Interaktivt lärande i musik utvecklingsfas II

Transkript

1 Till PIL-enheten Göteborgs universitet Interaktivt lärande i musik utvecklingsfas II 1. Projektförslagets namn: 1/3 - modellen - Blended Learning in Music Education 2. Bakgrund I Högskolans för scen och musik ansökan till PIL-enheten för 2011 redogjorde vi kortfattat för den högre musikutbildningens utbildningshistoriska och pedagogisktkulturella bakgrund från den gamla hantverkstraditionen till att numer ingå i ett internationellt akademiskt sammanhang. Ett sammanhang som omfattar allt från grundutbildning, utbildning på avancerad nivå, forskarutbildning och forskning och konstnärligt utvecklingsarbete. Denna utveckling har väsentligt förändrat vår syn på såväl studenten som syn och värdering av forskningens betydelse som kunskapsgrund. När Högskolan för scen och musik (HSM) år 2011 erhöll medel för utveckling av interaktivt lärande kunde vi öka vårt pedagogiska kunnande och vår kompetens inom vår egen högskolepedagogiska verksamhet. Målsättningen med projektet var: att lärare och utbildningsledning bygger upp kunskap och erfarenhet för vidareutveckling av interaktivt lärande såväl för HSMs egna behov som för andra delar av vårt universitet öka möjligheten till varierade och varierande undervisningsformer inom det konstnärliga området bredda rekryteringen till utbildningarna genom förberedande kurser på distans utveckla vårt kvalitetsarbete genom att bygga upp erfarenhet av att lägga upp studenternas utvärderingar på en digital plattform. Det övergripande syftet för detta projekt var att fördjupa vår förståelse för hur interaktiva undervisningsformer kan komplettera den traditionella undervisningen inom konstnärliga ämnesområden. Vidare var syftet att öka möjligheten till varierade undervisningsformer inom det konstnärliga området och bredda rekryteringen till våra utbildningar genom förberedande kurser på distans. Genom en ökad förståelse för

2 varierade undervisningsformer ville vi även utforska hur detta projekt kan utveckla didaktiska tillämpningar för implementering av Blended Learning i våra kurser. Resultaten av projektet har varit över förväntan, vilket framgår av projektrapporten till PIL-enheten. Nu vill vi vidareutveckla denna modell och samtidigt pröva möjligheten att införa modellen också inom området instrumentala studier. 3. Målgrupp Må lgruppen fö r vå rt pröjekt å r undervisånde persönål öch vå rå studenter. 4. Problemställning och syfte Med våra goda erfarenheter från vårt tidigare PIL-projekt : 1/3-modellen interaktivt lärande i musikteori vill vi nu implementera vår nyvunna kunskap och erfarenhet i programutbildningarna inom HSM vidga deltagandet och ökad pedagogiskt kunskap och kompetens bland olika lärargrupper/kursgrupper inom HSM ge ökade möjligheter till varierade undervisningsformer också inom det större och än mer komplexa området instrumentalt- och vokalt lärande vidareutveckla vårt kvalitetsarbete genom fortsatt utveckling av digitala utvärderingar Musikutbildning på universitetsnivå är i dag en alltmer komplex verksamhet. Vi lever i en tydligt internationellt konkurrensutsatta värld och vi lever med en teknisk och digital utveckling som ger de yngre generationerna och de nya studenterna stora försteg framför många av de äldre lärarna, mycket kompetenta MEN analoga lärarna. Detta gäller inte minst inom det konstnärliga högskoleområdet. Vi är övertygade om att vi, med utgångspunkt i våra erfarenheter från föregående PILprojekt, med interaktivt lärande och vår Blended Learning-modell 1/3-modellen kan öka vår kvalitet i utbildningarna, ge lärarna nya och kompletterande verktyg och samtidigt öka vår konkurrenskraft. Om dessa modeller fungerar inom musikområdet är vi också övertygade om att denna kunskap och vår utvecklade kompetens kan överföras och tas tillvara inom övriga delar av det konstnärliga och de pedagogiska områdena inom Göteborgs universitet.

