Minnesanteckningar samordnare nyanlända

Transkript

1 Regionalt utvecklingsledarnätverk, RUN Anna Brismark Marina Nord-Öberg Minnesanteckningar Minnesanteckningar samordnare nyanlända Datum: Tid: 9:30-15:00 Plats: Konferensrum A305, Östersund Närvarande: Jenny Eriksson Berg, Maud Mogell Bräcke, Malin Widen Härjedalen, Anneli Malmberg Englund JGY, Ulrica Eriksson-Engholm Strömsund, Carola Eriksson Krokom, Gunilla Nolevik Östersund, Karin Fridholm Sundsvall, Malin Ledin Sollefteå, Helen Jonsson Åre, Linn Fredriksen Örnsköldsvik, Anna Brismark och Marina Nord-Öberg, RUN/Miun. 1. Välkommen Anna hälsar alla välkomna till den femte nätverksträffen för de kommunala samordnarna för nyanlända. Elva stycken av fjorton möjliga deltar. Nya deltagare är Karin Fridholm, Sundsvall, Malin Ledin, Sollefteå och Helen Jonsson, Åre. Välkomna! 2. Senaste nytt från Skolverket och RUN Flera insatser på gång inom RUN. Läs mer på RUNs hemsida, se även presentationen från den 9/5. I mån av tid kan RUN medverka i att rekrytera studiehandledare, aktuellt nu är en halv dag i Ragunda 1 juni, Sollefteå deltar också. I Ragunda har ett samarbete skett med Af som erbjuder personer som man tror kan vara intressant för kommunerna att delta vid informationsträffen. Kriterierna för att bli erbjuden att delta har kommunen angett. Folkuniversitetet medverkar också. JGY, Östersund, Krokom. Strömsund är intresserade av ett samarbete med RUN inom ramen för språk och kunskapsutvecklande arbetssätt. Ett samtal förs vid träffen och Anna säger att hon återkommer under vecka 20 för vidare

2 samtal. Vad är möjligt att göra tillsammans? Kanske ska en arbetsgrupp bildas. Ny omgång av teamutbildningen i höst, Nyanlända elevers skolframgång nytt namn. 4 campusträffar. 5-6 personer är lämplig storlek på team. Utbildningen blir i Sundsvall. Anna och en lärare besöker skolor en gång under kursen, det har varit uppskattat av de som har deltagit förut. Anmälan ute under vecka 19, rektor anmäler. Positiva utvärderingar från förra kursen. Läs mer på RUNs hemsida. RUN konferens 14-15/11 Östersund 14/11, Sundsvall 15/11. Laid Bouakaz och Mia Heikkilä huvudföreläsare, läs mer på RUNs hemsida. Längre utbildning för modersmålslärare och studiehandledare är planerad till oktober-mars. Campus och eget distansarbete. Information kommer på RUNs hemsida i slutet av maj. Önskemål finns i gruppen att också klasslärare får del av liknande dagar/insatser som ovan. Teamutbildningen är en sådan utbildning, där kan med fördel klasslärare delta. Lärare och studiehandledare behöver få mötas runt studiehandledarens uppdrag och ansvar, det är alla överens om. Det är läraren som har huvudansvaret för eleven, inte studiehandledaren. Det fungerar inte alltid så i praktiken så det är viktigt att tydliggöra uppdrag och ansvar. Skolverkets material om studiehandledarens uppdrag kan vara ett stöd. RUN planerar också för en 1-dags utbildning för modersmålslärare vid båda campusorterna. Innehåll bland annat kursplan och betyg & bedömning. Troligtvis i september. Samtalet kom att handla om trauma och traumamedveten pedagogik. Det fattas kompetens i skolorna. Vad kan man förvänta sig av elevhälsan som i första hand ska arbeta främjande och förebyggande? Integrationsforum har haft ämnet uppe på en konferens och en lärdom är att även om man inte har kunskap om området så kan man underlätta för de elever det gäller genom att ha rutiner som återkommer varje dag, det ger hjälp att hantera vardagen. Anna Herberts, Linnéuniversitetet var en kunnig föreläsare i ämnet. En uppmaning från en i gruppen är att inte glömma bort de samarbetspartners som finns i närområdet och som också anordnar fortbildning, exempelvis Länsstyrelsen och Regionförbunden. 3. Arbete i grupper; hur har det gått att samla in underlag till nulägesbeskrivningen och Att analysera nuläget, hur långt har ni kommit? Anna gör en kort inledning innan erfarenhetsutbyte i grupper: Annas uppdrag från Skolverket är bland annat att stämma av att

