Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
|
|
- Ingrid Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan F-6 Läsåret 2015/2016
2 2(10) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra året? Vår egen analys är att vi inte i vardagsarbetet har hunnit delge varandra lyckade arbetsmetoder och goda exempel på framgångsfaktorer inom vår matematikundervisning. Utifrån NP senaste åren väljer vi att fokusera på att utveckla förmågorna i de arbetsområdena/teman vi arbetar med i ordinarie verksamhet. Vi tycker att vår undervisning skiljer sig i för stor utsträckning från de uppgifter som finns på NP och som då ska testa elevernas förmågor. Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys I de senaste årens resultat av nationella prov och i det vardagliga arbetet har vi sett att flera elever har svårigheter med: att dela tal i talområdet 0-10 skriftliga räknemetoder i talområdet matematiska likheter att automatisera additioner och subtraktionen i talområdet 0-20 Vår planering av arbetsområden och vår förståelse av förmågor på vuxennivå. Att tydliggöra förmågorna i större utsträckning och mer detaljerat för eleverna. Vilka läroplansmål har arbetet utgått ifrån? Automatisera likheter i talområdet 0-20 och använda likhetstecknet på ett fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper i naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal. Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder i talområdet I arbetet med vår matematikplan kommer vi att beröra alla läroplanens kunskapskrav. Vi har utgått från syftesdelen i de olika kursplanerna för respektive ämne som ingår i de arbetsområden vi jobbat med under läsåret. Vår tanke har varit att varje områdesplanering ska innehålla nya tankar kring förmågorna, framtagna utifrån arbetslagets tankar eller tankar från pedagogisk forskning.
3 3(10) Målet för utvecklingsarbetet För att kunna stötta varandra i arbetslaget behöver vi enas om gemensamt språk och en gemensam matematikplan som vi använder i matematikundervisningen. Vi har redan påbörjat en plan som vi vill utveckla och förtydliga. Vi vill också visa på att även förskoleklassen finns med i planen. Eleverna behöver få bättre förutsättningar att träna på att dela tal för att få en ökad förståelse för matematiska likheter. Vi ser också att eleverna behöver bli helt säkra på skriftliga räknemetoder i talområdet innan vi lämnar dem vidare till årskurs 4. Plan för arbetet och hur det skall dokumenteras: gå igenom det nya bedömningsmaterialet på bedömningsportalen hitta en struktur för hur vi jobbar med att dela tal i talområdet 0-10 hitta en struktur för hur vi jobbar med skriftliga räknemetoder i både addition och subtraktion i talområdet delge varandra olika arbetsmetoder koppla ihop vår matematikplan med skolverkets nya bedömningsstöd fundera över hur lång tid olika Diamantdiagnoser får ta för att vi ska anse färdigheten automatiserad planera när i tiden olika avstämningar bör ligga Målet för vårt kvalitetsarbete är en tydlig matematikplan med bilagor för hur vi jobbar med olika områden. Vi avslutar varje lärområdesträff med att dokumentera vad vi samtalat om i ett gemensamt Googledocdokument. Inför varje träff läser alla igenom föregående träffs dokumentation. Att bli tydligare inför eleverna med vad de olika förmågorna står för Att tillsammans ta fram de här kriterierna på förmågorna samt de bra uppgifterna som gör att eleverna utvecklar sina förmågor. Resultat - konkreta spår i verksamheten kopplat till målet Fler elever vet vad ett resonemang innebär, vilka olika delar det kan innehålla Fler elever vet vad som förväntas av dem när det kommer till att skriva en berättande text Fler elever vet hur man hanterar information med avseende på källa, avsändare mm Vi lärare har tagit fram gemensamma kriterier för resonemangsförmågan som nu används i de olika grupperna. Vi lärare arbetar med färre begrepp men ur fler synvinklar/sammanhang i teman, ex. vattnets kretslopp som kan ses i olika sammanhang men också från olika ämnesperspektiv
