Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Transkript

1 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Guldkroksskolan F-6 - Bläckfisken Läsåret 2014/2015

2 2(9) Analys utifrån verksamhetens resultat förra läsåret Vid analys av förra årets resultat framkom att vi har en grupp elever där vi har svårt att hitta vägar att möta deras förutsättningar och behov, det är de elever som fått diagnoser med samlingsnamnet neuropsykiatriska funktionshinder. Utvecklingsområde för detta läsår blev att lära sig mer om dessa funktionshinder och hur vi kan arbeta för att hitta vägar att nå dessa elever så att de kan nå full måluppfyllelse. Under hösten genomfördes även en föreläsning för föräldrar. Ulrika Aspeflo föreläste under rubriken barn som väcker funderingar. Utvecklingsområden 1. Ökad kunskap om barn med neuropsykiatriska funktionshinder 2. Fokus på utredningen i åtgärdsprogramsprocessen 3. Ökad måluppfyllelse med planen i svenska som grund 4. Flexibilitet i användandet av lärarresursen för att skapa optimala förutsättningar för att möte elevernas behov. Ett utvecklingsområde tillsammans med elevhälsan. Läroplansmål som Bläckfiskens utvecklingsområden lå 1415 utgått ifrån Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Mål för utvecklingsarbetet 1. Öka pedagogernas kunskap för att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla elever att nå full måluppfyllelse. 2. Att utreda förhållanden i lärmiljö och social miljö för att optimera och tydliggöra extra anpassningar innan åtgärdsprogram upprättas. 3. Att skapa en plan i svenska som fungerar som stöd för lärarens arbete med varje enskild elev, i dess utveckling mot målen i svenska. 4. Att lärarna använder lärarresursen flexibelt, baserat på kunskap, medvetet och väl genomtänkt för att hitta olika lösningar att möta elevernas behov. Målet är att lärarresursen skall användas medvetet flexibelt, med en tydlig långsiktig plan, baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet. Ett inkluderingsarbete med individens behov i fokus och gruppen som stöd. Konkreta spår i verksamheten Punkterna 1 och 4 På Bläckfisken finns en gemensam grundsyn på elever med NPF. Det finns en vilja att tänka nytt utifrån en förståelse för elevernas svårigheter. Strukturen av undervisningen har förbättrats. Efter en gemensam satsning på hela Bläckfisken kan vi se en tydlighet i start och avslut av lektioner. Frågorna När? Var? Hur? och Varför? är ledfrågor som strukturerar upp starten av lektionen. Behovet i klassen styr våra planer.