3 nulägesbeskrivningen görs. Hon är också ett stöd till samordnarna i deras arbete, bland annat i arbetet med nulägesbeskrivningen. Utvecklingsplanen som görs efter att nulägesbeskrivningen är klar ska skickas in till Anna och hon gör sedan en sammanställning av allas planer och skickar den till Skolverket. Det är viktigt att huvudmannen, eller den huvudmannen utser, är delaktig i att planera åtgärder, det kan inte bara samordnaren göra. Åtgärderna ska prioriteras och genomföras och måste vara förankrade på flera nivåer i organisationen. Gruppernas egna minnesanteckningar: Grupp 1 Malin Ledin Maud Mogell Gunilla Norlevik Linn Fredriksson Carola Eriksson Malin Widén A På vilka olika sätt har ni samlat in information om nuläget Vi diskuterar urval, huruvida gymnasiet språkintroduktion skall ingå. Vi diskuterar tidsåtgång, tid avsatt i våra tjänster för uppdraget. Rimligheten i vad vi kan hinna med, begränsning i urval bland annat p.g.a. stora kommuner med stora geografiska avstånd. Någon har lyft i nämnden att detta ska genomföras, gått igenom taktik med verksamhetschefer uppmaning utgått till rektorer från dessa (ej samordnare). Lärare och övrig personal har sedan jobbat med enkät på konferens tillsammans med rektor. Kommer att försöka avgränsa i rapport, gruppera öppna frågor och sammanfatta exempel, kommer även att redovisa i form av diagram. Analysera insatser och försöka hålla det enkelt. Stort urval. Någon lyfte på skolledningsträff hur skulle gå till väga. Träffade sva lärare, personal ute i verksamheter. Möten av mer personlig karaktär med de som skulle ingå i studien. Använt sig av enkäten. Uppmanade skolpersonal till diskussion kring punkter i Allmänna råden under a-träffar. Rapport i form av löpande text och analys. Någon har gjort kvalitativa intervjuer med politiker, skolchefer, rektorer och undervisande lärare. Flera av oss (inte alla) har sen tidigare stor insikt i de olika verksamheterna som skall ingå i studien.

4 Vi har baserat val av skola på: hög andel nyanlända med annat modersmål, även skolor med få nyanlända samt skolor med direktinkluderande och fbk. Blandat f-9 samt f-6 och 7-9. Någon har bara haft fåtalet skolor i kommunen att utgå från. Andra har gjort aktiva val. Några av oss har intervjuat studiehandledare. Vi har kommit olika långt i arbetet med analysen. Allmän diskussion om framgångsfaktorer, resursfördelning, vad rapporten på sikt kan tänkas mynna ut i. Huruvida modersmålsundervisning skall organiseras centralt, negativa aspekter av detta. Resurser till skolorna, hur dessa används. Grupp 2 Vi tog en runda där var och en fick beskriva hur man arbetat hittills: Helen- Åre. Har inte börjat ännu. Uppdrag på grundskolan i dagsläget. Hur blir det på gymnasiet? Kanske ett samarbete med gymnasieförbundet. Hur tänker man kring fsk? Jag ser fram emot uppdraget och jag tror att det kan bidra till skolorna. Enhetschefen för grundskolorna är med och driver frågorna Ulrika- har gjort två rapporter, för gymnasiet (hela) och grundskolan. Har gjort en enkät i kommunens enkätverktyg, utifrån färgmarkeringsfrågorna i nulägesbeskrivningsmallen och framgångsfaktorerna. Huvudmannen och alla rektorer har fått skriva svar. Ulrika var ut till all personal för att prata om uppdraget och enkäten och varför det var viktigt att dom gjorde den. Rubriker i Ulrikas rapport: Inledning, sammanfattning, slutsatser, bakgrund (i stort i kommunen), betyg, generella insatser som huvudmannen har gjort, metod (urval, genomförande mm), svarsfrekvens, resultatredovisning, generella utvecklingsområden i kommunen, antagande om orsaker, identifiering och förslag till insatser. Även redovisat nuläget, skola för skola (vad man är bra på och vad som behöver utvecklas) Annelie- Jämtlands gymnasieförbund. Det brinner lite i knutarna att få till något eftersom det blir två nya rektorer på språkintroduktion. Urval av lärare på olika program har fått svara på frågor. De som har viss kunskap om av nyanlända elever. Det är väldigt tunt med nulägesbeskrivningen för gymnasiet. Annelie har behövt lägga till ytterligare frågor. Hon har gjort elevintervjuer och observationer också. Har börjat sammanställa men bara lite.