4 4(10) Lärdomar En erfarenhet är att vi måste dela tal i talområdet 0-10 även i åk 2. Alla har inte fått tillräcklig förståelse i åk 1 av olika anledningar. Vi behöver lyfta det gemensamma matematikspråket och gå ner på lektionsnivå och delge varandra hur vi gör. Vi behöver samtala om hur vi lägger upp lektionen och vilka begrepp vi använder för att få en större samsyn bland oss pedagoger. Eleverna måste få använda begreppen som vi jobbar med, inte bara höra dem. Det praktiska arbetet tenderar att minska och det vill vi gärna göra något åt. Det vi lagt märke till under året är att det är viktigt att koppla ihop arbetet att dela tal med addition och subtraktion. Ju längre upp i åren eleverna kommer inser vi och eleverna, att det är viktigt med en djup förståelse för att dela alla tal upp till 10! En erfarenhet är också att det är svårt för många barn med talen mellan 11 och 20. Det är viktigt att vara medveten om det och eventuellt jobba med talen över 20 innan man jobbar med talen Det är viktigt att tidigt ta in de olika betydelserna av subtraktion, både ta bort och differens (skillnad). Vi har upptäckt att elever kan ha svårt att generalisera tal, tillexempel 3+2=5, 30+20=50, =500. Vi måste vara uppmärksamma på att en del elever bör använda konkret material även i ett utökat talområde och att eleverna blir undervisade i hur man generaliserar. En annan erfarenhet är att flera elever behöver gå från att använda konkret material till abstrakt räkning via ritande av t ex tiotal och ental. Vi upplever att vår ökade tydlighet när det gäller mål/förmågor har gynnat elevernas lärande. De har helt enkelt subjektivt bättre klarat av våra uppgifter och lärt sig mer. Vi har blivit mer kärnfulla i val av innehåll och metod i arbetsområden, vi förstår bättre hur/vad vi ska göra. Att jobba tillsammans i vuxengruppen gör att vi lär av varandra, du lär alltid något av de andra som på något sätt tillför din egen undervisning något. Ju bättre förberedda vi i vuxengruppen är(planering av förmågor/innehåll/uppgifter) desto enklare och bättre genomför vi undervisning med hög kvalitet. Detta kan och ska vi arbeta vidare med under nästa läsår i arbetslaget. Vetenskapliga perspektiv Vi har läst vissa bitar ur boken Förstå och använda tal av McIntosh och tagit del av andra skolors planer i matematik. Vi har också tagit del av och använt vissa bitar ur skolverkets nya bedömningsstöd i matematik. Berit Gustavsson har delgett oss vissa av sina tankar och erfarenheter vid sitt besök hos oss. Tankar från Mc Intosh:
5 Viktigt att vi använder 10- blocket redan i ettan för att förstå talet 10 och att vi senare ger eleverna förutsättningar att koppla ihop 10-blocket med ett 10-tal. Ge uppgifter muntligt, det ger större flexibelt tänkande. Allt från huvudräkning till viss problemlösning. Boken skiljer mycket på faserna där grunderna läggs och den fas där talen befästs. Vi behöver se skillnaden i arbetet med inlärning och att befästa kunskap. Det är klokt att jobba med olika spel för att befästa träningen och att spelen är tydligt kopplade till den träning vi håller på med. En kritisk punkt är att eleverna ska utveckla samband mellan räknesätt redan från början av åk 1. Litteratur: De fem förmågorna i teori och praktik, Göran Svanelid LGR-11 5(10) Elevernas delaktighet i arbetet Målsättningen är att planen kommer att bli ett aktivt redskap höstterminen Vi tänker att föräldrar kommer att kunna ta del av den på Edwise och på föräldramöten. Både elever och föräldrar får del av den i pedagogiska planeringar och på utvecklingssamtal. Vi utformar planen i arbetslaget med hjälp av arbeten i elevgrupperna som vi sedan analyserar (exempelvis kring arbetet med att dela tal i årskurs 1). I samtal om uppgifter och vad de syftar till, samtal om förmågor, utvärderingar, En viss valfrihet gällande arbetsinnehåll i ämnen, t.ex. teknik, historia och svenska. Men det mesta har handlat om att servera eleverna en tydligare information om vad arbetet går ut på. Måluppfyllelse i alla ämnen år 3,6 och 9 22/26 elever är godkända i alla delprov. 2/26 elever är godkända i 8/9 delprov. 1/26 elever är godkänd i 7/9 delprov. 1/26 elever är godkänd i 2/9 delprov. Lärdom från proven är att vi måste jobba mer med klockan. Att läsa av, ställa klockan och kunna räkna med tid. Positivt är resultaten i uppgifterna kring positionssystemet och de skriftliga räknemetoderna. Då vi jobbat systematiskt med de skriftliga räknemetoderna har de fått en mycket god förståelse för positionssystemet. Resultat från vårens nationella prov i sv för åk 3 23/26 elever är godkända i alla delprov. 1/26 elever är godkända i 7/8 delprov. 2/26 elever är godkända i 6/8 delprov. I SO och NO har vi full måluppfyllelse i åk 3.
