Att se och förstå undervisning och lärande

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Farzaneh Foroghi adress till hemsidan: Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Examinator: Els-Mari Törnquist

2 Detta arbete består av tre delar: SAG 1: Rollekar SAG 2: Intervju med den andra SAG 3: Barns uppmärksamhet Adressen till SAG 15hp (digitalt arbete) är: Sammanfattning Ett Självständigt arbete på grundnivå (SAG) består av tre delar. Alla tre delar hänger ihop på något sätt och handlar om mitt eget och barns lärande. Till utforskande av mitt eget och barns lärande har jag använt mig av olika forskningsmetoder och vetenskapligt skrivande. Särskilt betydelsefulla forskningsmetoder och vetenskapligt skrivande har varit boken Titta här! En bok om barns uppmärksamhet (1984) av Ulla Fischer/Bent Leicht Madsen, Etnografi i klassrummet (2004) av Birgitta Kullberg och Vygotskij i praktiken av Leif Strandberg (2006). Dessa forskningsmetoder och vetenskapligt skrivande har öppnat fler vägar för mitt pedagogiska arbete med barn både nu och i framtiden. SAG del 1 Handlar om rollekar och om hur barn lär sig samarbete när de leker rollekar. Vad är rollek? Kan barn genom rollek få förståelse att samarbeta? är frågor som jag har ställt och försökt få svar på, genom att göra observationer och analysera/diskutera de därefter. Efter att jag analyserat observationsmaterialet har jag fått kunskap om hur viktig rollek och frileken är för barn lärande. Genom att leka rollek lär sig barnen samarbeta och dessutom använder de sin fantasi/kreativitet genom att omvandla en sak till en annan. De går in i en annans roll och lär sig hur den personen beter sig och jobbar osv. Barn använder minnen av tidigare upplevelser och erfarenheter när de leker rollekar. De omvandlar verkligheten till något annat. Allt går att omvandla, jag är inte jag och du är inte du. Till och med platsen vi befinner oss i är någon annanstans och i en annan tid(jensen & Harvard 2009:77). När barn leker med varandra utvecklas deras sociala kompetens, de lär sig att leva med andra människor, skratta med andra, bli arga utan att slåss och kompromissa. I samarbete med

3 kamraterna i leken lär barnen känna varandra, när det uppstår konflikter, de lär sig att lösa det tillsammans (Jensen & Harvard 2009:85). Detta insåg jag när jag analyserade observationsmaterialet. Vi vuxna tror att leken som förknippas med det lustfyllda, är mindre allvarligt, men för barnen är det på allvar (Strandberg 2006:159). SAG del 2 Intervju med den andra handlar om en flicka som jag kallar Emma. Emma har jag intervjuat fyra gånger och syftet med det var att jag skulle få en bild av henne från olika vinklar. Intervjutillfällen skedde vid olika tidpunkter och i olika miljöer just för att undersöka hur hon är som person? hur hon är med sina kompisar, lärare? Vad är hon intresserad av? Ett annat syfte med det var att jag som blivande pedagog skulle få kunskap om hur jag genomför intervjuerna så att jag får svar på mina frågor. I rapporten kommer det fram tydligt hur jag utvecklats från första gången till sista. Efter att jag gjorde intervjuuppgiften lärde jag mig inte bara intervjutekniker utan att intervjuer kan vara till hjälp när man skall göra aktiviteter med barnen. Med det menar jag att när man intervjuar ett barn eller en barngrupp så får man veta vad barnen är intresserade av, och utifrån det kan man planera sina aktiviteter. Jag utgick bland annat från etnografiska forskningsmetoder till genomförandet av intervjuerna Berglund (1985) menar att en etnografisk forskning innebär att forskaren väljer ett problemområde (ämne) som hon/han är nyfiken på och vill undersöka, men har inga i förhand definierande frågor (Kullberg 2004:45). Emma är en flicka på 5 år och går på en förskola i Malmö, där jag gör min vft. Till analysen av Emmas och min utveckling har jag använd mig av diktafon, foto och videokamera som dokumentationsmetod. SAG del 3 Handlar om barns uppmärksamhet, om hur jag som blivande pedagog fångar barns uppmärksamhet och behåller den. Även här har jag ställt två frågor som jag försökt få svar på genom att analysera temat könsroller. Till analysen har jag använt min dagbok. Frågorna som jag ställde är följande Hur ska jag planera och genomföra mina aktiviteter så att fånga barns uppmärksamhet och behålla den? Vad kan fånga barns uppmärksamhet?

4 Efter att jag analyserat temat könsroller och diskuterat det har jag kommit fram till att för att fånga barn uppmärksamhet är det viktig vilka didaktiska metoder man använder. Efter att jag gjorde den här uppgiften har jag lärt mig hur viktig KME- tänkandet är för barns lärande. Man kan inte uppnå kunskap om livet i hela dess vidd om man inte förhåller sig tänkande, tolkande, värderande och gestaltande. En inlärning som endast består av ett mekaniskt, passivt upprepande av fakta, lagar och begrepp och som inte upplevs aktivt inifrån avsätter döda kunskaper (Tham 2008:9). Detta synliggjordes för mig under temat könsroller, att endast gå genom fakta kan vara svårare att fånga barns uppmärksamhet. Men att kombinera fakta med estetik spelar stor roll för barns kunskapsutveckling. En annan sak som jag kommer ha nytta av i framtiden är att låta barnen samtala med varandra under aktiviteterna. I artikeln Den andra möjligheten estetik och kultur i skolans lärande står det att barn genom att skapa, läsa och lyssna på varandra kan barn göra sina röster hörda och ta del av varandras åsikter(tham 2008) Slutligen tycker jag att leka rollek är estetik och då är det viktig att vi pedagoger skapar en miljö där barnen får mjöligheten att leka rollek. Att betrakta rollek som estetik betyder enligt mig att barnen spelar teater, där de själva är skådespelare och redaktörer. Vi måste inte spela teater för barnen utan vi kan skapa en miljö där barnen själva gör det. Dessutom blir det en lärande miljö för barnen, de lär sig samarbeta och deras språk utvecklas. Pedagogik handlar om att stötta barnen genom att vara en ledare som leder dem i deras kunskapsutveckling. Med det menar jag att en pedagog inte ger barnen det rätta svaret utan barnen/eleverna försöker komma på svaret själv. Och frågeteknik kan vara ett bra pedagogiskt redskap för att hjälpa barnen att hitta svaret. Genom att ställa frågor till barnen ger vi dem möjligheten att börja tänka och komma på svaret. På det sättet utvecklas deras kunskap lättare, för de börjar tänka. Ett annat pedagogisktredskap är de estetiska uttrycksformerna och media när det gäller barns uppmärksamhet. Att använda sig av film kan vara både underhållning och ett bra sätt att fånga barnen. Det skapas en annan miljö, som om barnen är på bio och tittar på film samtidigt som de lär sig något, anser jag.

5 Källförteckning Amelie Tham (2008), Den andra möjligheten estetik och kultur i skolans lärande Myndighet förskolutveckling Fischer Ulla & Leicht Madsen Bent, (1984), titta här: en bok om barns uppmärksamhet, upp5: Börn og unge Kullberg B, (2004), etnografi i klassrummet, upp2: Lund studentlitteratur Lpfö 98 reviderad läroplan (2010) Leif Strandberg, (2006), Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar upp1: Stockholm Norstedts Förlagsgrupp AB Mikael Jensen & Åsa Harvard (2009) leka för att lära: utveckling, kognition och kultur, upp 1: Lund studentlitteratur AB