Bedömning av pedagogisk skicklighet

Transkript

1 Bedömning av pedagogisk skicklighet utveckling av ett belöningssystem vid Lunds Tekniska Högskola Thomas Olsson LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola 2008

2 Lunds universitet Grundat fakulteter studenter anställda Lunds Tekniska Högskola (LTH; tekniska fakulteten) studenter anställda

3 Dagens presentation Pedagogisk skicklighet Vad menar vi? Hur bedömer vi? LTH:s Pedagogiska Akademi Procedur Utveckling Statistik Bedömningskriterier Påverkan på systemnivå

4 Högskolelagen 3 kap. 2 Bara den som har visat vetenskaplig och pedagogisk skicklighet får anställas som professor En lektor skall också ha pedagogisk skicklighet.

5 Vad menar vi med pedagogisk skicklighet? - pedagogisk skicklighet innefattar mer än undervisningsskicklighet

6 Pedagogisk skicklighet - övergripande modell Studenters lärande GENOMFÖRA UNDERVISNINGS- SKICKLIGHET Ramfaktorer Planera Observera Perspektiv Förstå Informerad pedagogisk diskussion Högskolepedagogik PEDAGOGISK SKICKLIGHET

7 Undervisningsskicklighet Demonstrated Proficiency Pedagogisk skicklighet Documented Achievement Magin (1998) Uppsala universitet LTH

8 Hur bedömer vi pedagogisk skicklighet? - Vad bedömer vi? - Hur bedömer vi? - Vilka krav ställer vi?

9 Criteria Kriterier som skickligheten bedöms efter Evidence Evidens, bevis, belägg som styrker kriterierna Standards Kvalitetsnivå, norm, standard som visar vilken kvalitet som krävs Match integration Chism (2006), Ramsden & Martin (1996), Elton (1998), Trigwell (2001), McAlpine & Harris (2002), Gibbs (1995),

10 Ramsden & Martin (1996) 32 universitet i Australien. Kriterier: Evidens: endast hälften använde kriterier överhuvudtaget fler än hälften använde endast feed-back från studenter Framhåller existerande akademiska kulturer som en utgångspunkt

11 Chism (2006) 85 institutioner i 33 stater i USA 144 belöningssystem. Kriterier: Evidens: färre än hälften använde kriterier (när de finns så handlar dessa om kommunikation, organisation mm) 92% använde nomineringsbrev 32% som den enda informationskällan endast 4% krävde diskussioner kring studenters lärande Integration: endast 2% integrerar kriterier och evidens

12 LTH:s Pedagogiska Akademi ett belöningssystem på fakultetsnivå - ekonomiska incitament för individer och institutioner (jämför docent) - baseras på en pedagogisk meritportfölj som bedöms i enlighet med akademiska peer-review-traditioner och som relateras till pedagogisk teori - belönar lärare med ett tydligt fokus på studenternas lärande och en utvecklad förmåga att reflektera kring sin praktik med hjälp av pedagogisk teori

13 Procedur Sökande lämnar in - Pedagogisk meritportfölj (egenreflektion + exempel från praktiken) - Rekommendation från prefekt - Curriculum Vitae - Peer-review-diskussioner med två kolleger

14 Procedur forts. Sökande bedöms - Bedömargrupp (peer-review) - Intervju - Beslut i nämnd

15 Procedur forts. Godkända sökande/institutioner erhåller - ETP (Excellent Teaching Practitioner) - Omedelbar lönehöjning för individuell lärare - Ökning av anslagen för lärarens institution

16 Utveckling Idé Arbetsgrupp Version 1 Pedagogisk skicklighet: Nationellt och internationellt arbete Forskningsprojekt Version 2 MdH Pedagogisk karriärstege NSHU-projekt UU, UmU, SU, BTH,