6 6(10) Betygsfördelning vårterminen 16. Totalt 24 elever. Betyg A B C D E F Ämne Bild Engelska HKK IDH Matematik Musik Biologi Fysik Kemi Geografi Historia Religion Samhällsk Slöjd Svenska Teknik I engelskan har en elev F, övriga godkända i ämnet. I idrotten har en elev F övriga godkända. I övriga ämnen är samtliga godkända, dvs. nått E som kunskapskravnivå. Analys av verksamhetens resultat Vi har erhållit flera nya gemensamma upptäckter från vardagsarbetet. Genom samtal och diskussioner har vi pedagoger fördjupat vår kunskap om den tidiga matematikinlärningen. Vi har haft tid att samtala om vår undervisning och därmed utvecklat vårt gemensamma språk Vi har nu en gemensam matematikplan som dessutom innehåller en exempelsamling på hur man kan arbeta med att dela tal och strukturer på andra matematiska moment. Planen är kopplad till skolverkets bedömningsstöd. Skrivdelen i engelska blir allt bättre, det muntliga kan utvecklas vidare. I matten bör användandet av miniräknare uppmuntras än mer samt vissa delar av innehållet bearbetas grundligare, ur flera perspektiv och i flera kontexter. Vi vuxna behöver bli än bättre på att förbereda våra arbetsområden i tid, prioritering i vardagen blir än viktigare. Vi kan utveckla hur vi arbetar med instruktioner till elever och hur de hanterar dessa.
7 7(10) Utvecklingsmål utifrån denna analys Från och med hösten jobbar vi utifrån vår gemensamma matematikplan och skolverkets bedömningsstöd som är obligatoriskt från och med hösten. Nästa läsår kommer delar av arbetslaget fördjupa sig i någon av modulerna i läslyftet. Eftersom vi ska jobba med svenskalyftet och de moduler som då blir aktuella blir kopplingen till ovanstående analys obefintlig detta år. Vi hoppas vi kan fortsätta att utveckla kollegiehandling som en del i arbetet med svenskalyftet, annars kommer vi att arbeta med det parallellt. Rektors reflektioner (F-klass - åk 3) Utifrån resultatet från mätvecka 11, 2016 & NP åk 3 Mätvecka 11: Måluppfyllelsen åk 3 i NO: 100 % Måluppfyllelsen åk 3 i SO: Osäkert kring 1 pojke, som sedan klarade den i slutet av åk 3 Måluppfyllelsen åk 3 i ma: Osäkert kring 2 flickor och 1 pojke Måluppfyllelsen åk 3 i sv: Osäkert kring 2 pojkar Resultatet från Np, åk 3 vt-16 Ämne Antal delprov Antal elever som klarat alla delprov (%) Övrig info (t.ex. klarade delprov ) Ma 9 22 av 26 (85%) 2 elever klarade 8 av 9 delprov 1 elev klarade 7 av 9 delprov 1 elev klarade 2 av 9 delprov Sv 8 23 av 26 (88%) 1 elev klarade 7 av 8 delprov 2 elever klarade 6 av 8 delprov Överlag har vi en god måluppfyllelse i åk 3. Man kan konstatera att det procentuella resultatet från de NP på ett sätt blir missvisande pga. och att man måste klara alla delprov när sedan resultatet redovisas. Inom matematiken kan man identifiera en elev som behöver fortsatt mycket stöd i sitt lärande. Generellt visar NP i matematik att läsa av och ställa klockan och att kunna räkna med tid är ett område som behöver förstärkas. Detta förmedlas till lärare i åk 4. Under detta läsår har al 1 haft matematik som utvecklingsområde. Målet för detta arbete har varit att: få tid att delge varandra lyckade arbetsmetoder och goda exempel på framgångsfaktorer. enas om gemensamt matematikspråk. ta fram en gemensam matematikplan, som är kopplad till skolverkets bedömningsstöd och berör läroplanens alla kunskapskrav inom ämnet.
