Språkutvecklingsplan. För Brickebackens skola och fritidshem F /2017

Transkript

1 Språkutvecklingsplan För Brickebackens skola och fritidshem F /2017

2 Innehållsförteckning: Inledning 3 Syfte 3 Mål 4 Riktlinjer 4 Arbete med språkutveckling 5 Interkulturellt förhållningssätt 6 Vårdnadshavare 7 Lyssna 8 Samtala 9 Språklig medvetenhet 10 Läsa Skriva 13 Svenska som andraspråk 14 Modersmålsundervisning/studiehandledning 14 Kompensatoriska hjälpmedel 15 Att följa och bedöma språkutveckling 16 Bilaga 1 Översikt Bilaga 2 Observationsschema Bilaga 3 Checklista för ett språkutvecklande område Referenser 2

3 Inledning Brickebackens skola är en skola för alla. Här sker undervisningen i en mångkulturell miljö och olikheter ses som en tillgång. Våra elever har varierade erfarenheter, historia och framtidsdrömmar. Gemensamt för dem alla är att de har möjligheten och rätten att lyckas. Skolan har ett ansvar för att stödja elevernas personliga utveckling och förbereda dem för vidare studier samt för att fungera som medborgare i samhället (Lgr 11). Att stödja en fortsatt positiv språkutveckling är en central del i detta uppdrag. Under läsåret startade därför ett samverkansprojekt mellan Brickebackens skola och Örebro universitet i syfte att stödja elevernas språk- och kunskapsutveckling. Alla lärare och förskolelärare deltog i en uppdragsutbildning och tillägnade sig kunskaper i olika faktorer som främjar språk- och kunskapsutveckling för alla elever. Under utbildningen utformades en språkutvecklingsplan för det fortsatta arbetet. Följande språkutvecklingsplan är en reviderad upplaga. Den anger inriktningen samt ger exempel på konkret språk- och kunskapsutvecklande arbete på Brickebackens skola. Syfte Syftet med språkutvecklingsplanen är att uppnå en långsiktig, uthållig och medveten språkutveckling från förskoleklass till årskurs 6. Den har utformats för att främja alla elevers språk- och kunskapsutveckling. Språkförmågan har stor betydelse för allt arbete i skolan och för elevernas fortsatta liv och verksamhet. Det är därför ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Kunskap bildas genom språket och genom språket görs den synlig och hanterbar (Lgr 11, kursplaner och betygskriterier s.96). Språkutvecklingsplanen ger alla pedagoger en gemensam grund och riktning i det dagliga arbetet. Det gör vi genom att: - lyfta fram språkets betydelse för lärande och identitetsutveckling - medvetandegöra all personal om att man genom en genomtänkt strategi kan stimulera och stödja språkutveckling bland elever med såväl svenska som modersmål som elever som har ett annat modersmål än svenska - tidigt kunna identifiera elever som behöver extra stöd i sin språkutveckling för att därmed kunna förebygga och undanröja eventuella språk-, läs- och skrivsvårigheter 3

4 Mål Målen för skolans språkutvecklande arbete utgår från Lgr 11. Språkutveckling i läroplanens första del - bildningens värdegrund och uppdrag: Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga (Få syn på språket - Skolverket, 2012). Språkutveckling i läroplanens andra del - mål och riktlinjer: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången skola ska kunna använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet har ett gemensamt uppdrag att stödja elevernas språkutveckling (Få syn på språket - Skolverket, 2012). Riktlinjer Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Lgr 11. Undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. 4

