Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Transkript

1 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Guldkroksskolan F-6 - Bläckfisken Läsåret 2015/2016

2 2(13) Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys Fortsatt arbete för ökad trygghet och studiero Mindfulness för ökad studiero och trygghet Ledarskap i klassrummet Arbete med att öka måluppfyllelsen för alla elever Fortsätta utveckla planen i svenska utifrån analysen av detta års arbete. Åk 1-3 att deltar i kommunens satsning på Läslyftet Fortsätta arbetet med att samordna undervisningen så att eleverna uppfattar större ämnesområden som en helhet. genomför skolverkets webbaserade kurs i bedömning och betygssättning. För att utveckla förmågan att bedöma och betygsätta genom ett formativt förhållningssätt. Plan i matematik för att kunna följa elevernas utveckling på ett liknande sätt såsom i svenska. Övrigt: Uppföljning av skolinspektionens förelägganden och anmärkningar 2013 Skolinspektionen visade på behovet av att samordna undervisningen så att eleverna får möjlighet att uppfatta större ämnesområden som en helhet. Samordna undervisningen åk F-3 Teman (so/no) blir alltid ihopkopplat med sv och bd. Vi försöker även plocka in andra ämnen. Vi har haft Astrid Lindgren tema. Det är i år 70 år sedan som den första boken om Pippi gavs ut. I det temat har det varit möjligt att plocka in alla ämnen och även läslyftet. Elevens val har genomförts med åk 2 och 3 i samarbete. Samordna undervisningen, åk 4-6 Vi har genomfört två ämnesövergripande teman. Miljötema där ämnena No/Sv/So har samordnats. FN-tema där ämnena Sv/So har samordnats. Vi har i varje klass jobbat vidare med olika ämnesövergripande områden. Exempelvis har åk 6 arbetat med ämnet historia via Mine Craft och deltagit i ett forskningsprojekt kring dataspelsanvändande i undervisningen. Skolinspektionens förelägganden och anmärkningar Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås i skolan ska ges ledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Detta föreläggande har åtgärdats i och med att lärarna nu har möjlighet att även stimulera de elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås. Vi ser ett ökat antal elever som visar på Mer än godtagbara. Fritidshemmen skall samverka med skolan för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande och för att skapa en verksamhet som kompletterar skolan innehållsmässigt Under läsåret har fritidspersonal och lärare tillsammans deltagit i en fortbildningsdag med syfte att skapa samverkan mellan verksamheterna. Ökad kunskap om det gemensamma kunskaps- och fostransuppdraget. Fortsatta problem med att skapa förutsättningar för gemensam planering. 3st kompetensutvecklingsdagar på läsår samordnas med skolan, men under de dagarna ska även fritidshemmens egen verksamhet analyseras och utvecklas, vilket i praktiken innebär att samordningen

3 med skolan sker individuellt genom varje enskild fritidspedagogs planering tillsammans med de lärare som arbetar i klassen. Utformningen av inflytande ska anges i planeringen av verksamheten och skolan ska ha en tydlig progression för att ge eleverna ökat inflytande efter ålder och mognad. Eleverna ska ha ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Enheten har formulerat en plan för elevmedverkan och elevinflytande. Planen och verksamheten utvärderas av elever och lärare varje läsår. Utvärderingen visar att eleverna har fått ett allt större inflytande över arbetssätt och arbetsformer, undervisningens innehåll samt redovisningsformer och även uppföljning av sitt eget och varandras arbeten. Pedagogerna genomför olika typer av utvärderingar där eleverna får möjlighet att påverka undervisningen. T ex tummen upp, exit ticets eller skriftliga utvärderingar. 3(13) Vid analys av föregående års resultat framkom att vi har en grupp elever där vi har svårt att hitta vägar att möta deras förutsättningar och behov, det är de elever som fått diagnoser med samlingsnamnet neuropsykiatriska funktionshinder. Vi har svårigheter att definiera varje elevs specifika svårigheter för att kunna anpassa lärandet till dessa elevers förutsättningar och behov. Det medför att vi får oroliga lärmiljöer i klassrummen vilket påverkar alla elever i deras lärande. Vi har under läsåret fortsatt utveckla vårt arbete i tillsammans med NPF-pedagogen. Hon har fört kontinuerliga resonemang tillsammans med pedagogerna för att utveckla och individualisera lärandet och lärmiljöerna i klassrummen för att hitta vägar att nå dessa elever så att de kan nå full måluppfyllelse. En utvecklingsinsats detta läsår har varit att elevassistenterna tillsammans med NPF-pedagogerna har gått en SPSM-utbildning för att lära sig mer om dessa elevers funktionshinder och hur vi kan arbeta för att skapa bästa möjliga förutsättningar för dem. Vilka läroplansmål har arbetet med Bläckfiskens utvecklingsområden utgått ifrån? Åk F-3 Kunskapskrav för godtagbara i slutet av årskurs 3, svenska Lgr 11 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter. Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt. Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.

