Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson

Transkript

1 Barn- och utbildning Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson

2 Innehåll 1. Kunskapsuppdraget Mål Måluppfyllelse Kriterier för måluppfyllelse Process Förbättringsområden Värdegrundsuppdraget Mål Måluppfyllelse Kriterier för måluppfyllelse Process Förbättringsområden Inflytande och delaktighet Mål Kriterier för måluppfyllelse Förbättringsområden Skola - arbetsliv Mål Måluppfyllelse Kriterier för måluppfyllelse Förbättringsområden

3 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen i årskurs 2, läsa (når minst LUS 11). når minst LUS 15 i årskurs 3. skall, på de nationella ämnesproven i årskurs 3 och 6, minst klara att nå godkändnivån. skall, senast i slutet av årskurs 6, klara kunskapskraven för godkänt (betyget E) i samtliga ämnen. har inblick i, och förståelse för, kunskapskraven i alla skolämnen. 1.2 Måluppfyllelse 100 % av åk 2 eleverna kunde läsa på lägst LUS 11 nivå, höstterminen % av eleverna i åk 3 kunde läsa på minst nivå 15 när de slutade åk 3. I åk1finns dock tre elever och i åk 5 finns 1 elev som behöver öva mera för att nå upp till resultatet för aktuell årskurs. Vid de nationella proven i matematik för årskurs 3 klarade 88 % av eleverna samtliga delprov med minst godkänt resultat. I svenska för motsvarande åk var resultatet 33 %. Eleverna föll på de två delproven som innehöll berättande text resp. fakta text. Måluppfyllelsen för åk 6; 100 % av eleverna nådde minst betyget E i samtliga ämnen vårterminen Vi kan se att eleverna behöver träning i att avge skriftliga svar, och att motivera dem, för att nå de högre betygen. Meritvärdet för åk 6 blev 231,9 p ( ,8 p) 1.3 Kriterier för måluppfyllelse Av resultaten, efter rättningen av de nationella proven i årskurs 3, framgick den måluppfyllelse som redovisas under ovan. Måluppfyllelsen i åk 6 bygger dels på måluppfyllelsen i de nationella proven och på kunskapsuppföljning i slutet av läsåret. Den bygger på de resultat som gjorts under året i de olika ämnena. Följande huvudsakliga instrument eller tillvägagångssätt har använts vid utvärderinegen av elevernas lärande i förhållande till kunskapskraven Dagliga observationer genomförda av klasslärarna Läsutvecklingsschema har används Kunskapsuppföljningarna fyra gånger per läsår har analyserats Resultat utifrån Kvalitetssäkringens tester. Resultaten från de nationella proven har analyserats. 3