5 Arbetet med språkutveckling Ett väl fungerande språk är en förutsättning för att alla elever ska ha en möjlighet att uppnå den kunskap, trygghet och framtidstro som de har rätt till. Att alla har tillgång till ett rikt språk är en rättvise- och demokratifråga. Språket har en nyckelroll i allt skolarbete. Det är därför förskoleklassens, skolans och fritidshemmets viktigaste uppgift att se till att alla elever använder språk i tal, skrift och skapande verksamhet, att de berättar och redogör, lyssnar, samtalar, argumenterar, uttrycker idéer och tankar och vill lära mer. I Lgr 11 betonas det att lärare i alla ämnen har ett gemensamt ansvar för elevernas språk- och kunskapsutveckling. Det innebär att alla pedagoger måste se sin viktiga roll som språkutvecklare. Med ett medvetet förhållningssätt till språket kan och bör alla pedagoger från förskoleklass till och med årskurs 6 ta ansvar för elevernas språkutveckling. De flerspråkiga eleverna är ingen homogen grupp, utan lika heterogen som vilken annan elevgrupp som helst vad gäller bakgrund, erfarenheter, språk, förväntningar, värderingar, kultur och socioekonomisk status. De befinner sig på olika nivåer språkligt när de kommer till skolan och har hunnit olika långt i sin utveckling av vardagsspråket och skolspråket beroende på vilka möjligheter till språkutveckling de tidigare mött. För att utveckla ett allsidigt språk måste de i all undervisning få rikliga tillfällen till språkanvändning och interaktion. Tillvägagångssättet förutsätter tre grundprinciper. Det första är att vi bygger vidare på det eleverna har med sig till skolan: språk, kultur, förståelse och erfarenheter. Det andra är att vi ger den typ av stöttning som eleverna behöver ett stöd som gör det möjligt att lära sig i och genom samarbete med lärare och andra elever. Det tredje är viljan att låta eleverna få överta ansvaret för och använda de nyförvärvade kunskaperna självständigt och för egna syften (Gibbons, 2006, Hajer, 2010, Wedin, 2011). Vi har anammat en modell som betonar vikten av samarbete mellan individer, samspelet mellan lärare och elev och de aktiva roller som båda har vid inlärningsprocessen (Skolverket, 2011). Vi konkretiserar arbetet i följande ledord: Stöttning! Vi ger tillfälligt eleven det stöd som behövs. Stöttningen minskar när elevens språk ökar Kontext! Vi konkretiserar arbetet med hjälp av bilder, artefakter, drama, sång, musik, film, kroppsspråk, tecken som stöd Frågor! Vi ställer öppna frågor och ger kognitivt utmanande uppgifter i syfte att eleven utvecklar språket Interaktion! Vår utgångspunkt är samspel/samarbete. Tillsammans med en kamrat eller vuxen kan eleven nå nästa utvecklingsnivå Samarbete! Vi ser elevens vårdnadshavare som en viktig tillgång i skolan Förförståelse! Vi utgår från elevens erfarenheter och förförståelse Uppmuntra! Vi uppmuntrar elever att pröva sitt språk utan krav på korrekthet 5

6 Interkulturellt förhållningssätt Det är viktigt att alla elever, oavsett etnisk och sociokulturell bakgrund, känner sig hemma i skolan/fritidshemmet. Det är av central betydelse att all personal har en grundläggande respekt för elevernas bakgrund, språk och kultur. Ytterligare en viktig utgångspunkt är att varje elev är unik. I alla lärande situationer behöver skolans pedagoger ta reda på elevers erfarenheter och förförståelse och ha det som utgångspunkt vid planering och genomförande av lektioner och aktiviteter. Elevens vårdnadshavare ses som en viktig resurs och vi lägger stor vikt vid att ha en god kontakt med dem. Ett interkulturellt förhållningssätt ska genomsyra vårt vardagsarbete och utgöra en grund för det språkutvecklande arbetet. Vi konkretiserar arbetet i följande ledord: Kulturell och etnisk bakgrund ses som tillgång i skolans verksamhet Lärarna uppmuntrar eleven att utveckla sitt modersmål. Ett välutvecklat modersmål är bästa grunden för ett utvecklat andraspråk Vårdnadshavarnas kunskaper och erfarenheter tas tillvara Lärarna utgår från elevens erfarenheter när de planerar Eleverna får positiv respons på sin flerspråkighet 6

7 Vårdnadshavare Elevernas vårdnadshavare behöver få kunskap om vad som förväntas av dem i sin roll som vårdnadshavare till skolbarn. När en elev kommer ny till skolan bjuds elev och vårdnadshavare till ett välkommen till skolan samtal med rektor och ansvarig pedagog. Vårdnadshavare och ansvarig pedagog/pedagoger samtalar om förväntningar, exempelvis vid utvecklingssamtalet. Vårdnadshavarna är mycket viktiga för sina barns språkutveckling. Skolan ska sträva efter att vårdnadshavarna blir delaktiga i sina barns språkutveckling och medvetna om hur de kan stödja och hjälpa till i processen. All personal strävar efter att upprätta en god kontakt med elevernas vårdnadshavare. Vårdnadshavare ses som en viktig resurs i skolarbetet och kan exempelvis bjudas in för att berätta om det egna språket, kulturen m.m. Alla pedagoger som undervisar elever måste vara beredda att ge råd till elevernas vårdnadshavare. Vid samtal om elevers språkutveckling kan följande råd vara användbara: 1. Tala, läs och berätta sagor på modersmålet/modersmålen med ditt barn. Ett varierat och välutvecklat modersmål gagnar språkutvecklingen. 2. Tänk igenom ditt barns språksituation! Vilket/vilka språk ska vara förstaspråket när det inte bara är två språk i barnets omgivning. Vårdnadshavarna kanske har var sitt modersmål, eller också kan de ha ett talat modersmål och ett annat skriftspråk. 3. Uppmuntra barnet att läsa ofta! För flerspråkiga elever gäller det på båda språken. Ditt stöd som vårdnadshavare är ovärderligt. 4. Inpränta i barnet att skolan är viktig. Du måste inte hjälpa till med läxorna, men organisera hemarbetet och skapa trygga rutiner. Att du som vårdnadshavare visar intresse för skolarbetet är viktigt. Om du som vårdnadshavare tycker att skolan är betydelsefull, tycker också barnet det. 5. Om barnet har ett annat modersmål än svenska, sök modersmålsundervisning. 7

