Dnr: :1. Språkutvecklingsplan. För Brickebackens skola och fritidshem F /2014

Transkript

1 Dnr: :1 Språkutvecklingsplan För Brickebackens skola och fritidshem F /2014

2 Innehållsförteckning: Inledning 3 Syfte 3 Mål 4 Riktlinjer 4 Arbete med språkutveckling 5 Interkulturellt förhållningssätt 6 Vårdnadshavare 7 Lyssna 8 Samtala 9 Språklig medvetenhet 10 Läsa Skriva 13 Svenska som andraspråk 14 Modersmålsundervisning/studiehandledning Alternativa verktyg 16 Att följa och bedöma språkutveckling 17 Bilaga 1 Förslag på böcker Bilaga 2 Översikt Bilaga 3 Observationsschema Referenser 2

3 Inledning Brickebackens skola är en skola för alla. Här sker undervisningen i en mångkulturell miljö och olikheter ses som en tillgång. Våra elever har varierande erfarenheter, historia och framtidsdrömmar. Gemensamt för dem alla är att de har möjligheten och rätten att lyckas. ansvar del i dttappdrag. Skolan har ansvar för att stödja elevernas personliga utveckling och förbereda dem för vidare studier samt för att fungera som medborgare i samhället (Lgr 11). Att stödja en fortsatt positiv språkutveckling är en central del i detta uppdrag. Under läsåret startade därför ett samverkansprojekt mellan Brickebackens skola och Örebro universitet i syfte att stödja alla barns språk- och kunskapsutveckling. Under läsåret har nästan all personal deltagit i en uppdragsutbildning och tillägnat sig kunskaper i olika faktorer som främjar språk- och kunskapsutveckling för alla elever. Under läsåret kommer personal som arbetar på fritidhemmet att påbörja kompetensutveckling gällande språkutveckling. Följande språkutvecklingsplan anger inriktningen samt ger exempel på konkret språk- och kunskapsutvecklande arbete. Syfte Syftet med språkutvecklingsplanen är att uppnå en långsiktig, uthållig och medveten språkutveckling från förskoleklass till årskurs 6. Den har utformats för att främja alla elevers språk- och kunskapsutveckling. Språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i skolan och för elevernas fortsatta liv och verksamhet. Det är därför ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Kunskap bildas genom språket och genom språket görs den synlig och hanterbar (Lgr 11, kursplaner och betygskriterier s.96). Språkutvecklingsplanen ger alla pedagoger en gemensam grund och riktning i det dagliga arbetet. Det gör vi genom att: lyfta fram språkets betydelse för lärande och identitetsutveckling medvetandegöra all personal om att man genom en genomtänkt strategi kan stimulera och stödja språkutveckling bland elever med såväl svenska som modersmål som elever som har ett annat modersmål än svenska tidigt kunna identifiera elever som behöver extra stöd i sin språkutveckling för att därmed kunna förebygga och undanröja eventuella språk-, läs- och skrivsvårigheter konkretisera det långsiktiga arbetet med språkutveckling i en plan som anger vad, hur och när kompetensutveckling för personal sker 3

4 Mål Målen för skolans språkutvecklande arbete utgår från Lgr 11. Språkutveckling i läroplanens första del - bildningens värdegrund och uppdrag: Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga (Få syn på språket - Skolverket, 2012). Språkutveckling i läroplanens andra del - mål och riktlinjer: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången skola ska kunna använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet har ett gemensamt uppdrag att stödja elevernas språkutveckling (Få syn på språket - Skolverket, 2012). Riktlinjer Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Lgr 11. Undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. 4