4 1.4 Process För att ge eleverna möjlighet att minst nå kunskapskraven i samtliga ämnen har vi arbetat enligt följande Språkutvecklingsarbete redan i förskoleklassen. KTI, liksom Lyssna på orden används både höst och vår, för att följa utvecklingen. Aktivt och målmedvetet arbete med pedagogiska planeringar och undervisningsmål. Kunskapsuppföljningar har genomförts under läsåret, och utifrån dessa resultat, samt resultat utifrån Kvalitetssäkringens tester, har resurserna styrts till de elever som haft behov. Det särskilda stödet till elever som riskerat att inte nå de lägsta kunskapskraven har varit anpassat efter varje elevs individuella behov Åtgärdsprogram har upprättats så snart vi upptäckt att anpassningar och insatser i det dagliga arbetet inte räckt, utan en elev riskerat att inte nå kunskapskraven. De elever som bedömts vara i behov av stöd har fått riktade insatser av vår specialpedagog och våra ämnesutvecklare. Elever med koncentrationsstörningar har vuxenstöd i form av elevassistent. 1.5 Förbättringsområden Inom matematiken, får pedagogerna avseende de yngre eleverna fortsätta träna ramsräkning. De som inte klarar det fullt ut under förskoleklassen, måste öva vidare tills det sitter! Ramsräkningen har stor betydelse för elevernas fortsatta arbete. Eleverna ska repetera additions-och subtraktionstabellerna i åk 2, och sedan genomföra AG1 en gång till, och jämföra med det tidigare resultatet. Skriftliga räknemetoder utifrån benämnda tal, måste eleverna få mera träning i. De har svårt att avgöra vilket räknesätt, och hur de ska göra uträkningen. Eleverna i åk3-4 genomför efter övning, Diamant AS3. En jämförelse görs av 4;ans resultat med det utfall vi hade året innan, då de gick i åk3. Pedagogerna skall också utveckla undervisningen kring multiplikation och division. Undervisning i de två räknesätten parallellt, för att få eleverna att se sambanden. Skolan kommer att använda Vinnetka kort, för att öva additions-, subtraktions- och multiplikationstabeller. Pedagogerna lyfter, under kommande läsår, alla möjligheter till utveckling av skrivandet. Övning måste ske i alla skolans ämnen. Avseende läsning, så kommer eleverna att få en intensivperiod under ht2015, vilket innebär att de under två månader får daglig träning, en till en. I bildämnet kommer pedagogerna att diskutera mera med eleverna under tiden de arbetar. Detta för att träna eleverna i att uttrycka sig om arbetsprocessen. Skolan behöver utveckla de pedagogiska planeringarna. Göra eleverna mer medvetna om; De kunskapskrav som finns i varje enskilt ämne och konkretisera dem Vilka kunskapskrav man jobbar mot i varje enskilt arbetsområde. Vad som krävs av dem, för att lyfta sina resultat ännu högre (formativ bedömning). 4

5 2. Värdegrundsuppdraget 2.1 Mål Alla elever känner det lustfyllt att gå till skolan vi Alla elever känner sig trygga på skolan Alla elever upplever att de har arbetsro i skolan. Alla elever känner att de har goda möjligheter till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö Alla elever känner sig delaktiga i den dagliga verksamheten Alla elever är förtrogna med Likabehandlingsplanen. 2.2 Måluppfyllelse Det stora flertalet elever känner sig trygga. Sex elever på skolan anger att de känner sig otrygga. I varje klass finns det någon elev som nämnts som ensam. Fotbollsplanen nämns som en otrygg plats. Hårt spel och ibland hårda kommentarer, gör att några upplever den som otrygg. Eleverna nämner också en hund som bor granne med skolan, som ger upphov till rädsla. Hänt att den varit lös och eleverna känner sig osäkra inför möte med hunden. Hälften av eleverna önskar att de hade större arbetsro i klassrummet. Personalen menar att de insatser som gjorts under året har fungerat bra, utom i en klass där eleverna faller tillbaka i prat. 2.3 Kriterier för måluppfyllelse Måluppfyllelsen har mätts genom att personalen, under läsåret, genomfört två enskilda trygghetssamtal med varje elev. Eleverna har också fått besvara en skolenkät. Vidare diskuteras innehållet i klass- och elevrådsprokollen regelbundet. Utvecklingssamtalen två gånger per läsår ger också viktig information om elevernas åsikter om hur värdegrundsuppdraget hanteras. Uppföljning av Likabehandlingsplanen i elevrådet och med personalen. 2.4 Process Arbetsprocessen mot värdegrundsmålen har skett enligt följande Skolan har arbetat förebyggande i enlighet med Likabehandlingsplanen. Personalen har kontinuerligt pratat i klasserna om vikten att vara trevliga och använda ett vårdat språk mot varandra. Personalen föregår med gott exempel genom att bemöta varandra positivt, och utstråla glädje. Pedagogerna lägger stor vikt vid placeringen i klassrummet, för att på så sätt skapa bättre arbetsro. Vi arbetar med olika råd; t ex klassråd och elevråd Rastvärdarna har hela tiden försökt befinna sig på rätt ställe när de varit rastvärdar Kuratorn har arbetat i en av klasserna kring arbetsro, för att få till en diskussion kring hur man vill ha det, och den enskildes ansvar för att nå dit. 5