8 Lyssna Att lyssna är språkutvecklingens motor. I ett samtal är lyssnandet lika mycket värt som talet. Att övriga deltagare lyssnar till den som talar betyder mycket, inte bara för att föra samtalet framåt utan också för självförtroendet hos den som yttrar sig. För flerspråkiga elever gäller det att eleven får höra svenska på ett korrekt sätt. Därför har pedagogen en viktig roll som modell, men viktigast av allt är att vi vuxna är goda lyssnare. Om vi vill att eleverna ska bli goda lyssnare måste vi själva vara det. Vi kan vara goda förebilder genom?att fråga dem om de har förstått rätt och bli goda samtalspartners genom att spinna vidare på de svar vi får av dem. Vi visar att det är viktigt att lyssna aktivt och det är ett av de bästa sätten att utveckla elevernas lyssningsförmåga (Gibbons, 2006). Vi arbetar aktivt med att utveckla våra elevers lyssningsförmåga. Exempel på aktiviteter Förskoleklass Barnen tränar sig på att lyssna vid högläsning, vid samlingar och i samtal. I leken övar eleverna också på att lyssna på varandra, vänta på sin tur, följa regler och lösa konflikter. Vi arbetar också med Kiwi-metoden som innehåller lyssnaövningar. År 1-3 Eleverna övar lyssnande varje dag, exempelvis vid muntliga instruktioner, redovisningar, helgprat och klassråd. Vi använder oss av arbetssättet Att skriva sig till läsning ( ASL) och det innebär att eleverna oftast jobbar tillsammans med en skrivkompis vid datorn. Det innebär bl.a. att eleverna får många möjligheter att lyssna på och lära av varandra. Elevernas egna texter lyfts fram och de läser dem för varandra. Vi ger då beröm på olika sätt, exempelvis genom att ge ros (bra saker) och ros och råd till dem som kommit lite längre i sin skrivutveckling. På leksaksdagen får alla barnen ta med en leksak som de berättar om för kamraterna. Högläsning prioriteras! År 4-6 Eleverna tränar på att lyssna i det vardagliga arbetet, vid exempelvis samtal och muntliga instruktioner. Eleverna arbetar ofta två och två eller i mindre grupp och övar då att lyssna på varandra. Eleverna får kontinuerligt lyssna på högläsning. De sammanfattar det man lyssnat på, samtalar om problem och förutspår. Vi tittar på film och lyssnar på radioprogram. På de praktisk-estetiska lektionerna förstärker vi skriftliga instruktioner med verbala instruktioner, bilder och kroppsspråk. I lek och idrott får eleverna i smågrupper instruera och lyssna på varandra. Fritidshemmen Vi samtalar med barnen varje dag, exempelvis vid ankomsten till fritids. Vi har ett förhållningssätt där vi uppmanar barnen att lyssna färdigt på varandra och vänta på sin tur. Vid samlingen ställer vi följdfrågor för att öka förståelsen. 8