5 Arbetet med språkutveckling Ett väl fungerande språk är en förutsättning för att alla elever ska ha en möjlighet att uppnå den kunskap, trygghet och framtidstro som de har rätt till. Att alla har tillgång till ett rikt språk är en rättvise- och demokratifråga. Språket har en nyckelroll i allt skolarbete. Det är därför förskoleklassens, skolans och fritidshemmets viktigaste uppgift att se till att alla elever använder språk i tal, skrift och skapande verksamhet, att de berättar och redogör, lyssnar, samtalar, argumenterar, uttrycker idéer och tankar och vill lära mer. I Lgr 11 betonas det att lärare i alla ämnen har ett gemensamt ansvar för elevernas språk- och kunskapsutveckling. Det innebär att alla pedagoger måste se sin viktiga roll som språkutvecklare. Med ett medvetet förhållningssätt till språket kan och bör alla pedagoger från förskoleklass till och med årskurs 6 ta ansvar för elevernas språkutveckling. De flerspråkiga eleverna är ingen homogen grupp, utan lika heterogen som vilken annan elevgrupp som helst vad gäller bakgrund, erfarenheter, språk, förväntningar, värderingar, kultur och socioekonomisk status. De befinner sig på olika nivåer språkligt när de kommer till skolan och har hunnit olika långt i sin utveckling av vardagsspråket och skolspråket beroende på vilka möjligheter till språkutveckling de tidigare mött. För att utveckla ett allsidigt språk måste de i all undervisning få rikliga tillfällen till språkanvändning och interaktion. Tillvägagångssättet förutsätter tre grundprinciper. Det första är att vi bygger vidare på det eleverna har med sig till skolan: språk, kultur, förståelse och erfarenheter. Det andra är att vi ger den typ av stöttning som eleverna behöver ett stöd som gör det möjligt att lära sig i och genom samarbete med lärare och andra elever. Det tredje är viljan att låta eleverna få överta ansvaret för och använda de nyförvärvade kunskaperna självständigt och för egna syften (Gibbons, 2006, Hajer, 2010, Wedin, 2011). Vi har anammat en modell som betonar vikten av samarbete mellan individer, samspelet mellan lärare och elev och de aktiva roller som båda har vid inlärningsprocessen (Skolverket, 2011). Vi konkretiserar arbetet i följande ledord: Stöttning! Vi ger tillfälligt eleven det stöd som behövs. Stöttningen minskar när elevens språk ökar Kontext! Vi konkretiserar arbetet med hjälp av bilder, artefakter, drama, sång, musik, film, kroppsspråk, tecken som stöd Öppna frågor! Vi ställer öppna frågor och ger kognitivt utmanande uppgifter i syfte att eleven utvecklar språket Interaktion! Vår utgångspunkt är samspel/samarbete. Tillsammans med en kamrat eller vuxen kan eleven nå nästa utvecklingsnivå Samarbete! Vi ser elevens vårdnadshavare som en viktig tillgång i skolan Förförståelse! Vi utgår från elevens erfarenheter och förförståelse Uppmuntra! Vi uppmuntrar elever att pröva sitt språk utan krav på korrekthet 5

6 Interkulturellt förhållningssätt Det är viktigt att alla elever, oavsett etnisk och sociokulturell bakgrund, känner sig hemma i skolan/fritidshemmet. Det är av central betydelse att all personal har en grundläggande respekt för elevernas bakgrund, språk och kultur. Ytterligare en viktig utgångspunkt är att varje elev är unik. I alla lärande situationer behöver skolans pedagoger ta reda på elevers erfarenheter och förförståelse och ha det som utgångspunkt vid planering och genomförande av lektioner. Elevens vårdnadshavare ses som en viktig resurs och vi lägger stor vikt vid att ha en god kontakt med dem (Stier & Kjellin, 2009). Ett interkulturellt förhållningssätt ska genomsyra vårt vardagsarbete och utgöra en grund för det språkutvecklande arbetet. Vi konkretiserar arbetet i följande ledord: Kulturell och etnisk bakgrund ses som tillgång i skolans verksamhet Lärarna uppmuntrar att eleven utvecklar sitt modersmål. Ett välutvecklat modersmål är bästa grunden för ett utvecklat andraspråk Vårdnadshavarnas kunskaper och erfarenheter tas tillvara Lärarna utgår från elevens erfarenheter när de planerar Eleverna får positiv respons på sin flerspråkighet 6

7 Vårdnadshavare Elevernas vårdnadshavare behöver få kunskap om vad som förväntas av dem i sin roll som vårdnadshavare till skolbarn. När en elev kommer ny till skolan bjuds elev och vårdnadshavare till ett välkommen till skolan samtal med rektor och ansvarig pedagog. Vårdnadshavare och ansvarig pedagog/pedagoger samtalar om förväntningar, exempelvis vid utvecklingssamtalet. Vårdnadshavarna är mycket viktiga för sina barns språkutveckling. Skolan ska sträva efter att vårdnadshavarna blir delaktiga i sina barns språkutveckling och medvetna om hur de kan stödja och hjälpa till i processen. Det gör vi i dialog med barnets vårdnadshavare utifrån följande förhållningssätt: All personal strävar efter att upprätta en god kontakt med elevernas vårdnadshavare. Vårdnadshavare ses som en viktig resurs i skolarbetet och kan exempelvis bjudas in för att berätta om det egna språket, kulturen m.m. Alla pedagoger som undervisar elever måste vara beredda att ge råd till elevernas vårdnadshavare. Vid samtal om elevers språkutveckling kan följande råd vara användbara: 1. Tala, läs och berätta sagor på modersmålet/modersmålen med ditt barn. Ett varierat och välutvecklat modersmål gagnar språkutvecklingen. 2. Tänk igenom ditt barns språksituation! Vilket/vilka språk ska vara förstaspråket när det är fler än ett språk i barnets omgivning. Vårdnadshavarna kanske har var sitt modersmål, eller också kan de ha ett talat modersmål och ett annat skriftspråk. 3. Uppmuntra ständigt barnet att läsa ofta! För flerspråkiga elever gäller det på båda språken. Ditt stöd som vårdnadshavare är ovärderligt. 4. Inpränta i barnet att skolan är viktig. Du måste inte hjälpa till med läxorna, men organisera hemarbetet och skapa trygga rutiner. Att du som vårdnadshavare visar intresse för skolarbetet är viktigt. Om du som vårdnadshavare tycker att skolan är betydelsefull, tycker också barnet det. 5. Om barnet har ett annat modersmål än svenska sök modersmålsundervisning. 7