8 8(10) även förskoleklassen finns med i planen. eleverna ska få bättre förutsättningar att träna på att dela tal och få en ökad förståelse för matematiska likheter. Under läsåret har ett mycket gott utvecklingsarbete genomförts. Den gemensamma planen har tagits fram tillsammans och med hjälp av eleverna där pedagogerna har analyserat hur moment har fungerat i klassrummet. Många lärdomar och erfarenheter har gjorts i vardagsarbetet och i samarbetet i al. Forskningsrön har också bidraget till arbetslagets kunskap. Min analys är att al är på god väg med sina tankar kring hur de på bästa sätt ska ge eleverna goda matematiska kunskaper. Samtidigt har al gjort erfarenheter och upptäckt områden som de inte är klara med. T ex att eleverna ska utveckla samband mellan räknesätt redan från början av åk 1 behärska klockan och att räkna med tid se skillnad mellan inlärning och att befästa kunskap öka det praktiska arbetet hitta strategier för att lära eleverna talen mellan Jag tror att al hade kunnat fortsätta sitt utvecklingsarbete inom matematiken ett tag till men i och med att Hammarnskolan står i tur för Läslyftet lå 16/17 så får det bli nästa läsårs utvecklingsområde. Från och med ht-16 kommer hela al arbeta utifrån den gemensamma matematikplanen och det kan säkert ge upphov till många reflektioner och funderingar kring vad man ska arbeta vidare med i framtiden. Inom svenskan har vi god måluppfyllelse. De 26 eleverna har gjort 8 delprov var och tillsammans 208. Utav dessa 208 är det 5 delprov som inte klarts fullt ut. Det här är andra årskursen som har jobbar med ASL sedan åk 1 och vi tycker oss se många goda effekter av detta arbetssätt. Under lå 16/17 kommer arbetet med Ipads utökas i blivande åk 1 och övergå till STL (Skriva sig Till Lärande). Svenskplanen har vi sedan tidigare och till den ska nu kopplas Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och bl a kunskapskravet i läsförståelse i åk 1. Utvecklingsområde 2016/2017 De flesta pedagogerna på enheten kommer att delta i skolverkssatsningen, Läslyftet. Pedagoger från al 1 och al 2 kommer att arbeta tillsammans i olika konstellationer. Vi hoppas att vi i detta arbete kommer att kunna fortsätta med kollegiehandledning i klassrummet vid några tillfällen. Modul under ht 16: Samtal om text (åk 4-6) Redovisning av måluppfyllelsen i åk 6, baserat på betyg vt -16 Eng: 1 elev har betyg F, övriga godkända i ämnet IdH: 1 elev har betyg F, övriga godkända i ämnet Övriga ämnen: Samtliga godkända, nått minst betyg E som kunskapsnivå Betydligt bättre måluppfyllelse i eng detta läsår. Fortfarande kan det muntliga utvecklas vidare. Efter att genomfört NP och sett provens utformning för åk 6 förra året valde pedagogerna att fokusera på olika förmågor. Vuxnas förståelse skulle fördjupas och för eleverna skulle de tydliggöras och presenteras noggrannare.
9 Under läsåret har pedagogerna tagit fram kriterier i resonemangsdelen och de upplever att de har blivit klokare och mer kärnfulla i val, innehåll och metod i arbetsområden. Det gemensamma arbetet i al och vuxengruppen har varit givande, de lär av varandra, förbereder planeringen av förmågor, innehåll och uppgifter vilket har bidragit till en undervisning med hög kvalitet. Pedagogerna upplever att deras ökade tydlighet vad det gäller mål och förmågor har gynnat elevernas lärande. Något som al 2 ska fortsätta med även nästa läsår. Utifrån arbetslagets arbete detta läsår och egen analys finns det område att arbeta vidare med, bland annat inom matematiken och det fortsatta arbetet med att förbereda och planera arbetsområden. Men det gäller ju även för al 2 att nästa läsår fokuserar de på Läslyftet. Utvecklingsområde 2016/2017 De flesta pedagogerna på enheten kommer att delta i skolverkssatsningen, Läslyftet. Pedagoger från al 1 och al 2 kommer att arbeta tillsammans i olika konstellationer. Vi hoppas att vi i detta arbete kommer att kunna fortsätta med kollegiehandledning i klassrummet vid några tillfällen. Modul under ht 16: Samtal om text Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Under läsår 15/16 har inga fall av kränkningar på skolan rapporteras in. Skola och Fritids har utvärderat sina mål för läsår 15/16 och satt upp nya för läsår 16/17. Fler konkreta förebyggande punkter har lagts till i våra planer. Där har vi bland annat tagit hjälp av eleverna gällande otrygga platser och vi får också många bra synpunkter från föräldrar och elever i samband med trivselenkäterna som genomförs två gånger per läsår och de är inte anonyma. Under läsår 15/16 har en Lathund gällande Planen mot diskriminering och kränkande behandling tagits fram av Likabehandlingsgruppen. Denna har föräldrar tagit del av. I samband med Trivselenkäterna har tydliga riktlinjer kring dessa skrivits ned och även informerats om till föräldrar. Planen mot diskriminering och kränkande behandling läsår 16/17 finns att läsa på vår hemsida. Utvecklingsområde 