9 Samtala För alla åldrar är just samtalet den mest grundläggande språkutvecklande aktiviteten. Det bidrar till att ordförrådet ökar och ger kunskap om hur man använder språket i sociala sammanhang. Dialogen skapar möjlighet till tänkande. När den vuxne ligger lite över elevens språknivå och språkutveckling stimuleras och utmanas denna. Att tala om vad som har hänt eller vad som ska hända är viktigt för att utveckla ett situationsoberoende språk. Samtalet fungerar som brygga in i skriftspråket. Språkinlärning sker när eleven klargör vad den menar och förhandlar och formulerar om det han vill ha sagt. Därför är det viktigt att talutrymmet fördelas mellan lärare/pedagoger och elev och mellan elever. För att stötta inlärningen måste pedagoger skapa tillfällen där det ges utrymme för en varierad dialoginriktad interaktion (Gibbons, 2006; Skolverket, 2010). Vi arbetar med en dialoginriktad interaktion. Exempel på aktiviteter Förskoleklass Eleverna övar på att berätta för varandra om sina upplevelser. De får intervjua varandra och arbeta i mindre grupper för att få mer talutrymme. I leken utvecklar barnen sitt språk med stöttning av pedagogerna. Vi arbetar med Kiwi-metoden som innebär mycket samtal. År 1-3 Vi lägger stor vikt vid att ge eleverna respons vid samtalssituationer. Under alla lektioner i alla ämnen ställer vi öppna frågor och ber eleverna utveckla sina svar. Vi har ett förhållningssätt där vi förtydligar det barnet med ett svagt svenskt språk vill uttrycka. Under alla lektioner i alla ämnen lägger vi vikt vid pararbete och mindre grupparbeten för att ge mer talutrymme. Vi arbetar med Kiwi-metoden och ASL. Vi introducerar ämnesspecifika termer. År 4-6 Olika former av samtal får stort utrymme i undervisningen. Läraren stöttar eleverna genom att ställa öppna frågor och be dem utveckla innehållet. Eleverna arbetar ofta två och två eller i mindre grupper. Vi använder ämnesspecifika termer i respektive ämne och uppmuntrar eleverna att använda dem i samtalet. På idrotten har vi gruppdiskussioner om träning och hälsa. Eleverna får sätta ord på hur träning känns. Fritidshemmen Vi har ett medvetet förhållningssätt där vi samtalar om det barnet gör, exempelvis målar, pysslar och leker. När vi samtalar korrigerar vi språket på ett naturligt sätt. Vi lär barnen att utrycka sig med ord i stället för att bli fysisk vid konflikthantering. Vi hjälper barnen att sätta ord på känslor och svåra saker. 9

10 Språklig medvetenhet God språklig medvetenhet är en viktig förutsättning för positiv läs- och skrivutveckling. Att vara språkligt medveten betyder att man självständigt mer eller mindre reflekterar över språk. För att bli språkligt medveten måste man analysera ett språk, uppfatta orden i meningarna, dela upp orden i mindre delar och på andra vägen kunna sätta samman ord utifrån delarna och bilda meningar. Genom ett dagligt arbete efter en given struktur, där man går från helhet till delar, stimuleras den språkliga medvetenheten. Detta kan ske i lekens form med sång, rim, ramsor, genom att lyssna och tala, berätta och återberätta, läsa och skriva. När man förstått att bokstav och ljud hör ihop, har man fonologisk medvetenhet. När eleven knäckt koden startar den egentliga läsundervisningen som gör att eleven så småningom ska nå en automatiserad avkodning (Lundberg, 2007). Målet med att utveckla elevernas språkliga medvetenhet i förskoleklassen är att alla elever ska lämna sitt första skolår med en fungerande avkodningsförmåga. Register och varietet används för att beteckna olika typer av språk. Exempel på register är vardagsspråk och skolspråk. Exempel på varieteter är dialekter, slang och multietniskt ungdomsspråk. Eleverna behöver utveckla olika typer av register. Det innebär att elever inte bara bör stimuleras att utveckla sitt språk i tal och skrift utan också utveckla en språklig medvetenhet för hur språk fungerar och om hur olika språkliga varieteter fungerar i samhället. Det är viktigt att vi utvecklar en språklig medvetenhet som inkluderar förståelse för hur språk kan användas för att exkludera och diskriminera men även för hur språk kan användas inkluderande för att skyddande av mänskliga rättigheter (Wedin, 2011). Vi arbetar i flexibla organisationer för att tillgodose alla elevers behov. Vi samtalar om detta vid lärarträffar, fritidsträffar, APT träffar, Lgr träffar och elevhälsoträffar. Som personal behöver vi medvetandegöra oss om betydelsen av språkliga register och diskutera hur undervisningen ska förhålla sig till dessa. Exempel på aktiviteter Förskoleklass Genom sång, ramsor, rim, sagoläsning, högläsning och gemensamt sagoskrivande utvecklar vi barnens språkliga medvetenhet/fonologiska medvetenhet. Vi arbetar med Kiwimetoden och arbetssättet Att skriva sig till läsning. År 1-3 Med språklekar och arbetet med ämnesspecifika ord och begrepp fortsätter vi förskoleklassens arbete. Vi lägger stor vikt vid att modella det eleverna sedan självständigt, i par eller i grupp ska göra. Vi arbetar med Kiwi-metoden och arbetssättet Att skriva sig till läsning. År 4-6 I undervisningen använder vi ämnesspecifika ord och begrepp. Eleverna får möta och arbeta med grammatik i naturliga skrivsituationer som genreskrivande. Fritidshemmen Vi använder leken och andra kreativa uttrycksformer för att utveckla barnens språk. Vi sätter ord på och benämner det barnen gör och säger. 10

