Högskolepedagogisk meritering vid Umeå universitet handläggningsordning för pilotomgång 2013

Transkript

1 Högskolepedagogisk meritering vid Umeå universitet handläggningsordning för pilotomgång 2013 Rektorsmötet Typ av dokument: Handläggningsordning Beslutad av: Rektor Diarienummer: Giltighetstid: Område: Utbildning Ansvarig enhet: Personalenheten

2 2

3 3 Rektors förord Umeå universitet har länge tillhört de främsta lärosätena i Sverige när det gäller att främja högskolepedagogisk utveckling och forskning. I vår vision 2020 siktar vi på att ytterligare stärka vår position som framgångsrikt utbildningslärosäte och attraktiv arbetsplats för universitetslärare. En förutsättning för att kunna erbjuda utbildningar av högsta kvalitet är att det finns lärare med hög vetenskaplig, pedagogisk och professionsanknuten kompetens och inte minst ett stort engagemang för läraruppdraget. Denna modell för pedagogisk meritering som presenteras i detta dokument syftar till att uppmärksamma och belöna skickliga lärare för deras framstående pedagogiska insatser. Modellen premierar även de goda pedagogiska miljöer där dessa lärare är verksamma. Vår förhoppning är att de meriterade och excellenta lärare och goda miljöer som belönas i denna modell ska var både förebilder och drivkrafter för den framtida utvecklingen av Umeå universitet. Lena Gustafsson Rektor Anders Fällström Vicerektor utbildning

4 4 Innehåll Sid Inledning 5 Meriteringsmodellen 6 Behöriga sökande 6 Ansökan 6 Nämnden för pedagogisk meritering 7 Handläggningsprocessen 7 Ekonomi 7 Pilotomgång 8 Referensförteckning 9 Bilaga 1: Kriterier för meriterad respektive excellent lärare 10 Bilaga 2: Stöd för pedagogiska portföljer 12

5 5 Utbildningsstrategiska rådet Modell för högskolepedagogisk meritering vid Umeå universitet 1. Inledning Vid flera lärosäten har modeller för högskolepedagogisk meritering införts. Utbildningsstrategiska rådet (USSR) arrangerade den 31 januari 2012 ett seminarium vid vilket en presentation av den modell som införts vid Lunds tekniska högskola (LTH) presenterades. Redan vid detta seminarium stod det klart att det fanns ett stort intresse för att Umeå universitet (UmU) borde ha en modell för pedagogisk meritering som synliggör betydelsen av framstående pedagogiska insatser och belönar dessa. Det strategiska rådet för utbildning (USSR) utsåg därför en arbetsgrupp med uppdrag att föreslå en universitetsgemensam modell för högskolepedagogisk meritering vid Umeå universitet. Arbetsgruppen har haft följande sammansättning: Staffan Uvell (ordf), Staffan Andersson, Nils Eriksson, Patrik Johansson, Per Lindström, Katarina Winka, Lotta Vikström och Kurt Allan Andersson (sekr). Ett första förslag till utformning har remissbehandlats våren Dessutom har en snabbremiss genomförts inför rådets möte den 21 november. Beslut i rådet den 19 december och i centrala samverkansgruppen (CSG) den 22 februari. Flera universitet som infört en modell för högskolepedagogisk meritering har ett system med Excellent lärare som den enda meriteringsnivån 1. Arbetsgruppen har föreslagit att Umeå universitet inför en modell med två nivåer meriterad lärare och excellent lärare - med en progression mellan nivåerna. Det övergripande målet med denna modell är att bidra till fortlöpande höjning av kvaliteten i utbildningen inom universitetet genom att - Synliggöra hög pedagogisk kompetens hos våra lärare - Tydliggöra kriterier för högskolepedagogisk skicklighet, samt - Utifrån dessa kriterier bedöma och belöna denna skicklighet. 1 En nivå är införd vid Uppsala universitet, Örebro och Karolinska institutet samt tre fakulteter vid Lunds universitet. Två nivåer finns vid Mälardalens högskola, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Halmstad samt vid Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. På gång med införandet av ett högskolepedagogiskt meriteringssystem är Chalmers, Göteborgs universitet, Högskolan Borås, Handelshögskolan Stockholm och Malmö högskola.