17 Statistik Antal 70 (16 kvinnor; 54 män) År Olika lärarkategorier Professor 19 Lektor 39 Adjunkt 12

18 LTHs Pedagogiska Akademi - Vad bedömer vi? - Hur bedömer vi? - Vilka krav ställer vi?

19 Criteria Kriterier tre kriterieområden åtta kriterier Evidence Evidens, bevis, belägg pedagogisk meritportfölj med bilagor + intervju (!) Standards Kvalitetsnivå, norm, standard kvalitativt resonemang ( grunder för bedömning ; utgångspunkter och prioriteringar ) stödjande peer-review samtal bedömningsmodell Antman & Olsson (2007) Match integrerat program för pedagogisk stöd- och utvecklingsverksamhet vid fakulteten

20 Bedömningskriterier 1 Fokus på studenternas lärande Pedagogisk praktik som baseras på ett lärandeperspektiv Integration mellan teoretisk kunskap och pedagogisk praktik Pedagogisk praktik som baseras på goda relationer med studenterna 2 En klar utveckling över tid Medvetet och systematiskt arbete med att utveckla studenternas lärande Idéer och planer för fortsatt utvecklingsarbete 3 Ett forskande förhållningssätt Reflektion kring den pedagogiska praktiken grundad i pedagogisk teori relevant för det egna ämnet Söka och skapa kunskap kring studenternas lärande i det egna ämnet Strävan att göra sina kunskaper och erfarenheter publika genom samarbete och interaktion med andra

21 Påverkan på systemnivå Har belöningssystemet påverkat kulturen? Belönar belöningssystemet verkligen god undervisning, mätt på systemnivå? Är belöningssystemet integrerat med andra pedagogiska utvecklingsinsatser?

22 Har belöningssystemet påverkat kulturen? Har belöningssystemet haft en social påverkan i termer av vem som har belönats? 70 lärare 10% av alla seniora lärare vid fakulteten Val av ny rektor (dekan) många med ETP inom elektorsgruppen Fakultetsledningen (rektor och en vicerektor har ETP) Lärare från alla kategorier mer än 85% aktiva forskare Har belöningssystemet påverkat policynivån (rektor, prefekter, policydokument inom fakulteten)? Aktivt deltagande i utvecklingen Konkurrensfördelar för fakulteten Anställning och speciellt befordran Anekdotiska belägg

23 Påverkar belöningssystemet finansiering och fördelning av resurser? Löneökning för individer och anslagshöjning för institutioner Samma summor som för docent Visar att fakulteten menar allvar Fördelningseffekter inga extra anslag till fakulteten

24 Belönar belöningssystemet verkligen god undervisning, mätt på systemnivå? Course Experience Questionnaire (CEQ) Ramsden (1991) god undervisning; tydliga mål; lämplig arbetsbelastning; förståelseinriktad examination; allmänna färdigheter; sammanfattande värdering Preliminära resultat (2007) visar att belönade lärare ligger över resultaten från alla andra kurser inom fakulteten. Tydligast syns detta för klustren sammanfattande värdering och god undervisning. Men även de andra klustren visar att belönade lärare ansvarar för högkvalitativa kurser åtminstone enligt CEQ. Frågan om belönade lärare organiserar och genomför undervisning av hög kvalitet är av största betydelse och ytterligare undersökningar behövs!

25 Är belöningssystemet integrerat med andra pedagogiska utvecklingsinsatser? LTH har ett omfattande och integrerat pedagogiskt utvecklingsprogram Programmet fungerar autonomt i förhållande till fakultetsledning, institutioner, utbildningsprogram och individuella lärare och omfattar flera integrerade delar: högskolepedagogisk utbildning fokuserar på undervisning och lärande med utgångspunkt i en informerad pedagogisk diskussion konsult- och utvärderingsverksamhet riktad mot alla nivåer vid fakulteten stödjer det pedagogiska samtalet forskningsprojekt kring undervisning och lärande alltid praktiknära en årlig campuskonferens med peer-reviewbedömda bidrag som dokumenteras i proceedings en arena för informerade diskussioner

26 Kontakt _bl_a_lths_pedagogiska_akademi/