8 Lyssna Att lyssna är språkutvecklingens motor. I ett samtal är lyssnandet lika mycket värt som talet. Att övriga deltagare lyssnar till den som talar betyder mycket, inte bara för att föra samtalet framåt utan också för självförtroendet hos den som yttrar sig. För flerspråkiga elever gäller det att eleven får höra svenska på ett korrekt sätt. Därför har pedagogen en viktig roll som modell, men viktigast av allt är att vi vuxna är goda lyssnare. Om vi vill att eleverna ska bli goda lyssnare måste vi själva vara det. Vi kan vara goda förebilder genom att fråga dem om vi har förstått rätt och bli goda samtalspartners genom att spinna vidare på de svar vi får av dem. Vi visar att det är viktigt att lyssna aktivt och det är ett av de bästa sätten att utveckla elevernas lyssningsförmåga (Gibbons, 2006). Vi arbetar aktivt med att utveckla våra elevers lyssningsförmåga Exempel på aktiviteter Förskoleklass Eleverna tränar sig på att lyssna vid högläsning, vid samlingar och i samtal. I leken övar eleverna också på att lyssna på varandra, vänta på sin tur, följa regler och lösa konflikter. Vi arbetar också med Kiwi-metoden som innehåller lyssnaövningar. År 1-3 Eleverna över lyssnande varje dag, exempelvis vid muntliga instruktioner, redovisningar, helgprat, klassråd. Vi arbetar med övningar från boken Språkmosaik och gör gemensamma så kallade bildpromenader när vi ska läsa böcker (=en av delarna i Kiwimetoden). Elevernas egna texter lyfts fram när de läser egenproducerade berättelser för varandra. Eleverna ger då beröm på olika sätt, exempelvis genom att ge Ros (3 bra saker) och Ros och råd (bra saker och tips på vad som kan göras ännu bättre i nästa berättelse). Vi arbetar med Resan. Då får en elev i taget ta hem en väska och fylla den med saker som är en historia från hans/hennes liv. De visar sedan sakerna för sina klasskamrater och berättar om dem. Arbetet spänner över en termin. Högläsning prioriteras! År 4-6 Eleverna tränar på att lyssna i det vardagliga arbetet, vid till exempel samtal och muntliga instruktioner. Eleverna arbetar ofta två och två eller i mindre grupp och övar då på att lyssna på varandra. Eleverna får kontinuerligt lyssna på högläsning. Vi väljer litteratur som eleverna inte självklart väljer själva. Vi arbetar samtidigt med berättelsekarta. På de praktisk-estetiska lektionerna förstärker vi skriftliga instruktioner med muntliga instruktioner och kroppsspråk. I lek och idrott får eleverna i smågrupper instruera och lyssna på varandra. Fritidshemmen Vi samtalar med barnen varje dag, exempelvis vid ankomsten till fritids. Vi har ett förhållningssätt där vi uppmanar barnen att lyssna färdigt på varandra och vänta på sin tur. Vid samlingen ställer vi följdfrågor för att öka förståelsen. 8