6 6 2. Meriteringsmodellen En modell med två nivåer gör det möjligt att premiera fler högskolepedagogiskt skickliga lärare samtidigt som en sådan modell kan ge lärare något att sträva efter. Dessutom stimuleras institutionerna att skapa goda förutsättningar för pedagogisk utveckling. Modellen består av de två nivåerna, Meriterad lärare (Nivå 1) Excellent lärare (Nivå 2) En meriterad lärare förväntas visa omfattande undervisningserfarenhet på högskolenivå, undervisningsskicklighet och engagemang för undervisningsuppdraget, att han/hon omsätter sitt ämne i en didaktisk praktik samt ett reflekterande förhållningssätt gentemot den egna lärargärningen. En excellent lärare förväntas bredda sin högskolepedagogiska verksamhet och visa kvalitativ utveckling över tid, visa ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisningsuppdraget och kompetens inom det högskolepedagogiska området, samt visa engagemang och skicklighet att leda och organisera pedagogisk utveckling. 3. Behöriga sökande Målgruppen för meriteringsmodellen är lärare med stort engagemang för läraruppdraget och väl dokumenterad högskolepedagogisk kompetens och skicklighet. Behörig att söka är den som innehar en tillsvidareanställning som lärare vid Umeå universitet och har - minst 5 års undervisningserfarenhet vid högskola, motsvarande lägst 2 års heltidsundervisning - högskolepedagogisk utbildning/kompetens utöver vad som krävs för anställning som lärare vid UmU 2 4. Ansökan Ansökan ska utformas enligt UmU:s instruktioner för Pedagogisk portfölj ( Utöver portföljen ska ansökan bestå av ett CV med särskild redovisning av pedagogisk verksamhet. För inplacering som meriterad respektive excellent lärare krävs en fullständig ansökan samt att alla kriterier på den aktuella nivån bedöms uppfyllda. 2 Motsvarande 7,5 hp

7 7 5. Nämnden för högskolepedagogisk meritering För att säkerställa en likvärdig bedömning av pedagogisk skicklighet vid de olika fakulteterna inrättas en universitetsövergripande Nämnd för högskolepedagogisk meritering. Nämndens uppdrag är att kvalitetssäkra meriteringsmodellen och att följa fakulteternas bedömningsprocesser. Nämnden ansvarar även för att rekommendera beslut till fakulteterna. För pilotomgång 2013 utser rektor en nämnd bestående av ordförande samt en ordinarie ledamot och en suppleant från vardera fakulteten. De tre studentkårerna utser var sin representant, varav en av dessa bör vara forskarstuderande. Till nämnden adjungeras en expert från Universitetspedagogisk centrum (UPC). Det administrativa stödet tillhandahålls av Personalenheten. Mandatperiod för pilotomgången är Tanken är att fakulteternas ledamöter efter genomförd pilotomgång ska vara excellenta lärare enligt UmU-modellen. 6. Handläggningsprocessen Utlysning för högskolepedagogisk meritering planeras att ske en gång per år. Den hanteras av fakulteterna och ansökan ställs till respektive fakultet. Alla lärare som uppfyller behörighetskraven enligt bilaga 1 kan söka. Fakulteten ansvarar för att Riktlinjer för bedömning av pedagogisk skicklighet skickas till de sakkunniga. Fakulteterna kan besluta om ytterligare kriterier av betydelse för bedömning av den pedagogiska skickligheten för att säkerställa fakultetsspecifika behov. Fakulteterna ansvarar för handläggning av sina respektive ansökningar och för att delge Nämnden för högskolepedagogisk meritering de uppgifter som krävs för nämndens uppdrag. För varje fullständig ansökan (enligt punkt 4) utser fakulteten två pedagogiskt sakkunniga, varav en från ett annat lärosäte. De sakkunniga ska vara väl insatta i den högskolepedagogiska verksamhetens villkor, teoretiska förutsättningar och praktiska tillämpning. Minst en av de sakkunniga ska ha sin ämnesmässiga och pedagogiska kompetens inom samma område som den sökande har. De inkomna sakkunnigutlåtandena skickas från fakulteten till Nämnden för högskolepedagogisk meritering. Baserat på inkomna handlingar rekommenderar denna förslag till fakultetens beslut. Respektive fakultetsnämnd fattar därefter beslut om ansökan ska bifallas eller ej. I de fall fakulteten väljer att frångå den rekommendation som lämnats av Nämnden för högskolepedagogisk meritering skall detta motiveras tydligt i protokoll som skickas till denna. Respektive fakultet lämnar besked om utfall av bedömning till de sökande och handlägger den fortsatta processen. 7. Ekonomi Den lärare som utses till meriterad lärare erhåller en löneökning från fakulteten med 500 kronor per månad och den som utses till excellent lärare erhåller en löneökning med ytterligare kronor per månad. En lärare som direkt utses till excellent lärare erhåller en löneökning

