Fortbildning i samverkan: kompetensutveckling på vetenskaplig grund

Transkript

1 Fortbildning i samverkan: kompetensutveckling på vetenskaplig grund Sverige tillsammans Karin Sheikhi och Hanna Simola, Mälardalens högskola

2 Utvecklingsprojekt i Södermanland Hanna Simola, Eskilstuna kommun & Mälardalens högskola

3 Projekt 1: Stärkt kvalitet i mottagandet av ensamkommande (asylsökande)barn i Södermanland Ett-årigt projekt (Flyktingfonden, Regionförbundet Sörmland) Övergripande målsättning: Öka kommunernas förmåga och vilja att ta emot ensamkommande barn och ungdomar Konkreta mål: 1) Höja kunskapsnivån 2) Stärka samverkan i länet Kartläggningar: 1) Mottagande och introduktion av nyanlända elever i skolan i Södermanland 2) HVB-hemmen i Södermanland 3

4 Utbildningsinsatser som rör nyanlända elevers lärande och utbildning Studiecirklar språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen och Genrepedagogik Konferenser: Ensamkommande, men inte ensamma, Nyanländas lärande Webbutbildning tillsammans med SKL och länsstyrelserna i Västmanland, Örebro och Uppsala ( Godeman-utbildning: Ett tillfälle om nyanlända elevers lärande och utbildning Konferens för personal som arbetar på HVB för ensamkommande: Ett pass om nyanlända elevers lärande och utbildning 4

5 Behovet av att förlänga projekt 1 Antalet flyktingar som flyttade till Södermanlands län hade mer än fördubblats de senaste åren, ungefär hälften är barn och ungdomar Efterfrågan var (är) alltid mycket större än tillgången på platser Önskemål i länet av fortsatta insatser för att möta behoven i skolan Ge denna föreläsning till rektorer och kommunpolitiker. De är dom som sitter med budgeten. Bra att de får en insyn i hur det är för de nyanlända. Önskar att ni genomför flera sådana träffar. Det är givande då man får tillfälle att träffa andra som jobbar med samma kategori av elever. En känsla av att vi har långt kvar. Önskar att politiker och förvaltningschefer varit med! Flera gemensamma utbildningsdagar! 5

6 Projekt 2: Stärkt kvalitet i mottagandet av nyanlända elever i Södermanland Ett-årigt projekt ( 37-medel, Regionförbundet Sörmland) Övergripande projektmål: Att öka kvaliteten i mottagandet av nyanlända elever i skolan Utbildningsinsatser: Konferens med fokus på nyanländas lärande i samarbete med MDH och Länsstyrelsen i Västmanlands län Utbildning för studiehandledare på modersmål, 3 heldagar (UU), i samverkan med VKL Länsträffar för grundskolepersonal som möter nyanlända elever Länsträffar för personal på språkintroduktion Nätverksträffar för skolsamordnare på HVB för ensamkommande Inspirationsmässa: Hur kan man möta nyanlända barn och elever inom föreningar och skola? Deltagarna fick möjlighet att lyssna på och skapa kontakt med nya samverkanspartners och ställa frågor kring verksamheternas olika projekt. Rapport: Nyanlända barn och elever - Goda pedagogiska och sociala exempel i Södermanlands län år

7 Lärdomar från projekten Vikten av att nå fram till aktörer på olika nivåer: Förvaltningschefer / Skolchefer / Enhetschefer Politiker Rektorer / föreståndare på HVB för ensamkommande barn Olika yrkeskategorier kring nyanlända elever och ensamkommande barn Att lära tillsammans och av varandra: Samarbete inom kommunen och mellan kommuner genom exempelvis regelbundna nätverksträffar (med olika teman) 7

8 Nonanen Nonanen har fripperats till att leva i tranvanmiljö. Den är inte kornevarande av några människor. Zufanerna låter nonanerna leva ett liv som till stor del liknar vildnonanernas sätt att leva. Några vilda nonaner finns inte kvar i Sverige. På våren speklar zufanerna upp nonanerna på laktranvanet. På hösten samlar man flog alla nonaner och flyttar ner dem till tranvaskogen, där de får var ahela vintern. Skogen ger skydd mot de puka och kalla rakisherna på vintern medan tranvat ger squablig twid under den varma trellistaden. Nonanerna äter spjukar av olika slag, men när det finns äter de även gräs, legater och blad. 8

9 Kompetensutveckling på en skola i form av en forskningscirklel Karin Sheikhi, Mälardalens högskola

10 Vad är en forskningscirkel? Fortbildning < > utvecklingsarbete 4 kommuner; lärare och skolpersonal F-9 1o möten Två föreläsningar: Ulrika Jepson Wigg: Nytt land och ny skola. Berättelser om att bryta upp och börja om Birgitta Norberg Brorsson: Språk i alla ämnen En konferens 10

11 Varför en forskningscirkel? lära av varandra innehållet inte givet identifiera/lösa problem, förändra samsyn samla, jämföra, dela och utmana erfarenheter förstå en verksamhet genom samtal tillföra praktik och praktiker ett vetenskapligt perspektiv en plats för reflektion över handling i syfte att utveckla yrkets professionalism (Lahdenperä 2011) 11

12 Tallåsskolan i Katrineholm 7-9-skola 418 elever Ca 50 nyanlända, 150 flerspråkiga elever 8 pers. i cirkeln 10 möten 12

13 Hur arbetade vi i cirkeln? S A M T A L Identifiera problem, utmaningar, svårigheter och styrkor Formulera önskningar, förslag, åtgärder, förändringar Realisera och genomföra Spridning Cirkelledarens roll tydliggöra: ställa frågor dokumentera för vidare reflektion vetenskaplig anknytning: visa litteratur analytiskt &problematiserande perspektiv K U N S K A P E R 13

14 Lärande och resultat av cirkeln kvalitativ förändring av förståelse och färdigheter deltagarna fick en röst och mod (empowerment) konklusion prov på andra språk än svenska, teorisal till idrotten, två flerspråkiga assistenter; studiehjälp på somaliska och arabiska = förståelse formulering realisering 14

15 Varför gick det bra? Baserat på deltagarnas behov Ledningens och kommunens inställning Rätt tid och plats 15

16 Lärande och resultat av cirkeln forts. ringar på vattnet: rektorn, expert i kommunen, konferenser, forskning, undersökning, fler cirklar Några lärarröster: inblick i forskningen självförtroen de vet varför jag tycker som jag tycker och fått nya åsikter förstår vad vi gör bra och vad vi gör dåligt småprat blir insikter fått syn på mitt eget arbete byta erfarenheter hjälp att tänka demokratiskt arbetssätt 16

17 Tack för uppmärksamheten! 17