9 Samtala För alla åldrar är just samtalet den mest grundläggande språkutvecklande aktiviteten. Det bidrar till att ordförrådet ökar och ger kunskap om hur man använder språket i sociala sammanhang. Dialogen skapar möjlighet till tänkande. När den vuxne ligger lite över elevens språknivå och språkutveckling stimuleras och utmanas eleven. Att tala om vad som har hänt eller vad som ska hända är viktigt för att utveckla ett situationsoberoende språk. Samtalet fungerar som brygga in i skriftspråket. Klassrummet är den plats som skapar förutsättningar för förståelse och kunskap. Språkinlärning sker när eleven klargör vad den menar och förhandlar och formulerar om det han/hon vill ha sagt. Därför är det viktigt att talutrymmet fördelas mellan lärare och elev och mellan elever. För att stötta inlärningen måste pedagoger skapa tillfällen där det ges utrymme för en varierad dialoginriktad interaktion (Gibbons, 2006; Skolverket, 2010). Vi arbetar med en dialoginriktad interaktion. Exempel på aktiviteter Förskoleklass Eleverna övar sig på att berätta för varandra om sina upplevelser. De får intervjua varandra och arbeta i mindre grupper för att få mer talutrymme. I leken utvecklar eleverna sitt språk med stöttning av pedagogerna. Vi arbetar med Kiwi-metoden som innebär mycket samtal. År 1-3 Vi lägger stor vikt vid att ge eleverna respons vid samtalssituationer. Under alla lektioner och i alla ämnen ställer vi öppna frågor och ber eleverna utveckla sina svar. Vi har ett förhållningssätt där vi förtydligar det barnet med ett svagt svenskt språk vill uttrycka. Under alla lektioner i alla ämnen lägger vi vikt vid pararbete och mindre grupparbeten för att ge mer talutrymme. Vi arbetar med Kiwi-metoden. År 4-6 Mycket tid läggs på att samtala likväl i klassrummet som på rasten. Läraren stöttar eleverna genom att till exempel ställa öppna frågor och be dem utveckla det de säger. Eleverna arbetar ofta två och två eller i grupp. Vi använder ämnesspecifika termer i respektive ämne och uppmuntrar eleven att använda dem i samtalet. På idrotten har vi gruppdiskussioner om träning och hälsa. Eleverna får sätta ord på hur träning känns. Fritidshemmen Vi har ett medvetet förhållningssätt där vi samtalar om det barnet gör, exempelvis målar, pysslar och leker. När vi samtalar korrigerar vi språket på ett naturligt sätt. Vi lär barnen att utrycka sig med ord i stället för att bli fysisk vid konflikthantering. Vi hjälper barnen att sätta ord på känslor och svåra saker. 9

10 Språklig medvetenhet God språklig medvetenhet är en viktig förutsättning för positiv läs- och skrivutveckling. Att vara språkligt medveten betyder att man självständigt mer eller mindre reflekterar över språk. För att bli språkligt medveten måste man analysera ett språk, uppfatta orden i meningarna, dela upp orden i mindre delar och på andra vägen kunna sätta samman ord utifrån delarna och bilda meningar. Genom ett dagligt arbete efter en given struktur, där man går från helhet till delar, stimuleras den språkliga medvetenheten. Detta kan ske i lekens form med sång, rim, ramsor, genom att lyssna och tala, berätta och återberätta, läsa och skriva. När man förstått att bokstav och ljud hör ihop, har man fonologisk medvetenhet. När eleven knäckt koden startar den egentliga läsundervisningen som gör att eleven så småningom ska nå en automatiserad avkodning (Lundberg, 2007). Målet med att utveckla elevernas språkliga medvetenhet i förskoleklassen är att alla elever ska lämna sitt första skolår med en fungerande avkodningsförmåga. Det är viktigt att sätta in stöd tidigt för de elever som riskerar att inte nå målet. För detta krävs en god kompetens hos pedagogerna och en flexibel organisation. (Örebro kommuns skolplan, 2008). Register och varietet används för att beteckna olika typer av språk. Exempel på register är vardagsspråk och skolspråk. Exempel på varieteter är dialekter, slang och multietniskt ungdomsspråk. Eleverna behöver utveckla olika typer av register. Det innebär att elever inte bara bör stimuleras att utveckla sitt språk i tal och skrift utan också utveckla en språklig medvetenhet för hur språk fungerar och om hur olika språkliga varieteter fungerar i samhället. Det är viktigt att vi utvecklar en språklig medvetenhet som inkluderar förståelse för hur språk kan användas för att exkludera och diskriminera men även för hur språk kan användas inkluderande för skyddande av mänskliga rättigheter (Wedin, 2011). Vi arbetar i flexibla organisationer för att tillgodose alla barns behov. Vi samtalar om detta vid arbetslagsträffar, APT träffar, barn- och elevhälsoteamsträffar samt vid rektorsträffar. Som personal behöver vi medvetandegöra oss om betydelsen av språkliga register och diskutera hur undervisningen ska förhålla sig till dessa. Exempel på aktiviteter Förskoleklass Genom sång, ramsor, rim, högläsning och gemensamt sagoberättande utvecklar vi elevernas språkliga medvetenhet/fonologiska medvetenhet. Vi ljudar och tränar bokstäver. Vi arbetar med Kiwi-metoden som ger ökat ordförråd. Vi jobbar med Att skriva sig till läsning. År 1-3 Med språklekar och arbetet med ämnesspecifika ord och begrepp fortsätter vi förskoleklassens arbete. Vi lägger stor vikt vid att modella det eleverna sedan självständigt, i par eller i grupp ska göra. Vi arbetar med Kiwi-metoden och Skriva sig till läsning. År 4-6 I undervisningen lägger vi stor vikt på att ta upp och förklara ämnesspecifika ord och begrepp även översatt på modersmålet. Vårt förhållningssätt är att motverka en förenkling av språket. Eleverna får möta och arbeta med grammatik i naturliga skrivsituationer som genreskrivande. Fritidshemmen Vi använder leken och andra kreativa uttrycksformer för att utveckla barnens språk. Vi sätter ord på och benämner det barnen gör och säger. 10

