Vad betyder detta för hur eleverna möter universitetets skriftliga ämnes(fag)kulturer?

Transkript

1 Vad betyder detta för hur eleverna möter universitetets skriftliga ämnes(fag)kulturer? Mona Blåsjö Stockholms universitet Universitets/forskningsperspektiv Studenternas skrivmiljöer på universitetet Skrivforskning - om akademiskt skrivande men även om ungas skriftpraktiker / Mona Blåsjö, Stockholms universitet 2 1

2 Struktur Projektet ur ett allmänt forskningsperspektiv Kompletterande teori Träffytor till egen forskning Rekommenderad tillämpning av projektet och annan forskning / Mona Blåsjö, Stockholms universitet 3 Summering Komplexitet och dynamik Problem och möjligheter med möten mellan ungdoms-, skole- och fagkulturer, inkl de digitala Vetenskaplig begreppsapparat kring lärarfaglige skriftpraktiker Elevens autobiographical self blir alltmer irrelevant i texten ju högre upp i utbildningen man kommer / Mona Blåsjö, Stockholms universitet 4 2

3 Från New Literacies Studies Lyfta fram olika skriftpraktiker Lyfta fram deltagares olika kompetenser som lika mycket värda / Mona Blåsjö, Stockholms universitet 5 Från Educational Linguistics (SFL) / Mona Blåsjö, Stockholms universitet 6 3

4 Ur Blåsjö (2007) Fig 1. Exempel på medierande redskap i övergångar Före utbildningen Jämförelse 1 Sammanfattning 1 Under utbildningen Jämförelse 2 Sammanfattning 2 I yrkeslivet Jämförelse 3 Sammanfattning 3 Jag har något att bygga på Självförtroende Motivation Jag behöver kunna / Mona Blåsjö, Stockholms universitet 7 Ur Blåsjö (2004) Ämnets epistemologi och sätt att tänka Diskussion och kunskapsbygge i undervisningen Enskilda texter / Mona Blåsjö, Stockholms universitet 8 4

5 Nationalekonomi Epistemologi: rationalistisk Historia Epistemologi: kritisk-pluralistisk Undervisning: Gemensam handling Läraren leder, studenterna följer Undervisning: (Kritisk) diskussion mellan studenter och lärare I texten: Matematatisk-logisk I texten: Kritisk-dialogisk diskussion diskussion Skribenten leder, läsaren följer Flera olika perspektiv möts Rak väg från problem till lösning Inte nödvändigtvis en lösning / Mona Blåsjö, Stockholms universitet 9 Diskussion i avhandling i historia Som vanligt är sambanden mindre tydliga med de politiska mönstren inom bondegruppen. Vissa kopplingar till böndernas ställningstaganden finns dock. Den riktigt höga kyrkligheten finner vi i de områden i Götaland som politiskt sett visade en konservativ inriktning [ ] Detta kan tolkas så att de skilda politiska regionerna inte kan förklaras med ett perspektiv. Den höga kyrkligheten i de ovan nämnda delarna av Götaland kan ha påverkat bondegruppen i konservativ riktning. Däremot tycks det inte som om den låga kyrkligheten i östra Svealand haft någon betydelse för den också där konservativa politiska inställningen. perspektivskifte perspektivskifte perspektiv -markör gardering / Mona Blåsjö, Stockholms universitet 10 5

6 Diskussion i kandidatuppsats i nationalekonomi Matematik Delat perspektiv En lösning Logiskt resonemang / Mona Blåsjö, Stockholms universitet 11 Ur avhandlingens pedagogiska förslag Kollektiv tillämpning av det som studenterna förväntas göra i uppsatser och den kunskapssyn de förväntas utveckla Ta hänsyn till att redskap måste tränas i varje ny miljö Bygg på tidigare kunskaper och språkkompetenser (t.ex. hur man jämför, drar slutsatser) / Mona Blåsjö, Stockholms universitet 12 6

7 Att göra på ämnesnivå Markera i texter var det efterfrågade finns. Försök se hur denna text skiljer sig från annan (argument, garderingar, perspektivmarkörer?). Ta upp detta med studenter inför examination och koppla ev. även till epistemologi och vetenskaplig metod. Fundera på hur man kan anknyta till något liknande studenten redan känner till. / Mona Blåsjö, Stockholms universitet 13 Gymnasiet kan Stimulera medvetenhet om att det finns skillnader mellan fagliga skriftkulturer Ta upp allmänvetenskapliga fenomen som frågeställning, hypotes, teori men även visa på att olika fag definierar dem delvis olika / Mona Blåsjö, Stockholms universitet 14 7

8 Var gärna medveten om Att universitetslärare räknar med att studenterna har med sig vissa genrer/redskap (t.ex. resonemang, slutsats) Att universitetslärare ofta har svårt att verbalisera och därmed lära ut sitt fags skriftnormer Att unga ofta är mycket medvetna om olika skriftkulturer och kan växla och använda dem kreativt och kritiskt (komplexitet och dynamik) / Mona Blåsjö, Stockholms universitet 15 Fånga upp från projektet Ta in elevskriftkulturer, ungdomsliv, moderna medier låt eleverna lära er! Använd delar av detta till att föra vidare till faglig kunskap/skrivande (t.ex. värdering, ställningstagande, argumentation) / Mona Blåsjö, Stockholms universitet 16 8

9 Referenser Blåsjö (2004): Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljöer Blåsjö (2007): Medierande redskap ett sätt att se på högre utbildning och yrkesliv i samverkan? I: Skrive for nåtid og framtid. Band II. Skriving og rettleiing i høgre utdanning. Blåsjö (2011): From percentage to prediction. University students meeting a parallel language of visuals and numerals. Ibérica 22 Blåsjö & Räisänen (2011): Redskap mellan världar. Medierande redskap och konstruktionen av ämneskunskap. I: Resultatdialog Vetenskapsrådet Gee (2003): What Video Games Have to Teach Us About Learning and Literacy Knutsson, Blåsjö, Hållsten & Karlström (2011): A social-semiotic perspective on virtual learning environments. Identifying different registers of digital literacy. The Internet and Higher Education Lankshear & Knobel (2006): New literacies. Everyday practices and classroom learning. 2nd ed. Macken-Horarik (1996): Literacy and learning across the curriculum. I: Hasan & Williams (red.), Literacy in society Németh (2011): Jakten på den godkända texten. Licentiatavhandling. Stockholms universitet Russell & Yanez (2003): Big picture people rarely become historians. I: Bazerman & Russel, Writing Selves/Writing Societies ( / Mona Blåsjö, Stockholms universitet 17 9