2016/2017 De nya målen i våra Planer mot diskriminering och kränkande behandling är ju i sig utvecklingsområden. Vi ska fortsätta med att tydliggöra för föräldrarna att vårt arbete med planen har lika mycket fokus på diskriminering och kränkningar, som mobbing. Hanteringen och efterarbetet av våra Trivselenkäter ska också tydliggöras för föräldrarna i fortsättningen. Jag tror att det är en mycket viktig sak att vi får alla föräldrar medvetna och engagerade även om det inte är deras eget barn som blir utsatt. Arbetet i samband med våra raster fortsätter. Det är viktigt att personalen vet om platserna som eleverna beskriver som otrygga. Vuxna ska finnas nära de elever som av olika anledningar är i behov av extra stöd. Personalen ska vara uppdaterade kring våra skolgårdsregler och reglerna ska vara tillgängliga på edwise. Vi har som mål inför läsår 16/17 att det ska finnas en personal i klassrummen fr.o.m då dörren öppnas. Det innebär att man som elev kan få en extra stund att bli sedd av läraren t.ex. Barn i behov av särskilt stöd Att ansvaret för alla elever på Hammarnskolan är allas känns väldigt självklart idag. Arbetet kring eleverna i behov av särskilt stöd utvecklas hela tiden. Arbetslagen är den första viktiga gruppen kring våra elever med behov av särskilt stöd. Sedan har vi tillgång till Elevhälsoteamet där kurator, skolsköterska och 9(10)
10 specialpedagog ingår. Alla veta vilka som hör till vår Elevhälsoteamet och när de finns på skolan. Vi har även tillgång till psykolog för handledning vid behov och även vid behov av utredning. Rektor och specialpedagog träffas varje vecka och följer upp arbetet kring elever med behov av särskilt stöd. Ca var tredje vecka träffas Elevhälsoteamet tillsammans med rektor. Även under läsår 15/16 hade ingen elev åtgärdsprogram. Detta måste vi ändra på under läsår 16/17. Med hjälp av våra nya specialpedagog och utifrån behov som uppstått under vt 16 kommer vi att upprätta åtgärdsprogram. Arbetet kring elever med NPF har verkligen utvecklats detta läsår. Ett antal personer (inkl. jag själv) har detagit i Uppdragsutbildning, Hjo från SPSM. Vi har blivit betydligt klokare kring dessa elevers funktionshinder, vi har också lärt om dessa elevers behov och om framgångsrecept för att tillvaron i klassen ska bli så bra som möjligt. Ett kartläggningsverktyg har prövats ihop med några elever. Där presenteras pedagogernas förslag på bra verktyg för eleven som sedan själv får tycka till. Fördjupad kunskap om NPF och skapa förutsättningar för lärande och delaktighet för denna elevgrupp är mycket viktigt. Vår NPF-lärare har haft ett övergripande arbete på enheten kring arbetet och deltagarna i kursen har träffats regelbundet. Hon har också delgett övrig personal på skolan Hammarnskolans vision för barn inom NPF: Med hjälp av kunskap och förståelse för varandras olikheter och genom öppen kommunikation kring våra styrkor och svagheter, bygger vi trygga barn med god självkänsla som tror på sin egen förmåga. Utvecklingsområde 2016/2017 Se till att de elever som ska ha åtgärdsprogram får det. Skola, fritids, specialpedagog och rektor träffas en gång per termin kring elever med särskilda behov Fördjupa kunskapen kring NPF hos alla pedagoger. All fritidspersonal har detta som utvecklingsområde detta läsår. Ett förslag är att vi vid ett antal tillfällen tittar på SPSMs filmer tillsammans. 10(10) Hammarnskolan 31/ Rektor Eva Uvesten
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fågelås skola i Gate Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Den lässatsning vi startade gav en större
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken
Läs merNordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson
Barn- och utbildningsförvaltningen Nordmarks skola Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2017-2018 Rektor Leif Hansson Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse...
Läs merKVALITETSSAMMANFATTNING MARIESKOLAN LÄSÅR
slutversion 1. Kunskaper Kartläggningen i förskoleklass vårterminen visar i svenska ett mycket positivt resultat i språkutvecklingsarbetet. Även kartläggningen i matematik visar också ett positiv resultat,
Läs merKvalitetsredovisning. Ramkvilla skola. Läsåret 2012-2013
Kvalitetsredovisning Läsåret 2012-2013 Ort och datum: Vetlanda kommun 2013-09-16 Sara Carlsson Rektor Innehåll 1. Grundskolan...... 2 1.1 av kunskapsresultat......2 1.2 Områden som ska åtgärdas.......5
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt
Läs merBrattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola
Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2013 2014 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen
Läs merÅsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13
Barn och utbildning Sten-Åke Eriksson Rektor Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13 Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3 1.1.1 Måluppfyllelse...
