(Andréasson,B., Bondeson, L. & Boström, K., 2002: Kemi för grundskolans senare del. Stockholm: Natur och kultur. S. 148)

Transkript

1 Ca 96 % av kroppsvikten utgörs av kol, väte, syre, kväve och svavel. Dessa atomslag får vi i oss med vatten, kolhydrater, fetter, proteiner och vitaminer. Resten av kroppsvikten, 4 %, utgörs av mineralämnen som vi måste få i oss i små mängder med mat och dryck. Kalcium, fosfor och magnesium är t.ex. viktiga atomslag i skelettet. Mineralämnen deltar i regleringen av kemiska reaktioner i cellerna. En lång rad metalljoner ingår i olika enzymer. (Andréasson,B., Bondeson, L. & Boström, K., 2002: Kemi för grundskolans senare del. Stockholm: Natur och kultur. S. 148) 1

2 till konferensen Välkomna Språk i alla ämnen för alla elever den 2 december 2014

3 Varför en kurs och en konferens om språk i alla ämnen? 3

4 Studieresultat i gymnasieskolan i riket: Källa Skolverkets rapport från augusti % 90% 80% 70% 20% 13% Slutbetyg med grundläggand e behörighet Slutbetyg ej behöriga 60% 50% 85% 22% Sena avbrott årskurs 3 40% 12% Tidiga avbrott årskurs 2 30% 20% 10% 0% 4% 7% 2% 2% Flickor med svensk bakgrund och högutbildade föräldrar 33% Tidiga avbrott årskurs 1 Pojkar med utländsk bakgrund som invandrat efter grundskolestart och som har lågutbildade föräldrar

5 Språkinriktad undervisning är ett av få exempel på insatser som gagnar alla elever med bristande stöd i hemmet. Skolinspektionens kvalitetsgranskning. Rapport 2014:01 s. 8 5

6 Ska jag bli svensklärare också? Språkundervisning undervisning i språk T.ex. då man lär sig ett främmande språk. Språkinriktad undervisning språk i undervisning Varje ämne sitt eget ämnesrelaterade språk, en egen terminologi. Inom den språkinriktade undervisningen är språkutvecklingen ett medel för att utveckla ämnesinnehållet. (Hajer. M. & Meestringa, T., 2010: Språkinriktad undervisning. Stockholm: Hallgren & Fallgren. S.18) 6

7 Lärare som undervisar i andra ämnen behöver ha grundläggande kunskaper om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i ämnesundervisningen. (Ur: Regeringsbeslut 1: Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet) 7

8 Kursen Språk i alla ämnen för alla elever Skolverkskurs Kursen omfattar tre terminer, 10 kursträffar Elektroniska möten Läsning av didaktisk litteratur Kursdeltagarna kommer från kommuner i Södermanland och Västmanland. Kursdeltagarna har lett projekt på skolor i sina respektive kommuner 14 av dessa projekt redovisas på denna konferens 8

9 Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Några frågor vi ställde Varje skola bestämt vilket område som varit viktigast att arbeta med i projekten. Utgångspunkt är målen i läroplaner, kursplaner och målen för kursen Språk i alla ämnen för alla elever. 9

10 Deltagande kommuner och kursdeltagare Botkyrka Annika Löthagen Eskilstuna Monica Zetterling, Anne Appelvall, Ingrid Lindfors, Anne-Lie Andersson Leweby Fagersta Marie Viberg Gnesta Anna Åkerlund Hallstahammar Sara Nilsson Katrineholm Annika Mindedal Norberg Sari Johansson Nyköping Ann Löwbeer, Marie Trapp Sala Lotta Ekman-Johansson, Ingrid Faste Strängnäs Marianne Rutgersson Västerås Katja Bodman, Christina Söderberg, Maria Ruth, Kerstin Swahn-Andersson Kursdeltagarna har lett de projekt som redovisas idag. 10

11 Konferensen Språk i alla ämnen för alla elever har organiserats i samarbete mellan Skolverket Mälardalens högskola, UKK Nationellt Centrum för Språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) Eskilstuna kommun Mälardalens kompetenscentrum för lärande, MKL 11

12 Språkutvecklande undervisning i alla ämnen Hanna Stehagen, grundskollärare 4 9 och gymnasielärare Kaffe Eftermiddagens program Parallella seminarier i följ. salar: Aulan, E206, E207, E304 och E Aulan: Information om Läslyftet Anna Lindblom, Skolverket Avslutning Birgitta Norberg Brorsson 12

13 Hur går vi vidare? Konkreta planer (1 termin 5 år) för det fortsatta arbetet Tid (konferenstid, arbetslagstid, kompetensutvecklingstid ) Långsiktighet Kollegialt lärande Att många involveras Läsning av didaktisk litteratur som diskuteras Rektors deltagande Utvärdering Det är markant fler elever nu som upplever att det finns svåra ord och begrepp i No- och So-ämnena. 13

14 Källa: Ingvar Lundberg, Konsten att läsa faktatexter (2012) 14