8 8 med kronor per månad. Institutionen som den utsedde läraren tillhör tilldelas en engångspremie från fakulteten om kr per nivå. Arvodesnivån för externa sakkunniga är gemensam för alla fakulteter och begränsas till kr/bedömning. Fakulteterna finansierar arvodet till de sakkunniga och de ökade kostnader som beslutad meritering medför. Kostnad för nämndens administrativa stöd och driftsbudget finansieras av universitetet centralt. 8. Pilotomgång Eftersom modellen inte är prövad tidigare föreslås att en pilotomgång genomförs och utvärderas. När modellen ska användas för första gången kommer det inte att finnas vare sig meriterade eller excellenta lärare vid lärosätet som kan ingå som ledamöter i Nämnden för pedagogisk meritering. Den nu föreslagna sammansättningen gäller för den första pilotomgången (t.o.m ). I pilotomgången kommer antalet sakkunniggranskade ansökningar att begränsas till 20, fördelade på fakulteterna i proportion till antal heltidsarbetande professorer, universitetslektorer och universitetsadjunkter. Respektive fakultet ansvarar för urval samt former för detta. Fördelningen på fakulteter skulle då bli följande: Hum Sam Med Teknat Antal Efter genomförd pilotomgång utser Utbildningsstrategiska rådet en grupp med uppgift att utvärdera försöksomgången innan första ordinarie utlysning.

9 9 Referensförteckning Giertz, B. (2003). Att bedöma pedagogisk skicklighet går det? Rapport nr 2. Enheten för utveckling av pedagogik och interaktivt lärande. Uppsala universitet. Kreber, C. (2002). Teaching excellence, teaching expertise and the scholarship of teaching. Innovative higher education, 27: Lindberg, L. (1997). Om pedagogisk meritering. SULF:s skriftserie nr XV. Sveriges universitetslärarförbund. Magin, D. J. (1998). Rewarding good teaching: A matter of demonstrated proficiency or documented achievement? International Journal for Academic Development 3(2), s Mårtensson, K., Roxå, T., & Stensaker, B. (2012). From quality assurance to quality practices: an investigation of strong microcultures in teaching and learning. Studies in Higher Education: Rovio-Johansson, A. & Tingbjörn, G. (2001). Pedagogisk skicklighet och pedagogiska meriter historik och praktik. Rapport från Högskoleverket, 2001:18R. Ryegård, Å., Apelgren, K. & Olsson, T. (2010). Att belägga, bedöma och belöna pedagogisk skicklighet. Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling, Uppsala universitet. Trigwell, K. (2001). Judging University Teaching. The International Journal for Academic Development 6, s Seldin, P., Miller, E. J. & Seldin, C. A. (2010). The Teaching Portfolio. Jossey-Bass: San Fransisco, USA. Skelton, Alan. (2005). Understanding teaching excellence in higher education towards a critical approach. Routledge. London. Winka, K. & Ryegård, Å Pedagogisk portfölj för karriär och utveckling. Studentlitteratur: Lund.