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera,
Läs merKvalitetsdokument 2012, Grundskola. Re 337 Kevingeskolan
Kvalitetsdokument 2012, Grundskola Re 337 Kevingeskolan Innehållsförteckning 1 Resultatrapportering och analys... 3 1.1 Resultat på nationella prov...3 1.2 Antalet elever som når kunskapsmålen i åk 6...4
Läs merResultatprofil. Alsike skola. Läsåret 2016/2017
Resultatprofil Alsike skola Läsåret 2016/2017 Vad är en resultatprofil I resultatprofilen redovisas respektive skolas organisation, antal elever och pedagogisk personal, resultat som uppnåtts hos eleverna
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan
Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan 2017-2018 Systematiskt kvalitetsarbete Skola Våra elever är morgondagens världsmedborgare och vi utvecklar därför elevernas kommunikativa förmåga, kreativitet
Läs merKvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013
Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Skolans mål anges i skollag,
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete år 2015
januari 2016 Visättraskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete När man ser till en för läsåret 2014/2015 kan man se att en överlag ligger högre än vad de gjorde föregående
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fritidshemmen Drakskeppet och Hajen Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys För
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4
Läs merKvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13
Datum 130909 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Läs merNordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Maria Sjödahl Nilsson
Barn- och utbildningsförvaltningen Nordmarks skola Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson Innehåll 1. Kunskapsuppdraget... 3
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete
Systematiskt Kvalitetsarbete 2017-2018 Tomtbergaskolans rektorsområde Eleverna känner sig nöjda med vår skola och är trygga här oavsett ålder. Tryggheten bland fritidsbarnen är ännu högre, vi har stora
Läs merParkskolan åk 1-6, Läsåret
Arbetsplan åk 1-6 Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande prioriterade områden, som finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret 2018-19 Fortsatt utveckling av inkluderande arbetssätt
Läs merResultatprofil Läsåret Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet
Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Lagga skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret
Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå
Läs merKvalitetsrapport. Ekbackens skola
Kvalitetsrapport Ekbackens skola Läsåret 2018 2019 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 Kunskaper, bedömning och betyg... 5 3.
Läs merKvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15
Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna
Läs merKVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015
KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015 15/11/19 Förutsättningar som i stor utsträckning påverkat resultat 2014/2015 Eleverna har generellt bra kunskaper och är intresserade av
Läs merResultatprofil Läsåret Segerstaskolan Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet
Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Segerstaskolan Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...
Läs merKvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.
Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och
Läs merResultatprofil. Segerstaskolan. Läsåret 2016/2017
Resultatprofil Segerstaskolan Läsåret 2016/2017 Vad är en resultatprofil I resultatprofilen redovisas respektive skolas organisation, antal elever och pedagogisk personal, resultat som uppnåtts hos eleverna
Läs merResultatprofil. Ängbyskolan. Läsåret 2016/2017
Resultatprofil Ängbyskolan Läsåret 2016/2017 Vad är en resultatprofil I resultatprofilen redovisas respektive skolas organisation, antal elever och pedagogisk personal, resultat som uppnåtts hos eleverna
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.
Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Läs merArbetsplan Bruksskolan åk /2019
Arbetsplan Bruksskolan åk 1-6 2018/2019 Normer och Värden Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens krav
Läs merKvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15
Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Läs merNordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson
Barn- och utbildningsförvaltningen Nordmarks skola Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2016-2017 Rektor Leif Hansson Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse...
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola Läsåret 2014/2015 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Genom ökad och medveten lästräning har läsutvecklingen
Läs merKvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14
Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Läs merArbetsplan för Vintrosa skola ht 2016/vt 2017
Arbetsplan för Vintrosa skola ht 2016/vt 2017 Presentation av skolan och fritidshemmets verksamhet och det systematiska kvalitetsarbetet Vintrosa skola ligger i ett naturskönt område en bit utanför centralorten
Läs merKVALITETSSAMMANFATTNING VÄSTRA SKOLAN LÄSÅR
1. Kunskaper Västra skolan är en dynamisk skola som speglar samhället i stort med elever från alla samhällskikt och från många delar av världen. Skolan präglas av ett starkt engagemang hos personalen och
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...
Läs merResultatprofil. Läsåret Thunmanskolan
Resultatprofil Läsåret 2013-2014 Thunmanskolan Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation... 4 2. Kontinuitet av elever...