3 3(9) Pedagogerna använder i allt större utsträckning ett lågaffektivt förhållningssätt, de avleder istället för konfronterar. De avleder och ignorerar, de markerar men triggar inte igång konflikter. Gruppstorleken anpassas efter elevernas behov. Det ser olika ut i olika, grupperna är inte statiska och grupperingarna varar i längre eller kortare perioder. För några elever har dagsformen styrt och vi pedagoger har redan på morgonen eller under dagens gång tänkt om och anpassat undervisningen så att det ska bli så bra som möjligt för alla. I det arbetet har vi ofta kunnat hjälpa varandra över klassgränserna. Om det inte fungerat så bra i den egna klassen kan man bli inbjuden till någon annan klass. Ibland har vi pedagoger gjort upp detta i förväg, men många gånger har det skett spontant när någon elev haft det behovet. Våra elevassistenter har också kunnat vara flexibla och hjälpt till genom att vid behov byta arbetsuppgifter. Vi har med flera elever provat många olika metoder för att underlätta för dem i undervisningen. Vi har haft ett nära samarbete med specialpedagog och rektor för att organisera oss så klokt som möjligt för alla elevers bästa. Detta ger en bättre arbetsro då vi utgår ifrån elevernas behov när vi gör våra grupper. Det underlättar även för elever med koncentrationssvårigheter och andra svårighet som kan vara ett hinder i lärandet, eleverna har möjlighet till liten grupp, när man är två. Undervisningen kan på ett bättre sätt individanpassas för alla elever. Det ges större möjlighet till intensivträning av grunder. Elever som inte är på samma nivå kan få tillfälle till träning enskilt eller i mindre grupp när den andre har resten av klassen. Likaså kan de elever som behöver mer utmaning enkelt få det. Fler lärare, leder till en större flexibilitet. Vi har inte samma behov att sätta in vikarier eftersom vi kan täcka upp för varandra när någon är borta. Likaså gavs det möjlighet för flera lärare åka iväg på en föreläsning, utan dyra vikarier kostnader. Detta lyfter allas kompetens i Bläckfisken. Förutom detta står du inte ensam som lärare i klassen vid konflikter och bråk, utan en lärare kan ta klassen och den andra kan lösa konflikten. Vi kan gå på möten som kan vara svåra att få tid för, exempelvis möte med elevhälsan, överlämningar osv.. Dessutom kan vi undervisa det vi är utbildade på och mer på lästa i: ex läs och skrivträning svensklärare, färdighetsträning i matematik mattelärare osv Lärdomar Elever med neuropsykiatriska funktionshinder behöver mycket stöttning och ledning. Organisation, ledarskap och struktur. Alla barn mår bra av tydlighet, och hela klassen mår bra av ramar. Särskilt dessa barn måste förberedas. Ge inte olika alternativ högst två saker att välja mellan. När dessa elever kommer ner i ett lärande, t ex läsning, låt de fortsätta vara i lärandet. Det är viktigt som pedagog att lära sig se de stunder/situationer när poletten trillar ner hos eleven. NPF eleverna är så olika, ex autism kan visa sig på så olika sätt. Man måste/bör ha en plan A-Ö det kan vara svårt att hitta mönster i vad som fungerar och inte. Miljön stimuli i klassrummet kan vara störande, viktigt att vara medveten om vilken miljö man skapar. Många är ljudkänsliga viktigt att vi har hörselkåpor V har fått större förståelse med mer kunskap. Dessa elever triggar inte som de kunde göra förr. Jag har lärt mig vara lågaffektiv. Man måste inte vinna en strid att vinna kan vara att förlora. Stå upp stå ut stå kvar! Olika är bra. Monokultur är inte bra Inkludering kan bli exkludering om man inte ser till varje elevs behov, och har resurser att kunna tillfredsställa dem. Vikten av lågaffektivt bemötande. En förståelse för att eleven har en affektkurva. Ökat förståelsen för varför eleven kan råka i affekt.

4 4(9) Blivit bättre på att se vad det är gom gör att eleverna hamnar i affekt och hur man kan förebygga dessa. Utforma en plan med eleven för att förebygga. Undvika ögonkontakt. Man kan markera att man inte gillar ett beteende, men man behöver inte driva igenom sin uppfattning Vi föser ut barnen (följer med i rörelsen) håller inte fast. Avleder. Ignorerar. Klassrumsmiljö Vi har haft EQ-lektioner. Vi har skapat en kultur där alla elever är medvetna om att alla är olika och det är ok. Det finns en öppenhet kring barns svårigheter. Vi har utbildat klasskamrater för att kunna stötta elever i svårigheter, istället för att trigga igång dem. Rasterna Vi har infört olika rasttider, F-2 och 3-6. VI har en extra rastvärd. Fokuserar på rätt saker som rastvärd (står inte och pratar med varandra). Samverkan med hemmen Mer föräldrakontakter det är A och O. Större förståelse för att skolan och hemmet är två helt skilda världar för eleven. Inte lägga över ansvar för vad som händer i skolan på föräldrarna Vetenskapliga perspektiv Föreläsning Hejlskov Läst boken beteendeproblem i skolan av Bo Hejlskov SPSM; två stycken interagerande föreläsningar riktade till enheten Sittningar med elevhälsan kring förebyggande åtgärder samt vid situationer då det har uppstått. Nihlfors - inkludering Utvecklingsmål utifrån denna analys A. Eleverna delaktiga i sin egen kunskapsutveckling B. Elevernas egna ansvar C. Samverkan med hemmen. Föräldrarna behöver få en större förståelse för hur olika kraven är som ställs i hemmet och skolan. Tydliggöra hemmets roll och skolans roll. D. Utveckla arbetet kring, och kunskap om, elever som är på väg att bli hemmasittare. E. Mer samplanering/samarbete F-3, för att ytterligare utveckla undervisningen i syfte att ännu bättre kunna möta alla barns behov. F. Ytterligare jobba med att stärka VI-känslan. Det är allas barn och allas lärare. 3. Ökad måluppfyllelse i svenska med planen i svenska som grund Konkreta spår i vardagen Använt Ipads som stöd och Bornholmsappen. Lästräning, träningsläger. Extra lästräning med vuxen i skolan. Lästräning med läshjälpare. Med hjälp av vårdnadshavare lagt upp träningsprogram med listor och upprepad läsning. Extra träning med Läs-Lisa. Arbete i mindre grupp med en pedagog.