11 Läsa Läsning är ett möte mellan läsare och text, där läsaren är aktiv och skapar en innebörd i texten utifrån sina tidigare erfarenheter. För att bli en kompetent läsare behöver man kunna ikläda sig fyra olika roller som relaterar till varandra under läsningen: kodknäckare, textdeltagare, textanvändare och textanalytiker. Läsarens olika roller utvecklas parallellt (Gibbons, 2006). Kodknäckare är eleven när det uppnått fonologisk medvetenhet. Eleven behöver förstå att ljud och bokstav hör ihop. När eleven har knäckt koden börjar den egentliga läsundervisningen för att eleven så småningom ska nå en automatiserad avkodning. Textdeltagare är eleven när den kopplar ihop texten med sina förkunskaper och tidigare erfarenheter, vilket gör det möjligt att förstå innehållet och kunna läsa mellan raderna. För att kunna läsa mellan raderna krävs automatiserad avkodning, ett stort ordförråd och en rik omvärldskunskap. Kulturen man lever i påverkar omvärldskunskapen. För elever med annat modersmål innebär det att man kan ha svårigheter att läsa och förstå en text, inte på grund av bristande avkodningsförmåga, utan för att eleven har svårt att förstå och förutsäga texten. Olika texter kräver olika sätt att angripa texten. En god textanvändare är eleven när det fått olika modeller för hur man läser olika texter. Ett sätt att arbeta med elevens läsförståelse är med hjälp av strukturerade textsamtal. Strukturerade textsamtal får dem att reflektera (textanalytiker) över det de läst, och med varandras och lärarens hjälp höjer de sin förståelse. Systematiska textsamtal leder till framgång, särskilt när det gäller att förstå faktatexter (Reichenberg, 2010). Om läsning handlar om att gå på inre upptäcktsfärd, så handlar läsundervisning om att utrusta resenärerna, visa hur man kan använda en karta, ge dem nycklar till äventyret och sagan, stödja dem när de far vilse och tar omvägar tills barnet klarar sig på egen hand med kartan (Zimmerman & Keene, 2003). Högläsning skapar gemenskap och inbjuder till samtal om innehåll och ords betydelser. Det är ett viktigt språkutvecklande arbete under hela skoltiden. Högläsning stimulerar intresset för läsning och litteratur. Eleven upptäcker att det i boken finns en värld av äventyr, spänning, kunskap och glädje. Därför bör pedagogernas högläsning för elever på ett medvetet sätt ha en självklar plats i förskoleklass, skolan och fritidshemmet (Lundberg, 2006). Läsning i sig själv utvecklar ordförråd, syntaktiska kunskaper och allmän kunskap om omvärlden. Enligt Stanovich (2000) utvecklar man ett större ordförråd och en större förmåga att resonera mera abstrakt. Vi arbetar aktivt med strukturerade textsamtal. Under läsåret vill vi höja läsningens status genom att låta äldre elever kontinuerligt läsa för de yngre. 11

12 Exempel på aktiviteter Förskoleklass Genom högläsning utvecklas elevernas ordförråd, förmågan att koncentrera sig och hålla fokus. Vi uppmuntrar eleverna att ställa frågor till texten och ber dem utveckla svaren vilket tränar kommunikationsförmågan. Vi tränar på att se kritiskt på texter, vad är sant av det vi läser? Att skriva sig till läsning övar läsförmågan. År 1-3 Eleverna får modeller för sig egen läsning genom återkommande och regelbunden högläsning. Vi läser olika genrer och arbetar med bildpromenader. Vi presenterar olika lässtrategier för t ex berättande text, faktatexter. Eleverna arbetar med tematiska frågor i boksamtal. Vi tränar elevernas läsförståelse med ett speciellt läromedel i detta. Vi arbetar med Kiwi-metoden och Att skriva sig till läsning. Äldre elever läser för de yngre. År 4-6 Vi arbetar med lässtrategier för att utveckla elevernas läsförmåga. Vi arbetar utifrån materialet Zick Zack där eleverna får möta och lära sig känna igen strukturen på olika typer av texter. Eleverna arbetar med berättelsekarta när de läser. Äldre elever läser för de yngre. Fritidshemmen Vi har ett förhållningssätt där vi uppmuntrar barnen att själva läsa, exempelvis när vi spelar spel. Vi uppmuntrar dem att läsa upp egenproducerade sagor och ibland högläser vi för barnen. För de äldre fritisbarnen läser vi kapitelböcker på fasta tider/dagar. 12