3 5. Effektmål i verksamheten Vi vill att lärare och utbildningsledning vidareutvecklar kunskap, kompetens och erfarenhet för att komplettera sina pedagogiska och ämnesmässiga verktyg genom Blended Learning. Detta gäller såväl HSM som Konstnärliga fakulteten som övriga delar av Göteborgs universitet utveckla möjligheten till varierade och varierande undervisningsformer särskilt inom det konstnärliga området bredda rekrytering till utbildningarna genom utvecklad distansutbildning fortsatt utveckling av kvalitetsarbete genom digitala studentutvärderingar De ska också kunna användas av lärare och ska därför vara lätt tillgängliga. Vi ser det som en mycket viktig process för att vi ska kunna komma vidare i vårt kvalitetsarbete. 6. Viktning av projektförslagets verksamhetsnytta Ökad kvalitet i utbildning och i den kollektiva lärarkompetensen är den primära nyttan med projektet. 7. Beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund Det finns alltmer artiklar och forskning kring Blended Learning som undervisningsmetod. I PIL-rapporten från det tidigare projektet nämns något om detta 1. Forskning kring Blended Learning inom det konstnärliga området känner vi inte till, men vi skulle gärna se att det fanns möjligheter att få deltagande forskare med inriktning pedagogik/musikpedagogik som följde processerna med att införa nya perspektiv på lärande i en kultur med så starka och gamla traditioner. De konstnärliga utbildningarna vid Göteborgs universitet vilar på samma idégrund som alla motsvarande utbildningar i övriga delar av världen. Den s k mästar-lärlingtraditionen (hantverkstraditionen) är den grundläggande och den starkaste delkulturen 2. Genom de senaste decenniernas olika reformer inom högskolan har denna kompletterats med ny kunskap, andra traditioner och nya arbetssätt. Detta har berikat och utvecklat verksamheten såväl vad gäller utbildningarna och undervisningen som vad gäller konstnärliga respektive pedagogiska utvecklingsarbeten och forskning. Att bli en del av ett stort universitet har 1 Dziuban, C. D., Hartman, J. L., & Moskal, P. D. (2004). Blended Learning. ECAR Research Bulletin, 7. 2 Utbildningarna vid Högskolan för scen och musik - HSM vilar på tre undervisningstraditioner och dessa har vuxit in i utbildningen i olika skeden av institutionens historia. Traditionerna är: hantverkstradition/mästar-lärlingtradition där mästaren står för en egen och självständig syn och kunnande och förmedlar denna helhetssyn till sina lärlingar seminarietraditionen fokus på lärarkunskap och med stora andelar praktik, metodik, pedagogik; förmedling, kommunikation vetenskaplig tradition med fokus på den teoretiska kunskapen, teori, reflektion och analys Samtliga utbildningsprogram inom HSMs ram vilar på dessa tre ben, men med tyngdpunkten förlagd på olika sätt eller med olika mängder från de tre traditionerna.

4 förändrat situationen för de konstnärliga och de pedagogiska utbildningarna med konstnärlig/estetisk inriktning. Vetenskapliggörandet av utbildningarna har gett en ökande insikt om verbaliserad reflektion och utvecklandet av forskarutbildningar inom det konstnärliga området har till väsentlig del drivits från Göteborgs universitet. HSM har under långa perioder varit mycket aktivt inom sina verksamhetsområden och har varit förebildande både på nationellt och internationellt plan. Samverkan inom vårt eget universitet, nationell samverkan liksom internationell samverkan och internationella samarbetsprojekt har ytterligare förändrat såväl självbild och verksamhet och har gett förändrad insikt och utsikt. Viss forskning har gjorts omkring lärande och lärandekultur inom högre musikutbildning. Den amerikanske musikforskaren Henry Kingsbury behandlar i sin bok om en musikhögskola som kulturellt system hur de kulturella koncepten, de sociala gestaltningarna ryms inom ett entydigt kulturellt system. 3 Den internationellt välkände musiketnologen Bruno Nettl beskriver också denna monokultur i sin bok om en amerikansk musikhögskola. Här är mästar-lärling-traditionen allenarådande och läraren är den centrala förmedlaren och tolkaren av de gudomliga sanningar som gudarna (t.ex. Beethoven) gett mänskligheten. Fokus är relationen mellan den hörda traditionen av klassisk musik och den decentraliserade organisationen, vilka båda centreras kring skolans individualiserade utövande konstnärer (performers)/lärare. Dvs. här beskrivs den monokultur så som högre musikutbildning fortfarande oftast ser ut på de flesta håll runt om i världen. 4 Den norske musikpedagogforskaren Knut Tønsberg beskriver utifrån en annan situation hur den gamla monopolkulturen bryts genom införande av nya genrer och nytt tänkande i en norsk musikhögskolemiljö vid universitetet i Agder. Nya värderingar och nytt arbetssätt kan utmana det existerande men också berika verksamheten så att kvalitet och kompetensutveckling lyfter en institution. 5 Vi är övertygade om att det är utvecklande och kvalitetshöjande för verksamheten om nya undervisningsmetoder utvecklas och reflekteras i relation till den befintliga undervisningskulturen och -traditionen. För studenten och inte minst de kommande studenter födda vid millennieskiftet med lång erfarenhet av dataspel sedan förskolan - kommer dessa nya undervisningstekniker och interaktiv distansutbildning vara självklara och nödvändiga. De kommer att vara nödvändiga delar i god samverkan med traditionell utbildning i alla våra program- och kursverksamheter. Inom HSMs PIL-projekt med coachingmetodiken har forskarna Gustav Lymer och Ola Lindefelt beskrivit det coachande förhållningssättet i undervisningen vid HSM. I sin rapport 3 Kingsbury, Henry (1988): Music, Talent, & Performance A Conservatory Cultural System, s. 14 Philadelphia: Temple University Press 4 Bruno Nettl (1995): Heartland Excursions Ethnomusicological reflections on Schools of Music. Baltimore: University of Illinois Press 5 Tønsberg, Knut: Institutionaliseringen av de rytmiske musikkutdanningene ved Høgskolen i Agder. NMH 2007: (diss.).oslo