11 Läsa Läsning är ett möte mellan läsare och text, där läsaren är aktiv och skapar en innebörd i texten utifrån sina tidigare erfarenheter. För att bli en kompetent läsare behöver man kunna ikläda sig fyra olika roller som relaterar till varandra under läsningen: kodknäckare, textdeltagare, textanvändare och textanalytiker. Läsarens olika roller utvecklas parallellt (Gibbons, 2006). Kodknäckare är eleven när det uppnått fonologisk medvetenhet. Eleven behöver förstå att ljud och bokstav hör ihop. När eleven har knäckt koden börjar den egentliga läsundervisningen för att eleven så småningom ska nå en automatiserad avkodning. Textdeltagare är eleven när det kopplar ihop texten med sina förkunskaper och tidigare erfarenheter, vilket gör det möjligt att förstå innehållet och kunna läsa mellan raderna. För att kunna läsa mellan raderna krävs automatiserad avkodning, ett stort ordförråd och en rik omvärldskunskap. Kulturen man lever i påverkar omvärldskunskapen. För elever med annat modersmål innebär det att man kan ha svårigheter att läsa och förstå en text, inte på grund av bristande avkodningsförmåga, utan för att eleven har svårt att förstå och förutsäga texten. Olika texter kräver olika sätt att angripa texten. En god textanvändare är eleven när det fått olika modeller för hur man läser olika texter. Ett sätt att arbeta med elevens läsförståelse är med hjälp av strukturerade textsamtal. Strukturerade textsamtal får dem att reflektera (textanalytiker) över det de läst, och med varandras och lärarens hjälp höjer de sin förståelse. Systematiska textsamtal leder till framgång, särskilt när det gäller att förstå faktatexter (Reichenberg, 2010). Om läsning handlar om att gå på inre upptäcktsfärd, så handlar läsundervisning om att utrusta resenärerna, visa hur man kan använda en karta, ge dem nycklar till äventyret och sagan, stödja dem när de far vilse och tar omvägar tills barnet klarar sig på egen hand med kartan (Zimmerman & Keene, 2003). Högläsning skapar gemenskap och inbjuder till samtal om innehåll och ords betydelser. Det är ett viktigt språkutvecklande arbete under hela skoltiden. Högläsning stimulerar intresset för läsning och litteratur. Eleven upptäcker att det i boken finns en värld av äventyr, spänning, kunskap och glädje. Därför bör pedagogernas högläsning för elever på ett medvetet sätt ha en självklar plats i förskoleklass, skolan och fritidshemmet (Lundberg, 2006). Vi arbetar aktivt med strukturerade textsamtal utifrån olika metoder. 11

12 Exempel på aktiviteter Förskoleklass Genom högläsning utvecklar vi barnens ordförråd, förmågan att koncentrera sig och hålla fokus. Vi uppmuntrar barnen att ställa frågor till texten och vi ber dem utveckla svaren, vilket tränar kommunikationsförmågan. Vi tränar på att se kritiskt på texter, exempelvisvad är sant av det vi läser? Genom Att skriva sig till läsning utvecklas elevernas läsförmåga. År 1-3 Eleverna får modeller för sin egen läsning genom återkommande och regelbunden högläsning. Vi läser olika genrer och arbetar med bildpromenader. Vi arbetar med lässtrategier genom Läsfixarna. Vi arbetar med Kiwi-metoden och Att skriva sig till läsning. De äldre eleverna läser för de yngre. År 4-6 Vi poängterar vikten av att skapa goda läsvanor i våra samtal med vårdnadshavare och elev. Vi arbetar med lässtrateger och läsförståelse för att utveckla elevernas läsförmåga. Eleverna möter olika texttyper i vårt arbete med genrepedagogik. Eleverna arbetar med berättelsekarta när de läser för att strukturera sin läsning. Äldre elever läser för de yngre. Fritidshemmen Vi har ett förhållningssätt där vi uppmuntrar barnen att själva läsa, exempelvis när vi spelar spel. Vi uppmuntrar dem att läsa upp egenproducerade sagor och ibland högläser vi för barnen. 12