13 Skriva Skrivandet är en vanlig väg in i skriftspråket. Många elever går från skrivande till läsande. Att läsa och skriva tillsammans och att samtala om det man läser och skriver är sannolikt det viktigaste stöd man kan ge barn för att barns och ungas läsande och skrivande ska utvecklas (Liberg, 2006). Kronologin är ledstången i berättandet och mycket av elevens tidiga skrivande är berättelser egna upplevelser, fantasiberättelser med tydlig inspiration från sagor, tv-program, spel och filmer. Berättandet av olika slag i tal och skrift är viktigt, roligt och nödvändigt. Eleverna får tidigt göra sig bekanta med olika genrer och får själva pröva att skriva instruktioner, fakta- och argumenterande texter. Att känna till olika genrer hjälper eleverna att själva skapa texter. Det finns ingen åldersgräns för genremedvetenheten, men den blir genom åren allt större (Gibbons, 2006). I de yngre skolåren arbetar eleverna efter arbetssättet att skriva sig till läsning. Det utgår från att eleverna skriver egna texter på datorn, läser dem och delar dem med andra. Elevernas motivation ökar och den språkliga utvecklingen får en skjuts av datorskrivande, bland annat genom fler samtal eleverna emellan om språk och text. Strukturerade samtal som förs med andra gör att texterna bearbetas och utvecklas både vad det gäller innehåll och form. Det får inte stanna vid en ytlig granskning av stavning och skiljetecken. Samtalen bör vara stöttande och stöttning utgår från Vygotskys tankar om att elever ska befinna sig i utvecklingszonen för att utveckling mot nästa nivå ska ske. Enligt Gibbons (2006) är stöttning hjälp som leder eleverna mot nya färdigheter, nya begrepp eller nya nivåer av förståelse. Att med pennans hjälp forma bokstäver kan för en del elever vara svårt. Med datorn som hjälpmedel kan man komma förbi detta och elevernas tidiga skrivutveckling stimuleras. Men, även i framtiden behöver människor ha en läsvänlig handstil och en pennfattning som inte ger upphov till spänningar. Därför behöver elever såväl utveckla en fungerande handstil som förmågan att använda tangentbordet på ett funktionellt sätt (Wedin, 2010). Under läsåret utarbetar vi en plan för att förbättra elevernas finmotorik och handstil. Exempel på aktiviteter Förskoleklass Vi modellar för barnen genom att skriva på tavlan eller på datorn (med hjälp av kanon), exempelvis sagoskrivande och klassrådsprotokoll. Vi arbetar med delar av Kiwimetoden och Att skriva sig till läsning. År 1-3 Vi arbetar med Att skriva sig till läsning (ASL). Vi modellar det eleverna sedan ska göra själva, parvis eller i grupp. Skrivandet har alltid ett syfte, exempelvis böcker/texter som ska redovisas, faktakort, brev, gemensamma texter. Vi arbetar med genreskrivande. Vi skriver efter storboksmodell (Kiwimetoden). Vi arbetar med att utveckla finmotoriken. År 4-6 Vi arbetar med genreskrivande för att utveckla elevernas förmåga att skriva olika typer av texter. Eleverna får i slöjdämnet själva göra en text/skiss över ett tänkt slöjdarbete. Fritidshemmen Genom våra olika aktiviteter övar barnen sin finmotorik. De får t.ex. pärla, pyssla, väva, rita, måla, klippa m.m. Vi uppmuntrar barnen att skriva sagor för hand och på datorn.