4 Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. 4(13) Läraren ska utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn, vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa. Målet för utvecklingsarbetet Åk F-3 Att få idéer, verktyg och insikter för att samverka kring utveckling av skolans läskultur. (Stimulera läsintresse) Få verktyg för att kunna planera och genomföra sådana samtal som uppfyller de behov som du och dina elever för tillfället har. (Samtal om text) Utveckla sätt att arbeta samt reflektera tillsammans över villkor och möjligheter för läs- och skrivlärande. (Läsa och skriva i alla ämnen) Att använda olika verktyg för ett formativt arbetssätt. Kontinuerlig sambedömning av elevens kunskapsutveckling. Sambedömning vid rättning vid NP. Sambedömning vid betygsättning. Resultat - konkreta spår i verksamheten F-klass Pratat om olika genrer med eleverna. Gett eleverna tillgång till en större och mer varierad textmängd. Arbetat mer genomtänkt med lässtunder. Ännu bättre vuxna läsande förebilder. Uppmärksammat eleverna ännu mer på vikten av texter, böcker och läsning. Åk 1-3 Mer medveten undervisning om texter, läsning och skrivning. Olika slags textsamtal med eleverna i sv, so, no, ma och bd. Mer förberedelse innan läsning av texter. Mer medvetna och genomtänkta val av texter. Mer bearbetning av texter ensam, parvis och alla. Tankestopp vid högläsning.

5 5(13) Undervisat om hur man kan läsa på olika sätt ex. sökläsning i en faktatext. Gjort mer kopplingar från text till egna upplevelser, omvärlden och andra texter. Vi har modellat och arbetat mer med planering innan vi skrivit texter. Olika stödstrukturer vid skrivning som ex, hinderschema, berättelsebana och berättelse ansikte. Undervisat mer om bildspråk och hur bilder förstärker och förtydligar texter. Vi har blivit bättre på att tydliggöra målen för eleven. Detta har inneburit att vi lättare kan identifiera elevens kunskapsutveckling, både de stora stegen och de små stegen. Med hjälp av matriser, där vi har delat upp kunskapsmålen i mindre steg, har eleven kunnat följa sin utveckling och progression. Vi ser att elevens självbild stärks och eleven blir mer medveten om sin utveckling och därmed öka sitt ansvarstagande för sina studier. Varje lektion börjar vi nu mer med att konkretisera lektion med hjälp av frågorna: Vad, hur och varför? För att öka elevens delaktighet använder vi no hands, matriser, mini whiteboards. Utifrån det formativa förhållningssättet resonerar vi kunskap utifrån frågorna: Var är jag?, Var ska jag? och Hur kommer jag dit?. Ett annat verktyg vi använder i klassrummet är kamratrespons och självbedömning. Där eleverna utifrån en given mall bedömer sig själv och/eller varandra. Vi har fortsatt med lärpar och EPA. I år har vi organiserat oss så att vi har haft möjlighet att sambedöma elever då vi har varit två lärare i klassen och då kunnat dela upp klassen i olika konstellationer. När vi har varit två lärare har vi kunnat observera samtidigt och kunnat sambedöma elevens arbete, muntliga presentationer och praktiska arbeten. Vi har även kunnat samtala med eleven i arbetet och ge feed forwad och direkt återkoppling. Vi har även organiserat arbetet i vår så att det har varit möjligt att få tid och stöd för rättning och bedömning av de nationella proven ihop med kollegor. Lärdomar Åk 1-3 Hur otroligt viktigt det är att undervisa aktivt om texter, läsning och skrivning. Eleverna har fått ett ökat intresse för läsning, särskilt i f-klass. Genomtänkta och väl förberedda texter/textsamtal ger så mycket mer. Tidigare har vi varit mer spontana och inte tänkt på att planera dessa aktiviter, då har resultatet inte blivit lika bra som nu. Välja ut det som passar just mig och min klass i fråga om modeller/metoder, kan bli för många annars. Väldigt bra att ha fått prova alla. Nästa steg blir att göra de modeller/metoder man väljer till sina egna. Vikten av kollegialt lärande. Otrolig bra och viktigt att få träffa andra kollegor och lära tillsammans. Detta har utvecklat den egna undervisningen. Vi har lärt oss att formativ arbetsätt ger eleverna större delaktighet i deras lärande och att det förutsätter att vi är två lärare i klassrummet. Vid olika sambedömningar krävs det att vi organiserar verksamheten tidigt så att det går att frigöra tid för detta. En organisation som samtidigt möjliggör ett lärande i klassrummet.

