som kommunen har för hemtjänstkostnader går inte att översätta rakt av till boenden. Bland annat för att det finns samordningsvinster och andra tillkommande arbetsuppgifter att ta hänsyn till på boendet. Socialstyrelsen bedömer i dag att bemanningen på vård- och omsorgsboende är för låg för att upprätthålla en god kvalitet och för att tillgodose individuella behov. På grund av stora pensionsavgångar har äldreomsorgen stora rekryteringsbehov de närmaste åren. För att klara framtida personal- och kompetensförsörjning krävs en attraktiv arbetsgivare som verkar för en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor inom vård och omsorg. Förslag till utvecklingsplan För att klara framtidens volymtillväxt av äldre, krav och behov av individuellt anpassade insatser samt behålla nuvarande kvalitet behövs: Ökat behov av stöd i ordinärt boende Fler träffpunkter/samvarolokaler Ökat behov av fler dagverksamhetsplatser för dementa Utveckling av korttidsverksamheten och samlokalisering Riktade insatser till personer med avvikande beteende och förvirringssymtom Förstärkt anhörigstöd Fler alternativa boendeformer för äldre För att säkerställa att medborgarnas behov tillgodoses behöver individuella genomförandeplaner utvecklas

4 3 Åldersutveckling Under perioden har antalet personerr över 65 år ökat med personer (20 %) Enligt prognosen för åren kommer antalet 65 år och äldre att a öka med personer (27 %) Under perioden har antalet personer över 80 år ökat medd 388 personer (23 %) Enligt prognosen för åren kommer antalet 80 år och äldre att öka med 506 personer (25 %).

5 4 Kompetens hos personalen I Piteå har 99 % av personalen vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Det innebär att Piteå kommer på 3:e plats av kommuner i landen sett till utbildningsnivå. Uppgiften hämtad från öppna jämförelser 2011, (uppgifter får 2012 saknas). Kompetenshöjning sker kontinuerligt. För att planera och utveckla verksamheten har all personal inom äldreomsorgen tre studiedagar per år, varav en planeras och genomförs på varje arbetsplats utifrån behov och önskemål. Personal inom äldreomsorgen har möjlighet att söka erfarenhetsutbyte i syfte att höja sin kompetens. Arbetslagen inom äldreomsorgens alla verksamheter har möjlighet att söka ekonomiskt stöd till internatkostnad för att under två dagar, med övernattning, arbeta med arbetslagsutveckling i syfte att stärka arbetslaget och därmed ge omsorgstagarna en bättre kvalitet. All personal, enskilt eller i grupp, har möjlighet att söka ekonomiskt stöd för att arbeta med olika projekt. Målsättningen med projekten är att hitta metoder och förhållningssätt som är användbara i den fortsatta vardagen. Dessutom kan det ses som en del i personlig utveckling. Personal kan genom projekten frikopplas för att arbeta med metodutveckling. I takt med att svårighetsgraden ökar på diagnoser inom demens, psykiatri, och somatiskt avancerad vård, ökar också kraven på kunskapsutveckling. En dags utbildning för all personal kostar ca 1 miljon i lönekostnader för vikarier. Under perioden deltar ett antal personer i studier på universitetsnivå, värdegrundsutbildning, palliativ vård, och nationell ledarskapsutbildning. Äldreomsorgen i Piteå har hög personalkontinuitet som ett resultat av arbetsmetoden hel/del, vilken innebär rätt till heltid och möjlighet till deltid. Kost och nutrition Socialnämnden delar S-kvinnoklubbarnas uppfattning att dietist behövs i kommunen. Dietist fyller en viktig funktion t.ex. för att säkerställa näringsinnehåll, göra beräkningar och leda kunskapsutvecklingen på området nutrition. Struktur i äldreomsorgens organisation som stärker kompetensen. 1) Delning av uppdraget biståndshandläggning och arbetsledning, numera finns enbart renodlade tjänster. Biståndshandläggare och/eller hemtjänstchefer. 2) Personalförsörjning sker via äldreomsorgens bemanningsenhet, utbildad personal. 3) Hemsjukvården i sin nuvarande form stärker samverkan mellan distriktssköterska hemtjänst dag/natt. Det leder till hög kvalitetssäkring och god kunskapsöverföring. 4) I projektet Framtidens äldreomsorg renodlas boendeformerna och en kartläggning av nuvarande kompetens och framtida utbildningsbehov tas fram. Möjlighet till specialisering inom områdena geriatrik, psykiatri och demenssjukdomar. Anhörigsamverkan Samverkan med anhöriga sker på många olika plan i verksamheterna. Den viktigaste samverkan är den mellan anhörig och kontaktpersonen. Övriga exempel där äldreomsorgen samverkar med anhöriga är: Vid utredning av hemtjänstinsatser, (anhörig kan närvara om omsorgstagare önskar). Vid upprättande och årliga revideringar av genomförandeplan. Vid upprättande av levnadsberättelse.

6 5 Forts. anhörigsamverkan. Anhörigträffar. Nytt är att demensvårdsutvecklarna på prov erbjuder mindre anhöriggrupper, för samtal och stöd. I planen för Framtidens äldreomsorg finns anhörigstödsfunktionen, (anhörigkonsulent) knuten till det nya äldrecentret. Jämställdhet Socialnämnden anser att jämställdhetsperspektivet är viktigt, och att jämställdhetsfrågor alltid bör beaktas. Sett ur ett kundperspektiv arbetar äldreomsorgen med fokus på att alla omsorgstagare ska behandlas lika och ges samma möjligheter och rättigheter. När det gäller personalperspektivet är det i första hand ingen socialnämndsfråga. Jämställdhet är en övergripande fråga för kommunfullmäktige. Äldreomsorgen har vid flera tillfällen pekat ut viktiga jämställdhetsfrågor för verksamheten där skillnaden är stor mellan kvinnor och mäns arbetsvillkor i kommunen. Exempelvis kan nämnas: Antal anställda under varje chef i äldreomsorgen Administrativt stöd till chefer och verksamhet Arbetskläder, (t.ex. ytterplagg för hemtjänstpersonal, arbetsskor) Motion på arbetstid