5 Det känns inte som att kartläggningsmaterialet för nulägesbeskrivningen inte är anpassad för gymnasiet. Jenny- Bergs kommun. Rektorerna har fått skriva. Lärarna har Jenny träffat en grupp fysiskt som rektor har fått välja ut. Det har varit svårt att både hålla i samtalet och dokumentera. Chefen kom på i efterhand att även gymnasiet ska ingå. Målet är att hinna träffa lärarna på gymnasiet innan sommaren. Har gjort en rapport men varit lite kluven till sina egna rubriker. Det har blivit väldigt stort, ex. blev skolskjutsfrågan. Behöver fundera på om varje skola ska presenteras eller om man inte ska namnge skolor. Karin- Sundsvall, har påbörjat att samla in underlag. Fick ett bra tips från forskningsavdelningen att inte skicka ut en enkät till alla lärare utan i stället använda sig av fokusgrupper. Uppdraget är inte att göra en sammanställning för varje enskild skola utan på kommunnivå. Slutsatser/Lärdomar som vi såg utifrån samtalet Det är konstigt att materialet har kommit så sent fast vi har börjat med arbetet. Då kanske man inte heller kan hålla tidsplanen. Det är viktigt att samordnaren blir presenterad och får mandat och förutsättningar Det är viktigt att tänka till vilka frågor man ställer om man gör en enkät Det känns inte som att kartläggningsmaterialet för nulägesbeskrivningen inte är anpassad för gymnasiet. Övergångar finns inte med. Det är väldigt olika hur man ser på saker, speciellt på språkintroduktion. Det är framgångsfaktorefrågorna som är jobbigast att svara på och också viktigast att samtala om. När man har många skolor, verksamheter är det jätteviktigt att uppdraget är tydligt definierat. Man kanske kan göra en sammanställning på kommunnivå och ge återkoppling till varje rektor hur det ser ut på hens skola. Hur långt upplever ni att ni har kommit för att kunna ge en analys och nulägesbeskrivning? Vi skulle vilja ha konkreta tips på hur man kan lyfta fram framgångsfaktorer om man har flera verksamheter som man jobbar gentemot.

6 Det är viktigt att vi upplevs som ett stöd och inte som en kontrollfunktion. Därför funderar vi på om vi ska namnge skolor där det inte fungerar eller hur man ska göra, om man ska göra på kommunnivå och sedan ge enskilda rektorer återkoppling hur det ser ut på deras enhet. Har vi tillräckligt med underlag för att formulera styrkor och utvecklingsområden? Ja! Men kanske för dåligt underlag på gymnasieskolan. 4. Planering framåt Först ett citat Som ny i gruppen är det intressant att se på vilka olika sätt ni har tagit er an uppdraget. Det verkar vara viktigt att ha dialog med huvudmannen/övergripande chef. Datum för träffar under höstterminen: 21 sep i Sundsvall, 24 okt i Östersund, 22 nov i Sundsvall. Idé till ämne på kommande träff: kartläggning steg III. Mejla gärna förslag till innehåll i våra träffar till Anna. Tack för en inspirerande träff och en skön sommar till alla önskar Anna och Marina. Minnesanteckningar skrivna av /Marina