5 5(9) Lärdomar Planen har hjälpt oss se hur eleverna ligger till rent konkret. Man får en överblick över hela gruppen. Till hösten måste de elever som riskerar att inte nå målen ha en genomtänkt arbetsplan. Mindre arbetsgrupp ska sättas samman så att lärarresursen används optimalt. Vi har via planen blivit bättre på att stämma av vid samma tidpunkt och diskutera och analysera resultaten med varandra. Att utveckla vidare Mer konkret vad man ska kunna i momenten tala/lyssna och skriva. Lägga till olika förbyggande insatser som vi genomför med alla elever vad gäller läsa, skriva och tala/lyssna. Vi skulle också kunna bli skarpare i hur vi på Bläckfisken använder oss av/arbetar med Språket Lyfter. Redovisning av måluppfyllelse i alla Årskurs 1 Matematik Naturorienterande 23 Samhällsorienterande 1 22 Svenska Årskurs 2 Matematik 5 21 Naturorienterande 26 Samhällsorienterande 26 Svenska 4 19 Svenska som andra språk 3 Årskurs 3 Matematik 2 16 Naturorienterande 2 16

6 6(9) Samhällsorienterande 2 16 Svenska 2 16 Svenska som andra språk Årskurs 4 Bild 17 3 Engelska Fysik Historia 17 3 Idrott och hälsa 17 3 Kemi Matematik Musik 4 16 Religion 17 3 Samhällskunskap Slöjd 12 6 Svenska Teknik 19 1 Årskurs 5 Bild 1 23 Engelska 2 21 Fysik 23 Geografi 23 Idrott och hälsa Kemi 23 Matematik Musik 24 Historia 23 Slöjd 16 8 Svenska Årskurs 6 F - Kunskaper E - Bild 6 18 Engelska 5 19 Hem och A-D

7 7(9) konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik 9 15 Musik 2 22 Biologi 6 18 Fysik Kemi Geografi 2 22 Historia 6 18 Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd 6 18 Svenska 4 20 Teknik Kommentar Vi har ökad måluppfyllelse i alla. Att arbeta systematiskt med olika avstämnings material/diagnoser hjälper till att fånga upp behovet både på grupp/klassnivå. Eleven kan se sin progression och utveckling mer konkret med återkommande avstämningar över tid. Dessutom kan vi lärare lägga upp undervisningen efter klassens samt elevens behov, genom att exempelvis fokusera på speciella arbetsområden, förmågor eller välja typer av texter som är utmanade. Arbeta inkluderande med att arbeta i lärpar, mindre grupper, två lärare i klassrummet, no hands och tillgång till digitala hjälpmedel samt undervisa multimodalt där elevens sinnen stimuleras är exempel på metoder som hjälper eleven att utveckla och växa. Vi upplever att alla elever får sin utmaning på sin nivå. Vi hör inte längre varken från elever eller föräldrar att undervisningen är på för låg nivå. Elevmedverkan och elevinflytande Bläckfisken har en plan för elevmedverkan och elevinflytande som upprättades våren Resultatet av utvärderingen av Bläckfiskens plan för elevinflytande visar att alla klasser har klassrumsregler, klasserna har klassråd. Två gånger per läsår genomförs matråd. På Bläckfisken sammankallas till fotbollsråd när behov uppstår. Uppföljning av elevernas elevmedverkan visar att eleverna får vara med och påverka arbetsområde och fördjupningsområde. De får även vara med och bestämma redovisningsformer och arbetssätt. Eleverna är också med och ger respons på sitt eget och andras arbeten som ett sätt att utveckla sin egen förståelse för kunskapsmålen. Eleverna är även med och utvärderar arbetsområden även om inte eleverna i alla klasser får vara med och bestämma hur utvärderingen skall ske. Bläckfiskens arbete mot kränkande behandling Mål för detta läsåret