10 10 Bilaga 1 Kriterier för meriterad respektive excellent lärare För att utses till meriterad respektive excellent lärare ska den sökande uppfylla nedanstående kriterier (1 4 respektive 1-7). Exempel på indikatorer för dessa kriterier listas i punktform. Samtliga kriterier ska vara uppfyllda. Alla indikatorer ska redovisas i ansökan men behöver inte vara uppfyllda i lika hög grad. Det kan även finnas ämnes- och fakultetsspecifika aspekter på indikatorer. Den sammanvägda bedömningen görs av sakkunniga och Nämnden för högskolepedagogisk meritering. En Meriterad lärare har: 1. omfattande undervisningserfarenhet på högskolenivå Detta kan visa sig genom att läraren har Bred erfarenhet av olika undervisningsuppdrag Erfarenhet av att undervisa olika studerandegrupper Stor erfarenhet av att ha kursansvar Erfarenhet av att undervisa med olika undervisningsformer 2. undervisningsskicklighet och engagemang för undervisningsuppdraget Detta kan visa sig genom att läraren Medvetet och aktivt strävar efter att stödja studenternas lärande och att öva upp kritiskt tänkande Arbetar för att uppfylla mål och ramar för högre utbildning inom kurserna och synliggör dessa för studenterna Arbetar aktivt med att utveckla kurser och moment Visar att man är en skicklig lärare genom kursutvärderingar, pedagogiska utmärkelser eller på annat sätt 3. omsatt sitt ämne i en didaktisk praktik Detta kan visa sig genom att läraren Arbetar efter en medveten pedagogisk grundsyn Omsätter de specifika förutsättningarna för den egna undervisningen i didaktisk praktik genom att utveckla och anpassa undervisnings- och examinationsformer Systematiskt utvärderar undervisningen och använder resultaten för att höja kvaliteten på utbildning

11 11 4. ett reflekterande förhållningssätt gentemot den egna högskolepedagogiska verksamheten Detta kan visa sig genom att läraren Utvecklar sina högskolepedagogiska kunskaper med hjälp av fortlöpande vidareutbildning och diskussioner med kollegor och studenter Reflekterar över pedagogiska alternativ och hur de motiverar den egna undervisningens utformning Problematiserar kursinnehåll och undervisningsformer i diskussioner med kollegor och studenter En Excellent lärare uppfyller alla kriterier för meriterad lärare samt har: 5. utvecklat sin högskolepedagogiska verksamhet kvalitativt över tid Detta kan visa sig genom att läraren har Reflekterat kring hur ämnesområdets förutsättningar påverkar studenternas studieprestationer och arbetar aktivt för att stödja uppnåendet av goda resultat Samarbetat med studenter, kollegor, ledning, administration eller med andra intressenter inom och utanför universitetet kring den högskolepedagogiska verksamheten Reflekterat över hur det egna didaktiska utvecklingsarbetet relaterar till andra kurser/moment inom utbildningen (utbildningarna) 6. ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisningsuppdraget samt kompetens inom det högskolepedagogiska området Detta kan visa sig genom att läraren har Utvecklat sin kompetens inom undervisning, lärande och handledning på ett mångsidigt och systematiskt sätt, exempelvis genom utbildning och lärarutbyte Kommunicerat sina högskolepedagogiska kunskaper och färdigheter via nationella och internationella tidskrifter, nätverk och konferenser Producerat undervisningsmaterial, modeller och läromedel utifrån en medveten pedagogik 7. engagemang och skicklighet som pedagogisk ledare Detta kan visa sig genom att läraren Främjar högskolepedagogisk utveckling, samverkan och delaktighet inom organisationen Initierar och driver utveckling av nya program och utbildningar Genomför pedagogiska utvecklings- och ledningsuppdrag av strategisk karaktär Initierar pedagogiska diskussioner, pedagogiska seminarier och konferenser inom och utom organisationen

12 12 Bilaga 2 Stöd för pedagogiska portföljer I UPCs högskolepedagogiska kurser får lärare konkret stöd att utveckla de kunskaper och färdigheter som ingår i en professionell lärarkompetens samt att dokumentera dessa i en pedagogisk portfölj. UPC erbjuder även ett antal olika verkstäder som fokuserar specifikt på framställning eller bedömning av pedagogiska portföljer. Vid Umeå universitet ska pedagogisk skicklighet bedömas i samband med ansökan om inplacering i universitetets pedagogiska meriteringssystem samt vid rekrytering och befordran av lärare. I Anställningsordning för lärare vid Umeå universitet specificeras vilka högskolepedagogiska kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att vara behörig för läraranställning. I Högskolepedagogisk meritering vid Umeå universitet handläggningsordning för pilotomgång 2013 anges de kriterier för pedagogisk skicklighet som tillämpas för kompetensgraden meriterad resp. excellent lärare. Den pedagogiska skickligheten ska dokumenteras i en pedagogisk portfölj. Till stöd för lärare finns UPCs kursutbud, portföljverkstäder samt UmUs riktlinjer för dokumentation av pedagogiska meriter samt bedömning av pedagogisk skicklighet.