14 Svenska som andraspråk Elever med annat modersmål än svenska har rätt till och ges möjlighet att läsa svenska som andraspråk. Organisationen av ämnet svenska som andraspråk är genomtänkt, sker på samma villkor som för andra basämnen och har en egen kursplan. Under de närmaste åren har vi som målsättning att All personal ska ha viss utbildning i svenska som andraspråk. I varje arbetslag ska det finnas en behörig lärare i svenska som andraspråk som bland annat har till uppgift att föra fram frågor som rör svenska som andraspråk. Kunskap om elevernas språkutveckling ska ligga till grund för planering av undervisning i alla ämnen och ämnesområden. Elevernas språkutveckling ska kontinuerligt bedömas efter bedömningsverktyg som finns för flerspråkiga elever. Bedömning av vilka elever som ska läsa svenska som andraspråk görs utifrån kommungemensamma riktlinjer. Modersmålsundervisning/studiehandledning Elever med annat modersmål än svenska måste dels få undervisning i sitt modersmål, dels få språkligt stöd i ämnesundervisningen. Ett nära samarbete mellan klasslärare, modersmålslärare, studiehandledare, lärare i svenska som andraspråk är därför viktigt (Myndigheten för skolutveckling, 2007). Vi vill skapa en lärandemiljö där modersmål ingår som en naturlig del i undervisningen. Vi vill även verka för att elevers behov av studiehandledning tillgodoses. Det är en rättvisefråga och behovet får inte styras av skolans ekonomiska begränsningar. För de elever som har erfarenheter av skolgång i ursprungslandet är det viktigt att de som nyanlända får fortsätta kunskapsutvecklingen på modersmålet parallellt som de lär sig svenska. Det är därför viktigt att eleverna får tillgång till studiehandledning på modersmålet. Detta för att utvecklingen av det svenska språket ska bli så optimal som möjligt. 14

15 Vår förhoppning är att studiehandledning i framtiden ska bekostas av kommungemensamma resurser. Rektor ansvarar för att frågan tas upp med ansvariga politiker och tjänstemän. Under de närmaste åren har vi som mål att organisera samarbetet med modersmålslärarna utifrån de möjligheter som finns kring exempelvis schema, gemensam planeringstid, dokumentation och bedömning, föräldrasamverkan, utredningar, åtgärdsprogram och tvåspråkig undervisning i de yngre skolåldrarna. Detta sker i samtal mellan rektor/skolans pedagoger och företrädare för modersmålsavdelningen. Alternativa verktyg Alternativa verktyg ger möjlighet att anpassa pedagogiska situationer till olika sätt att lära. Alla svårigheter går inte att träna bort, men man kan kompensera för dem. Elever med stora läs- och skrivsvårigheter får givetvis svårt att inhämta kunskaper och följa undervisningen i samma takt som sina klasskamrater. De behöver få kompensatorisk hjälp för att ha en möjlighet att utnyttja sin intellektuella förmåga och klara sin skolgång. Det är viktigt att hitta en balans mellan träning och kompensation. De elever som tidigt knäcker den alfabetiska koden ökar sitt ordförråd och sin läsförmåga i snabb takt. De som läser mindre får ett mer begränsat ordförråd och sämre läsförståelse. Därför är det viktigt att tidigt lära eleven att lyssna på inlästa skönlitterära böcker. När eleven lärt sig läsa med öronen kan man gå vidare och även arbeta på detta sätt med faktatexter. För elever med motoriska svårigheter kan det underlätta skrivandet att få skriva på dator. Dessa elever behöver undervisning i tangentbordsträning samt tillgång till en bärbar dator alternativt en Alfasmart. Elever med komplicerad inlärning är hjälpta av anpassningar i klassrummet. Dessa elever är hjälpta av att av att pedagogen ger förförståelse, förklarar ord och begrepp och underlättar lärostoffet. När så behövs ska elever få anteckningar i förväg, utökad tid och muntliga prov. Under nästkommande läsår ska alla lärare få en genomgång av skolverkets riktlinjer för betyg och bedömning av målgruppen. Exempel på hjälpmedel/verktyg: Personlig bärbar dator, Alfasamart Cd-böcker för att läsa med öronen Läromedel på CD-rom, E-böcker DAISY-spelare, Mp3 spelare, digitalt fickminne Talsyntes- skärmläsare, syntetiskt tal läser upp texten på skärmen Scanner läser in bildsidor med textsidor till datorn Ordbehandlingsprogram- och rättstavningsprogram StavaRex och Spell Right speciellt framtaget för personer med läs- och skrivsvårigheter Översättningsprogram Digitala ordböcker Bildstöd SymWriter Under de närmaste åren ska skolans tekniska utrustning uppdateras, exempelvis genom att köpa in fler bärbara datorer och DAISY spelare. Alla lärare ska få kompetensutveckling på alternativa verktyg. Målsättningen är att alla lärare på sikt ska känna till vilka verktyg som finns att tillgå samt behärska tekniken. 15