8 Utvecklingsmål utifrån denna analys o Plan i matematik för att kunna följa elevernas utveckling på ett liknande sätt såsom i svenska. Övrigt: Uppföljning av skolinspektionens förelägganden och anmärkningar 2013 Skolinspektionen visade på behovet av att samordna undervisningen så att eleverna får möjlighet att uppfatta större ämnesområden som en helhet. o Samordna undervisningen åk F-3 Teman (so/no) blir alltid ihopkopplat med sv och bd. Vi försöker även plocka in andra. o Vi har pratat om att ha Astrid Lindgren och framförallt Pippi (det är iår 70 år sedan som den första boken om Pippi gavs ut) som tema under hela nästa läsår. o I detta tema borde det gå att plocka in alla och även läslyftet. 8(9) o Samordna undervisningen, åk Vi har utvecklat vårt arbete med att samordna undervisningen. Exempelvis började vi i höstas med ett övergripande område med valet i 4-6. Sedan har vi i varje klass jobbat vidare med olika ämnesövergripande områden. Exempelvis har 5:an arbetat med medeltiden i Mine Craft. 6.an har arbetat med vissa arbetsområden /förmågor som är samma i olika, ex avfall, naturkatastrofer, källkritik, argumenterande texter. Skolinspektionens förelägganden och anmärkningar Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås i skolan ska ges ledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Detta föreläggande har åtgärdats i och med att lärarna nu har möjlighet att även stimulera de elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås. Vi ser ett ökat antal elever som visar på. Fritidshemmen skall samverka med skolan för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande och för att skapa en verksamhet som kompletterar skolan innehållsmässigt Fortsatta problem med att skapa förutsättningar för gemensam planering. 3st kompetensutvecklingsdagar på läsår samordnas med skolan, men under de dagarna skall även fritidshemmens egen verksamhet analyseras och utvecklas, vilket i praktiken innebär att samordningen med skolan sker individuellt genom varje enskild fritidspedagogs planering tillsammans med de lärare som arbetar i klassen. Utformningen av inflytande ska anges i planeringen av verksamheten och skolan ska ha en tydlig progression för att ge eleverna ökat inflytande efter ålder och mognad. Eleverna ska ha ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Enheten har formulerat en plan för elevmedverkan och elevinflytande. Planen och verksamheten utvärderas av elever och lärare varje läsår. Utvärderingen visar att eleverna har fått ett allt större inflytande över arbetssätt och arbetsformer, undervisningens innehåll samt redovisningsformer och även uppföljning av sitt eget och varandras arbeten.

9 9(9) Utvecklingsområden lå 1516 Fortsatt arbete för ökad trygghet och studiero Mindfullness för ökad studiero och trygghet Ledarskap i klassrummet Arbete med att öka måluppfyllelsen för alla elever Fortsätta utveckla planen i svenska utifrån analysen av detta års arbete. Under läsåret 1516 kommer även åk 1-3 att delta i kommunens satsning på Läslyftet Fortsätta arbetet med att samordna undervisningen så att eleverna uppfattar större ämnesområden som en helhet. Hjo Anna Malmeling Marklund