13 Skriva Skrivandet är en vanlig väg in i skriftspråket. Många elever går från skrivande till läsande. Att läsa och skriva tillsammans och att samtala om det man läser och skriver är sannolikt det viktigaste stöd man kan ge barn för att barns och ungas läsande och skrivande ska utvecklas (Liberg, 2006). Kronologin är ledstången i berättandet och mycket av elevens tidiga skrivande är berättelser egna upplevelser, fantasiberättelser med tydlig inspiration från sagor, tv-program, spel och filmer. Berättandet av olika slag i tal och skrift är viktigt, roligt och nödvändigt. Eleverna får tidigt göra sig bekanta med olika genrer och får själva pröva att skriva instruktioner, fakta- och argumenterande texter. Att känna till olika genrer hjälper eleverna att själva skapa texter. Det finns ingen åldersgräns för genremedvetenheten, men den blir genom åren allt större (Gibbons, 2006). I de yngre skolåren arbetar eleverna efter Att skriva sig till läsning. Eleverna skriver egna texter på datorn, läser dem och delar dem med andra. Elevernas motivation ökar och den språkliga utvecklingen får en skjuts av datorskrivande, bland annat genom fler samtal eleverna emellan om språk och text. Strukturerade samtal som förs med andra gör att texterna bearbetas och utvecklas både vad det gäller innehåll och form. Det får inte stanna vid en ytlig granskning av stavning och skiljetecken. Samtalen bör vara stöttande och stöttning utgår från Vygotskys tankar om att elever ska befinna sig i utvecklingszonen för att utveckling mot nästa nivå ska ske. Enligt Gibbons (2006) är stöttning hjälp som leder eleverna mot nya färdigheter, nya begrepp eller nya nivåer av förståelse. Att med pennans hjälp forma bokstäver kan för en del elever vara svårt. Med datorn som hjälpmedel kan man komma förbi detta och elevernas tidiga skrivutveckling stimuleras. Men, även i framtiden behöver människor ha en läsvänlig handstil och en pennfattning som inte ger upphov till spänningar. Därför behöver elever såväl utveckla en fungerande handstil som förmågan att använda tangentbordet på ett funktionellt sätt (Wedin, 2010). Skolan har utarbetat en plan för att förbättra elevernas finmotorik och handstil. Det finns behov att starta arbetet redan i förskolan. Under läsåret förs samtal mellan rektor/skolans specialpedagog och förskolechefer/förskolans specialpedagog med syfte att att hitta en röd tråd i hur vi kan utveckla barn/elevers finmotorik. Exempel på aktiviteter Förskoleklass Vi modellar för barnen genom att skriva på tavlan eller på datorn (med hjälp av kanon), exempelvis sagoskrivande och klassrådsprotokoll. Vi arbetar med Kiwi-metoden och Att skriva sig till läsning. År 1-3 Vi arbetar med Att skriva sig till läsning. Vi modellar det eleverna sedan ska göra i grupp, parvis eller själva. Skrivandet har alltid ett syfte, exempelvis böcker/texter som ska redovisas, faktakort, brev, gemensamma texter. Vi arbetar med genreskrivande. Vi skriver efter storboksmodell Kiwimetoden. Vi arbetar med att utveckla elevernas finmotorik. År 4-6 Eleverna arbetar med genreskrivande för att utveckla elevernas förmåga att skriva olika typer av texter. I slöjdämnet får eleverna själva göra en text/skiss över ett tänkt slöjdarbete. Fritidshemmen Genom våra olika aktiviteter övar barnen sin finmotorik. De får t.ex. pärla, pyssla, väva, rita, måla, klippa m.m. Vi uppmuntrar barnen att skriva sagor för hand och på datorn.