5 från projektet visar de också på relationen lärare-student där coaching har en praktisk tillämpning i den musikundervisande situationen 6. Vi menar att vårt projekt 1/3 modellen Blended Learning in Music Education innhåller väsentliga moment där det interaktiva lärandet i musik har en digital form av coahingmetodik. Här kan två av GUs utvecklingsprojekt förenas, utvecklas och konkretiseras för framtida goda undervisningsmodeller. 8. Underlag Se bilagor. 9. Kontaktpersoner Kontaktperson är i första hand projektledare Björn Asplind samt högskolerektor Staffan Rydén 10. Projektmål och ansvar om projektet startas 10.1 Resultat Att vi genomfört en kurs med instrumentala färdigheter inkl. ensemblespel Kursen ska ge breda instrumentala och musikaliska färdigheter på elgitarr, elbas, keyboard och trumset med typiska kompfigurer i olika genrer. Implementera de musikteoretiska erfarenheterna från projektet 2011 i programrelaterade kurser inom HSM Förbättrat och utvecklat av utvärderingstekniken i vårt digitala system 10.2 Start och slutpunkt Vi planerar att projektet ska starta och avslutas Kursen planerar vi att genomföra under höstterminen Projektbudget Undervisning 4 personer Expertkunskap (LITS mm) Organisation och uppföljning Utarbetande av undervisningsmaterial Licenskostnader Sammanlagd kostnad för projektet Lymer, G och Lindefelt, O (2011): Ett coachande förhållningssätt i praktiken: Interaktionsanalyser av undervisning på Högskolan för Scen och Musik. (opublicerad.)

6 10.4 Projektbeställare/projektägare Projektbeställare är högskolerektor Staffan Rydén 10.5 Personella resurser De personer som i första hand skall arbeta med projektet är utbildningsledare Björn Asplind, universitetsadjunkterna Marcus Löfdahl, Björn Görrel och Ulf Bandgren. 11 Projektmål och ansvar om projektet startas Förutom de mål som beskrivits i den ursprungliga ansökan vill vi med denna vidareutveckling formulera följande specifika mål: Resultat Det resultat som skapas av detta projekt utgörs av en stabil organisation för förvaltande och vidare pedagogisk utveckling av vad vi uppnått i projekten kring 1/3- modellen i form av förändrade undervisningsformer. Allt detta i samklang med vår nya organisation. Prefekt med stöd av Viceprefekt för utbildning och institutionens enhetschefer kommer att stå som ansvariga för denna organisation. 11. Ansvar för projektledning Det finns riktlinjer och dokumentation kring PIL:s projektverksamhet och projektets genomförande, som projektledningen har att ta del av och utföra, t ex att delta i projektledarmöten, regelbundet lämna in statusrapporter med stöd av malldokument, lämna in en slutrapport skriven i PIL:s rapportmall, presentera projektet vid projektkonferenser etc. 12. Ansvar efter projektets slut 12.1 Förvaltning av projektets resultat Ansvar för förvaltning av projektets resultat läggs på prefekt, viceprefekt utbildning och institutionens enhetschefer i utbildningsrådet vid HSM Överlämnande och realisering av projektet till drift i verksamheten Realiseringen till drift i verksamheten sker efter genomfört pilotprojekt under ledning av projektledare via enhetschefer och studierektorer Ekonomi efter projektets slut Vad gäller fortsatta drift/underhållskostnader så gäller i framtiden att medel för kompetensutveckling årligen behöver budgeteras av anslagmedel. Ytterligare utvecklingsmedel kan behövas för pilotprojekt med annan inriktning.

7 Ansvarig för projektplan/projektledare: Datum Björn Asplind Projektbeställare/projektägare tillstyrker: Datum Staffan Rydén Högskolerektor för Högskolan för Scen och Musik vid Göteborgs universitet