6 2.5 Förbättringsområden Personalen skall Alltid bära väst då de är rastvärdar Vid klassråd lyfta arbetsron, och utvärdera den. Tillsammans med eleverna i klassrådet, utvärdera de regler de tidigare kommit överens om. Arbeta vidare med att förbättra arbetsron. Göra inköp av lekmateriel, som gör att fler elever får en rastaktivitet som tilltalar dem. Rektor och Verksamhetschef följer turerna kring fortsatt utbyggnad av skolgården. 3. Inflytande och delaktighet 3.1 Mål Eleverna känner att de har ett inflytande över sitt lärande och sin lärandemiljö. Eleverna känner att beslut tas i en demokratisk anda. 3.2 Måluppfyllelse Flertalet elever upplever att de vill lära sig mer i skolan. Eleverna får ofta chansen att ge synpunkter på genomförandet av ett arbetsområde. Detta gäller främst de större eleverna, som har störst förutsättningar att komma med förslag. Redovisningar är en annan del där elever ofta kommer med idéer. Eleverna deltar i klassråd och elevråd, där de får lämna synpunkter, och komma med önskningar och förslag. Eleverna har under året varit med i diskussioner kring skolans matsal, och matsalssituationen, för att få den så bra som möjligt. De har också påverkat och skapat förbättringar i omklädningsrummen vid idrotten, där det numera finns draperier i duscharna. 3.3 Kriterier för måluppfyllelse Uppföljning vid klassråd och elevråd. 6

7 3.4 Förbättringsområden Eleverna skall ges större chans att påverka sitt slutresultat genom att pedagogerna kontinuerligt gör en formativ bedömning. Pedagogerna skall så konkret som möjligt presentera förväntat resultat, för de olika bedömnings stegen. Skolan kommer att införa Matråd, under nästa läsår. Eleverna träffar då ansvariga för bespisningen, och kan där lyfta önskemål avseende maten och matsituationen. 4. Skola - arbetsliv 4.1 Mål Åk 5-6 Alla elever skall ha god kännedom om vilka möjligheter till arbete som finns i kommunen. Alla elever skall ha god kännedom om vilka större arbetsgivare som finns i kommunen. Alla elever hittar en PRAO-plats i åk Måluppfyllelse Eleverna har varit ute på PRAO. Där har de tagit reda på vilken utbildning som behövs. De har sedan undersökt om det är möjligt att gå en sådan utbildning i Filipstad. Vilket gymnasieprogram leder till vidare utbildning, för att få denna yrkeskompetens. Eleverna har också under lektionstid fått vetskap om vilka utbildningsmöjligheter som finns i Filipstad. Eleverna har också diskuterat vilken betydelse betygen har för att komma in på olika utbildningar, och också olika ämnens betydelse. Tyvärr blev det inget BUSE-projekt i år. Brandkåren var inbjuden, men kunde inte komma. 4.3 Kriterier för måluppfyllelse Eleverna i åk 5-6 har läst arbetsmiljö och visat på i utvärderingar att de nått de uppsatta målen. De har genomfört planerad PRAO under vårterminen. De yngre har pratat om olika yrken inom klassens ram. 4.4 Förbättringsområden Skolan fortsätter att följa arbetsplanen som är framtagen för kommunen inom skola-arbetsliv. Skolan försöker skapa möjlighet till studiebesök i samband med ex. bad och slöjd. Lärare och elever bjuder in övrig personal till sina klasser, där de får berätta om sitt yrke, och vilken utbildning de gått, vilka jobb de haft innan de började vid Nykroppa skola o.s.v. 7

8 Skolan inbjuder föräldrar att komma och berätta om sina yrken, och den utbildning de har bakom sig. 8