16 Att följa och bedöma språkutveckling Skolverket säger att det i lärarens profession ingår att följa elevernas språkutveckling genom systematiska observationer. Den språkinriktade undervisningen strävar mot både språkliga och ämnesmässiga mål. Därför tas båda aspekterna i beaktande vid prövningen och bedömningen av elevprestationer. Olika typer av bedömningar behövs, exempelvis standardiserade prov, men även de som upplyser i vilken grad eleverna behärskar språket de möter i klassrummet, och då i synnerhet vilka områden som behöver stöttas för tillfället. Detta görs till exempel genom lärarens observationer, resultat av de uppgifter eleverna gjort (lyssning, läsning, tal och skrivning) samt elevernas bedömning av sig själva. För att göra eleverna medvetna om hur de använder sina språk ska vi ta reda på vilket språk de använder i olika situationer/med olika personer (Wedin, 2011). Redskap för att dokumentera och följa barnets språk läs- och skrivutveckling. SIT (språkligt impressivt test) OAS (Observation av språk) BAS (Bedömning av språk) Nya Bornholmsmodellen arbetsmaterial med kartläggningsdel Nya språket lyfter Performansanalys Kartläggning av elevernas språk i olika situationer För att bedöma elevernas språkutveckling använde vi oss av Nya språket lyfter från och med årskurs 1. 16

17 Bilaga 1 Förslag på böcker: Stensson, B. (2006). Mellan raderna Jönsson, K. (2009. Bygga broar och öppna dörrar (red) Abrahamsson & Bergman.(2009). Tankarna springer före att bedöma ett andraspråk i utveckling Reichenberg, M. (2010). Vägar till läsförståelse Johansson & Sandell-Ring. (2010). Låt språket bära genrepedagogik i praktiken Gibbons, P. (2006). Stärk språket stärk lärandet Hajer & Meestringa. (2010). Språkinriktad undervisning 17

18 Bilaga 2 En översikt över vad som kännetecknar lektioner med språkfokus (Hajer & Meestringa, 2010). Språkinriktad undervisning är en kontextrik undervisning med språklig stöttning och mycket interaktion Att lära i interaktion Att lära med språklig stöttning Att lära i kontext Kännetecken på undervisning med språkfokus i naturliga samtal variation i bearbetnings- och tillämpningsuppgifterna samarbeta halva tiden uppmärksamma elevernas olika sätt att lära demonstrera, visa och ge exempel uppmärksamma elevernas olika sätt att lära ge stöd till texter och uppgifter ta reda på hur eleverna har uppfattat begrepp och ge feedback vardagliga och ämnesspecifika förkunskaper variera texttyper och media tillföra vardagskunskaper 18

19 Bilaga 3 Observationsschema för språkinriktad undervisning (Hajer & Meestringa, 2010). Inledning Observerat Ej observerat 1. Explicita mål Målen (ämne, språk, tillvägagångssätt) är tydliga och uttalade både för läraren och eleverna. 2. Att använda förkunskaper Tillgängliga förkunskaper lockas fram på ett tydligt och uttalat sätt och det nya stoffet fogas till det befintliga. 3. Att ställa frågor som stimulerar till egen reflektion Eleverna får resonerande frågor eller möjlighet att själva formulera sådana i anslutning till temat. 4. Att stimulera interaktion/samarbete mellan eleverna Eleverna stimuleras att samtala om och diskutera kring temat i grupper eller parvis. 5. Explicita arbetsformer Eleverna får en tydlig bild av mål och arbetssätt för de kommande lektionerna. Deras sätt att hantera uppgiften och deras inlärningsstrategier uppmärksammas. 6. Tillräcklig språklig stöttning ges Undervisningsmaterialets och uppgifternas nyckelbegrepp är tillgängliga för alla elever genom språklig stöttning. 19

20 Referenser Björk, Maj. & Liberg, Caroline (1996). Vägar in i skriftspråket tillsammans och på egen hand. Stockholm: Natur & Kultur. Få syn på språket ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen, Skolverket Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkelever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Hajer, Maaike & Meestringa, Theun(2010). Språkinriktad undervisning En handbok. Uppsala: Hallgren & Fallgren Lundberg, Ingvar (2007). God läsutveckling. Stockholm: Natur & Kultur. Myndigheten för skolutveckling,( 2007). Svenska som andraspråk. En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Stockholm: Liber distribution. Reichenberg, Monica(2008). Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur & Kultur. Kursplaner och betygskriterier, Skolverket Skollagen 2010:800 Skolplan för Örebro kommuns förskolor och skolor, Stanovich, K.E. (2000). Progress in understanding reading: scientific foundation and new frontiers. New York: Guilford P. Stier, Jonas& Sandström Kjellin, Margareta (2009). Interkulturellt samspel i skolan. Lund: Studentlitteratur. Wedin, Åsa (2011). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. Lund: Studentlitteratur. Zimmerman & Keene. (2003). Tankens mosaik: om mötet mellan text och läsare. Göteborg: Daidalos. 20