6 6(13) Vetenskapliga perspektiv Åk 1-3 Allt material i Läslyftets moduler bygger på aktuell forskning. Detta har vi tagit del av genom artiklar och filmer. Vi har jobbat i ett kollegialt lärande som också är den metod som enligt senaste forskning visat sig vara den mest effektiva för skolutveckling. Vi har tagit del av skolverkets webbaserade kurs i bedömning och betygssättning och läst William Dylans böcker: the black box samt Handbok i formativ bedömning samt andra artiklar om formativ bedömning. Elevernas delaktighet i arbetet Bläckfisken har en plan för elevmedverkan och elevinflytande som upprättades våren Resultatet av utvärderingen av Bläckfiskens plan för elevinflytande visar att alla klasser har klassrumsregler, klasserna har klassråd. Två gånger per läsår genomförs matråd. På Bläckfisken sammankallas till fotbollsråd när behov uppstår. Uppföljning av elevernas elevmedverkan visar att eleverna får vara med och påverka arbetsområde och fördjupningsområde. De får även vara med och bestämma redovisningsformer och arbetssätt. Eleverna är också med och ger respons på sitt eget och andras arbeten som ett sätt att utveckla sin egen förståelse för kunskapsmålen. Eleverna är även med och utvärderar arbetsområden även om inte eleverna i alla klasser får vara med och bestämma hur utvärderingen ska ske. Läslyftet har styrt vilka modeller/metoder vi ska prova och det har inte gett eleverna så stort utrymme att påverka. Dock har de varit delaktiga på så vis att de vet att vi pedagoger har jobbat med olika moduler för att utveckla undervisningen och de har vetet om att det är olika saker vi provat. Eleverna har också varit ytterst delaktiga i textsamtalen och i att skriva texter. Valet av texter vi läst har ganska mycket styrts av oss pedagoger även om vi utgått från barnens intresse och då har de ju indirekt varit delaktiga. Eleverna är med när det gäller hur de ska tillägna sig kunskap och redovisa sina. De erbjuds olika verktyg som stöd för de elever som har behov av det för sitt lärande. Vi fångar upp elevernas åsikter, tankar och reflektioner i olika typer av utvärderingar där de kan påverka undervisningen i stort. Exempel på det är tummen upp, exit tickets, skriftliga utvärderingar med pennan eller dokument i Chrome book. Bläckfiskens arbete mot kränkande behandling Mål för detta läsåret På Bläckfiskens skolgård ska alla känna sig trygga och få delta i gemenskapen. På Bläckfisken ska ingen utsättas för kränkande språkbruk Resultat enligt elevenkät och lärares reflektioner Vi upplever att språkbruket har förbättrats. Ett fåtal elever använder fortfarande ibland ett språk som inte är ok, oftast sker det ute på rast och i samband med att eleverna är i affekt.

