Forskningscirklar - erfarenheter från JämBreddprojektet Ildiko Asztalos Morell Max Jakobsson

Transkript

1 Forskningscirklar - erfarenheter från JämBreddprojektet Ildiko Asztalos Morell Max Jakobsson

2 JämBredd en regional plattform för utbildningsinsatser och kompetensutveckling inom genus och mångfaldsområdet. Processledarutbildning, Mångfald, styrning och ledarskap (7,5 hp): cirka 30 deltagare Chefsutbildning, Interkulturellt ledarskap, i Flens kommun Öppna föreläsningar på MDH (bl a Tobias Hübinette, Gudrun Schyman, Angelina Taikon m. fl.) 10 forskningscirklar Cirka 160 deltagare (exklusive deltagare vid öppna föreläsningar) 9 forskare från MDH deltog som forskningscirkelledare Doktorand, Elisabeth C Andersson (pedagogik) har följt processledarutbildningen som utgör empiri för lic.avhandling Statsvetare från Örebro Universitet, Ann-Sofie Lennqvist, utvärderar chefsutbildningen i Flen.

3 Centrala utgångpunkter och teoretiska verktyg för utbildningssatsningarna i JämBredd Verksamhetsnära: deltagarnas vardag som utgångspunkt för lärande och kunskapsproduktion Tre centrala begrepp: Interkulturalitet: sprunget ur UNESCO:s diskussioner om förståelse mellan folkgrupper och nationer (mitten av 1970-talet). Utifrån en bred förståelse av begreppet kultur som meningssystem kan interkulturalitet och interkulturellt förhållningssätt förstås som synliggörande av hur olika kulturer samverkar och berikar varandra (Pirjo Lahdenperä, 2011, s.24) Intersektionalitet: teoretiskt ramverk för analyser av makt med utgångpunkt i olika samhällsgrupper (t ex. kön, klass, etnicitet) och hur de samverkar och vävs samman i olika kontexter. Normkritik: Det interkulturella förhållningssättet förutsätter en kritisk självmedvetenhet och en sund kritisk hållning till sin egen kultur och kulturella arv.

4 Forskningscirklarna i JämBredd, 2010 Service bemötande Områdesutveckling and jobmatching Förskola(3) Grundskola Gymnasium Utbildning och språk Social tjänst Hälsa och omsorg Regelbunden och löpande handledning för forskningscirkelledarna, under ledning av Pirjo Lahdenperä (vetenskaplig ledare i JämBredd)

5 Osman Aytar, sociologi/socialt arbete: Frågor om bemötande, Flens kommun Margaret Obondo, pedagogik: Frågor om språk och kultur, Västerås Stad/IDAprojektet Marja-Terttu Tryggvason, pedagogik: Frågor om genus och mångfald i förskolan, Flens kommun Mehrdad Darvishpour, sociologi/socialt arbete: Frågor om hedersrelaterad problematik, Flens kommun Anette Sandberg, pedagogik: Frågor om genus och mångfald i förskolan, Arboga kommun Kamran Namdar, pedagogik: Frågor om mångfald i skolan, Flens kommun Torbjörn Messing, jämlikhetssamordnare på MDH: Frågor om genus och mångfald i skolan Margareta Sandström, pedagogik: Frågor om genus och mångfald i förskolan, Kungsörs kommun Ildikó Asztalos Morell, sociologi: Frågor om mångfald inom omsorg, Flens kommun Max Jakobsson, kulturgeografi: Frågor om mångfald och områdesutveckling, Västerås och Örebro kommun

6 Vad forskningscirklar är och kan vara: (1) På golvet-cirklar som bland annat söker beskrivningar av den tysta kunskap som finns i olika arbeten och verksamheter, Emancipatoriskt och demokratiskt fokus. Rötter i folkrörelsernas och fackföreningsrörelsernas studiecirklar (2) strategiska eller övergripande cirklar Kan t. ex. handla om forskningscirklar som verktyg för regional utveckling eller om strukturella förändringar. (3) cirklar som handlar om verksamhetsutveckling inom kommuner, näringsliv eller inom fackliga organisationer. Forskningscirklar som verktyg för att skapa förutsättningar för verksamhetsutveckling genom att analysera och nå fördjupad kunskap tillsammans och under ledning av forskare. (Holmstrand och Haraldsson, 1999)

7 Forskningscirklar som modell för samverkan: En modell för samverkan som kan innebära att forskningsresultat och vetenskaplig kunskap ges spridning och eventuellt praktisk tillämpning (Holmstrand & Härnsten, 2003; Persson, odaterad). En modell för samverkan som kan bidra till initiera ny forskning och kunskapsutveckling då kunskapsluckor kan upptäckas i samarbetet mellan forskare och praktiker (Holmstrand & Härnsten, 2003; Persson, odaterad).

8 Förutsättningar för arbete i forskningscirkel Samarbetet mellan praktiker och forskare kan ses som ett kulturmöte ett möte mellan två världar (Holmstrand & Haraldsson) Kräver ödmjukhet bygger på dialog mellan forskning och praktik - och interkulturell kompetens. Kräver överenskomna spelregler : Hur ska arbetet ske? Tystnadsplikt? Högt i takt vad får sägas? Vem ska delta i cirkeln? Är heterogenitet viktigt? Är det viktigt att deltagarna delar erfarenheter från arbete inom samma verksamhet? Praktiskt arrangemang: lokaler, tider etc. Vad ska arbetet leda till? Hur ska det dokumenteras?

9 Vad ska arbetet leda till? Vilken inriktning ska arbetet ha? På golvet-cirklar Strategiska eller övergripande cirklar Cirklar som handlar om verksamhetsutveckling Holmstrand och Haraldsson, 1999 Cirklar för kunskapsfördjupning Cirklar i verksamhetsnära forskning, uppföljning och egenutvärdering Cirklar i utvecklingsarbete Lönnback & Östberg, odaterad

10 Erfarenheter från två forskningscirklar i JämBredd Ildiko: Forskningscirkel om. Max: Forskningscirkel om