Kvalitetsredovisning vårterminen 2011

Transkript

1 Barn och utbildning Kvalitetsredovisning vårterminen 2011 Brattfors skola Grundskola, Förskoleklass Fritidshem Barbro Jansson Rektor 1

2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar 3 2 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen Kunskapsmål Resultat Analys och bedömning Utvecklingsbehov inför höstterminen Normer och värden Resultat Utvecklingsbehov inför höstterminen 5 2

3 1. Bakgrund och förutsättningar Från och med 1 juli 2011 träder en ny skollag i kraft. I denna finns inte kvalitetsredovisningen längre med som ett obligatorium utan istället föreskrivs att varje huvudman (kommunal eller fristående) skall bedriva systematiskt kvalitetsarbete. I samband med övergången till ett utvecklat sätt att bedriva systematiskt kvalitetsarbete lämnar vi kalenderåret som redovisningsperiod och går istället över till att använda läsåret (höst- och vårtermin) som redovisningsperiod. Denna kvalitetsredovisning avslutar alltså arbetet i det gamla systemet och redovisningen avser därför enbart vårterminen 2011, avser grundskola, förskoleklass och fritidshem. Det är kunskapsmål och normer och värden som redovisas. 2. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål 2.1 Kunskapsmål Brattfors skolas mål var följande under vt-11: Alla elever ska nå sina mål Elevinflytandet ska tydliggöras Stimulerande aktiviteter ska erbjudas i förskoleklass och i fritidsverksamheten Arbetet med att finna och förändra metoder för ökad måluppfyllelse har fortsatt under vt Brattfors skola har sedan tidigare bra rutiner i arbetet för ökad måluppfyllelse, exempelvis läggs mycket tid på förberedelserna inför alla utvecklingssamtal. Föräldrarna får hemskickat portfoliepärmen för genomgång och läraren går igenom och diskuterar IUP med varje elev för att lägga en bra grund inför utvecklingssamtalet. Detta har gjort att både elever och föräldrar är väl medvetna om var i lärandeprocessen varje elev befinner sig och har möjlighet att påverka fortsatt lärande. Eleverna har dessutom arbetspass utifrån sina respektive IUP och detta 3

4 gör att den individuella planen förblir ett levande dokument under hela läsåret. Verksamheten i förskoleklass och Resultat Brattfors skolas mål är att alla elever skall nå minst nivån godkänd i alla ämnen. När det gäller resultaten för skolår 5 nådde vi inte riktigt ända fram och av integritetsskäl, i en skola/klass med få elever lämnas inga siffror om måluppfyllelsen. Resultat för skolår 3 vårterminen 2011 framgår av tabell: Ämne Når målen Ämne Når målen Bild 100 % No 100 % Engelska 100% Slöjd 87,5% Hemkunskap 100 % So 100 % Idrott och hälsa 87,5% Svenska 75% Matematik 75 % Teknik 100 % Musik 100 % Analys och bedömning Som tidigare nämnts redogörs inget angående resultaten för skolår 5. Hur eleverna lyckats att uppnå sina mål framkommer i varje elevs skriftliga omdöme. Tabellen för skolår 3 visar att eleverna till en del nådde sina mål. Behov av särskilt stöd har funnits och stödundervisning har getts i både svenska och matematik, både som individuellt stöd och i mindre grupper. Stöd i svenska genom Lexia-övningar har eleverna kunnat arbeta med i klassrummet under läraransvar tack vare små klasser och god planering Utvecklingsbehov inför höstterminen 2011 Vi fortsätter att arbeta utifrån de rutiner och det arbetssätt som redan finns runt IUP-processens alla delar. Ett nytt uppföljningssystem som visar varje elevs lärande i alla ämnen har introducerats under läsåret. Systemet startar från årskurs 3 och blir ett bra instrument för kunskapsuppföljningen. Sedan tidigare finns klasskonferener/genomgångar för år skurs 1, 2 och 4. Nationella prov görs i år 3. Under kommande hösttermin introduceras också en s.k. skolplattform som blir ytterligare till stöd och hjälp för oss i vårt kvalitetssäkringssystem. Den samlade skoldagen och frågan om den påverkar måluppfyllelsen, utreds inom ramen för hela grundskolans skolutvecklingsprogram. Ett förslag kommer att finnas framtaget under Normer och värden Våra mål har under vt-11 varit följande: 4

5 *Alla barn och elever ska känna sig trygga i skolans olika verksamheter Resultat Arbetet med trygghet, delaktighet och inflytande har varit vägledande för verksamheten i förskoleklass, fritidshem och skola. Klimatet är bra, eleverna blir sedda och bekräftade. Alla känner alla och det är sällan konflikter mellan elever. Alla jobbar aktivt med ett material som visar på respekten och omsorgen för vår miljö och ett klart och tydligt avståndstagande mot all kränkande behandling. På klassråd och elevråd diskuteras alltid elevernas trygghet och arbetsro. Förskoleklassen har utökat samarbetet med förskolan för att ge större utrymme för leken som är en viktig del i förskoleklassens verksamhet. Fadderverksamheten har inte hunnits med mer än vid några enstaka tillfällen Analys och bedömning I en liten skola är det förhållandevis lätt att arbeta med värdegrundsuppdraget eftersom elever och personal lever tätt tillsammans under hela skoldagen. Personalen upptäcker lätt om oenighet råder mellan elever eller om någon känner sig kränkt på något sätt. Ofta ordnas mindre dispyter upp på egen hand, ibland söker eleverna hjälp av någon vuxen Utvecklingsbehov inför höstterminen 2011 Vi kan konstatera att våra åtgärder för trygghet och trivsel fallit väl ut. Fadderverksamheten vill vi utöka till fler tillfällen. Gemensamma aktiviteter ökar känslan av samhörighet och är ett uppskattat inslag och vi fortsätter att göra saker tillsammans. Att eleverna känner sig trygga, får arbetsro och trivs i sin skola följs upp i trygghetssamtalen som sker terminsvis med varje elev. Trivselenkäten, som eleverna gör tillsammans med sina föräldrar inför utvecklingssamtalen, används som ett viktigt instrument för att avläsa trivseln i skolan. Skolsköterskan har hälsosamtal med alla 6-åringar samt alla elever i år 4 där trygghet och trivsel är två viktiga aspekter. 5