7 I den uppföljande enkätundersökningen i maj säger flertalet elever att de inte längre hör fula ord eller dumma kommentarer. På rasterna är det betydligt färre konflikter än tidigare läsår. Vi tror att en stor bidragande orsak till ovanstående är att vi delat på våra raster. Med färre barn ute blir det mindre konkurrens om olika lekytor. Vissa raster har vi också haft organiserad lek som eleverna kunnat delta i. Färre konflikter bidrar också till en bättre studiero då eleverna kommer in glada och nöjda efter rasterna och kan ha fullt fokus på skolarbetet. De sitter inte heller och är oroliga för att gå ut på rast, vilket också tar fokus från lärandet. Vi ser att de flesta elever får vara med och delta i lekar/spel när de har rast och de känner sig trygga. Vi har arbetat med att hitta en gemensam vuxenroll så att vi tillsammans med föräldrarna kan stödja elevernas sociala utveckling. Vi tycker att vi nu har hittat några nya konkreta verktyg i samarbetet med Hélène Jenvén. 7(13) Fortsatt arbete Vi har några elever som vi upplever inte är med i leken, där behöver vi arbeta vidare för att vi ska nå vårt mål där alla är med i gemenskapen. Vi strävar efter att fortsätta ha delade raster även om det kommer bli svårare då vi blir färre personal. Vi inför gemensamma regler som gäller både på fritids och i skolan, för att ge förutsättningar för en helaskolan ansats. Måluppfyllelse samt betyg för åk 6 för årskurserna 1-3 redovisas endast otillräckliga och godtagbara. Årskurs 1 Otillräckliga Godtagbara Matematik 2 25 Naturorienterande ämnen Samhällsorienterande ämnen Svenska 3 24 Mer än godtagbara Årskurs 2 Otillräckliga Godtagbara Matematik 3 20 Naturorienterande ämnen 23 Samhällsorienterande ämnen 23 Svenska 3 20 Svenska som andra språk Mer än godtagbara

8 8(13) Årskurs 3 i svenska och matematik redovisas resultat från Nationella Prov Otillräckliga Godtagbara Mer än godtagbara Matematik 4 20 Naturorienterande ämnen 24 Samhällsorienterande ämnen 24 Svenska 4 18 Svenska som andra språk 2 Årskurs 4 Otillräckliga Godtagbara Mer än godtagbara Bild 17 Engelska 11 6 Fysik 17 Historia 15 2 Idrott och hälsa 17 Kemi 17 Matematik 2 15 Musik 4 13 Religion 16 1 Samhällskunskap 15 2 Slöjd 17 Svenska Teknik Årskurs 5 Otillräckliga Godtagbara Mer än godtagbara Bild Engelska Fysik Geografi Idrott och hälsa 18 Kemi Matematik Musik 1 17 Historia 14 4 Slöjd 18 Svenska 4 7 7

9 9(13) Årskurs 6 F - E - Godtagbara A-D Mer än Otillräckliga godtagbara Kunskaper Bild 4 19 Engelska Hem och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Musik Biologi 9 14 Fysik 8 15 Kemi Geografi 6 17 Historia Religionskunskap Samhällskunskap 8 15 Slöjd 23 Svenska Teknik 3 20 Analys av verksamhetens resultat Åk 3 I början av lå 1516 hade vi sju elever som vi befarade inte skulle nå kunskapskraven i svenska och 5-6 elever i matematik. Genom att vi varit två pedagoger har vi kunnat ge extra träning och anpassa undervisningen för att dessa elever ska nå så lång som möjligt. I slutet av åk 3 har vi en elev som inte når kunskapskravet att läsa med flyt och en + tre elever som inte når kunskapskravet vad gäller att skriva. I matematik är det fyra elever som inte når alla kunskapskrav. Det handlarom att de inte tillägnat sig grundläggande om taluppfattning och positionssystemet, inte automatiserat additions-, subtraktions- och multiplikationstabellerna samt inte är helt säkra på skriftliga räknemetoder. I åk 6 har vi 10 F fördelat på 3 elever. Dessa elever har olika fastställda diagnoser. Det vi ser är att de har en kunskapsutveckling, men inte nått ända fram. Vi ser att vi behöver utveckla samarbetet med NPFpedagogen med de elever som ligger inom autismspektrat. Vi behöver skapa en lärmiljö som är anpassad till deras behov, ex lugn och avskalad miljö, tid för mentalisering.