14 Svenska som andraspråk Elever med annat modersmål än svenska har rätt till och ges möjlighet att läsa svenska som andraspråk. Organisationen av ämnet svenska som andraspråk är genomtänkt, sker på samma villkor som för andra basämnen och har en egen kursplan. Under de närmaste åren har vi som målsättning att All personal ska ha viss utbildning i svenska som andraspråk. I varje arbetslag ska det finnas en behörig lärare i svenska som andraspråk som bland annat har till uppgift att föra fram frågor som rör svenska som andraspråk. Kunskap om elevernas språkutveckling ska ligga till grund för planering av undervisning i alla ämnen och ämnesområden. Elevernas språkutveckling ska kontinuerligt bedömas efter bedömningsverktyg som finns för flerspråkiga elever. Bedömning av vilka elever som ska läsa svenska som andraspråk görs utifrån skolverkets riktlinjer. Modersmålsundervisning/studiehandledning Studiehandledning på modersmålet och modersmålsundervisning är betydelsefullt för många elevers språk-och kunskapsutveckling. När eleven får visa sina kunskaper på sitt starkaste språk, vilka annars inte kan uttryckas fullt ut på grund av otillräcklig svenska, stärker det självförtroendet och studiemotivationen. Det möjliggör också för lärare att få en ökad förståelse för elevens faktiska kunskaper i respektive ämne Ett nära samarbete mellan klasslärare, modersmålslärare, studiehandledare, lärare i svenska som andraspråk är därför viktigt (Skolverket, 2016). Vi vill skapa en lärandemiljö där modersmål ingår som en naturlig del i undervisningen. En elev ska därför få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Det är en rättvisefråga och får inte styras av skolans ekonomiska begränsningar. Vår förhoppning är att studiehandledning i framtiden ska bekostas av kommungemensamma resurser. Under de närmaste åren har vi som mål att utveckla samarbetet med modersmålslärarna gällande schema, gemensam planeringstid, dokumentation, bedömning, föräldrasamverkan och tvåspråklig klartläggning. Detta sker i samtal mellan rektor och enhetschef för modersmålsavdelningen. 14

15 Kompensatoriska hjälpmedel Kompensatoriska hjälpmedel ger möjlighet att anpassa pedagogiska situationer till olika sätt att lära. Elever i exempelvis läs- och skrivsvårigheter kan behöva kompensatoriska hjälpmedel i flera eller i alla ämnen. Många elever behöver få möjlighet att läsa med öronen. Därför är det viktigt att tidigt lära eleven att lyssna på inlästa böcker, såväl skönlitterära texter som faktatexter. För elever med motoriska svårigheter kan det underlätta skrivandet att få skriva på dator. Stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen är olika sätt att göra undervisningen mer tillgänglig (Skolverket, 2014). Nedan följer några exempel på kompensatoriska hjälpmedel. För utförligare information gällande extra anpassningar, se skolans Elevhälsoplan Tillgång till bärbar dator Inläsningstjänst (inläst läromedel samt studiehjälp på modersmålet) Legimus (inläst skönlitterär text) DAISY-spelare, Mp3 spelare, digitalt fickminne Talsyntes- skärmläsare, syntetiskt tal läser upp texten på skärmen Scanner läser in bildsidor med textsidor till datorn Ordbehandlingsprogram- och rättstavningsprogram StavaRex och Spell Right speciellt framtaget för personer med läs- och skrivsvårigheter Översättningsprogram Digitala ordböcker Bildstöd SymWriter Under de närmaste åren ska skolans tekniska utrustning uppdateras, exempelvis genom att köpa in fler bärbara datorer och i-pad SymWriter installeras i varje klassrum. All personal får utbildning. All personal får utbildning i TAKK. All personal får utbildning i kommungemensama program, exempelvis Inläsningstjänst. Bildstöd i klassrummen material kommer att finnas färdigt att använda. 15

16 Att följa och bedöma språkutveckling Skolverket säger att det i lärarens profession ingår att följa elevernas språkutveckling genom systematiska observationer (Lgr, 2011). Den språkinriktade undervisningen strävar mot både språkliga och ämnesmässiga mål. Därför tas båda aspekterna i beaktande vid prövningen och bedömningen av elevprestationer. Olika typer av bedömningar behövs, exempelvis standardiserade prov, men även de som upplyser i vilken grad eleverna behärskar språket de möter i klassrummet, och då i synnerhet vilka områden som behöver stöttas för tillfället. Detta görs till exempel genom lärarens observationer, resultat av de uppgifter eleverna gjort (lyssning, läsning, tal och skrivning) samt elevernas bedömning av sig själva. För att göra eleverna medvetna om hur de använder sina språk tar vi reda på vilket språk de använder i olika situationer/med olika personer (Wedin, 2011). Redskap för att dokumentera och följa elevens språk läs- och skrivutveckling. SIT (språkligt impressivt test) OAS (Observation av språk) BAS (Bedömning av språk) Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling (Skolverket, 2016) Nya språket lyfter (Skolverket, 2012) Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper (Skolverket, 2016) Under läsåret Alla lärare F-6 får kompetensutveckling om Bedömning och uppföljning av nyanlända elevers kunskaper. Det sker utifrån materialet - Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. Kartläggningsverktyget ska därefter användas av ansvariga lärare. Alla lärare 1-3 får utbildning i Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Från h.t ska bedömningsstödet användas i alla klasser (1-3). För att bedöma elevernas språkutveckling använder vi oss av Nya språket lyfter från årskurs 1. 16

