Bild GR (A), Bildskapande som pedagogiskt verktyg för fritidspedagoger. Ingår i Lärarlyftet II, 30 hp

Transkript

1 1 (5) Kursplan för: Bild GR (A), Bildskapande som pedagogiskt verktyg för fritidspedagoger. Ingår i Lärarlyftet II, 30 hp Art Ba, Creative Art as Teaching Tool for Teachers in Leisure Education Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng BD001U Bild Grundnivå (A) Bildskapande som pedagogiskt verktyg för fritidspedagoger. Ingår i Lärarlyftet II 30.0 Fördjupning vs. Examen GXX, Kursen ligger på grundnivå. Kan ej klassificeras. Utbildningsområde Ansvarig institution Inrättad Fastställd Senast reviderad Giltig fr.o.m Övrigt 100% Avdelningen för utbildningsvetenskap

2 2 (5) Syfte Kursen syftar till att studenten ska utveckla: - sin egen förmåga i bildskapande, med olika material och tekniker inklusive de digitala - kunskaper i bildämnets didaktik mot de aktuella åldrarna inom fritidspedagogisk verksamhet och grundskolans årskurs F-6 - sin egen lust och kreativitet, i syfte att stimulera barn och ungdomar till bildskapande arbete - sina kunskaper i att integrera estetiska lärprocesser i andra ämnen och ämnesområden Lärandemål Efter genomgången kurs ska studenten: - ha tillägnat sig kunskaper i hur man kan skapa bilder i olika material med hantverksmässiga och digitala tekniker och verktyg - kunna dokumentera, reflektera och resonera kring lärandeprocesser och bildframställning kopplat till fritidspedagogens verksamhetsområde - kunna skapa och använda bilder som uttrycksform och kommunikationsmedel, samt tillägna sig bildämnets didaktik med fokus på fritidspedagogens verksamhetsområde - ha tillägnat sig kunskaper i hur man stimulerar och uppmuntrar barn och ungdomar till olika bildskapande arbeten - ha förståelse för hur estetiska lärprocesser kan bidra till lärande, samt hur skapande arbetssätt genom sina varierade uttrycksmöjligheter och lärandeformer också kan vara specialpedagogiska redskap - ha tillägnat sig kunskaper om bilders betydelse ur ett jämställdhetsperspektiv utifrån samhällets och demokratins värdegrund - kunna analysera olika bilders innehåll och uttryck - ha kännedom om relevant forskning kopplat till undervisning i ämnet bild - ha tillägnat sig kunskaper i planering av undervisning i ämnet bild - ha tillägnat sig kunskaper i bedömning av bildskapande arbete inom fritidspedagogens verksamhetsområde Innehåll Kursen består av delmomenten Bildskapande och lärande, 15 hp, samt Bildspråk och kommunikation, 15 hp. Delmoment 1, Bildskapande och lärande, 15 hp: I detta moment ingår grunder i bildskapande, bildintegrering och tematiskt arbete, bildämnets didaktik, metoder och material för bildframställning samt metoder för reflektion kring bilder och bildskapande. Delmoment 2, Bildspråk och kommunikation, 15 hp: I detta moment ingår mediers roll i barn- och ungdomskultur, bilduttryck i praktik och teori, bildämnets didaktik, metoder och material för bildframställning samt jämställdhet, genus och demokrati kopplat till bilder i vårt samhälle och till pedagogisk verksamhet.

3 3 (5) Behörighet Grundläggande behörighet Denna utbildning är en uppdragsutbildning och får endast sökas av Fritidspedagoger eller motsvarande som har en examen enbart inriktad mot fritidshem eller fritidshem och förskola som deltar i lärarfortbildningen enligt Förordning (2007:223) om statsbidrag för fortbildning av lärare. Se Skolverkets webbplats Den som söker till denna kurs utan godkännande av skolhuvudmannen är inte behörig att delta och riskerar att få avbryta utbildningen. Urvalsregler Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar, litteraturstudier, praktiska tillämpningar, seminarier samt självstudieuppgifter. Undervisningen kan ske med hjälp av olika kommunikationsformer. Examination Examination sker inom ramen för undervisningen genom seminarier, inlämningsuppgifter samt skriftliga och muntliga redovisningar. En del av examinationen är i form av portfölj där en stor del av kursens moment dokumenteras i text och bild med didaktiska kommentarer, egna reflektioner samt kopplingar till kurslitteraturen. Begränsning av examination Studenter antagna till tidigare version av kursen har rätt att examinera 3 gånger inom loppet av 1 år enligt den kursplanen. Därefter överförs studenterna till denna kursplan. Betygsskala På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt. Litteratur Obligatorisk litteratur Antal - Lundström, Ilona, Estetiska aktiviteter som pedagogiskt redskap Rapport från ett pågående interkulturellt skolutvecklingsprojekt, Eskilstuna kommun, 2006 Kommentar: 164 s. pdf fil

4 4 (5) Fagerlund, Birgitta, Moqvist, Lillemor, Låt barnen skapa: språkutveckling genom bilder, Stockholm, 2010, Hallgren och Fallgren, Kommentar: 250 s. Falk-Lundqvist, Åsa, Fantasi och lekfullhet i lärandet gestaltande arbete i skola och särskola, Kristianstad, Cura Bokförlag AB, 2007, Kommentar: 91 s. Frid, Johan, Intro Bild, Malmö, Didacta, 2002, Lundquist, Daniel, Viklund,Klas, Svenska filminstitutet, Först såg vi en film, Stockholm, Myndigheten för skolutveckling, 2005, x Kommentar: 215 s. Lånas ut av institutionen. Myndigheten för skolutveckling, Den andra möjligheten estetik och kultur i skolans lärande, Kommentar: pdf-fil. Sahlin, Åke, Stäng inte av! Film som verktyg för samtal, Stockholm, Elanders Grotab, 2001, X;26, id=120&cat=9 Kommentar: Mediarådet publikationer rapporter pdf 109 s. Skoglund, Elisabet, Alla kan måla med momentmetoden, Stockholm, Fortbildning AB, 2009, Kommentar: Kommentar: 92 s. Skolverket, Kursplaner och betygskriterier, 2011, Kommentar: Pdf-fil Skolverket, Läroplan för grundskolan, 2011, Kommentar: 14 s. Pdf-fil Skolverket, Planering och genomförande av undervisningen: för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, Stockholm, Skolverket, 2011, , Kommentar: 45 s. Åberg, Ann & Lentz Taguchi, Hillevi, Lyssnandets pedagogik, Stockholm, Liber, 2005, Kommentar: 156 s.

5 5 (5) Åkerman, Ingmari, Liten konsthistoria för barn med bild, Halmstad, Serholt läromedel, 2008, Kommentar: 108 s. Referenslitteratur Karlsson, Sten-Gösta & Lövgren, Staffan, Bilder i skolan, Lund, Studentlitteratur, 2001, Kommentar: 256 s. Sparrman, Ann, Barns visuella kulturer - skolplanscher och idolbilder, Danmark, Studentlitteratur, 2006, Kommentar: 192 s. Strandberg, Leif, Vygotskij i praktiken : bland plugghästar och fusklappar, Stockholm, Nordstedts akademiska förlag, 2006, Kommentar: 208 s. Öhman-Gullberg, Lisa, Laddade bilder Representation och meningsskapande i unga tjejers filmberättande, Stockholm, Stockholms Universitet Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, 2008, Kommentar: 166 s. Pdf fil. Litteratur som kompletterar delmomenten väljs av de studerande i samråd med ansvarig lärare.