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete år 2015
januari 2016 Sjötorpsskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Instruktioner Matematik Under det gångna läsåret har ett av målen varit att öka en i matematik. et ökar men inte tillräckligt. I årskurs
Läs merStöcksjö skola. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/16
Stöcksjö skola Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/16 Sammanfattning I början av läsåret har undertecknat tillträtt som rektor för Stöcksjö skola vilket inneburit att jag har lärt känna en ny skola
Läs merÅsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret
ÅSENSKOLAN Jan Setterberg Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2016-17 1 Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3 1.2 Måluppfyllelse... 3 1.2.1 Läsutveckling
Läs merUtvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:
Upprättat: 170904 Utvecklingsplan Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018 Det Systematiska Kvalitéts Arbetet (SKA) på Tingbergsskolan Ett systematiskt kvalitetsarbete
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING
Läs merLokal matematikplan för Ekenässkolan läsåret
STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal matematikplan för Ekenässkolan läsåret 2016-2017 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande matematikutveckling i skolår F-6 1 Lokal matematikplan
Läs merKvalitetsrapport Vedevågs skola
Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati
Läs merVerksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014
BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Läs merRedovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola
1 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete 2016 Kingelstad Byskola skola 2 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Kingelstad Byskola HB startade i december 2012 med förskola. Efter att ha fått tillstånd
Läs merKvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017
Kvalitetsrapport grundskola Örsjö skola Läsår 2016/2017 Jämställdhet 3 Utbildningen i åk 1-6 ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 4 All verksamhet
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter
Läs mer, Mikael Johansson, Annie-Frid Johansson, Läsåret Arbetsplan åk F-6
Arbetsplan åk F-6 Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande förbättringsområden, som tillsammans med pedagogernas förbättringsområden, finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret
Läs merUtvecklingsplan läsåret 2011/2012. Förskoleklass och grundskola
Utvecklingsplan läsåret 2011/2012 Förskoleklass och grundskola UTVECKLINGSPLAN MÅL Här anges vilka mål som ska nås under nästa läsår. Målen formuleras utifrån föregående års kvalitetsredovisning och bör
Läs merKvalitetsarbetet 2014/2015
2015-10-01 BOS/GUN Knåda skola och fritidshem Chris Sommar Kvalitetsarbetet 2014/2015 Grundfakta Antal elever Förskoleklass Åk 1-6 Fritids Antal lärare Förskoleklass Åk 1-6 Fritids Elevassistent 8 elever
Läs merNordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson
Barn- och utbildningsförvaltningen Nordmarks skola Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2015-2016 Rektor Leif Hansson Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse...
Läs merÖrskolan; förskoleklass samt åk 1-5
Örskolan; förskoleklass samt åk 1-5 I detta skolblad presenteras olika data i tabeller för skolan. Uppgifterna 1 är antalsoch andelsuppgifter avseende, modersmåls- undervisning, lärare, och provresultat.
Läs merVerksamhetsrapport för Mjälgamontessori läsår et
Verksamhetsrapport för Mjälgamontessori läsår et 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation...
Läs mer1. INLEDNING BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE FÖRUTSÄTTNINGAR... 4
Verksamhetsrapport för Kvarnsvedens skola läsåret 2014/2015 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. BESKRIVNING AV ENHETENS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE... 4 3. FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 3.1. Pedagogisk personal...
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta
Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Grundskolan 4-6 Sjötofta Innehåll 1 Anvisningar 3 2 Resultat 4 2.1 Kunskaper Utbildningsresultat... 4 2.1.1 Har i nuläget förväntade kunskaper för kunskapskravet
Läs merKommunens läsmål åk 2
Kommunens läsmål åk 2 Måluppfyllese av läskunnighet pojkar flickor totalt Svenska som modersmål 84 % 92 % 88 % Annat modersmål än 64 % 85 % 74 % svenska Samtliga elever 82 % 91 % 86 % Resultat av delproven
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING
Läs merArbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst
Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas
Läs merKvalitetsrapport Ramshyttans skola
2016-06-02 Kvalitetsrapport 2015-2016 Ramshyttans skola 1 1. GRUNDFAKTA 2 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Påstående: Årets res. Årets res. Förra året Förra året inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp
Läs merLokal plan för Karolinerskolans elevhälsa. Läsåret 2018/2019
Lokal plan för Karolinerskolans elevhälsa Läsåret 2018/2019 Styrdokument som grund Vi hämtar motivet för vårt uppdrag av elevhälsoarbetet utifrån skollagen, Lgr 11, socialtjänstlagen och andra tillämpliga
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET 2016-2017 TRYGGHET OCH STUDIERO -Vi kommer att fortsätta ha en hög vuxennärvaro på raster, vid bussar och vid olika aktiviteter så att eleverna känner
Läs merArbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017
Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017 Presentation av skolan och fritidshemmets verksamhet och det systematiska kvalitetsarbetet Latorps skola ligger i ett
Läs merSystematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014
Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen
Läs merArbetsplan Åtorpsskolan åk /2019
Arbetsplan Åtorpsskolan åk 1-6 2018/2019 Normer och Värden Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens krav
Läs merArbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6
Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi når målen? Hur ska vi göra? Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska uppfylla skollagens
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete
Systematiskt Kvalitetsarbete 2015-2016 Tomtbergaskolan Rektor Boel Ehrenberg 2. Systematiskt kvalitetsarbete Fyra områden har satt rejäla spår i undervisningen och i fritidsverksamheten. Det första är
Läs merKvalitetsrapport. Vedevågs skola
Kvalitetsrapport Vedevågs skola Läsåret 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 2.1 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 2.2 Kunskaper, bedömning och betyg...