10 10(13) Vi har ökad måluppfyllelse i alla ämnen. Att arbeta systematiskt med olika avstämnings material/diagnoser hjälper till att fånga upp behovet både på grupp/klassnivå. Eleven kan se sin progression och utveckling mer konkret med återkommande avstämningar över tid. Dessutom kan vi lärare lägga upp undervisningen efter klassens samt elevens behov, genom att exempelvis fokusera på speciella arbetsområden, förmågor eller välja typer av texter som är utmanade. Arbeta inkluderande med att arbeta i lärpar, mindre grupper, två lärare i klassrummet, no hands och tillgång till digitala hjälpmedel samt undervisa multimodalt där elevens sinnen stimuleras är exempel på metoder som hjälper eleven att utvecklas i sitt lärande. Vi upplever att alla elever får sin utmaning på sin nivå. Vi hör inte längre varken från elever eller föräldrar att undervisningen är på för låg nivå. Utvecklingsmål utifrån denna analys Åk F-3 Undervisa ännu mer aktivt om skrivning så att alla elever når kunskapskraven för detta i åk 3. Fånga upp elever som inte har kommit så långt i sin skrivutveckling och se till att de får extra träning/riktad träning precis som elever får när det gäller läsning. Vidareutveckla vår språkplan för att kunna fånga upp elever tidigare och sätta in rätt åtgärder. Utarbeta en plan i matematik där man systematiskt följer upp elever och kan sätta in tidiga träningsinsatser för att alla elever ska nå kunskapskraven i åk 3. Att utveckla organisationen så att vi prioriterar elever i alla typer av NPF- svårigheter. Just nu ser vi att det är en viss typ av NPF-svårighet som prioriteras. Vi ser att vi lyfter övriga elever i deras kunskapsutveckling i ett eller i flera steg. Under nästa läsår kommer 4-6 att delta i kommunens satsning på Läslyftet och samordna undervisningen 4-6 genom olika övergripande arbetsområden, ex aktivitetsdag, OS-tema, demokrati tema med mänskliga rättigheter, barnkonventionen och FN, arbete med olika svenska traditioner. Rektors reflektioner På Bläckfisken finns en kultur som bygger på samarbete och kollegialt lärande. Läsåret 15/16 utkristalliseras tre utvecklingsområden: Fortsatt arbete med anpassning av undervisningen, både organisation och innehåll, för inkludering Elevernas ökade ansvar och inflytande över sitt lärande Trygghet och studiero Utvecklingsarbetet för arbetslag F-3 har dominerats av läsyftet. Organisationen av lärsamtalen har fungerat bra, samarbetet med Duvans personal har varit mycket positivt och bidragit till att utveckla det kollegiala lärandet ytterligare. Det har varit ett positivt arbete som gett energi till hela arbetslaget, och bidragit till att de utvecklat ett samarbete som inneburit att de kunnat anta, och lösa, utmaningar även av organisatorisk karaktär. En styrka i läslyftets upplägg har också varit tydlighet och struktur, och det konkreta görandet i klassrummen. Det har inneburit att vi kan se tydliga spår direkt i lärarnas görande och elevernas lärande och utveckling. Det har också bidragit till att vi kunnat komplettera den plan i