17 Bilaga 1 En översikt över vad som kännetecknar lektioner med språkfokus (Hajer & Meestringa, 2010). Språkinriktad undervisning är en kontextrik undervisning med språklig stöttning och mycket interaktion Kännetecken på undervisning med språkfokus Att lära i interaktion i naturliga samtal variation i bearbetnings- och tillämpningsuppgifterna samarbeta halva tiden uppmärksamma elevernas olika sätt att lära Att lära med språklig stöttning demonstrera, visa och ge exempel uppmärksamma elevernas olika sätt att lära ge stöd till texter och uppgifter ta reda på hur eleverna har uppfattat begrepp och ge feedback Att lära i kontext vardagliga och ämnesspecifika förkunskaper variera texttyper och media tillföra vardagskunskaper 17

18 Bilaga 2 Observationsschema för språkinriktad undervisning (Hajer & Meestringa, 2010). Inledning Observerat Ej observerat 1. Explicita mål Målen (ämne, språk, tillvägagångssätt) är tydliga och uttalade både för läraren och eleverna. 2. Att använda förkunskaper Tillgängliga förkunskaper lockas fram på ett tydligt och uttalat sätt och det nya stoffet fogas till det befintliga. 3. Att ställa frågor som stimulerar till egen reflektion Eleverna får resonerande frågor eller möjlighet att själva formulera sådana i anslutning till temat. 4. Att stimulera interaktion/samarbete mellan eleverna Eleverna stimuleras att samtala om och diskutera kring temat i grupper eller parvis. 5. Explicita arbetsformer Eleverna får en tydlig bild av mål och arbetssätt för de kommande lektionerna. Deras sätt att hantera uppgiften och deras inlärningsstrategier uppmärksammas. 6. Tillräcklig språklig stöttning ges Undervisningsmaterialets och uppgifternas nyckelbegrepp är tillgängliga för alla elever genom språklig stöttning. 18

19 Bilaga 3 Checklista för ett språkutvecklande arbetsområde Finns tydliga lärandemål för både innehåll och språk? Är uppgifter och innehåll kognitivt utmanande? Går upplägget från det konkreta mot det abstrakta? Är innehåll och begrepp anpassade till elevernas språknivå? Förklaras det tydligt? Knyts begreppen till elevernas vardagsspråk och egna erfarenheter? Genomförs undervisningen så att kognitivt utmanande uppgifter kombineras med stöttning? Får eleverna möjlighet att muntligt bearbeta innehållet? Får eleverna möjlighet att skriftligt bearbeta innehållet? Ges goda möjligheter till interaktion och utvecklande samtal? (Parvis, smågrupper, lärare-elev, helklass) Stöttas eleverna vid läsning av texter innan, under och efter läsningen? Stöttas eleverna när de skriver genom att läraren visar modelltexter och Leder gemensamt skrivande? Modelleras och uppmärksammas skolspråk och ämnesspråk? Synliggörs språkliga drag, som till exempel olika texttypers kännetecken och innehåll? Finns modeller för hur förmågor, till exempel analysförmåga ska utvecklas? Kopplas innehåll till målen? Utvärderas detta? Får eleverna reflektera över vad de har lärt sig? Hur de har lärt sig? 19

20 Referenser Björk, Maj. & Liberg, Caroline (1996). Vägar in i skriftspråket tillsammans och på egen hand. Stockholm: Natur & Kultur. Få syn på språket ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen, Skolverket Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkelever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Hajer, Maaike & Meestringa, Theun(2010). Språkinriktad undervisning En handbok. Uppsala: Hallgren & Fallgren Lundberg, Ingvar (2007). God läsutveckling. Stockholm: Natur & Kultur. Stier, Jonas& Sandström Kjellin, Margareta (2009). Interkulturellt samspel i skolan. Lund: Studentlitteratur. Myndigheten för skolutveckling,( 2007). Svenska som andraspråk. En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Stockholm: Liber distribution. Reichenberg, Monica(2008). Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur & Kultur. Wedin, Åsa (2011). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. Lund: Studentlitteratur. Zimmerman & Keene. (2003). Tankens mosaik: om mötet mellan text och läsare. Göteborg: Daidalos. Skolverket Kursplaner och betygskriterier, Skolverket Få syn på språket, Skolverket Greppa språket, Skolverket Skollagen 2010:800 Stödinsatser i utbildningen om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd, Skolverket. Utbildning för nyanlända elever Allmänna råd, Skolverket. Stockholm. 20