Läs merKvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem
Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Nått målen i alla delprov Procent Svenska Åk 3 41 28 68 % Åk 6 29 27 93 % Åk 9 32
Läs merSeptember Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem
September 2017 Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem 2017-2018 1 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar sid. 3 2. Verksamhetsidé sid. 3 3. Enhetens årsklocka sid. 4 4. Utvecklingsarbete sid. 5
Läs merKVALITETSSAMMANFATTNING ÖSTRA-ÖSTRA STRÖ REKTORSOMRÅDE LÄSÅR
1. Kunskaper I vårt rektorsområde har vi två skolor Nya Östra och Östra strö. På Nya Östra går 240 elever i åk F-6 elevunderlaget är mångkulturellt med ca 20 språk representerat. Gruppernas sammansättning
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Fårösundsskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Uppföljning
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta
Läs merLäslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen
Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar
Läs merResultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet
Resultatprofil Läsåret 214-21 Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet Innehållsförteckning Vad är en resultatprofil... 3 Syfte... 3 Vad är innebörden i begreppet resultat?... 3 1. Presentation...
Läs merVerksamhetsrapport Valla skola
Verksamhetsrapport V skola Rektor: Ann-Britt Eriksson : 2017-09-07 www.katrineholm.se 2 (9) Vår handläggare Verksamhetsrapport för V skola september 2017 V skola är en kommunal grundskola i Katrineholms
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs merKvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6
Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Studieresultat ämnesprov grundskolan Betyg Antal elever Antal elever
Läs merKVALITETSSAMMANFATTNING FRIDASROSKOLAN LÄSÅR
1. Kunskaper Generellt sett ser vi att eleverna nått goda resultat. Nästan alla elever i årskurs 1 har nått kommunens läsmål. Dock är resultatet något sämre för årets ettor än för förra årets trots den
Läs merÄngbyskolan Kvalitetsredovisning 2010/2011
2011-06-28 Ängbyskolan Kvalitetsredovisning 2010/2011 Ängbyskolan är omgiven av fina grönområden och har ca 350 elever samt ca 50 personal. Skolan är byggd 1983 och är mycket välbehållen men är i behov
Läs merVt-14 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3
Vt-14 Namn: Program: VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3 Namn: Personnummer: Telefonnummer: E-mail (studentmail): Startår: ht vt Individuell studieplan: Tilldelat VFU-område: VFU-DOKUMENTATION: Denna handbok
Läs merKvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13
Datum 2013-09-05 1 (11) Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Läs merÅsenskolans. redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2011-2012
Barn och utbildning Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2011-2012 Sten-Åke Eriksson rektor 1 Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse 3 1.1 Kunskaper....3 1.1.1
Läs merKvalitetsrapport. Ramshyttans skola
Kvalitetsrapport Ramshyttans skola Läsåret 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 2.1 Normer och värden, elevers ansvar och inflytande... 4 2.2 Kunskaper, bedömning och betyg...
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2015 KVALITÉTSARBETE Stavreskolans kvalitetsarbete fokuseras runt vårt systematiska årshjul där
Läs merKvalitetsredovisning. Fröviskolan /2013
Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2012/2013 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Utveckling och lärande 3 2.3 Elevinflytande och demokrati 8 2.4 Enhetens egna
Läs merMadeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan
Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan F-6 skola med 340 elever Rektorer på matematikkonferens Tre rektorer från Linköpings kommun, Gunilla Norden, Anna Samuelsson och Madeleine Zerne Rektorskonferens
Läs merHandlingsplan för läsårets pedagogiska dokumentation för Sundbybergs stads skolor
Handlingsplan för läsårets pedagogiska dokumentation för Sundbybergs stads skolor Rektorsgruppen i Sundbybergs stad 1 Inledning och bakgrund Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Kronan
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Kronan 1-6 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...
Läs merKvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014
Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Verksamhet: Brukets skola Betyg och bedömning, skola ÅR 1 Eleverna i år 1 har detta läsår nått ungefär samma måluppfyllelse som tidigare. ÅR 3 Vi tror att
Läs merMål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden
Arbetsplan 2015/2016 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.
Läs merStrandvägsskolan Maria Skoogh Rektor. Strandvägsskolan
Strandvägsskolan Maria Skoogh Rektor Strandvägsskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2013-2014 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen
Läs merRektorsområde Tomtberga Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017
Grundskoleavdelningen Rektorsområde Tomtberga Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017 Eleverna känner sig nöjda med vår skola och är trygga här oavsett ålder. Tryggheten bland fritidsbarnen
Läs mer