11 svenska som har provats under detta läsår för att se vilka justeringar och kompletteringar som behöver göras. 11(13) Arbetslag 4-6 hade arbetat med att utveckla förmågan att bedöma och betygsätta genom ett formativt förhållningssätt. Arbetslaget har under några år arbetat med samma inriktning och det märks att arbetssättet och förhållningssättet har fått genomslag i undervisningen i hela arbetslaget. Arbetslaget har detta läsåret även organiserat för sambedömning för att kunna stödja och utmana varandra i att hitta gemensamma tolkningar och bedömningar av elevernas arbeten. Det har gett en ökad trygghet för pedagogerna och skapat en kunskap och ett långsiktigt tänkande som påverkar hur de lägger upp innehållet i undervisningen. Eleverna på Bläckfisken tar ett allt större eget ansvar för sitt lärande. Pedagogerna arbetar systematiskt för att stödja eleverna i det arbetet. De använder matriser i de flesta klasser, i många ämnen, för att tydliggöra mål och nästa utvecklingssteg. Eleverna arbetar kontinuerligt med sina IUP. Alla pedagoger använder formativ bedömning som stöd för att tydliggöra elevernas utveckling. Detta läsåret har det varit tydligt att pedagogerna har använt sin kunskap om hur man skapar en undervisning som inkluderar alla elever. De har tagit vara möjligheten att vara flexibla och organisera sin undervisning på många olika sätt, och de har anpassat innehållet till elevernas olika behov och förmågor. Våra npf elever har fått stöd av vår npfpedagog. Hon har bidragit med sin kunskap i arbetet för att tillsammans med pedagogerna skapa bästa möjliga förutsättningar för dessa elever. I några fall har hon övertagit ansvaret för föräldrakontakter och hon hjälper till med dagligt stöd och återkoppling för att vara det täta stödet dessa elever behöver. Samverkan med lilla elevhälsan Elevhälsans arbete på enheten är oerhört viktigt för att pedagogernas arbete för att alla elever ska nå målen ska lyckas. Elevhälsans arbete är i sin tur beroende av samarbetet med pedagogerna. De är ömsesidigt beroende av varandra i sina professioner. Samarbetet påverkas av Organisatoriska förhållanden, tex tid för möten och system för dokumentation, uppföljning och utvärdering av elevernas måluppfyllelse och åtgärdsprogram Kulturella förhållanden, den lärandekultur som finns på enheten, dvs den vilja och öppenhet pedagogerna har för att vidareutveckla lärmiljön i klassrummet och sin kunskap om elevernas behov. Det innefattar att ta emot handledning, råd och stöd från elevhälsan. Under läsåret 1516 anser jag att Bläckfiskens verksamhet har lyckats åstadkomma både organisatoriska förhållanden och en lärandekultur som skapat bra förutsättningar för att alla elever ska nå målen och utöver det stimuleras att utvecklas så mycket som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Det är en utmaning att de lärdomar som pedagogerna har gjort under läsåret bibehålls till nästa läsårs görande med eleverna. Elevhälsans redovisning av sina reflektioner är viktig, de är medskapare i att vidmakthålla kunskapen och kulturen på enheten. En utmaning som återstår att arbeta vidare med på enheten är trygghet och studiero. Det är grundförutsättningen för allt lärande och utveckling. Vi har under läsåret varit mycket tydligare i vårt arbete mot kränkande språkbruk, och vi har utvecklat vårt arbete mot kränkande handlingar. Hela arbetslaget arbetar akut åtgärdande och får stöd i det arbetet av trygghetsgruppen. Vi har också startat ett samarbete med Hélène Jenvén där vi får nya redskap för att förebygga och främja. Vi ser redan positiva effekter i arbetsmiljön både för lärare och elever. Det arbetet kommer att fortsätta nästa läsår.

12 12(13) NPF-pedagog projektet NPF- pedagogens arbete på enheten har varit mycket betydelsefullt. Hon har bidragit med kunskap kring dessa elevers behov så att pedagogerna har kunnat skapa anpassningar av undervisningen. Hon har dessutom varit flexibel och gjort situationsanpassade lösningar till elevernas aktuella behov och förmåga så att pedagogerna har fått bättre förutsättningar för att bedriva en undervisning där att alla elever har lärandefokus. Det har inneburit att hon både har haft daglig kontinuerlig kontakt med ett antal elever samt att hon även har tagit tag i de behov som uppstått tillfälligt. Hon har arbetat med att öka elevernas eget ansvarstagande och hjälpt dem att skapa strategier för att hantera sina impulser för att kunna fokusera på lärande och för att kunna hantera sina sociala relationer. Samarbetet med elevassistenterna på enheten har varit mycket viktigt och det har fungerat bra. De har under året gått en gemensam utbildning och de har samma förhållningssätt i arbetet med eleverna. Inför nästa läsår Schemalagda mötesplatser för pedagogiskt erfarenhetsutbyte och lärande mellan assistenter, lärare och NPF-pedagog i syfte att främja hela skolan ansatsen Att alla som arbetar på enheten ser elevens hela skoldag som en helhet och tänker in raster, förflyttningar, matsituationen mm när arbetet planeras för att undvika att eleverna misslyckas. Utvecklingsområden lå 1617 utifrån denna analys Åk 1-3 Det nya bedömningsstödet i svenska och matematik. Nya språket lyfter Plan i matematik Läslyftet tillsammans med kollegor på Duvan Fortsatt arbete med Trygghet och Studiero en hela skolan ansats i samverkan med fritidshemmet Jupiter, vilket bland annat innebär delade raster. Fortsatt arbete med att samordna undervisningen i teman så att eleverna får möjlighet att uppfatta större ämnesområden som en helhet. Organisatoriska förändringar för att skapa möjlighet till pedagogiskt erfarenhetsutbyte och främja en hela skolan ansats.

13 13(13) Bilaga - Organisationsanalys Lärdomar och nytt görande utifrån att arbeta med ett tvålärarsystem Vi är två som ser eleverna. Det gör att vi ser mer saker hos alla elever eftersom vi kan se olika saker. Större trygghet för eleverna, är en pedagog sjuk är ändå den andra där. Det är lättare att skapa läranderelationer till alla elever. Vi kan vara tighta med elever när det behövs, då tar den andra över resten av klassen. Om det behövs kan vi ta tag i konflikter direkt utan att undervisningen för övriga elever blir lidande. Vi har kunnat samarbeta kring ex. tema och elevens val och organiserat oss i olika konstellationer tack vara att vi är flera pedagoger. Vi mår bättre och känner oss mindre stressade när vi är två som delar på ansvaret för planering, undervisning, föräldrakontakter och elevhälsa. Vi kan ge riktad/extra träning till elever som behöver. Vi kan organisera undervisningen i olika konstellationer utifrån behov. Vi kan lösa av varandra när vi kört fast med de elever som utmanar oss. Vi kan stå upp, stå ut och stå kvar för de elever som behöver det. Vi har blivit snabba på att scanna av läget och snabbt organisera oss på bästa sätt utifrån det. I början planerade vi mer exakt hur vi skulle dela/gruppera eleverna om vi tänkte göra det under lektionen. Detta har vi nu fått en fingertoppskänsla för och kan göra mer behovsstyrt direkt när vi scannat av läget. Vi pedagoger lär av varandra och utvecklar oss tillsammans. Vi kan diskutera och ge varandra respons på undervisning/lektioner då vi ofta har möjlighet att vara två pedagoger i klassrummet. Vi är fler vuxna som kan dela på ansvaret att vara rastvärdar, vilket också gjort att vi kunnat dela upp rasterna. Vid genomgångar i helklass kan vi vara observatörer och direkt stötta de elever som behöver ex. ett förtydligande eller en till en instruktion. Med ett tvålärarsystem har vi lyckats vända en negativ trend men elever som inte ville/orkade delta i undervisningen och vandrade ut ur klassrummet och uppehöll sig i korridoren. Idag har vi endast ett fåtal elever som ibland av olika anledningar inte orkar vara kvar i klassrummet. Då pausar de en stund i korridoren, det sker oftast under lugna former. Vi har arbetat med att ha två lärare i varje klass på Bläckfisken. Detta har medfört att vi har fått ökad kompetens i kollegiet genom att vi lär av varandra. Det blir en fortbildning, ett kollegialt lärande, som ständigt pågår (Hattie 2009, Nottingham 2013). Vi är i klassrummet två och två och ser och lär av varandra. Vi hjälper varandra att utvecklas och blir tydligare ledare i klassrummet, vi utvecklar våra ämnes och utvecklar arbetet med elever som är i olika svårigheter. I och med att vi är lärare så har vi samma ramtider, När vi är två leder även till en större flexibilitet där vi kan arbeta i olika konstellationer. Det leder även till ökad arbetsro, varierad pedagogik som är mer individanpassad och stimulerande. I och med vi har mer tid att se varje elev främjar elevens kunskapsutveckling samt möjlighet till dialog som leder till elevens förståelse till sitt eget lärande och utveckling. När vi är två lärare kan vi alternera och gå ut i olika grupper och på så sätt bibehålla vår professionalitet.